Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  tätört  (läst 15296 gånger)

Nystugus

  • Inlägg: 115
    • Dalarna
tätört
« skrivet: 03 feb-06 kl 17:51 »
Hej  :D
 Vi tänkte sätta igång en  täta ??? (så säger man i dalarna i af) vet någon här hur man går tillväga efter att man har plockat tätörten ???.. vet någon oxå  vilken jord dom vill ha att växa i  ???  vi vet hur den ser ut och vart den växer hur mycket går det åt till en täta ??? vilken växdel använder man sig av ??? Vi vill med andra ord veta allt...


tacksamma för svar...


kent och tommy
Lever i vackra, magiska Grangärde finnmark i stugan på berget i skogen!

konijn

  • Gäst
Re:tätört
« Svar #1 skrivet: 06 feb-06 kl 01:10 »
Tettegress (Pinguicula vulgaris) blir i norge brukt til å lage tettemjølk. Dette kan kjøpes på butikken. Du bruker bladene. Mengden kan du eksperimentere med. Har prøvd det en gang selv for en del år siden og brukte da ca 15 blad på literen melk. Skal så stå en stund. (husker ikke om det stå kjøligBlir til en litt slimete tykkmelk, som er særdeles god på havregrøten. Du kan øgså bruke bladene av soldugg; heter rundsileshår på svensk. Begge inneholder enzymen, disse brukes til fordøyelsen av insekter, som reagerer med melken. Prøv dere frem og nyt!

Nystugus

  • Inlägg: 115
    • Dalarna
Re:tätört
« Svar #2 skrivet: 06 feb-06 kl 12:33 »
Hej! Och tack för svaret!

Det är alltså bladen som ska användas.

Ska man inte göra något efter att mjölk och blad stått ett par dagar? Tänkte att bladen finns kvar i filbunken. Silas??
Lever i vackra, magiska Grangärde finnmark i stugan på berget i skogen!

konijn

  • Gäst
Re:tätört
« Svar #3 skrivet: 06 feb-06 kl 12:43 »
Bladene er det som brukes å fange insekter og inneholder derfor enzymen som omdanner melken.
Å sile høres fornuftig ut! Sikkert mest delikat selv om bladene godt kan spises. Ikke bli skremt over hvor slimete det kan bli. Rør godt i det av og til mens prosessen forgår.

Gruff

  • Inlägg: 4550
    • Östergötland
    • Caprifool
Re:tätört
« Svar #4 skrivet: 06 feb-06 kl 13:20 »
Tette säger man i jämtland också. Jag lärde mig att man gnider en träskål med färska blad och häller mjölken i skålen. Och rädd för slem? Heh, långfil SKA vara slemmig  ;D

iceman

  • Inlägg: 455
  • ät av livet innan livet äter dig
    • Dalarna
    • hoberget
Re:tätört
« Svar #5 skrivet: 07 feb-06 kl 11:54 »
hehehe, jo, filbunken ska väl vara kletig!

Gnida in skålen (någon anledning till varför det ska vara en träskål?) låter ju smart.
Hur pass mycket går det åt?

Vet i alla fall så pass nu, att jag kan testa, när växten kommer. (går det bra att använda den, hela växtsäsongen?)

Kent
Lever  med kära maken på älskade Hoberg i Sunnansjö Ludvika Dalarna miljö och vänster aktivist) ... Bevarar fjällnära kor,  Jämtgetter,Gotlandskaniner, Hedemorahöns, till eftervärlden samt självhushåll...(genbank på  samtliga raser)

konijn

  • Gäst
Re:tätört
« Svar #6 skrivet: 07 feb-06 kl 20:51 »
Ja, det går bra å anvende veksten hele sesongen eller så lenge det finnes insekter å fange. Er litt usikker på om det går å bruke tørkede blader. Uansett så har man etter første gang nok kultur til resten av livet.  Neste gang bruker man bare litt tettemjølk fra forrige gang til å sette i gang prosessen. (samme opplegg som yogurt)
Husk at det skal stå lunt.

Holt

  • Inlägg: 40
    • Uppland
Re:tätört
« Svar #7 skrivet: 15 mar-06 kl 22:02 »
Själva långfilen bildas med hjälp av en bakterie med namnet Streptococcus lactis   var. longi och en gammal sättning brukar ympas i ny mjölk. När jag har guidat i Hemavans fjällbotaniska trädgård har jag fått höra och kunnat återberätta många gamla människors erfarenhet av tätört och tätmjölkssättning. Båda nämnda varianter har dykt upp: gnida bladens ovansida i skål varefter mjölken (råmjölk) hälles i, och varianten att lägga blad direkt i mjölken eller att man lade dem i en sil varefter man hällde mjölken över och på så sätt lät enzymerna sköljas med. Mjölken ska sedan stå ett par dygn i dygnstemperatur. Fick också höra att om en ko åt tätört blev mjölken segare redan vid mjölkningen, vilket jag ställer mig starkt skeptisk till även om jag hörde det från mer än en person.

Nu måste jag tyvärr bli lite tråkig: Vid försök har olika forskare kommit med olika resultat. I strängt kontrollerade försök har man inte lyckats göra långfil/tätmjölk m.h.a. tätört. Se bland annat "Människan och floran - etnobiologi i Sverige 2". Nu konstateras i och för sig att mjölk är en komplex vätska som kan variera med bete, årstid, kornas hälsostatus och ras etc samt att bakteriella processer är svåra att styra kontrollerat.

 Den ovan nämnda bakteriekultur som ligger bakom långfilen, lagrades i torkat tillstånd, t.ex. som beläggning i träkärl och det får mig att misstänka att signatur "Gruff" är inne på något intressant. Det skulle alltså kunna vara så att gnidandet av tätörtsbladen i träkärlet eg. inte är det avgörande utan att det finns rätt bakterie kvar sedan förra gången, i kärlet. Tyvärr. Forskarna har ju inte helt uteslutet att det fungerar och jag hoppas själv på att ni som prövar verkligen lyckas. Hoppas komma över råmjölk någon gång och själv pröva. Finner ni inte tätört så prova med sileshår (växer främst på lite torrare partier i våtmarker). Även de har nämligen använts för tätmjölkssättning. Båda prefixen (tät- och siles-) har förmodligen med den diskuterade processen att göra. Lycka till!
"Det är varje människas förbannade plikt att bli ett original" (Albert Engström)

turlar

  • Inlägg: 139
    • Skåne
Re:tätört
« Svar #8 skrivet: 15 mar-06 kl 23:31 »
 
 .

 Den ovan nämnda bakteriekultur som ligger bakom långfilen, lagrades i torkat tillstånd, t.ex. som beläggning i träkärl och det får mig att misstänka att signatur "Gruff" är inne på något intressant. Det skulle alltså kunna vara så att gnidandet av tätörtsbladen i träkärlet eg. inte är det avgörande utan att det finns rätt bakterie kvar sedan förra gången, i kärlet. Tyvärr. Forskarna har ju inte helt uteslutet att det fungerar och jag hoppas själv på att ni som prövar verkligen lyckas. Hoppas komma över råmjölk någon gång och själv pröva. Finner ni inte tätört så prova med sileshår (växer främst på lite torrare partier i våtmarker). Även de har nämligen använts för tätmjölkssättning. Båda prefixen (tät- och siles-) har förmodligen med den diskuterade processen att göra. Lycka till!


Har hört  i Dalarna att man kann Bevara Långfilsbakterier genom att blöta en bit linnetyg i Långfilen och låta den torka.
Man kunde även sända linnelappen till släkt i Amerika så att de fick sin hemtrakts Mjölksyrakultur
Den man ligger med får bädda.
Det man inte vet, har man ingen aning om.
Den som bara kollar i backspegeln kör oftare i diket.

konijn

  • Gäst
Re:tätört
« Svar #9 skrivet: 18 mar-06 kl 12:35 »
Har jo prøvd dette selv i nye kar (keramikk). Og visst fungerer det! Klart hvis du engang har fått denne kulturen kan den lett smitte produktet ved at det f.eks. ligger mikrospor i vedstrukturen.
Legger ved et lite skriv fra en norsk universitet:

1.7 Tettemelk
Tettemelk er et gammelt norsk meiereprodukt. I de senere år har produktet fått en renessanse ved at det nå produseres kommersielt ved Røros meieri. Produktet karakteriseres av en tråtrekkende konsistens som er forårsaket av et ekstacellulært polysakkarid. Dette stoffet er dannet av spesielle stammer av Lactococcus lactis subsp. cremoris, som finnes i tettekulturen. Lignende produkter finnes i andre land i Norden. Det virker som om planten Tettegras ( Pinguicula vulgaris) er kilden til disse spesielle stammer.

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
Re:tätört
« Svar #10 skrivet: 18 mar-06 kl 21:37 »
 Min farmor gjorde långfil i plastbunke som hon gned in med tätört (om vi nu menar samma växt, jag är ingen stjärna på botanik ;)). Men det var en ljusgrön växt där bladen satt nere vid marken och såg ut lite som en sjöstjärna. Blomman är lila tror jag och sitter på en stängel, menar vi samma?
 Men stämmer det att långfilen förstörs om det blir åska, det sa alltid farmor.
                    Mvh
                  Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

 

Holt

  • Inlägg: 40
    • Uppland
Re:tätört
« Svar #11 skrivet: 01 apr-06 kl 11:43 »
Du beskriver absolut rätt växt. Det finns tre tätörtsarter (Pinguicula) i Sverige men den som är den man ser mest är som du beskriver som en ljusgrön stjöstjärna med lila blomma på en lång stjälk. Fjälltätörten har vita blommor och dvärgtätörten är mycket svårt att få syn på. Jag har också hört att åska förstör tätmjölkssättningen. Jättekul att ni lyckats och jag blev väldigt intresserad av den norka artikeln om tettemelk "konijin" hade med. Varifrån kom denna text mer exakt? (Jag är en tråkig naturvetare, som tvunget måste fråga "varför" när någon berättar om ett skeende  :-\) Måste testa själv också någongång. Lev väl!
"Det är varje människas förbannade plikt att bli ett original" (Albert Engström)


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

340 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Mycket intressanta uppslag! Blev väldigt sugen på att skaffa höns. Efter större delen av renoveringarna på huset är klara så ska jag bannemig också skaffa mig några höns!
/Dennis Bengtsson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser