Jag behöver stöd och hjälp med att fatta beslut om att bli genbank. Eller - om att ta en kull över huvud taget, faktiskt. Jag ställer samma frågor på både gotlandskaninen.se och i alternativ.nu och hoppas få klarhet i om jag tänker fullständigt galet eller inte.
Jag är ny medlem här och nybörjare på kanin. Har två gotlandshonor (kullsystrar med genbanksintyg) sedan augusti i år, födda i april. Vi skaffade dem som sällskapsdjur, men har nu börjat fundera på att själva bli genbank och föda upp i mycket blygsam skala, nån kull om året. Men det är så många frågor och så många beslut att jag blir alldeles vimmelkantig.
Syftet med att ta några kullar, är dels att lära oss mer om kaniner och kaninskötsel, och dels för att få vara med om miraklet med små ungar. Vi kan nog få hjälp i början, från den genbank vi köpte av, med att avgöra vilka ungar som blir bra avelsdjur. Någon enstaka unge vill vi nog behålla, men vi har inte möjlighet att själva ta hand om alla ungar, om de inte blir sålda. Det har vi inte plats för i vår lilla villaträdgård.
Efter att ha läst medlemstidningen har jag förstått att det behövs fler aktiva genbanker. Om vi bestämmer oss för att ta en kull, skulle det kännas bra att göra det inom den ramen.
Men hur skulle det kunna fungera för oss, som behöver sälja så gott som hela kullen? Hur/var hittar man köparna? Det verkar inte vara så många som har gotlandskanin som keldjur. Är det främst andra genbanker som köper av varandra, och hela tiden utökar/förändrar er uppfödning? Eller har ni stort behov av nya djur pga att de befintliga blir för gamla? Eller är det en del i bevarandearbetet, att fortsätta hitta helt nya som också vill bli genbank, så att vi hela tiden blir fler? Var/hur hittar man dem i så fall? Vilken årstid är det lättast att sälja, och vid vilken ålder på djuren?
Det vore nog ett enklare beslut om vi redan drev en gård och var hemtama med processen att slakta och äta de egna djuren. Då skulle det kännas logiskt att bli genbank, föda upp bra avelsdjur och äta överskottet. Som man har gjort i alla tider. Som jag förstått att många här gör. Men nu är vi Stockholmare, som aldrig träffar på kött annat än i anonyma, färdiga förpackningar på ICA
Att jag skulle slakta en kanin är otänkbart, även om jag inte har något emot att andra gör det. Men jag klarar det inte själv, klarar ju knappt att ta ur en fisk, utan att må illa...
Är det så enkelt, att såna som vi inte borde ta en kull över huvud taget, utan lämna det till er som bor på lantgårdar? Bör vi avstå från den underbara upplevelsen bara för att vi inte slaktar och äter kanin själva? Eller finns det många genbanker som inte äter kanin? Vad gör ni i så fall av de ungar som inte blir sålda? Eller säljer ni alla varje gång? Den vi köpte av tror inte det blir svårsålt, men jag behöver höra det från fler
I ett annat kaninforum (mest sällskapskaniner av dvärgraserna) har jag läst massor av kommentarer i stil med "Para inte din kanin, det finns redan alldeles på tok för många hemlösa kaniner på Blocket" och "Det är oerhört oseriöst att ta en kull bara för att det är mysigt". Jag blir ännu mer osäker efter alla såna inlägg. Är det oansvarigt av mig att ta en kull utan att ha köpare klara redan innan? Jag känner det som ett tungt ansvar att hitta bra hem till dem, men jag vill ha en tydlig plan för ungarna, innan jag låter para våra honor.
Är det stor skillnad på marknaden för gotlandskaniner i olika delar av landet? Hur är det i Stockholmsområdet? Har det stor betydelse var på genbankslistan kaninerna ligger? Mamman till våra ligger i den övre delen av listan och pappan i den nedre, så jag gissar att våra kommer att hamna nånstans i mitten, eller hur funkar det?
Allra helst vill jag ju sälja alla som keldjur eller avelsdjur, men om det inte går, och det normala är att man äter upp överskottet - och jag inte vill vara med på just den biten - finns det då nån köttproducent i Stockholmsområdet som kan tänkas ta de ungar som inte är lämpliga i vare sig avel eller som sällskapskanin, eller som vi bara inte lyckas sälja? Eller är det fel av mig att tänka i de banorna? Egoistiskt? Vore det bättre att inte sätta dem till världen alls?
Jag är inte ute efter att tjäna pengar på den här verksamheten, utan bara att få nya erfarenheter och lära mig mer, men utan att riskera att översvämmas av osäljbara kaniner
