Jag tar den kastade handsken och gör ett försök jag med...
* partition - det verkar vara en del av en hårddisk eller USB-minne, men jag har ännu inte fattat hur man skapar dem
Jag skulle beskriva en partition som en avdelning. Som anders skrev kan man dela upp sin hårddisk i avdelningar. T.ex. kan du för att förenkla organisationen av allt data i din dator dela upp hårddisken i en del för allt utom dina personliga data (bilder, texter etc.) så blir det enkelt när du ska säkerhetskopiera.
Man genomför (i Windowsvärlden) vanligen partitioneringen med ett speciellt program, eller om man kör Win7 finns möjligheten genom Startknappen\Kontrollpanelen\Alla objekt på Kontrollpanelen\Administrationsverktyg\Datorhantering\Diskhantering men det ska man kanske inte ge sig på om man inte vet vad man håller på med. Resultatet blir i alla fall att där du tidigare hade (som exempel) din hårddisk som enhet "C:" och din DVD som enhet "D:" så kan hårddisken ha delats upp i en del "C:" och en del "D:" och DVDn flyttats till "E:". Detta ändrar inte storleken på din hårddisk, var den på 1500 GB före ompartitioneringen så är den det även efteråt. Skillnaden är bara att efter partitioneringen är den delad så att t.ex. "C:" kanske är på 900 GB och "D:" är på 600 GB.
Syftet med partitionering kan vara (förutom att ha en krypterad partition) att ha en partition för alla program och liknande samt en där du sparar dina personliga alster. Då vet du att du bara behöver säkerhetskopiera (för det gör du väl!!??!!) den ena partitionen för att få med allt nödvändigt men inget onödigt. På så sätt spar du plats på disken du kopierar till och tid när, och undran hur, du ska kopiera.
Om det nu är så att du vill ha vissa data krypterade så kan man välja att kryptera olika stora delar av sin hårddisk. Ett sätt är att skapa en ny partition ("D:" eller kanske en tredje som då ofta blir "E:") för alla dina känsliga data. Innan du börjar använda den krypterar du den med t.ex. TrueCrypt. Då är den alltid krypterad och allt du lägger där krypteras (du måste "låsa upp" den först genom att mata TrueCrypt med rätt lösen).
* filcontainer
Eftersom partitionering är lite stökigt kan man göra på ett annat sätt. Man låter TrueCrypt skapa en (som man själv tycker) lagom stor fil. Den filen kommer TrueCrypt sedan använda som en behållare (container) för de filer du vill ha krypterade. Det fungerar ungefär såhär:
- Du säger åt TC (TrueCrypt) att du vill ha 100 GB utrymme att lagra krypterad information på.
- TC skapar en fil på ca 100 GB och "gör iordning den" på ett speciellt sätt.
- Du säger åt TC att du vill använda det krypterade utrymmet och matar TC med ditt lösen.
- TC "öppnar" filen åt dig och visar den för dig som en ny enhet (du väljer vilken, jag brukar använda "K:" för att minnas att den är Krypterad).
- Allting du lagrar på "K:" är nu automatiskt krypterat och kan inte tas fram utan rätt lösenord. (Det spelar ingen roll vilka verktyg man har, TC är i praktiken oknäckbart för den som inte har tillgång till extrema resurser om bara lösenordet är bra).
- Det du har på "K:" är alltså krypterat MEN så länge TC har öppnat "K:" kommer du (eller någon annan vid din dator) åt det hur lätt som helst, det verkar bara vara en vanlig enhet, ungefär som ett USB-minne.
- Stänger du av datorn, stänger av TC eller säger åt TC att stänga containern (den stora specialfilen) så är den låst och innehållet kan inte nås. När TC inte håller "containern" öppen finns inte "K:", "K:" dyker bara upp när TC är igång och håller den öppen. Annars finns det bara en rejält stor fil vars innehåll är helt obegripligt.
Det fina i kråksången här är alltså att allt i containern alltid är krypterat. Det är bara när TC är igång, har fått rätt lösen och aktivt "översätter" (dekrypterar) som det går att hämta eller spara information i det krypterade utrymmet - det som i mitt exempel ovan kallas "K:".
* keylogger - jag gissar på en sladd som kopplas till mitt tangentbord?
Manick eller program som spelar in dina tangenttryckningar. Vissa måste tömmas på plats, andra kan skicka informationen över nätet till mottagaren. Så, ja, du har uppfattat det rätt men det finns fler sätt än att sätta dit en manick.
* dos-promt
Om du i Windows klickar Start\Kör\Skriver in "cmd"\OK så får du se något som är väldigt likt gamla tiders DOS (ett svart fönster med mysko text). I fönstret kommer det att stå något i stil med "C:\users\trollmor>" - det är DOS-prompten. Den "promptar" (efterfrågar) ett kommando från dig.
Du kan prova att skriva "dir" och trycka enter, eller skriva "help" och trycka enter, eller skriva "ipconfig /all" och trycka enter eller skriva "ping
www.google.se" och trycka enter eller varför inte skriva tracert
www.google.se som är lite mer spännande. När du sett nog av DOSprompten kan du skriva "exit" och trycka enter så stängs fönstret.
För den som är hemtam vid DOSprompten kan man göra massa saker på ett smidigare sätt än att hålla på att klicka eller klicka och dra. Jag använder speciellt ofta kommandona ping och ipconfig till olika saker som är betydligt krångligare att göra i vanlig windowsmiljö.
Det går även att göra små "program" vid DOS-prompten. Ett mycket enkelt exempel kan vara att kopiera alla filer som börjar med "p" och har ändelsen "dat" till nån viss plats och därefter lista filerna på målplatsen.
* wep, wpa de verkar höra ihop
På liknande sätt som du kan använda TC för att kryptera filer finns det sätt att kryptera datatrafiken i ett trådlöst nätverk. Det finns standardiserade metoder för skydd och kryptering av trådlös nätverkstrafik samt utväxling av krypteringsnycklar (krypteringsnyckel är som ett lösenord för datorer). Metoderna har namn. Dataknuttar gillar namn eller förkortningar med tre bokstäver. Alltså har datatrafikskyddet fått namn som WEP, WPA och PSK. Som anders skriver är det bara WPA2-PSK (en kombination av krypteringsmetoder) som är någorlunda jobbig att knäcka, det tar nog hela 15-30 minuter för en kunnig person med tillgång till rätt utrustning (vanlig dator med lite vanliga tillbehör) och rätt program (hämtas på nätet om man vet vad man letar efter och har ett hum om var man ska börja leta) att knäcka det. Även här beror det lite på vad man har för lösen.
* Misse: Men Misse då, brukar du inte klistra igen kuvertet innan du lägger brevet på gul brevlåda?
Ett mail ska man nog hellre jämföra med ett stort vykort där meddelandet är skrivet med stor och tydlig stil och adressen är skriven med små kluttriga kråkfötter.
Vänligen
Jens