Nybörjare...frågor om plastramar...

[Gunnar Pallin]

Är nybörjare och har börjat bi-kurs..hade tänkt bygga Trågkupa till våra bin ..men nu lutar det åt frigolit och plast-ramar. Ramarna finns bara i Langsroth 3/4 i Sverige än så länge.. någon med erfarenhet från plast-ramar?...kupa??

[wictor]

Frigolitkuporna är de du skall satsa på om du tänker starta från noll.
Billiga, hållbara, varma, lätta, utrustade med nätbotten, lättskötta.

Jag har ett antal, även fast jag får medge att av historiska skäl det finns ett antal skälderhuskupor i dels LN och dels Svea format. Dessa kommer med tiden att utrangeras. En enda trågkupa återstår, men den är tom och obebyggd, jag har den som lite "lager" för rökpust och annat smått och gott i nära anslutning till en av mina bigårdar.

Formaten på frigolitkupan är dels den i sverige relativt vanliga bland hobbyodlare LågNormal = LN men då får du hålla tillgodo med träramar, trådar och vaxmellanväggar. Inget fel i det alls, de fungerar alldeles utomordentligt och är en synnerligen trevlig vintersyssla, att spika, tråda och vaxa, då luktar det gott i hela köket.

Men dels finns formatet Langstroth, uppkallat efter den amerikanske bi-forskaren med det namnet, som grubblade ut varför det skall vara vissa avstånd mellan, över och under ramarna för att bina skall trivas, inte bygga igen gångarna med varken vax eller kitt.
Ett större format är det ju. Det är bara bra, framför allt i yngelrummet som skall vara stort med gott om plats för drottningen. Helst skall man gå upp i storlek till det ännu större formatet Dadant i yngelrummet, då slipper man grubbla så mycket över svärmning och sånt.

Då kan du samtidigt fundera - innan du börjar investera - varför Langstroth är det mest använda formatet i hela världen. Av samtliga, såväl yrkesmän som hobbybiodlare. Och jämför priser när man behöver köpa material, då kan man vända sig utanför den svenska ankdammen. Titta gärna också på yrkesmännens hemsida http://biodlingsforetagarna.nu/ Det som är rätt för proffsen med 2-500 samhällen bör nog fungera alldeles utomordentligt för samtliga, även glada amatörer. Bina trivs nog, bara man är snälla med dem och inte stör dem för ofta (vilket ofta nybörjarna gör, nere och rotar var och varannan vecka - helt i onödan).

Det vanligaste med Langstroth är även här träramar, trådade och vaxade. Men det finns plastramar också. Då är nog det vanligaste formatet Lantstroth 3/4, alltså inte lika höga. Bägge formaten av kupor finns att köpa.

Nu slumpar det sig så att LP:s biodlingar som säljer just frigolitkupor faktiskt även har plastramar i storlek LN...

Jag har målat mina frigolitkupor vackert gröna, med spridd uppställning för att motverka felflygning. Bina trivs, är ute varje varm dag nu, kommer hem med stora gula "byxor".

Lycka till med din biodling, satsa på stora kupor i bra format, läs på först, köp inga "färdiga" samhällen som redan befinner sig på ett visst format som ofta brukar bli det permanenta i fortsättningen.
Köp skaksvärmar med ny drottning, alla format av kupor passar. Kolla med Martin Nehmann i Lagan, han kan sin sak.

Det finns inget som är så bestående som det provisoriska.
Det är bättre att göra rätt på en gång.

Lycka till!

[Gunnar Pallin]

Tusen tack för utförligt svar...ja frigolit får det nog bli...lättare att hantera oxå..ser ju inte lika trevligt ut som med de fina Trågkuporna i trä förståss..

[Gunnar Pallin]

Agreb i helsingborg
www.agreb.se har oxså plastramar...även Swienty i Danmark ( billigare där...vi bor i Skåne..)
Vad ska man måla frigolit kuporna med för färg?

[ersam]

Tusen tack för utförligt svar...ja frigolit får det nog bli...lättare att hantera oxå..ser ju inte lika trevligt ut som med de fina Trågkuporna i trä förståss..

Funderar på ett system att bygga på en fejktrågkupa utanför uppstaplingskuporna för en sådan traditionalist som jag är. Som ett extra väderskydd. Lovar att återkomma! Fast nu gäller det ju att komma igång överhuvudtaget först! 

ES

[wictor]

De ramar Agreb säljer är i storlek Langstroth 3/4, i vart fall när jag talade med dem för något år sedan. Det är ett bra format, och bra då om man använder två lådor som yngelrum, då har drottningen gott om plats.

LP-s biodlingar har såväl Langstroth 3/4 som LN i plast.

Själv använder jag Hoffmanramar i trä och trådar och vaxar. Har funderat på att pröva med plastramar, men lite traditionalist är jag fortfarande. Tydligen är plast väldigt enkelt att använda, rolla vax en gång, sedan aldrig mer, skrapa av vax med spackelspade, högtryckstvätta med hetvatten så blir det ett vaxskikt kvar... Det enkla är det simpla

Det du säger om att använda frigolitlådor i ytterhus påminner mig om min begynnelse i Ångermanland som biodlare för närmare 30 år sedan, vi hade ytterhus i vackert trä, innerlådor i trälaminat. På hösten isolerade jag med tillsågade frigolitplattor som passade runt yngelrummet, uppåt isolerades med kutterspån i säck. Hade jag haft kvar dessa ytterhus idag hade det ju självklart gått utomordentligt att använda frigolitlådor direkt till såväl yngelrum som skattlådor, så hade jag sluppit vinterisoleringen med - just det - frigolit.

Detta var ju egentligen inte trågkupor, det var uppstaplingskupor med ytterhus. Vissa enkla, vissa gjorde jag som dubbelkupor, väldigt vackra. (Jag är ju möbelsnickare, så allt tillverkades av mig själv.) De rymde tre lådor LN på höjden, så ofta på sensommaren var taket fullt öppet, ett par lådor till och alltihop täcktes med en presenning, då var det inte lika vackert men man kunde ju njuta av honungsskörden istället.

Lämnade Ångermanland och biodlingen i ungdomligt oförstånd, kvinnan har en bedräglig makt. Pappa fortsatte med bina, mamma slungade och sålde honung i parti och minut. Åldern tog ut sin rätt och de sålde av biodlingen med god förtjänst, kuporna lever fortfarande därhemma under nya ägares beskärm.

Saknar ibland biodlandet i Ångermanland, förskonat från Varroa än så länge.
Vilka skördar, aldrig under 100 kilo per samhälle, oftast mellan 150-175 kilo. Varma ljusa sommarnätter då bina drog i princip dygnet runt, gott om villiga växter, från tidig vår till sen höst, sorthonung som hette duga, maskros, hallon, skogshonung, sommarängshonung, blåbärshonung, lingonhonung, rallarroshonung, ljunghonung.
Kanhända jag flyttar norrut igen och drar igång en rejäl biodling, utrymme finns då landskapet är stort och vackert. Att försörja sig är säkert inga problem. Kanske det finns kvar en rest av de bin vi hade då, dragvilliga, svarta, aggressiva, ja rent elaka. Men underbara honungsproducenter. Att komma upp i de skördarna med sydländska lugna bin är nog omöjligt. Heltäckande skydd var av nöden, att arbeta utan handskar kunde man bara glömma. Att allt var tal om totalt vilda friparade gatukorsningar är ju tveklöst. Jag hade då INGEN aning om drottningodling, tur kanske det. Nu vet jag bättre, eller vet jag det?
Vill vi ha honung, eller vad vill vi ha?

Har samma berättelser från några biodlare i norra Norge, vilda bin och enorma skördar. Däremot de som försökt sig på inköpta drottningar söderifrån har noterat avsevärt minskade skördar.

Detta var ett inlägg om plastramar, ursäkta om det blev en utvikning...

[wictor]

ursäkta några rader till, jag såg frågan om färg nu...

jag köper en alkydfärg på lantmanna (lacknaftabaserad)

kulör "kromgrön"

Sedan har jag köpt varierande kulörer till bottnarna (3-4 varianter), det verkar räcka för att motverka felflygning.

Och jag har "varierande" uppställning, jag tror att bina mer orienterar sig efter omgivningen än efter färg på kuporna. Ett äppelträd här, ett päronträd där... så hittar de rätt.

Samma på utbigårdarna, öppningarna än "hit" och ömsom även lite "dit". väderstreck som en del talar om struntar jag i. Det är lufttemperaturen som avgör binas flygning, om en kupa står med flustret mot söder och kupan bredvid med flustret mot norr så kan jag garantera att det är exakt samma lufttemperatur runt kuporna varvid bina flyger - och än bättre - hittar hem igen.

Skall man tala om väderstreck så skall man tala om hela bigårdars placering. Det är självklart att en nordligt placerad bigård i en kall dalgång får en sämre utveckling än en bigård med högt läge och östlig eller sydlig placering. Att däremot tala om enskilda kupors riktning på flustret i en för övrigt välplacerad bigård är av totalt ovidkommande betydelse. Jag har haft enorma skördar i kupor med flustret mot norr i bigårdar med god placering.

[Gunnar Pallin]

Tack för all info.... ...plastramarna verkar ju väldigt enkla att sköta, med rengöring och vaxning...vi har grannen med oss på detta bi-projekt och tänkte börja med 3 bi-hus. En annan granne här i skogen ska platera 25 fruktträd här ute..gott om vildhallon har i oxå..ljung och rapsfält en bit bort...blandad vegetation..
äng, skog, gran och bok o bland...villaträdgårdar nån km bort..så vi hoppas på god honung

[Marie i Tierp]

om plastramar
köp färdigrollade om det finns, det är inte så enkelt att rolla smält vax som det låter. Vaxet svalnar väldigt snabbt! i rollern...
Plastramar ska också byggas ut, fungerar som allt annat jättebra när det är drag men sämre senare på säsongen.

[Marie i Tierp]

ett annat alternativ för plastramar är att ha "halv" LN som skattlådor. Till detta mått vad det nu heter så finns det både plastramar och frigolitlådor att köpa hos LP:s biodling. Många fördelar, lättare lådor att lyfta osv. Men man skaffar sig 2 olika rammåt och med detta följer enligt Murphy´s lag att någon sorts ram fattas och andra finns det gott om...

[beekeepern]

Ett tips när man "vaxar" plastramarna.
Använd vedgrytan/pannmuren, koka upp vatten och smält en vaxklump.
Doppa sedan plastramarna i "badet", häng in dem i skattlådorna vart efter.

PS. Min åsikt om trågkupor är att de passar säkert bra som kaninhus eller hundkoja

Beekeepern

[Georgisten]

Wictor: Väldigt intressant inlägg om biodling i norrland. Själv hade man ju den förutfattade, nära fördomsbetonade, tron att biodling i Norrland var något som endast kunde fungera som hobby. Du hade ilskna bin säger du... var det nordiska bin? Kanske var de helt enkelt bättre anpassade till det nordliga klimatet? Här nere på östgötaslätten kan man ju också få jätteskördar men med de gula bin som vi har här. Och om man avlar bin så som Neehman förespråkar i senaste gadden borde det ju inte spela någon roll vilken ras man har... förutsättningen är att man hela tiden odlar på de bästa samhällena och se till att sprida en mångfald av gener i sina bigårdar. På så vis får man ju bin anpassade till de lokala förhållandena.

Kul att höra om Norrland iallafall... min flickvän vill så gärna flytta dit. Biodling är dock ett måste att den fungerar om jag ska gå med på det. Arbetstillfällena myllrar ju in direkt på den Norrländska landsbygden.

[wictor]

Jag vet inte vad jag kan kalla de bina vi hade, men de var otroligt mörka.

Nordiska kanske man kan säga, jag kallade dem "mordiska".

Biodlingen startade av en slump, jag fick en svärm vilket tvingade mig att på en eftermiddag bygga en låda och spika ihop 10 ramar, fick vax och tråd av samme man som kom med svärmen. Botten var en plywood med trälister på tre sidor, och bina kröp så snällt in den kvällen att jag genast fattade kärlek till dessa märkliga insekter. Denne man sade att han "alltid" haft dessa bin, och han var gammal...
Drottningodling kände vi inte till, bina fick skaffa nya drottningar bäst de ville och det gjorde de ju. Parningen sköttes på samma sätt som vi människor nog helst sköter vårt eget kärleksliv, utan åskådare och utan inblandning av de som inte har med saken att göra. De flesta drönarna kom säkert från den egna bigården eftersom vi hade långt till biodlande grannar. Att livskraften kan minska med inavel märkte vi inte av, de sprudlade av livskraft.

Nåväl, vackra kupor byggdes och skattlådor och ramar likaså, så innan den första sommaren var slut så hade vi tre bisamhällen. Sommaren efter behagade de svärma, men modersamhällena verkade inte bekymra sig mycket av det, de drog alltid in långt över 100 kilo. Svärmarna fodrades en gång när de slogs in i kupa, alltid på mellanväggar vilka byggdes ut raskt. Innan sommaren var över hade vi sånär 100 kilo på sådana svärmar.

Sensomrarna fraktade far och jag alltid iväg några samhällen till lämpligt hygge (kalhyggen finns det alltför gott om i Ångermanland) där rallarrosen vackert blommade och gav gott drag i 3-4 veckor, varefter ljungen började blomma som final på säsongen.

Vi övervintrade alltid på två lådor LN och 20 kilo socker, dessutom fick den sista ljunghonungen vara kvar i ytterramarna. En explosiv vårutveckling varenda år. Första skattlådan sattes alltid utan spärrgaller och många gånger var även den fylld med yngel tills vi drev ner drottningen i augusti månads början så bina kunde krypa ut och den fylldes med honung istället.

Nejdå, tveka inte att ha bin i norrland, det ger otroligt mycket. Ljust dygnet runt vilket medför att bina drar så gott som dygnet runt. En enorm flora med en sådan mångfald att det alltid finns något som blommar. Norrlands flora går absolut inte att jämföra med t.ex skåne, där ett intensivt jordbruk gjort att den biologiska mångfalden mest lyser med sin frånvaro.
De bästa blommorna för bina lever på lite torftig mark, ogödslad, i en blandad omgivning. Skåne har varken det ena eller det andra, i vart fall inte på den feta slätten som mest ger rapshonung och sen är säsongen slut.

[Georgisten]

Shit... jag blir nästan sugen på att dra iväg norrut direkt. Har ju anor, via min mormor, från Junsele faktiskt. Hon hade 13syskon så jag har nog några dussin släktningar därupp som jag aldrig träffat.

Hur var övervintringen däruppe då?

Har du bin i skåne nu eller? Mina finns utanför Norrköping. Har haft bin både på slätten och i skogsbygd och slätten var vida överlägsen som nektarproducent.

När du beskriver ditt sätt att hålla "vildbin" börjar man tänka en del på drottningodlingsteorier alltså. Du läste Nehmans artikel i senaste Gadden va? Nog för att floran i Norrland säkert är spektakulär men kan det inte även vara så att vi degenererat våra möjligheter genom för snäv avel på våra bin? Du hade ju bin som verkligen passade biotopen där uppe liksom.

[Roger H]

ett annat alternativ för plastramar är att ha "halv" LN som skattlådor. Till detta mått vad det nu heter så finns det både plastramar och frigolitlådor att köpa hos LP:s biodling. Många fördelar, lättare lådor att lyfta osv. Men man skaffar sig 2 olika rammåt och med detta följer enligt Murphy´s lag att någon sorts ram fattas och andra finns det gott om...

Allternativet är att använda Halv Lågnormal-Svea (=HLS, vilket är ramformatets namn) hela vägen nerifrån och upp. Då slipper man problemet med 2 ramformat. Jag har kört en kupa på test så i ett flertal år nu och det funkar utan problem. Man får bara några fler ramar att hålla reda på.

Men precis med frigolitlåda och fullt med honung väger de endast 12-15 kg vilket skonar ryggen när man skall hantera lådorna och lyfta dem av och på bikupan samt in i honungsboden.

//Roger

[shimibi]

 Va kostar LN plastramar Själv hatar jag tråda ramar

[Edward.]

I langstroth format finns 3/4 ramar i plast http://www.lpsbiodling.se/cgi-bin/ibutik/AIR_ibutik.pl?funk=visa_artikel&artgrp=19&artnr=102714&visa=1-33&Sort=Beskr&Visn=Std

Och även i hel langstroth http://www.lpsbiodling.se/cgi-bin/ibutik/AIR_ibutik.pl?funk=visa_artikel&artgrp=19&artnr=102711&visa=1-33&Sort=Beskr&Visn=Std

Den största fördelen är att ha dem i skatt lådan , man kan piska dom torr i slungan utan att det blir kakras.

om plastramardet är inte så enkelt att rolla smält vax som det låter. Vaxet svalnar väldigt snabbt! i rollern...Plastramar ska också byggas ut, fungerar som allt annat jättebra när det är drag men sämre senare på säsongen.

Om man har mer och högre värme på vaxet så slipper du detta problem , det hälper även att de är förvärmda innan rollning ( lägg dom i solen så värms dom ) eller varmt i det utrymme man håller på i 25+oc

Ja det är sant att de bygger ut sämre men när jobbet är klart så är de bättre + 17% större cell volym per ram.

Har du råd skippa de andra format ,( 3 st 3/4 eller 1 dadant+1st 3/4 eller 2st langstroth ) ska man ha som yngel kammare + ca 3st till 3/4 lådor som skatt lådor per samhälle

Sen kan du fundera på hög och låg botten , med botten eller bak ventalation

ursäkta några rader till, jag såg frågan om färg nu.jag köper en alkydfärg på lantmanna (lacknaftabaserad)

Skippa lacknafta baseraden färger för din biernas och miljön skull , färgen är bara tillför solskydd så frigoliten inte torkar ut från solens uv strålar.
Finns 3liters allround utomhusfärg på ÖB för 199kr

mvh edward

[Sanntos]

Scrollade bakåt och läste wictors smått poetiska inlägg om när han började biodla med sin pappa, tänkte att det känner jag igen, det har han skrivit om tidigare, så ser jag att det är en tre år gammal tråd..