Beteende, kastrerad bock

[änga]

Vi har två fina jämtgetter som sällskap på gården, de är halvsyskon och födda i våras, en get och en kastrerad bock. Vi har turen att bo så fantastiskt till att de kan vara lösa när vi är hemma så de går fritt här, klättrar på stenmurar, väljer själva sin mat bland sly, buskar och bete, kort sagt tror jag de har ett så bra liv två getter kan ha. Geten är otroligt sällskaplig och följer gärna med in i huset (till katternas stora förtret  ) medan bocken är blygare. Det går inte att hålla honom för då får han panik och allt klappande ska vara på hans initiativ, vilket vi så klart respekterar. Nu börjar jag dock bli lite orolig för hans beteende - när han blir uppspelt eller ibland bara vid helt random tillfällen börjar han "dansa", dvs hoppar runt och bockar och står på två ben. Det ser ju hemskt charmigt ut men jag är livrädd för att det ska slå över för honom och han ska sätta ett horn i någon. Jag är höggravid nu och kommer alltså snart ha en bebis med mig överallt, och min sambos andra barn bor här på halvtid, och jag är helt enkelt rädd för vad som skulle kunna hända. Vid några tillfällen har bocken dessutom visat stångningstendenser mot min sambo - inte så att han rusat med sänkt huvud men liksom "buffat till" honom halvhårt. Bocken har väldigt stora horn och det skulle inte krävas mycket för att orsaka skador, speciellt inte på mig eller barnen.

Finns det något vi kan göra? Är det ett "normalt" beteende så jag oroar mig i onödan? Vi tycker jättemycket om vår fina bock men kan inte gå runt på helspänn hela tiden. Är han understimulerad, behöver han bo i en större flock för att må bra? Alla råd och tankar är välkomna!

[Lisen]

Här finns 2 kastrerade bockar, en jämtbock och en av svensk lantras. Jämtbocken är väldigt mycket lugnare än den andra bocken så det är nog olika från bock till bock. Lantrasbocken har alltid varit "nipprig", stora krav på stimulans och får han tråkigt blir han odräglig, bråkar med de andra getterna och med oss.
Vi försöker trötta ut honom med diverse aktiviteter och då blir han bättre men inte så pass att det går att lita helt och fullt på honom.

Våra "stora" barn (7 resp 9 år) umgås med honom men jag skulle inte låta mindre/getovana barn gå in till honom. Befattade mig inte alls med honom under min senaste graviditet, kändes som ett onödigt risktagande för ett horn i magen kan ställa till det ordentligt.
Umgicks inte med de andra getterna heller på slutet av graviditeten, även en lugn get kan ruska till på huvudet så man får ett horn i magen..

Mitt råd är att aktivera bocken så gott ni kan och se till så han har saker att klättra och hoppa på, byt ut sakerna ofta så han får nytt att utforska. Håll dig undan honom när du är gravid och när du har pyttingen med dig, det är bara dumt att riskera att han skadar någon av er.
Ni kanske borde ha getterna instängda så han inte kommer åt barnen?

Jag tycker även att min bocks temperament varierar och han är mindre "på" nu (2 år gammal) än när han var yngre så man kan hoppas det ger sig med tiden...

[Jordbron]

Hej Lotta,
spännande att läsa hur det går för Iris & Josef.
Beteendet är inte alls ovanligt eller direkt farligt. Bockar är bockar och Josef har betett sig så tidigare också. Hans far som är en ståtlig herre var likadan och försökte stånga mig vid ett par tillfällen under getternas brunst. Honom fick jag "brotta ner" 2-3 gånger för att sätta mig i respekt och alltefter det har han inte visat några tendenser till att vare sig gå upp på bakbenen och hota eller stångas. När jag träffar honom på sin nuvarande gård så minns han mig, vill bli klappad och gullad med men är så snäll.
Så tipset är att sätt er i respekt utan att vara dumma mot honom. Brotta ner honom (håll i horn och ev runt hals och lägg honom ner)så han känner sig övermannad, undvik att buffa mot huvud då det kan trigga honom att vilja stångas. Eftersom han är kastrerad och därigenom ska bli/vara lugnare så borde det inte vara några problem. Det finns ju en risk att kastrationen inte blev fullständig pga att det var en sk. oblodig kastration och i så fall kan det behöva göras om på traditionellt sätt. Har han parfymerat sig dvs. kissat på huvud/päls mm så han luktar fränt och starkt?
MVH Jonas
De verkar ha en fantastiskt hem och miljö hos er så de trivs säkert kanonbra.

[Eva o Getterna]

Det låter som en normal bock. Har hört att det finns kolugna bockar men aldrig träffat någon. Getter är tåliga och inte ens killingarna tar skada av barn. Det är kanske därför de anses barnvänliga. Inte många som är hårdhäntare än en bock eller get som vill ha maten för sej själv. Hur snälla de än är för övrigt. Skulle råda dej att ordna stängsel till getterna innan du tänkt ha barnvagnen med dej ute. Man kan ju göra som förr och hägna in huset. Jag tycker det är oklokt att lämna några barn Utan vuxen ihop med getter. De är underbara men har otroligt vassa horn och tänder. De är dessutom mycket hårda på rangordningen. Barn hamnar långt nerpå den skalan. De getterna de har på djurparker som man får gulla med är nog utvalda för sina goda gull egenskaper och jag tror det finns en anledning till att det aldrig finns bockar i hagarna.

Nu låter jag som en sur kärring. Jag älskar mina getter, de är underbara och vi gullar en hel del. Men tycker det är bra om barn får en bra bild och minne av getter och då tror jag det behövs en vuxen som ser till att det blir skratt och fniss och inte gråt, blod och blåmärken.

Får dina getter gå fritt så tror jag inte han är understimulerad. De går ju att uppfostra som man gör med hundar. Vet du nån som är bra på det så kan du prova.

[Sussilo]

Bockens dansande är ett normalt beteende för en frisk och glad bock. Född i våras och "väldigt stora horn" Knuffa er får han absolut inte göra. Att börja brotta ner honom i det här skedet tycker jag är onödigt. Börja med lugn och bestämdhet t.ex. att kupa handen mjukt runt han nos när han vill knuffas, det kan ha en lugnande effekt. Hjälper inte det så ta ett ordentligt tag i hans skägg och säg ifrån på skarpen några gånger. Lär barnen att aldrig någonsin leka knuff- och stånglekar med killingarna.

Tillägg: Om bocken är "tångkastrerad" dvs. kulorna togs inte bort, är han egentligen steriliserad och har kvar sin hormonproduktion som bock. Med tanke på att han bor hos en barnfamilj skulle jag låta kastrera honom med borttagning av kulorna, men vänta tills värsta insektssommaren är över.

[änga]

Tack för alla snabba svar! Och hej Jordbron, vi är jätteglada för våra nya vänner och de verkar trivas hur bra som helst. De thailändska bärplockarna som var här för ett par veckor sedan verkade tycka att det var mycket exotiskt och fotograferade sig själva tillsammans med Iris, som aldrig är sen att ställa upp på bild

Det känns skönt att få bekräftat att hans beteende är helt normalt! Vi går på promenad med dem varje dag och de har som sagt hela gården och omgivningarna att ströva på så de har gott om saker att klättra och busa på. Men så är de inte alls födda i våras, utan förra våren såklart! Gravidhjärnan Vi har en fin hage till getterna där vi stänger in dem om det kommer gäster med barn eller hundar så den kommer vi kanske använda mer flitigt sen när barnet tittar ut.

Det här med att brotta ner eller "visa vem som bestämmer känner jag mig så kluven till. Handlar det verkligen om att han vill sätta sig över min sambo i rang när han buffar på honom, är det en utmaning på det viset? Och kan vi människor isåfall verkligen kommunicera på ett tillräckligt bra sätt för att få dem att sluta? Jag hade en gutebagge som när han blev könsmogen blev otroligt stångig och jag försökte ALLT. Brotta ner, daska på nosen med en slana, hålla fast lugnt och stilla, men han verkade helt immun mot alla sorters behandlingar. Han skulle ändå bli mat till hösten så det spelade inte så stor roll men det ska ju inte den här vännen direkt. Det går inte att kupa handen runt nosen på honom eller ta tag i hans skägg, då får han panik och börjar antagligen stångas ännu mer för att komma loss. Men vi har lite is i magen med den biten helt enkelt, det kanske är en tonårsperiod eller nåt.

[skräptanten]

Våra bockar brukar nästan bara kaxa sig mot karlar och killar som passerat puberteten . Kvinnor och barn är inte "konkurrerande bockar" och ingenting att gå upp på bakbenen för så särskilt ofta. Visst händer det ibland att speciellt Storbocken utmanar mig på stångningskraftmätning, men när han går bakåt och laddar och går upp på bakbenen - står jag bara stilla där jag står och säger med lugn röst "Sluta med det där tramset, du vet att jag inte är rädd för dig." - och eftersom jag alltså inte antog utmaningen återgår han till sitt igen.

[Trollmor]

Om man som jag har två bockar för det mesta, så tar de sig en träningsmatch ungefär en gång om dagen.  De "dansar" och brakar ihop.  Om han inte har någon sparringpartner, så försöker han skaffa sig en.  Men din sambo är ju inte intresserad, och det måste han respektera.  Kupad hand under nosen eller ett stadigt tag i skägget gör dig (eller sambon) förvånansvärt stark i förhållande till bocken.  Se bara till att inte åsamka honom smärta, ty det ökar impulserna att slåss.  Lägg också märke till att getter gärna "doftstämplar" sina kompisar genom att gnugga in sin doft i kläder och päls.  Ofta kan man se geten stå och gnida kinden mot bocken var-som-helst på kroppen.  Detta kan ni härma med flata handen.

  Men om geten är så glad i folk och bocken så blyg, undrar jag om han inte minns kastreringen med obehag?  Sånt tar tid att komma över, men trägen vinner!

[Beisla]

Jag väcker liv i tråden eftersom jag vill berätta hur det gick när min kastrerade bock började dansa för mig för ett tag sedan.

Jag tolkade det som utmaning men ignorerade bara honom i några dagar.
Sedan kom det sänkta huvudet och några snabba steg mot mig, så tittade han vad jag gjorde. Kollade nog om jag backade, men icke, jag bara ignorerade och hoppades att det skulle gå över.
Fast så kom dagen då han stångade lite, ja, det var bara en liten provputt tror jag. Kolla min gräns eller nåt. Och den gränsen gick där fick han märka!

Just stunden innan hade jag haft lite "meningsskiljaktigheter" med mannen min och var lite uppe i varv och kände mig stark, så utan att tänka gjorde jag det jag läst här: Tog ett stadigt tag i hans skägg och läste sakta en svordomsramsa över alla av hankön som inte förstår sig på kvinnor här i världen.
 Men det hjälpte inte så jättemycket, han började dansa igen.

Då var jag ju tvungen att följa upp med den där nedbrottningen jag faktiskt fasat för förut...stön. Korta ben under en stadig kropp, han var svår att fälla innan jag kom på hur man gör när man lägger ner får. Sen satt jag grensle över honom och orerade över en hel del medan jag väntade på att det stora lugnet skulle infinna sig, hos både mig och honom.
Det kom så småningom, då reste jag mig lugnt och gick direkt till höhäcken med sallad och grönt (som han varit så vaktig över förut) han gick efter - till andra sidan och lät mig vara helt ifred!

Det har gått en vecka nu och han visar inga tendenser på att vara aggressiv eller nåt.
Så tack för råden!!!

[Trollmor]

"lite "meningsskiljaktigheter" med mannen min och var lite uppe i varv" hohoho, jag skrattar så att frukosten flyger!  Mycket nöjsam läsning, särskilt på slutet där man tydligt märker att budskapet gått fram.  Helt klart att han kollade lite försiktigt först, det gick ju bra, då försöker jag lite till, gick också bra, då buffar jag lite försiktigt, hoppsan, nu hamnade jag visst i ett riktigt getingbo ...  Vem kunde tro att hon var så stark?

  Tack för hela beskrivningen, den borde in i den där Handboken under Getspråk.