Gallring

[Moraggarn]

Har några hektar granskog som behöver gallras ur,åldern är runt ca 18 år och det är inte gallrat tidigare.Finns det nåt jag bör tänka på när en första gallring sker så sent?

[Filip Skräplund]

Det är väl inte så sent, beror förstås på var i Sverige du bor, antar att 18-års granar i Skåne är ganska stora.
Gallra bara vintertid när medeltempen är under +5 grader, för att minimera spridning av rotröta.
Det går att spruta stubbarna med t ex Rotstop, men det är dyrt och inte fullt lika effektivt som vinteravverkning.

[Moraggarn]

Ok men vad jag hört så ska det ju gallras i etapper första och andra gallring kanske till och med en tredje före slutavverkning.I detta bestånd är det mycket tätt och granarna därför klena.
Dom ser inte precis ut att vara bortåt 20 år

[Filip Skräplund]

Det låter som att du inte är så van vid gallring, och ovana brukar oftast gallra för svagt, därför kan det troligen tas bort mer än du tror.
Men man får ändå inte vara för djärv, det kan straffa sig med snöbrott och stormskador.
Är det sank mark måste man ta i beräkningen att träden kan ha dåligt förankrade rötter.
Svårt att tipsa så här via nätet, ett tips är att kolla noga på nya gallringar av liknande bestånd.
Just med tanke på rotrötan och körskador försöker man dra ner på antalet gallringar, kanske två som max före slutavverkning.
Därför är det bra att inte gallra för "fegt" första gången.

[Moraggarn]

Det låter som att du inte är så van vid gallring, och ovana brukar oftast gallra för svagt, därför kan det troligen tas bort mer än du tror.
Men man får ändå inte vara för djärv, det kan straffa sig med snöbrott och stormskador.
Är det sank mark måste man ta i beräkningen att träden kan ha dåligt förankrade rötter.
Svårt att tipsa så här via nätet, ett tips är att kolla noga på nya gallringar av liknande bestånd.
Just med tanke på rotrötan och körskador försöker man dra ner på antalet gallringar, kanske två som max före slutavverkning.
Därför är det bra att inte gallra för "fegt" första gången.

Är som du säger inte värst van vid gallring,men det du beskriver är ungefär så som jag tänkt.Har en hel del gallring framför mig ett par år eftersom all skog var uthuggen när jag köpte egendomen för 7 år sedan och nu växer det ganska rejält,fast på dom ställena så kan jag ju vara med från början vilket inte var fallet med den "plätt" som jag ska ta mig för nu.Tusen tack för tipsen och kommer du på något mer jag bör tänka på så hör av dig

[Filip Skräplund]

Det låter nästan på din beskrivning som att beståndet inte är röjt, och att alltså stammarna står mycket tätt.
Stämmer mera med åldern också, 18 år är lite lågt för 1:a gallring åtminstone i mellansverige.
Kanske bättre att i så fall göra en försenad röjning med visst gagnvirkesuttag.
Jag gallrade t ex ett bestånd häromvintern för första gången, det var gran planterad 1969 på en gammal mossodling, 2 meters plantförband, ingen röjning.
Det var både grovt och högvuxet, nästan omöjligt att ta sig fram före gallringen.
Var lite orolig för stormskador, det är ganska högt grundvatten och bara mulljord, men det har inte blåst så mycket efter gallringen så träden har nog kunnat förstärka rotsystemen en del.
Det blir gärna så när träden står riktigt tätt, att dom satsar mesta energin på höjdtillväxt för att nå solljuset, diameter- och rotsystemtillväxt får stå tillbaka.
Blir dom då utsatta för hård gallring, kan dom knäckas eller tippa omkull vid blötsnö och stormar, så det är en balansgång.

[Lainde]

Bestånd om 18 år är snarare att betecknas som en R2 i mina trakter.

I övrigt så delar jag Skräplunds uppf.
Röj först och gallra sedan efter något år om beståndet är orört.
För hård röjning/gallring med stort antal klenare stammar slutar oftast med snöbrott/och vindfälld skog.

[ulfg]

I Syd- och Västsverige är det mycket farligt att gallra hårt i klen tät granskog som börjar närma sig 20 m:s längd. Den kvarvarande gallrade skogen blåser helt enkelt ned i omgångar.
Om du har anledning att vara rädd för vinterstormar och skogen finns i väst- och sydläge måste du ta det oerhört försiktigt. I de värsta lägena kan det faktiskt finnas anledning att satsa på ett gallringsfritt skogsbruk och en tidig slutavverkning. Granen skiktar sig själv, de klena träden dör och de överlevande grovar till sig och kan slutavverkas. Det kommer inte att se vackert ut, men träden kommer att stå kvar om en ny Gudrun kommer. Slutavverkningsnettot blir som vanligt, men du missar massavedsinkomsterna från gallringarna. En del av dödträden kan kanske bli naturvård och grot efter slutavverkning.