effekten av älgbetesskador överdrivna?

[regnpipan]

I senaste numret av Svensk Jakt Nyheter finns en artikel med en sågverksinnehavare som sågar mycket gallrat talltimmer som planterades i samband med älgexplosionen på 70-talet. Detta gör mig nyfiken på hur erfarenheten är hos er? Någon som gett sig in i tallbestånd planeterade på 70-talet och låtit såga dem? För om det nu är som antyds i Svensk Jakt Nyheter så är det ju fullt möjligt att vi kan hålla oss med betydligt större klövviltstammar utan att det skall behöva påverka slutprodukten i nämnvärd utsträckning.

[Pjöllerberg]

Grejen är ju att stordelen av älgskadade träd aldrig uppnår gallrings- eller ens röjningsålder.

[Pong]

Nej, skadorna är inte överdrivna. Det planteras gran istället för tall, pga viltbetningen. Visst absolut kan man klara föryngringen av bestånd utan några större betningar. Risken är för stor att då kanske kasta 5000-12000 kr per ha i sjön. Lägg där till det förlorade värdet i försenad (utesluten tillväxt) återväxt.

[nordtravare]

älgbetningen ÄR en nationell och skogsägar katastrof . Det är på många föryngringar en bedrövelse att se.Jag vet 35 åriga tallskärmar där älgen hela tiden tagit småplanten så det blivit en undermålig granskog på tallmark . I föryngringar med enstaka inslag av tall står det en tallkäpp (död) . I 10-20 åriga föryngringar blandskog med omväxlande tall o granmark kan ofta älgbetningen vara nära 100%. Dom uträkningar som jägarförbundet gör är hopplöst snedvridna och vinklade ,dom jaktarrenden som skogsägaren får är hopplöst små i förhållande till betesskadorna. Är själv älghundsjägare och skogsägare sedan 35 år . Här i östra medelpad tror jag att 4/1000ha är relevant 8/1000 är katastrof. Jag hade förmånen att jaga småvilt i finland i höst det var stora tallhedar (många tusen ha) med underbar föryngring ,älgstammmen var enligt uppgift 2,6 /1000 ha vinterstam .Det får en att tänka.

[larsw]

Har ingen planterad tall, men väl självföryngrad. Jag har avsiktligt inte röjt den, då jag har en älgko med 2-3 kalvar som varit i princip bofast i området. Så betade tallar har fått stå kvar att betas vidare på, och nu har de övriga börjat närma sig betesfri höjd, så nu blir det röjning under 2010, iaf på de mer välvuxna delarna, några delar får vänta några år till.

Men jag antar att om man planterar och/eller har skog i Norrland där tallen är viktigare för älgens vinterfoder (här nere har vi barmark större delen av året, vilket ju öppnar för bla blåbärsris mm som vinterfoder) så borde det kunna orsaka stora problem.

Fördel med sen röjning är kanske att jag som vedförsäljare kan välja att avkvista den nedersta 2-3 metrarna på tallarna och ta ut till ved nu när de växt till sig till 5-6 meters höjd, jmf med en betydligt tidigare röjning. Fast jag tror inte att jag orkar göra det på alla träd förstås, det får bli på de som ligger alldeles intill bilväg... Hade man haft en extremt liten skördare kunde man kanske gjort det på hela beståndet annars.

Frågan blir då hur mycket näring och med det tillväxt som går förlorad vid vetuttag ur röjningen. Röjgrot blir ju åtminstone kvar, och där borde det mesta av näringen ligga.