Hö-närings fråga

[Exotica]

Hittade att det ska vara en rådgivningsdag i Uppsala angående utfodring av får den 12 november! Kanske kan ge klarhet i lite frågor!

http://www.svdhv.org/Artiklar/080904_Inbjudan_utfodring.pdf

[Kimma]

Hittade att det ska vara en rådgivningsdag i Uppsala angående utfodring av får den 12 november! Kanske kan ge klarhet i lite frågor!

http://www.svdhv.org/Artiklar/080904_Inbjudan_utfodring.pdf

Har inte ärenden i Uppsala så ofta då jag bor 10 mil norr om Helsingborg men annars tack! 

[orkidea]

Detta är en typiskt Alternativ tråd

När man köper en ras så ska man vända sig till ex lantrasföreningen så får man RÄTT kunskap. Annars blir det som det blir här, vi som tror att vi kan allt om alla raser.
Tycker att man bör skriva - såhär har jag sett att....eller att ok kanske en förening som arbetat med en ras under lång tid kan lite mer än mig men i min besättning eller mitt får har dessa behov därför...

Sjödins bok och föreningar bör man ta till sig i första hand och inte luta sig emot 2 personers åsikter på alternativ

//Orkidea

[Birgit]

Visst orkidea men faktum är att många i rasföreningarnas styrelser har inte haft får särskilt länge eller den rasen. Föreningarna består av folk med olika erfarenhet och kunskap. Det är sällan enigt där heller, om man frågar flera.
Så var finns experterna då? Sjödins bok har visst en hel del kunskap. MEN, exempelvis allmogefåren berör han ju knappt ens i den nya utgåvan, vid de tidigare var de inte "upptäckta".
Man kan inte dra alla får över en kam och alternativ är just ett forum för att kunna föra fram alternativa åsikter och synpunkter. Kan nog då varmt rekommendera Nils Insulanders bok om får från 1940-talet. Han skriver mycket om just hur fåren fungerar och kopplar det samman med hur man bör hålla dem.
Alla som skriver ett inlägg, hur de än formulerar det, tolkar åtminstone jag som att det är deras åsikter. Jag framför mina och om dina åsikter är att läsa Sjödins bok, så leder det knappast till någon diskussion
1 av de 2

[orkidea]

Håller med Birgit.

Skulle också vilja tillägga till "orkidera"
att många som skriver här har haft får i många år och erfarenheter får av många olika fårraser. 

 

I min förening så ser man just på lantraser såsom Birgit beskriver så därför tycker jag att tonen från MÅNGÅRIGA vana fårägare som du är alltför trist helt enkelt.
Ja birgit du har rätt sjödin tar inte upp om våra lantraser särskilt mycket utan mer allt annat man bör veta.

Det var nog det jag vill få fram att det är en typisk alternativtråd att bestrida om och om igen hur man anser att lantraser ska hållas.
Tycker mest att det är synd om dem som slungar ut frågor om de ex nyinköpta lantras och vill råda till att få kontakt med föreningar först och främst för att skapa sig en bild. sen att det finns lite olika synsätt där som i allt annat det vet jag men man får till sist hitta vad det lutar åt iallafall
Då blir det lättare att sålla här som sagt

Svårt att veta för en helt ny fårägare vad man ska tro i fårtrådarna. Men det kanske jag är ensam om?
Fast mig spelar det ingen roll eftersom jag är nöjd av den kunskap jag fått från just min förening.

//orkidea

[Birgit]

Jag tror inte varken rosa eller jag menat att man inte ska kontakta sin förening Det ska man självklart, men det är inte alltid man där får den seriösa information man söker heller, beroende på vam man pratar med.
Johan p starade ju en tråd om just utfodring av allmogefår, grundad på en rek. på deras hemsida. Som jag där svarade, så vet jag att det finns folk i styrelsen som inte samtycker. Jag vet också vem som ligger bakom texten och den personens erfarenhet vill jag inte luta mig mot.
Lika lite som det bara finns en variant på allt. Exempelvis finns ett antal allmogefår av olika karaktär. De har olika behov av utfodring och miljö beroende på hur de hållits.
Jag har förståelse för att vissa vill ge sina får kraftfoder osv. Däremot försöker jag belysa att det går ypperligt, utan att äventyra djurens väl och ve, att strunta i det och finna alternativa lösningar. Eller snarare använda gammal (förlegad) kunskap. Allt gammal är inte djurplågeri, allt nytt är inte djurvälfärd.
Jag har dessutom under mina års engagemang i olika lantrasföreningar oftare sett övergödda otympliga får än tvärtom, faktiskt. Det finns folk i allmogefårföreningen (aktiva sådana) som årligen har problem med lammningsförlamningar bl.a. De säljer också mycket livdjur och rek. till många att deras sätt att hålla djuren är det bästa, vilket baserar sig på kraftfoder i rejäla mängder.
Jag ser ju mina egna rosor, som blir feta på bra grovfoder. De är otroliga grovfoderomvandlare och behöver inget kraftfoder. Det skadar mer än gör nytta. Brister hanterar man med vitaminer och mineraler, inte kraftfoder.

[Charlotte]

 Även Gutefårföreningen påpekar att "deras" får är precis som "andra" får med behov...
http://www.gutefar.se/pdf-hand/Hsid%2051-52.pdf
 Vilken förening är det som Bannlyser kraftfoder i alla lägen?
                             Mvh
                         Charlotte

[Birgit]

Ja, charlotte, det finns rekommendationer i alla föreningar. Rätt eller fel? Det får var och en avgöra Jag har min teori och delar med mig av den! Får är får och har samma basbehov, vilket inte nödvändigtvis innebär kraftfoder. Sedan varierar de övriga behoven mycket med ras och hållandesätt.
Sedan din slutfråga: "Vilken förening är det som Bannlyser kraftfoder i alla lägen?" Vem har tagit upp det? Inte jag, för jag anser ju motsatsen och tycker jag ser det för ofta i diverse föreningar.

[Charlotte]

 Jag undrade bara vilken förening som avrådde från att ge kraftfoder, vet inte vilka får Orkidea har, kanske Texelföreningen avråder från kraftfoder
Jag tror inte NÅN förening piskar sina medlemmar till att ge kraftfoder, det beror på vilket grovfoder man har om man behöver ge eller inte.
Jo, men nog tycker jag du bannlyser kraftfoder i alla lägen?!? När tycker du det är berättigat att ge kraftfoder?
Om jag inte läst helt fel tycker du ju att man ska ge mineraler och vitaminer om fodret har brister?
Jag är absolut ingen ivrare för att ge kraftfoder i onödan, men jag inser att i vissa fall kan det behövas.
Jag tror inte mina får skulle få  mjölka tillräckligt eller hålla någorlunda hull om jag gav dom lite vitaminpulver eller en mineralsaltsten om det var för dåligt med protein i ensilaget. För att börja laborera med vitaminer skrämmer mig mer eftersom jag inte har analyserat mitt grovfoder tillräckligt noga.
 Sen en till liten fråga: När ni läser Sjödinboken, hur läser ni då?
Jag kollar vilket behov min storlek av får har vid just den tidpunkten i "fåråret" som jag vill räkna foderstat på. Sedan kollar jag vad jag har för grovfoder, och väljer från dom balar som passar bäst. Sedan får man lära sig hur mycket fåren orkar äta av fodret (där skiljer det sig ju också på hur mycket plats lammen tar i magen beroende på var i "fåråret" man befinner sig) orkar fåren äta tillräckligt av lämpligt grovfoder (om jag lyckats bärga tillräckligt bra foder) Då så! Då skippar man naturligtvis kraftfodret. Det finns ingenstans i Sjödinboken där det står att man måste utfodra med kraftfoder! Det finns förslag på foderstater, men har man grovfoder som avviker från värdena i dom foderstaterna så blir ju läget ett annat.
                                                 Mvh
                                               Charlotte

[Birgit]

Jag laborerar inte med vitaminpulver, skulle aldrig köpa det. Håller bara på med naturliga vitaminer. Ger dem tillgång till sly o löv o bark. t.ex.
Igen charlotte, framhåller jag mina synpunkter. Jag dikterar inga vilkor för andra. Men jag anser att man kan hålla både hull och kondition på sina får utan kraftfoder.
Nu styr jag ju mina lammningar till betessläpp, men även mina finullar klarade galant lammning i mars/april utan kraftfoder. Utevistelse, tillgång till sly o bark, saltsten med mineraler och grovfoder i fri tillgång har funkat bra hos mig. Vi analyserar heller inte grovfoder längre (slutade med mjölkkor -95, ingen analys därefter). Funkar det här borde det gå hos andra också. Dessutom har lammdödlighet och lammningsproblem minskat till ett minimum sedan vi lade om produktionen.
Angående Sjödins bok, använder jag inte tabeller för att "veta" vad mina djur behöver. Jag försöker förstå mina djur och tycker nog det blir bättre och bättre för vart år.
När jag inte bannlyser kraftfoder är när folk har svårt att få avsättning för sina lamm. Det är mänskligt att vilja ha lönsamhet som du skriver själv. Däremot att tro att tackorna måste vara jämntjocka året runt är en modern inställning, med lite fog för hos lantraserna. De har sin årstidscykel (tjatigt?) vilket innebär att de ska sätta fett på sommar/höst för att bränna detta under vintern och är då maximalt mottagliga för att tillgodogöra sig det spröda vårbetet!
Jag är inte ensam om denna inställning. Den finns hos flera i koförenigarna också.
Läs gärna på www.ekokott.seDet forskas en hel del på dessa saker idag och det finns de som påstår att t.om de moderna mjölkkorna kan leva på enbart grovfoder och ändå mjölka skapligt

[Charlotte]

 Jag väntar nog i alla fall med att låta mina får och kor magra av "naturligt" till även djurskyddsinspektörer och veterinärer tycker det är okej. Det är kanske därför jag vill varna lite när du råder nybörjare att låta bli kraftfoder osv.
 Har man haft djur så vet man tex att en riktigt duktig mjölkko oftare är tunnare i slutet av laktationen.
Men man vet också var gränsen går för att det över huvud taget ska vara förenligt med djurskyddslagen.
 Och den passeras snabbt om man har otur, har tackorna som lammar inget hull och är helt ovana vid kraftfoder och man helt plötsligt upptäckte att dom fick tvillingar/trillingar och det inte räckte med grovfodrets näring, vad gör man då? Det hjälper definitivt inte att ösa på med kraftfoder, då blir dom sjuka. Och dom magrar av snabbt om dom ger mjölk till tre lamm.
Vet alla du råder att inte "göda" djuren osv var gränsen går? Vet dom hur svårt det är att få upp ett nergånget djur i kondition igen?
Jag har tagit hand om en avmagrad häst och vet hur det var och den var inte ens dräktig...
 Då är det inte kul om inspektören knackar på..... För mig veterligt har inte deras bild av ett välmående djur ännu anpassats...
Har själv fått förklara varför mina får var "små" och "knotiga" när dom jämfördes med "vanliga" köttfår. Då var mina välmående på bete, jag undrar vad dom sagt om jag tillämpat "naturlig avmagring"  med lamning i januari och dom kommit nån gång så där i mars-april, med 2 månader kvar till bete?
 Jag är fullständigt övertygad om att det fungerar bra att låta bli kraftfoder i många fall, men då måste man veta vad man sysslar med och precis som du säger så krävs det djurvana och djuröga, så jag tycker inte att Lantrasföreningarna gör fel som rekommenderar en liten giva av kraftfoder tills det blivit fullt ut accepterat med avmagrade djur på våren...
                                              Mvh
                                           Charlotte

[Birgit]

Men nu pratar du igen charlotte, om att -kraftfoder, avmagrade djur. Så skrev jag inte. Skrev att de ska bränna fett under vintern.
Sedan jobbar jag aktivt både mot SJV och miljökontoret/djurskyddet. Jag har krävt av SJV att de ger direktiv på hur ett lantrasdjur ser ut i förhållande till exempelvis en texel, utan att ägaren ska  kunna bli anmäld för skillnaden.
Sedan skriver du ju själv att djur som magrat av inte går att göda med kraftfoder. Nej, det är just det jag är ute efter, att man ska finna en naturlig balans, inte en konstlad i uppfödningen.

Begriper de som du rekommenderar att ge kraftfoder, var gränsen går för att djuren mår dåligt då? När framfall, lammningsförlamning och benproblem dyker upp!

[anette i bugared]

Men nu pratar du igen charlotte, om att -kraftfoder, avmagrade djur. Så skrev jag inte. Skrev att de ska bränna fett under vintern.
Sedan jobbar jag aktivt både mot SJV och miljökontoret/djurskyddet. Jag har krävt av SJV att de ger direktiv på hur ett lantrasdjur ser ut i förhållande till exempelvis en texel, utan att ägaren ska  kunna bli anmäld för skillnaden.

Det här kan jag intyga att det vore ett välkommet direktiv. Har själv råkat ut för anmälningar om avmagrad häst, en steeplechasehäst, Irländskt fullblod, tunn och snabb, en lättviktare av naturen. Han gick ihop med 3 trinda fjordingar och 3 lika runda shettisar. I jämförelse med dessa såg han ut att vara både sjuk och avmagrad, vilket han alltså inte var, men det behövdes både provtagningar och veterinarintyg på att hästen ar frisk och välskött innan djurskyddet gav med sig. Så, i "fel" sällskap kan allmogefåren definitivt se ut som små "inavlade kusinfår" om det vill sig illa . (Kanske lite OT, jag vet, ursäkta.)

[Charlotte]

 Jag skrev att det är försent att ge en tacka som är i laktation kraftfoder när man upptäcker att hon inte får nog näring av grovfodret.
Jag har inte skrivit nåt om gödande av djur. Det är redan försent när tackan fått orkeslösa lamm som hon inte har nog med mjölk till...
Men är det så att tex Klövsjöfåren som Johan skrev om klarar att föda och ge di till 3-4 lamm i januari utan kraftfoder, och utan att magra av innan betet (bara "bränna fett") så är det bara att gratulera! Då har jag valt fel allmogeras för det skulle inte mina göra.
 Som jag skrev kommer jag inte låta mina bränna fett heller innan Djurskyddsinspektörer och veterinärer lärt om. Så vi får hoppas du lyckas med det Birgit.
 Hittills har jag inte träffat någon som har fått framfall, lamningsförlamning eller benproblem i nån utsträckning på sina får varken allmoge eller andra, och jag känner ingen som inte ger kraftfoder till fåren om inte grovfodret täcker upp behoven.
                                          Mvh
                                      Charlotte

[Birgit]

Först charlotte, var skriver johan p om att hans Klövsjöfår som lammar i januari får 3 - 4 lamm Hittar inte det! Dessutom i Skåne, kan det vara bete redan i mars.
3 - 4 lamm är väl inget att vare sig önska eller sträva efter?
Har ju själv berättat om mina finullar, när jag lade om till extensiv produktion: då minskade lammantalet/tacka, från 3-4 lamm  till 2-3 lamm max. De klarade hullet gott. Dessutom har jag också berättat att även på den tid då jag gav tackorna kraftfoder i samband med lammning osv. var det de tackorna som "gav" mest av sig själva, som producerade de finaste lammen. Inte de som var i "orört" hull genom laktationen. Det är nog ganska onaturligt att inte laktationen påverkar hullet oavsett antal lamm.
Kan säga att det snarast verkade som om de på ett mer naturligt sätt byggde upp reserver att använda vid behov, vid enbart grovfoder/betesgång än de gjorde vid traditionell produktion.
Hos dig och dina vänner verkar det snarast som om grovfodret aldrig täcker behovet, med tanke på hur aggressivt du bearbetar mina inlägg charlotte? Dessutom, låter ni aldrig fåren ens försöka så märker ni inte heller skillnaden

Problemen jag skrev om är inget folk skryter med! Många skäms. När jag först tog upp detta i finullsföreningen fick jag ingen respons. Verkade som mina egna problem. Men efter ett par års envist tjatande, visade det sig vara vanligt. Eftersom jag umgås mycket med folk i föreningarna i olika sammanhang blir det många diskussioner. Därför vet jag att de olika problemen är vanligare än folk vill påtala.

Till sist: ett intressant seminarium för de som vågar vilja lära sig mer:
Nordiskt seminarium
Kulturarv i mångfald – naturbeten och gamla lantraser
På Åland 23-24.9.2007
Ålands Naturbruksskola

Seminariet har som tema gamla lantraser, främst får, och naturbeten. Vi kommer att diskutera om fördelar med användningen av gamla lantraser på naturbeten och i specifika miljöer samt beröra frågor som erosion och betestryck. Syftet är också att både ta upp de praktiska arbetet och forskningen.

Preliminärt program
23.9.2007
14.00             Välkomna och kaffe samt introduktion

15.30 – 18.30 Rundtur med naturbetestema och ålandsfår på den åländska landsbygden

19.00 Middag


24.9.2007
 10.30-15.30 Föredrag och diskussioner. Föreläsare bl.a: Ann Norderhaug, Lisbeth Nielsen, Kjeld Malthe-Bruun, Roar Olsen, Gunnar Bjarnason

Med paus
12.00    Lunch
och
14.00-14.30 Kaffe

15.30 Sammanfattning av diskussionerna och slutsatserna

16.00             Seminariet avslutas

Kostnaden för seminariet blir 130 euro per person inklusive kost och logi eller 70 euro per person utan övernattning. Förfrågningar och anmälningar till seminariet görs till Maija Häggblom: info@alandsfaret.ax eller per telefon +358-(0)40-742 8967 senast den 15.september 2008. 

Hjärtligt välkomna!
Maija Häggblom
Seminariet ordnas i samarbete med Föreningen Ålandsfåret rf, NordGen, Ålands Landskapsregering, Ålands Bildningsförbund rf.

Information om hur man kan ta sig till och från Åland:
Air Åland http://www.airaland.com/
Eckerö Linjen: http://www.eckerolinjen.fi/sv/default.asp
Viking Line http://www.vikingline.se/ eller http://www.vikingline.fi/index.asp?lang=se
Ålandstrafiken: http://www.alandstrafiken.aland.fi/

Information om Åland:  www.visitaland.com

[Birgit]

Jo, charlotte, under rubriken arbetande hundar, tråden: när kan jag börja BARFa min hund, ger du tips om en länk, som jag fann mycket intressant i detta sammanhag
Personen som skrivet rekommendationerna skriver tydligt att "alla hundar ska hållas slanka" då alla extra kilon är en belastning för kroppen.
Frågan är då: Är detta specifikt för just hundar? Gäller inte detta i högsta grad får också? Det du beskriver som avmagrat, kanske är just slanka djur? Inte sjuka, inte svältande?
Är det, som du beskrev avmagrade, beroende på för lite kraftfoder, kanske snarare ett tecken på obalans i kroppens system.
Det är ju naturligt att lammning och laktation påverkar kroppen? Det är det du vill förhindra? Människan rekommenderas ju inte äta för två, det bör inte djuren heller, men ge dem tillgång till naturliga vitaminer och mineraler, så kroppen är i balans. Det är inte att svältföda/missköta sina djur.
I dagens fårskötsel har ju de svällande onaturliga produktionsrasernas utseende blivet norm för hur ett får ser ut. Hur naturligt är det?
Det är ju numer bevisat att stenålderskost är nyttigare för människan än dagens hopkok av snabbproducerad näringsfattig mat. Som diet på pasta och cola! Varför tror du charlotte att fåren är annorlunda?
När jag pratar om förr i tiden är det inte 1800-tal utan fårets historia i människans tjänst. Historiskt sett har ju människan försökt efterlikna de vilda fårens behov hos sina tama, bara lite säkrare fodertillgång. Försök inte inbilla mig att det funnits livskraftiga lantraser, som kunnat brukas för att avla fram dagens produktionsraser om människan historiskt sett hela tiden behandlat fåren fel i brist på kraftfoder

[Charlotte]

 Eftersom jag är intresserad av Allmogeraserna och Klövsjöfåren inte "fanns" förr, när jag letade efter ras så sökte jag på dem och hittade en annons där det står att de oftast får 2-3 lamm även 4 i vissa fall och klarar av det. Och jag tyckte det var helt fantastiskt att dom klarar sånt på bara grovfoder och inget bete! Som jag skrev skulle inte mina göra det. Nu får min ras aldrig 4 lamm och trillingar har inte jag haft men det KAN förekomma.
  Allvarligt talat så lägger jag ner foderdiskussionen med dig, för det finns inget att diskutera med den som redan kan allt och vet allt.
Och du läser heller inte vad jag skriver, så vad finns det för mening?
  Flera av mina vänner är KRAV/Ekologiska bönder som är "Proffs" på vallodling, så problemet är inte att de/vi skulle få till för dåligt grovfoder. MEN de som har raser som får många lamm (fullt i magen vid högdräktighet) upplever inte att de orkar äta tillräckligt av grovfodret under högdräktigheten och kanske inte producera tillräckligt med mjölk.
 I övrigt kommer jag inte att bearbeta dina foderinlägg varken aggressivt eller på nåt annat sätt i fortsättningen... För jag har annat att lägga energi på. Eftersom du ändå inte orkar läsa vad jag skriver (i det stora hela håller jag ju med dig) men du har tydligen utsett mig till nån representant för allt det "ONDA" i fårvärlden som trycker i kraftfoder för allt vad dom är värda och struntar i fårens naturliga beteenden och inte vet ett dugg om hur djur fungerar och inte bryr sig heller, fine! Du får tro vad du vill.
Men jag tror du skulle bli överraskad om du träffade mig och mina djur IRL.
                                              Mvh
                                            Charlotte (Med grovfoderuppfödda frigående djur, men ändå har jag insett att vi inte lever på allmogetiden så jag är inte rädd att spä på med lite kraftfoder OM vallskörden eller något annat skulle felas).

[Birgit]

Nej charlotte, jag ser dig inte som något ont Däremot upplever jag att du hela tiden diskuterar emot mig, utan att riktigt läsa/ta till dig vad jag skriver
Jag vet också att vi i mångt och mycket är överens. Skulle säkert tycka det vore trevligt att träffa dig och dina djur.
Vill heller inte påstå att jag vet och kan allt Långt därifrån. Men jag försöker lära mig hela tiden. Brukar tillägga ganska ofta i mina tillägg att det är just mina tankar och idéer jag framför, ingen lagtext.
Jag vet också att det står i beskrivningar av flera allmogeraser att de kan få många lamm och flera gånger per år. Detta reagerar jag mot. Vet ju hur min finullsflock fungerade och ändrade sig  vid tillbakagång mot äldre typ av fårhållning. Ger man dem intensivare foder vart efter de producerar mer och mer, så är man ju snart inne i en ond cirkel?

Vad jag är ute efter är att få folk att ifrågasätta och börja tänka självständigt. Inte lyda mig blint. Jag är övertygad om att du chalotte, kan det utan min hjälp

[hustran]

Snälla! Kan vi inte skapa en "tråd" där vi berättar om de olika fårraserna för och nackdelar för oss "vimsiga".

Jag har haft flera raser och korsningar. De har fördelar och även "motdelar". Det skulle vara bra att höra era synpunkter om div. fårraser.
  Så kanske vi fick ventilera i stället för att agumentera för eller emot.     

[Birgit]

Kör igång hustran, vi väntar