Här har vi kört boxförvaring ett antal veckor nu. Lit eför att se om det kan fungera. Än så länge är det lugnt i flocken.
Varje vecka "bygger jag om" i boxen, tillför eller tar bort nåt, bygger stora högar med halm, lägger rör att krypa genom men framförallt får de olika mat, på bilden är det grönsaksbuffé efter att vi rensat trädgårdslandet. Det är inget gruff i flocken. Och den enda hanen som lever med de 19 honorna styr upp sakerna ganska bra. Han är enögd efter en olycka som liten men är fantstiskt snabb på att snappa upp potentiella slagskämpar och så går han emellan. Och snabbt går det. Roligt att studera dem.
Som höhäck har de 4 kompostgaller som jag satt ihop i en kub, på så sätt behöver jag bara fylla på hö varannan dag och alla kommer åt att äta utan trängsel. Det finns även små höhäckar på olika höjd på andra ställen i boxen så att de som vill eller är mindre i växten slipper trängas med de större.
Det finns 4 stora vattenskålar så att alla kan dricka utan trängsel och det finns upp emot 12 matskålar utspridda över hela boxen. Än så länge ser jag ett samband mellan tillgången på föda och antalet slagsmål, vid varje tillfälle som nya individer introduceras i boxen sker det på samma sätt:
Aldrig en ensam individ utan en hel kull åt gången, samtidigt får kaninerna nåt extra gott, grönsaker, en trädstam med blad eller annat som de kan gömma sig i, på så sätt associerar de gamla i flocken de nya med "godis". Samtidigt får de nya indivierna en chans att gömma sig.
Men det absolut viktigaste för att hålla lugn i flocken är att det finns ett överflöd av mat till alla. Inte så att man slösar med kraftfodret men att det finns "ät-stationer" lite varstans och att de inte får bli för hungriga mellan utfodringarna för då tenderar de att angripa varandra.
Det får även en bukett med torkade nässlor eller annat gott som hängs upp så att de alla kommer åt och så att det blir lite svårt att äta den (den gungar) på så sätt hålls de sysselsatta och får jobba lite för födan. Ungefär som de fått göra i det vilda.
Det finns en i gruppen som ser dåligt, är ordentligt synskadad och får lukta sig fram till maten,men konstigt nog blir den inte mobbad. De första dagarna var den något tilltufsad men nu verkar övriga flocken acceptera den och tycker inte den är konstig som "vaggar fram" och letar efter maten.
Djuren i flocken består av 6 vit lant, 4 blå wiener 10 gotlands/wiener i åldrarna 8 veckor-5 månader. Hanen och en av de blå wiener honorna är äldst.
ANtar att jag snart får dela på dem och burbygge är påbörjat för att separera alla honorna men än så länge går det bra. Återkommer om det sker förändringar.
