Hur litet kan man bo med familj?

[kökshäxan]

Hej
Jag funderar på hur litet man kan bo om man är en familj på 3 personer med fler i åtanke?

Någon som har någon tanke till mig? för mig är varje kvm en extra kostnad, för uppvärmning och underhåll.

[manna]

Här pratas det minihus! http://www.alternativ.nu/yabb/index.php?board=26;action=display;threadid=11465

Jag kan inte svara på din fråga, eftersom "man" tycker så olika. Dessutom är det skillnad på kan och vill. Du kan säkert bo tillsammans med tolv pers på 20 kvm, men vill du det?

[Guran]

Jag tycker att kidsen ska ha sitt eget krypin åtminstone när de börjar få hem polare.

[kökshäxan]

manna: tack för länken ska ta mig en titt

görsågotthankan: Men hur stora "måste/bör" dessa vara? idag bor vi på 67 kvm med en stor garderob, om man tog bort den stora garderoben och la på lite till är det ett eget krypin?

[manna]

Men hur stora "måste/bör" dessa vara?

Jag och brorsan hade 20 kvm vardera att härja på.

[vattuvarg]

Hej
Jag funderar på hur litet man kan bo om man är en familj på 3 personer med fler i åtanke?

Ralph Erskine (han som myntade begreppet "compact living") bodde med sin familj på 20m² i ett hus som kallas "lådan". Annars bor folk ännu mindre i husvagnar...

...och en bunt av oss diskuterar miniboende i ett annat ämne här på forumet.



Fast frågan är nog mest "hur smått kan vi stå ut med?", eller hur?


uppdatering:
Får vara snabbare nästa gång...

[peppci]

det är så personligt hur mycket utrymme man behöver. Sedan hur mycket tid man spenderar där är oxå avgörande. Sommartid känns vår femma på 104 kvm helt fel, men på vintern hade jag velat ha det dubbla.

Barn kräver inte mer än det man ger dom. Får dom utnyttja det som finns så kräver dom inte mer. Men dom trivs oftast nära föräldrarna långt upp i åldrarna. Det är mest när det motsatta könet blir intressant som diskusioner om eget rum kommer upp här.  

[Sommartorparn]

Det beror väl också på hur och var du bor! Om du bor på landet har du säkert en större tomt, där alla, särskilt barnen, vistas en hel del. Och kanske har du ett ouppvärmt uthus, där man kan pyssla med det ena och det andra. Då kanske du inte behöver så stor boyta. Men om du bor i höghus med minibalkong och varken kan släppa ut ungarna på egen hand eller ställa din smutsiga skor i trapphuset, så behöver du säkert lite mera plats inomhus. Och angående hur stor plats barnen behöver (egna rum?), så är väl en viktig faktor om de har behov av lugn och ro för läxläsning eller inte. Sen beror den optimala storleken på bostaden på om du själv behöver ett arbetsrum, om du har många prylar/böcker/etc. Och om lägenheten har ritats av en praktiskt lagd arkitekt eller en som bara ville profilera sig!!

[memma]

Man kan bo ganska litet. Ett mindre barn behöver väl inget eget rum för sig egentligen men kanske ett eget skåp, hörna, hylla eller liknande att ha sina grejer i.
När barnen börjar bli lite större är det nog lämpligt för dom med ett eget litet kryp in men storleken är just inte så viktigt, får man plats med en loftsäng kan man ha ett skrivbord å byrå under=en bra början
Jag tycker ikeas compact living-kollektion är mycket inspirerande.

[hemmamamman]

Läste vi föräldrar för ett tag sedan, tror det var i våras, om en familj som bodde 2 vuxna och 3 barn ( och ett i magen ) i en etta. Mamman var hemma med barnen och pappan studerade så för att bo så billigt som möjligt hade dom valt det alternativet. Alla barnen sov i det gemensamma sovrummet/vardagsrummet och föräldrarna sov i köket. Jag tror att man vänjer sig vid det mesta.
Vi åker på semester varje sommar i en husvagn. Då är vi 2 vuxna och 3 barn. Fast efter 2 veckor längtar man hem till större ytor. Men semester är ju inte att bo jämt, eftersom vi är ute och badar eller på utflykter nästan hela tiden och i princip bara äter och sover i husvagnen.

[davidB]

Ett rum behöver väl inte vara så stort. Mitt bardomsrum var mycke större än kompisen. Mitt var ungefär 3*3 meter och det räcker gott o väl till säng o skrivbord garderober mm.  Har man välplanerat med typ upphöjd säng så at man kan vara under den samt ha bra förvaring. borde det räcka med 4-6 kvm lite beroende om dörren går in  i rummet vart fönster sitter mm.

[Gruff]

Mitt pojkrum var 2x3 meter.

[Magda]

Och jag bor på 220 kvm med man och en ettåring... kunde inte vara utan en millimeter   Så nog är det olika alltid. Vi har i och för sig nattgäster tre av fyra helger.

Tänk bara på att det inte bara är sakerna som ska få plats. Du måste ha rum för tanken och själen. För alla krävs inte fysiskt utrymme för detta. Men för mig är det nödvändigt. Stort hus, stor gård och en halv kilometer till närmsta granne. Då får familjen, med själar och allt, plats.

[soffipropp]

Det är viktigare med utrymme för själen och respekt för individen. Kanske kan du ordna nåt litet utrymme att rymma till när man behöver vara i fred. Hos oss är det i badrummet (har separat toalett, måste tilläggas) som vi hämtar andan.

[Inkka]

Vi bor i en lägenhet på 68 kvadrat. Två vuxna, en dotter på 17 månader och snart en nyfödis. Tycker inte att det är några problem. Men, det beror nog väldigt mycket på att dottern är så liten än. Hon kräver inte så mycket eget utrymme. Lite trångt kommer det att bli i sovrummet med alla sängar    Vi bor här "tillfälligt" i 3 år (har ett kvar nu). Visst längtar man till lite större... fast, som sagt, det funkar. Själv är jag uppväxt i ett hus med 7 rum och kök + källare. Har inget behov av jättestora ytor inne. Stora ytor ute (sjöar, skogar, åkrar och sånt) är viktigare.

[Skogstrollet]

Vi hade 60m2 när vi flyttade in, två vuxna, tre barn, berner sennenhund och några katter. Storkillen köpte genast en husvagn som blev hans lilla oas, men han flyttade väldans snart till eget boende. Vi andra har "trängt" ihop oss här samtidigt som vi har lagt energi på att få iordning en del av ovanvåningen så att den kunde nyttjas. Den är nu färdig att bo på och det har gjort att vårt hem nu har ett rum till vars två barn, ett sov/musikrum, en soffvrå, kök och badrum. Datorn står i en extrahall och det känns som ett litet rum även där. Rummet på ovanplan har en golvyta på 15 m2, men snedtaket går ända ner till golvet. Lilltösens rum är väl 6m2.
På bottenplan har vi 185cm i takhöjd, och ovanvåningen går knappast att räkna på eftersom att det bara är mitt i huset som det går att stå (ifall man inte är för lång). Detta gör att ingen räknar med ytan däruppe som några kvadratmetrar förutom vi
Jag skulle väl tro att vi är uppe i 80m2 boyta nu, och det känns helt ok. Ifall vi bygger ut så blir det till lyx-saker som bastu eller tvättstuga/garderob...

[Cedala]

God morgon!

Vi bor 2 vuxna, 3 barn och 4 katter på 50 kvm. Barnen har  det "enda" rummet, de sover i en våningsäng och vi sover i vardagsrummet. Sen har vi oxå en bäddsoffa när vi lånar syrrans barn ibland. Min själa plats är den lilla pinnstolen vid öppna spisen.

Vill gärna slå ett slag för Ikea´s romerska ringar som leksak! Tar ingen plats och är såååå uppskattat! Och plast lådorna att ha under sängen.
Till garderob har vi satt upp ett hyllsystem med "hål" i för galgar på ena kortväggen i barnens rum och schyssta gardiner framför. Sväljer mkt mer än en mobil garderob, har jag märkt.

Cedala.

[goldqueen]

Hej kära vänner. Jag bara undrar hur ni gör det. Eller rättare sagt: Vill ni bo sÅ.? Vad är din _ inkomst? Kan du få bostadsbidrag? Förlåt om jag frågar men, kanske om ni skriver er som singel och ensamstående med barn och den andre som bara "boende" -live in - med högre hyra så betalar ni  mindre? Vet ni om att det faktiskt finns knep för att få en familj att "gå runt"? Tex om ni  skulle på en fastighet betala 1200 med era egna pengar få en hyra på 4000 i kallhyra så skulle ni kanske betala med era egna pengar betala 1100? Och resten kommer från bostadsbidrag? Det verkar som om många alternativare inte fattar ekonomi?  

[larsw]

Angående att trixa för att få bostadsbidrag - om "alternativare" handlar om självhushållning, så är väl knappast bidrag självhushållning utan den yttersta formen av beroende av andra.

Speciellt bidrag utan motprestation. EU-bidrag kräver iaf att man (oftast) gör något, ex håller mark öppen.

Om man vill klara sig utan bidrag och inte ligga andra till last så är väl en liten och billig bostad ett utmärkt sätt att börja. Finns många familjer som lever på 50-70 kvadratmeter, frivilligt. Om inte annat blir det intimare och mer närhet och kontakt i familjen än om man gömmer sig i sina egna landsändar av herrgården.

Själva sitter vi 80-90% av tiden i köket när vi är inne. Mycket mer behövs inte, iaf om man har ett bra kök. Annars är huset på 180kvm bara fyllt med onödiga prylar. Bodde förut på 70 kvadrat, och då satt vi också i köket mest hela tiden.

[Sommartorparn]

Förlåt om jag frågar men, kanske om ni skriver er som singel och ensamstående med barn och den andre som bara "boende" -live in - med högre hyra så betalar ni  mindre?

 Och resten kommer från bostadsbidrag? Det verkar som om många alternativare inte fattar ekonomi?  

Särskilt ärligt är det förstås inte att fuska till sig bidrag. Skattepengar är alla medborgares gemensamma kassa, som vissa betalar in till (och andra inte). Dessutom är den inte outtömlig. Och fusk är straffbart, utgår jag ifrån.

Sen är det en helt annan sak vad man anser om bidragssystemet.