Slippa slänga en massa ved i pannan.

[Skytten]

Varför ska man springa hela tiden för att kasta in ved, och bränna detta snabbt.  Kompostering av ett organiskt material ger samma energi, men i långsammare takt.
En stor hög av flis, börjar ju ganska snabbt bli varm, och via en aerob process långsamt bryta ner flisen, och avge energi.  En värmeväxlare i högen skulle kunna hålla temperaturen  sådan att det inte börjar brinna. Alltså skulle man kunna "tända" en brasa som varade i flera veckor eller längre.  Jag har häcken full, men kanske det finns någon som skulle  ge sig på att prova, Den som har tillgång till flis, eller flistugg och billig ved, skulle kunna prova om man utan komplicerade apparater  tända en långsam "förbränning" i en större flishög, få värme för lång tid och slippa springa hela tiden och slänga in ved. Gissar att minst ungefär 7-10 kubik bör vara i högen, med tillräckligt lufttillträde.

Jag har hört talas om att det ska fungera, en fransos, som jag inte vet vem är, ska ha genomfört och lyckats värma huset, utan att ens ha en panna.
Vem vet man får kanske ha ett tält över, ifall brännbar gas förekommer(som kan brukas), men troligen inte i någon större mängd då syre är närvarande.  En frän tanke, men varför skulle inte detta kunna gå?

[Anders S]

Jag vet inte om detta är möjligt, men spånar gärna lite. Jag tänker mer förbränning än biogasframställning här. Mer aerobt än anaerobt. Jag vet inte om detta ger tillräcklig energieffektivitet (eller om en sådan öht kan nås).

En hög flis utomhus tar några år på sig för att brinna ner. Värmeutvecklingen sprids alltså ut under lång tid. Temperaturen lär inte bli särskilt hög, och högre på sommaren än på vintern. En stor hög isolerar bättre och blir mindre känslig för årstider. Om den är tillräckligt stor kanske den också får en viss eftersläpning, så den får sitt temperaturminimum senare än omgivningen.

Troligen behövs någon form av isolerande hölje för att inte tappa för mycket värme och någon form av värmepump för att ta vara på värmeenergin vid den ganska låga temperaturen. Dock vet jag inte hur mycket man kan höja temperaturen med olika åtgärder. Helt klart kan den höjas rejält om man helt eller delvis byter ut fliset mot mer snabbrända ämnen, som halm, gödsel etc. Då kunde man också i högre grad styra värmetoppen mot vintern.

Med flis behöver man nog ha minst lika mycket i högen som man behöver stoppa i pannan under några års tid. Troligen mycket mer med tanke på förluster och onödigt stor värmeutveckling på sommaren. Det vore ur energihushållningssynpunkt önskvärt att strypa omsättningen under sommaren om det går. Dock kan detta innebära att högen brinner under för kompostering mindre gynnsamma omständigheter, så att slutprodukten inte blir lika bra som jordförbättringsmedel (som lär vara dess naturliga användning).

Effektiviteten i energiomvandlingen är en springande punkt.

Jag tycker också det handlar om kvalitén på slutprodukten som jordförbättringsmedel. Hurdan blir den? Säkert bättre än vid eldning. Blir den lika bra som vid vanlig kompostering?

[Skytten]

Senare på kvällen igår stötte jag på något om den fransos jag löst hört talas om. Hittade namnet och googlade på Jean Pain. Han verkar ha slagit två flugor i en smäll.  Han använde ca 40 ton flis i komposten, som vattnas först för att få igång jäsning. Dessutom placerade han en tank i mitten på högen, och erhöll biogas. Enligt uppgift, kunde han värma huset, få varmt vatten, gas till spis och bil. Komposten varade över ett år, och hans odlingar berikades med mullen. Skördarna blev bra.

Några har provat på det, dock med mindre högar, och nöjt sig med varmvatten eller växthusuppvärmning.

http://youtu.be/JHRvwNJRNag

http://youtu.be/zGCj7NA0OIs

Även om en del uppgifter kan vara överdrivna, så kan jag inte se annat än att det skulle kunna gå.

Googla på "biomeiler" så dyker många träffar upp.

[Brukspatronen]

Det känns som det kan bli svårt att få någon vidare verkningsgrad på en sådan hög, mycket borde rimligtvis till kråkorna. Dock kanske det är ett mindre problem om man kan få gratis material till högen. På en gård borde det ju finnas gott om material förutom träflis som kan hamna i högen. Trasiga ensilagebalar, halm, dynga etc... Det borde ju dessutom höja värdet på slutprodukten som jordförbättringsmedel.

[Existens?]

Men man får ju inte glömma bort alternativvärdet på en hög flis.. Har man nu 40 ton liggande, så betingar det ju ett skapligt pris om man säljer det.

[skräptanten]

40 ton blir ju 160 kubikmeter om den som lastar pressar lite .

Visst utvecklas det värme i flis vid lagring, men "vanlig" kompost eller ännu hellre gödsel blir varmare, flis är bättre att ha som tillsats (1:3 mellan flis/kompost kan vara lämpligt). Dock måste en upp i mängder för att det ska bli redigt varmt. Frågan är vad som händer med den aeroba biologiska processen om en tar ut värme medelst glykolslang el dyl? Tar en ut för mycket värme borde väl processen avstanna så småningom?

[Skytten]

Visst får man ut mer om man bränner flis eller halm, men det kräver dyra anläggningar, arbete, och slutprodukten är väl värt en del, gödsel och då inte en konstprodukt bidrager betydligt.

Träflis finns ju inte på slätten i närheten, Jean Pain hade anledning att röja skogen, för brandrisk i torra kvistar.  Det skulle kanske gå med halm, och företrädesvis fuktskadad "dålig" halm, eftersom det ska blötas ändå. Nog skulle  strö  från hästboxar kunna gå, ett vanligt  kvittblivningsproblem,

Storskalig kompostering förekommer utan att man tänker på värme och gas.

Tänker att om man lade fyra plasttankar på 1000 liter i centrum,  fyllde de med rötbar substans, och staplade halmbalar runt, så skulle det inte bli så mycket arbete att fixa en stor stack.  Gasen kunde gå till matlagning, och spetsvärme på vinterns kallaste dagar.

[Skytten]

40 ton blir ju 160 kubikmeter om den som lastar pressar lite .

Visst utvecklas det värme i flis vid lagring, men "vanlig" kompost eller ännu hellre gödsel blir varmare, flis är bättre att ha som tillsats (1:3 mellan flis/kompost kan vara lämpligt). Dock måste en upp i mängder för att det ska bli redigt varmt. Frågan är vad som händer med den aeroba biologiska processen om en tar ut värme medelst glykolslang el dyl? Tar en ut för mycket värme borde väl processen avstanna så småningom?

Så mycket hade man inte, kanske min tyska/franska gjorde att jag tänkte fel. Högen var 3 meter hög 6 meter i diameter.  Låter mer som tom under 40 kubik.

[Skytten]

Low tech med milan, kanske gödsel kan uppväga, jag har kollat vad som det kostar att pelletera samma biomaterial, och funnit att det är mer att få ut som pellets.

[fishyerik]

En av nackdelarna är att syret som ska till för att hålla det aerobt tar energi när det värms upp. I ett växthus när man har nytta av koldioxiden och värmen får man vinster "från bägge håll", men inte när man bara ska ventilera bort det mesta av värmen.

Läste en gång om en som odlade dyngmask i gammal wellpapp, behållaren har jag för mig var en fuktskyddad garderob som låg på rygg. Det blev riktigt varmt i behållaren, maskarna klarade det, och förökade sig kraftigt. Wellpapp kostar idag för företagen att bli av med, maskarna säljs som fiskbete eller kompost-startare för ganska ansenliga summor per kg. Lejonparten av energin frigörs som värme, det uppstår en något jordig lukt, så för att ta hand om värmen vill man ha någon form av värmeväxling och att luften från komposten ventileras ut. Wellpapp-kompost kan tilläggsdmatas med köksavfall. Vid förnyelse av komposten kan en liten bråkdel av innehållet i en sådan låda säljas för hundralappar.

[Skytten]

Jag kommer inte att lägga upp en hög spån och försöka, även om det säkert går.  Jag ska däremot prova på att förgasa restavfall, som sågspån och annat mois.  Jag tänker inte direkt använda gasen i första skedet i alla fall, utan beräkna hur mycket värme jag kan växla från processen utan att den stannar av.  En mindre försöksapparat bör hålla igång en dag.  Ska göra ett slutet system, så att gasen när den börjar komma underhåller processen, då behöver jag starta med lite skräpved. Träkolet ska jag ha till annat. Skitbilligt att bygga dessutom.

[krikav]

Jag funderar på om det är möjligt att göra detta i en innomhusanläggning, mest för att minimera energiförluster.
In med mängder av biomassa in i en ladugårdsliknande byggnad och kompostera det.
Som tidigare nämnt så kan verkningsgraden vara ett problem, men i min mening så finns det inget problem i att motverka detta genom att helt enkelt skala upp verksamheten?

En annan aspekt på detta, är att det kan vara ett sätt att hålla igång en ekologisk process under vintermånaderna!

En stor hög biomassa där man kanske odlar mask och dylikt, som man sedan låter höns äta upp?
Kanske kan involvera grisar i processen med, för att få högen omrörd ordentligt?

Slingor kan man ha i golvet för att pumpa ur värme ur högen, eller så kan man värmeväxla ur luften i lokalen.

Kanske kan man studera ekologi i grottöppningar eller andra dunkla områden i djupet av regnskogarna och imitera ett sådant ekologiskt system?

[fishyerik]

Visst kan man skala upp det om man har utrymme för det. Har du en isolerad ladugård i anslutning till/mycket nära bostadshuset kan du ju värma till-luften till huset med luften i kompost-utrymmet.  Om det nästan blåser rakt igenom ladugården kommer processen att bromsa upp avsevärt när det är som kallast och man har som mest nytta av värmen.

Fördelarna med wellpapp-kompost med kompostmask bland annat.

Wellpapp kan man få gratis, hur mycket som helst, i torrt skick, och de flesta kan få det gratis till exempel från sin mataffär, så om åker bil och det finns utrymme kvar så blir det inte ens någon omväg.

I torrt skick kan man spara wellpapp hur länge man vill, hämta på vägen hem från jobbet/inköp, och "aktivera" mer av det när det börjar bli svalare ute.

Wellpapp som komposteras lagom fuktigt avger ingen starkt obehaglig lukt, de flesta kan lära sig att uppskatta den. Är det ett välventilerat hus man komposterar i är det inte säkert att man lägger märke till doften förutom just vid behållaren. 

Wellpappens struktur gör att den kan släppa ner syre i ganska djupa lager om man inte blöter den alldeles för mycket, vilket alltså möjliggör djupa behållare.

Slutprodukterna (förutom värmen och koldioxiden) är lätt att sälja för mycket mer pengar än vad värmen är värd, i viss mån kompostmaterialet, men framförallt renodlad dyngmask är dyrt, som metmask och/eller kompostmask.

[dilog]

Så du menar att har man bara ett bra golv med väggar så kan man lägga wellpapp i hög och odla mask i det och tjäna pengar på mullen?

[fishyerik]

Jag skulle, om jag hade plats, bygga någon form av behållare, kan räcka bra med byggplast/byggfolie, den där typen på ca 0,2mm tjocklek.

Mullen är inte det dyra, det dyra är masken. Nu har jag inte kollat priserna på ett tag, men det jag först fick fram via google var detta: http://www.kompostmaskar.se/ och om jag minns rätt var det ett bra (alltså lågt) pris sist jag jämförde.

Men visst, är marknaden för väldigt näringsrik mull god kan man väl tjäna en hygglig hacka på det också.

Wellpappen måste vara ordentlig fuktig för att maskarna ska kunna äta den, men inte för blöt, lite övning kan krävas för att det ska bli riktigt bra. Men det är inte superkritiskt exakt hur fuktigt, hellre att översta lagret är lite för torrt för maskarna än att det är för blött i botten. Dränering är en fördel, är den bra kan man vattna ganska ovarsamt.

Som Skytten påpekat blir det ungefär lika mycket värme-energi per mängd wellpapp i det här fallet som mängd ved, i vikt räknat. Bara det att det blir utspritt på några månader om man har gott om mask.

[fabian]

Vad är det för skillnad på kompostmask och daggmask?? Det enda jag kunde läsa mig til var att kompostmasken var rödare och mindre. Men vad har de för bättre egenskaper till att kompistera mer än en daggmask? När jag var liten brukare jag finna väldigt små men väldigt ettriga maskar i gösselstacken. man fick ha på några st på kroken men de var så spralliga att det inte dröjde många timmae förren fina borrar låg på grillen. Om detta är kompostmask vet jag inte. Men låter så av det jag kunde läsa mig till. Och i så fall behöver man kanske inte ens köpa masken för att kunna prova, Sen fundera jag på om man på nått sätt skulle kunna utvinna värmen med en massa slang och på så sätt få jordvärme ifrån en stor komposthög utan att behöva gräva ner dem.

[fishyerik]

Det är samma mask, Eisenia foetida. Fördelen är att kompostmasken trivs i miljöer och på föda som vanlig daggmask inte klarar att överleva ens, plus att kompostmasken kan leva väldigt tätt, och föröka sig fortare. 

Visst kan man gräva ner en slang och få ut värme, man måste dock se till att komposten får syre. Petar man in allt för kallt vatten i slangen kommer processen att gå långsammare, särskilt närmast slangen. 

[fabian]

Jag ska iallafall prova i sommar. Har en frigolitlåda med lock på ca 40 liter. Fylla den enbart med blöt tidningspapper och wellpapp. Stoppa in lite komostmask och se vad det blir av det hela. Om inget annat så kanske man ska prova att göra en maskburgare till hösten om det slår väl ut att de förökar sig. en 90 grams maskburgare. 60 gram mask 30 gram vetemjöl och ett litet ägg salt peppar efter behag Lägg masken i kokande vatten ett par min. Låt den svalna ock kör den i mixern. blanda mask vetemjöl och krydda efter behag. forma en bigg och låt den grillas på svag värme tills den är genomstekt. Smaklig spis