Löpankor värper lika mycket som en höna av värpras ca 300 ägg per år, är de unga som under första året som värpande lägger de oftast mer än ett ägg per dag om de trivs, får bra foder. Så, min erfarenhet om att de inte värper lika bra i Sverige, stämmer inte. Däremot har jag under våra år med Löpankor märkt att fodret har stor betydelse på hur mycket de värper. De lägger mer och oftare om de får och fri tillgång till bra foder, inte bara två sorters spannmål och matrester.
Många som har Löpankor säger att de ruvar och är duktiga mammor men inte är önskvärd egenskap, men jag avlar inte mot dessa egenskaper i vart fall p g a att de är "överlevnadsegenskaper", men inte direkt för heller, utan andra egenskaper kommer före. Löpankan är inte enbart en värpras, utan togs främst fram som "insektsbekämpare", det märks också då de är bättre på att söka föda och provar allt jämfört med andra raser och de fångar insekter jättesnabbt!
Min erfarenhet är att Löpankor tar mer tid på sig innan de kommer till ro och ruvar inte lika bra, d v s med jämnhet, större lugn genom hela ruvningen när de ruvar naturligt än traditionella gårdsköttraser. De gör bon lite här och var och ibland lägger t ex två ankor i samma rede, men kan då rulla över och stjäla ägg från varandras reden om de ligger nära varandra, vilket kan resultera i att vissa ägg hamnar utanför för länge för att få jämn temperatur i ägget. Vissa ankor låter inte andra ankor lägga ägg i sitt rede alls och "vaktar det". De kan vara jättebra mammor till de ällingar som de tror är sina egna, men kan vilja döda andra ankors ällingar ändå. De är allmänt mer "nojiga", även vid ruvning och äggläggning, mer lättstörda.
Det kan variera från år till år, anka till anka men alltid någon tid eller någon anka med ojämt resultat, som ger ojämna temperaturer i äggen, som har lett till oönskvärda resultat. Jag har även tagit ägg från ruvande anka och lagt i kläckare, men gör det inte igen av samma anledningar.
Har även hört andra som har Löpankor att deras ankor först varit bra mammor, men sen dödat sina egna ällingar. Det har inte hänt hos oss, däremot har mammor stulit ungar från en mindre ranghöga ankor, och de är även dessa ranglåga ankor som inte vet var de ska lägga sina ägg, utan de hamnar här och där. Jag tror att om de dödar sina egna ällingar, har de blivit konfunderade vems de tillhör i bråk om ällingarna. Om de blir störda, d v s stressade av andra ankor el konkurrens mellan reden, mammor och ällingar, drakar el miljö, så påverkar de ruvandet i större grad på Löpankor för att de är mer lättstressade/lättstörda jämfört med t ex större gårdsankor i största allmänhet - i synnerhet vid ruvning.
Om man ändå vill låta sina Löpankor ruva, är det bra att minimera alla slags risker som kan uppstå och vara medveten om det är alltid en risk hela vägen. Skulle jag göra om det igen, skulle jag göra så här:
Samla ihop alla äggen du vill ska ruvas när ankorna verkar mest ruvningsbenägna i maj-juni (?). Gör i ordning reden och låt varje anka få sitt eget rede, en bra bit ifrån varandra, gärna separerade med hönsnät, kanske t o m dolda från varandra, så att de inte stressas av att välja rede eller om en annan anka får ällingar först när de ligger på ägg, de kan få för sig att en annan ankas ällingar är deras och problem kan uppstå när deras egna kläcks. Om en anka inte vill ruva tar man naturligtvis bort allt. Samordna så att kläckningen sker simultant, även om man lägger in äggen samtidigt så kan de komma till ro olika dagar innan de börjar att ruva. Man kan också använda låtsasägg tills man ser att de lugnt ligger och då byta ut dem till riktiga ägg. En del löpankor accepterar ällingar som kläckts av annan anka när de fortfarande ligger på egna ägg, i tron om att det är deras egna som kläckts. Men de kan också överge sina egna ägg för att ta hand om de "nykläckta" med resultat att de nästan färdiga ällingarna dör i nästan färdiga ägg, el får ojämn temperatur med komplikationer, eller i värsta fall, att de inte accepterar sina egna när de kläcks och dödar dem. En del ankor accepterar inte andra ällingar alls, utan väntar tålmodigt på "sina" och har full koll på vems som är vems.
Bäst och felfritt resultat har vi endast fått vid enbart maskinkläckning på endast ankägg. Allt annat, naturruvning, hälften natur/hälften maksin, flera olika fjäderfärägg i samma maskin har gett ojämnt och oönskvärt resultat, även detta om vissa av våra Löpankor ruvat i förhållande fint.
Experimenterande har alltid risker, med ällingar och ägg i kläm på endera viset. Detta är endast egna erfarenheter med just Löpankor och ruvning, inget generellt facit om varken ankor eller Löpankor.
