Stickspån pärt eller vad man vill kalla det plus isolernigsfråga

[ensamvarg_17]

Håller på att ska köpa ett torp utanför Åsele där det finns en ladugård med ett tak som tyvärr har rasat in på en tredje del och de andra 2 tredjedelarna är det relativt nylagt spåntak och jag skulle vilja fortsätta med spåntaket på den rasade tredje delen. Hur tilverkar man takspån? eller var kan man köpa takspån? En till liten fråga golvet ska läggas in i storstugan (timmerhus) men tänkte isolera golvet och jag vägrar lägga i gullfiber eller liknande, jag funderar på att blanda kutterspån och sågspån pluss lite släckt murarkalk i trossbotten för att slippa mössen och andra odjur, finns det några nackdelar med mina funderingar?

[TW]

Gå till skogs och hugg pärtvirke och så för du de råa pärtklabbarna till någon som skär dem till pärtor åt dig. De måste vara råa och nyhuggna då man skär. Asp och tall är bäst men gran är bra om den inte är för kvistig. Man måste kapa stamarna så att man kapar bort kvistvarven och får så litet kvistar som möjligt i pärtklabbarna.
Jag tror att den traditionella längden på pärtklabbarna i dina trakter är 17 tum. Med 4 tums ögon (synlig del på pärtan) blir det fyrdubbelt tak plus en tums överlapp.
Du fick kontaktuppgifter som privat meddelande till en i trakten som har en motordriven pärthyvel och brukar skära åt folk.

Annars så tycker jag faktiskt att du skall satsa på plåttak. Någon billig förzinkad korrugerad plåt. Det är ett evigt underhåll med pärtor och så är de väldigt arbetsdryga att lägga. I bästa fall håller ett pärttak 20 år i värsta fall 10 år.

Gullfiber är olämpligt i golv i gamla hus. Spån fungerar men Ekofiber lösull isolerar mycket bättre och är inte lika populärt bland smågnagarna.

[ensamvarg_17]

Än så länge har jag inte köpt gården utan det är framåt våren, men jag ville kolla av lite vad som är vettigt att göra och mindre vettigt att göra.

[kurt]

"Man räknar med att ett stickspåntak håller i 50–60 år, under gynnsamma förhållanden ännu längre."

http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/kulturmiljo/Spantak.pdf

Hur länge det håller beror naturligtvis på kvalitén på materialet, i Finland har man ju dessutom traditionen att också ha ett undertak av näver under spåntaket:

http://www.skogsaktuellt.se/artikel/35323/delad.html

[TW]

Fantasier.... eller så har de haft någon fantastisk virkeskvalitet att ta till som vi inte har. Virket är ju bättre i Västerbotrten än här.

Visst finns taket kvar efter 50-60 år så kulturmiljöfolket är glada men då har det läckt i 30-40 år redan och hela byggnaden duger knappt till ved.

[kurt]

"Med utvändigt behandling med trätjära påstår Robert att taket kan hålla i 200 år jämfört med ett plåttak som håller i 40 år"

http://pub.epsilon.slu.se/4296/1/Johnson_J_1996.pdf

"Vi har i samband med rivning påträffat välbevarade takspån vars ålder överstiger 230 år. Vi har även påträffat takspån av gran vars ålder möjligen uppgår till nära 400 år!"

http://www.paanukatto.fi/Spantaket.html

"Tjärade och väl underhållna kyrkspånstak kan ha en livslängd på 100 år eller mer."

http://www.tidningentra.se/kunskap/sa-byggs-faltak-och-spantak

[TW]

Nu förstår jag varifrån missförståndet kommer. Du har tagit miste och blandat ihop tre olika takmaterial.

Kyrkspån är ju kring 60-70 cm långa och tjocka som bräder i nedre ändan och avtunnade från undersidan mot övre ändan. Virket skall vara asp eller furu av högsta kvalitet som är ytterst svår att få tag på. Ett välgjort tak med kyrkspån som blir regelbundet tjärat och omskött brukar man väl räkna att skall hålla 150-250 år men det lär finnas tak där någon solskyddad sida har hängt med ända sedan medeltiden. Ett oerhört dyrt och arbetskrävande takmaterial som nästan bara fanns på kyrkor och någon enstaka herrgård eller offentlig byggnad.

Sedan så fanns det på vissa orter i Sverige något enstaka tak av handkluvna tunna spån som man tog ut radiellt ur pärtklabbarna med späntkniv. De var oerhört arbetsdryga att tillverka så de blev aldrig vanliga och här i Österbotten finns de inte. Om trådstartaren skulle lägga fähustak med det materialet framåt sensommaren så borde han ha börjat klyva spån på fritiden redan för ett par tre år sedan för att ha en rimlig chans få ihop en tillräcklig mängd. De lär ha bättre hållbarhet än vanliga pärttak.....så 50 år kan kanske stämma. Jag har ingen egen erfarenhet av det materialet.

Pärtor eller tunnspån eller vad man nu vill kalla dem som fanns på nästan varenda uthus i Norrland och Österbotten under förra halvan av 1900-talet är hyvlade med en maskin. En såkallad pärthyvel eller pärtskärare eller spånhyvel beroende på var man bor. I allmänhet lägger man dem antingen "tredubbelt" med 16 tums längd och 5 tums ögon eller "fyrdubbelt" med 17 tums längd och 4 tums ögon. Kanterna lades i allmänhet med överlappning i sidled.
Gubbarna säger att man räknade med att ett tredubbelt tak höll tätt 15 år och ett fyrdubbelt i 20 år. I nödfall kunde man få ut några år extra genom att lappa och trä in nya pärtor över hålen men det var ett otacksamt arbete för snart kom det ett nytt hål någon annanstans. De enstaka pärttak som har funnits kvar eller blivit lagda under min tid har ungefär hållit enligt den prognosen.
Man tjärade aldrig någonsin ett pärttak för de är så fulla av småskavanker dit tjäran inte når så det är meningslöst.

Blev det klarare nu?

[Neon Knight]

Annars så tycker jag faktiskt att du skall satsa på plåttak. Någon billig förzinkad korrugerad plåt.

+1. När vi köpte gården hade inga tak underhållits sedan 60-talet. Vartenda tak läckte utom de som hade plåttak.

[ensamvarg_17]

Ja med tanke på hållbarhet och arbetsåtgång så är det ju plåt som gäller men utseendemässigt så är det pärt eller möjligen ett vedtak, jag tänker på dom som ser ut som lockpanel men inte obehandlat då utan tjärade sedan finns ju torvtaken men dom blir ju fruktansvärt tunga när det regnar så man måste ju bygga nya takstolar som pallar vikten.

[TW]

Brädtak eller locktak eller vad man vill kalla dem är sällan riktigt täta. Bräderna spricker nämligen. Bräderna skall vara gran av bra kvalitet en tum tjocka och ha hyvlade vattenrännor i båda kanterna. Farfar hade sådana tak på ängsladorna och farbror håller på med dem än i dag.
Brädtak som skulle vara täta (på boningshus) lade man direkt på ett undertak av näver. Under nävret var det tättrödat med 1 1/2 eller 1 3/4 tums bräder i takfallets riktning lagda direkt på åsarna.

Vedtak...... heter nävertak här.  Nej huvadå börja inte med sådant. Var skall du få fram den mängden kvalificerad arbetskraft som krävdes för att löpa näver och hugga och borra takved och lägga tak? Har du ens skog så det räcker i längden?
Det är en evig rundgång med underhåll som aldrig tar slut. Då är till och med pärttak mer lättarbetade.