KC-Bruk och revetering

[Henrik Uddemar]

En aningen komplicerad fråga, eller kanske mer en undran som ni ärade forum-skribenter gärna får kommentera.

Först en lång bakgrund:
Vi har äntligen fått startbeskedet för bygglovet att bygga om vårt hus.
Bilden nedan är från när huset ställdes på plats, jag står med äldsta dottern i famnen och hon fyller snart 6 år så det har gått en tid.
På gaveln mot kameran finns idag en glasveranda och på andra gaveln en liten hall och veranda, huset är numera också (i huvudsak) vitt.

Planen är nu att höja taket och få tre små sovrum och en toalett på ovanvåningen.
Som kanske några tidigare känner till så bygger jag helt själv och processen är väldigt tidskrävande då jag först jobba ihop (företrädesvis in natura betalning) material att bygga med och sedan gör i stort sett allt praktiskt själv. Nästan allt övrigt material skaffar jag begagnat, så som i detta fall bland annat fönster, skorstenstegel och betongtakpannor. Enstaka saker som spik, takpapp och el- och vvs-material köps nytt.
Tanken var ursprungligen att klä huset med ny brädfordning av traditionell typ med locklist. Nu har en helt (!) annan ide dykt upp. Hustrun var den första som ville att huset skulle reveteras och jag har diskuterat med konstruktören som är involverad i konstruktionen och han tycker även han att det är en god ide.
Förutom hustruns önskemål så är det ett par andra saker som har varit drivande mot just revetering, delvis har jag inte tillräckligt med virke så det räcker att klä om fasaden med, men mer intressant är att en bekant har en jättehög med stuksläckt kalk som jag kan få köpa av för realistiska pengar. Jag använder denna kalk just nu för att mura en rätt stor skorsten i garaget.
Skorstenen muras med ett bruk som ungefär består av  0,8:0,2:2 kalk cement sand. Sanden bör nämnas är 0-5 natursand vilket gör den rätt mycket grövre än vad man kanske brukar ha till skorsten och saknar också lite grand mjöl (dvs minsta fraktionerna) varför jag använder så mycket kalk.
Förhoppningen är att använda samma typ av sand till reveteringen då den är rätt överkomlig i pris och dessutom "lokalproducerad". 
Tanken är att slätputsa fasaden och färga den vit med samma kalk som nämnts ovan.
Avsikten är att använda mig av spräckpanel, har bland annat ett helt paket med 1X3" brädor "över", och utanpå det hönsnät och stängseltråd som armering för putsen.

Så till frågan:
Nu klurar jag på hur reveteringen ska gå till för bästa resultat.
Först och främst, har någon har reveterat ett hus, på egen hand eller med andra, och kan dela med sig av erfarenheter?
Bruket som ska användas behöver så vitt jag förstår inte vara så starkt, antagligen klass C, D eller E.
Att använda sig av cement i bruket är i allmänhet av bekvämlighet praktiskt, jag har nog inte heller tidigare använt rent kalkbruk så vitt jag minns.
Är det ändå kanske att föredra att använda sig av rent kalkbruk eller talar något för/emot KC bruk?
Sockeln får väll bli med KC eller Cement bruk för fuktens skull.
Bör man ha olika feta bruk i de olika påslagen?
Några tipps på verktyg? Inte putsspruta... ryms inte inom budget.
Övriga tankar och Ideer?

Spännande att höra era åsikter.

[Anders S]

Tack för att du delar med dig. Det är intressant att läsa.

Jag har inte erfarenhet av revetering, men då ingen annan skriver så spånar jag väl lite. (Jag fick googla stuksläckt kalk och spräckpanel.)

Vad jag vet brukar man utvändigt revetera grövre träväggar: timmerväggar och plankväggar. Är det en brädvägg du har? Det ser så ut. Förekommer det att man reveterar även brädväggar eller är de för klena eller blir det fuktproblem?

Menar du en sån spräckpanel som du spikar utanpå en hel trävägg eller menar du att panelen är gles rakt igenom? Hur funkar det senare alternativet med en yttervägg? De få exempel jag kollade igenom nu kunde ha gles panel vid invändigt putsning/revetering, medan allt jag såg utvändigt var ribbor spikade på en hel trävägg.

Å andra sidan putsar man väl idag även på utvändiga gipsväggar, d.v.s. en lätt konstruktion, men vad jag vet är det något slags lätt fuskputs, nåt plastigt ser det ut som.

Varför betongbruk/puts på grunden? P.g.a. fukt säger du, men det suger också mer fukt. Nåja, det går väl iofs att hantera med rätt metoder. Jag antar att du menar att betongputs är starkare och står emot bättre. Det gör den väl tills den spricker. Är det tegelgrund? Hellre KC-puts än betongputs? Eller varför inte kalkputs?

Jag förmodar att du och din konstruktör vet vad ni ger er in på, men jag ställer dessa frågor diskussionsmässigt, för att vi tillsammans ska bli lite klokare.

[Henrik Uddemar]

En del följdfrågor Anders S, intressant att diskutera 

Revetering sker på lite allt möjligt i vägg väg (konstig formulering), det viktigaste är förstås att väggen orkar bära putsen.
Väggen (stommen) kommer att förstärkas för att klara vikten från det nya taket, utanpå förstärkningarna kommer att spikas papp och mellan dessa kommer jag lägga i asfaboard.
Reveteringen kommer alltså att hänga i glespanelen, väggen bakom gör inte mycket från eller till för putsen, däremot kommer klädselbrädorna vara kvar då de bidrar med lite styrka till konstruktionen i sin helhet. Dessutom är det ju lite dumt att te bort dem när de nu sitter där.

De senaste 50-80 åren så har man ofta reveterat på brädväggar. De jag har tittat på har varit (spontade?) liggande brädor i storleksordningen 3/4".
Fukten ska aldrig nå in till väggen, delvis då putsen är i viss utsträckning tät och framför allt för att man brukar ha förhydningspapp på brädfodringen.

Spräckpanel är brädor eller ribbor som man spikar på diagonalen över väggen för bära putsen, brädorna ska vara upp till 4 tum breda men oftast är de 1-1,5 tum och en tum på andra hållet. Jag kommer också att komplettera med hönsnät, delvis för att jag har och delvis för att jag tror att resultatet blir bättre.
Alternativet till spräckpanel är vassmattor vilket fungerar mycket bra, dock så har jag inga sådana men däremot ganska gott om (sämre) entums brädor.

Namnen, spräckpanel, gles panel och (tät) panel används olika i olika sammanhang, och naturligtvis finns också dialektala skillnader.
De sämsta brädorna från sågverket skickar man genom en kantmaskin och de benäms ibland spräckbrädor, spräckpanel eller bara spräck, kantverket heter också ibland också spräckverk. (inte här men i västergötland)
Gles panel avser bland den oläktade panelen som sitter på lador men mer ofta det man skruvar (gips) skivorna på i exempelvis tak.
(Tät) panel, sitter på vägg men även på tak (råspont, eller bara brädor som sitter tätt ihop) här på ön heter det tät bördning.
Inte enkelt med alla olika dialektala ord ska tilläggas när man har utbildning och erfarenhet från västergötland men flyttat till gotland, här vet nog ingen vad hängsel-läkt är exempelvis...

Har aldrig sett puts på utegips men däremot byggde en bekant ett hus helt i frigolit som är putsat nu och ser ut som ett typiskt gammaldags gotländskt stenhus. Och jo, det är nog något riktigt special bruk som ska sitta kvar på frigoliten.

Kalkbruk kan man inte använda för att putsa grunder. Det fryser sönder och ramlar av.
Grunden bli väll betong, däremot tänkte jag dra upp en sockel utvändigt av cementbruk, dock hamnar den sockeln utanpå huset snarare än under den som grund. (jag känner att jag inte är helt tydlig här...)

Konstuktören är en historia för sig själv, han är 85 år gammal och ordförande för entomologiska föreningen här på ön, han är expert på parasiterande steklar medans jag gillar sociala gaddsteklar så vi delar nog värdegrund i viss mån   

[Magnus_Hammargren]

Hydrauliskt kalkbruk är starkare och väderbeständigare än ren kalk men har ändå kvar en hel del av den rörlighet som behövs.
T ex Weber har olika system för putsning.

Idag går man väl helt ifrån enstegsfasader till förmån för skivor med luftspalt, men vill du ändå köra gammal metod funkar nåt i stil med detta:
-Fasad
-Förhydningspapp
-Spräckpanel
-Nät
-Cal 109 hydrauliskt kalk slambruk med fin vidhäftande ballast
-Cal 142, 148 158 hydrauliska kalk stockning- och utjämningsbruk med fiberförstärkt ballast.
-Silikatbinder + Silicatfärg

Tänk på att karbonatiseringen tar tid och det ska vara frostfritt en bra period efter avslutat arbete.

Mvh /M

[Henrik Uddemar]

Tack för att du tagit dig tid att svara Magnus.
Jag har i den (allt för långa) inledande texten skrivit att jag har tillgång till kalkbindemedel (våtsläkt luftkalk), men även som boende på Gotland naturligtvis cement.
Avsikten är att blanda bruket helt själv utifrån kalk, cement och sand, tillsatsmedel kan jag i viss mån få tag på om de är samma som i betong.
Ytan stryks med samma våtsläkta-kalk så färgen hoppar jag över.
Har du några erfarenheter med egenhändigt blandat bruk?

Ska förtydliga något också i den första texter. Kalkmängden är kalkpastan och den innehåller en hel del vatten. blandnings förhållandet är nog snarare 0,4:0,2:2 vilket måste heta 40/20:200 (tror jag).
(iofs är det väldigt mycket bindemedel det också...)
 

[Magnus_Hammargren]

Hej,

Ja, jag förbisåg nog den detaljen med den goda tillgången till eget material 

Tyvärr har jag ingen erfarenhet av egen blandning, utan bara att revetera om ett 40-tals hus i enstegsutförande med de färdigblandade material från Weber jag beskrev.

Slår förmodligen in öppna dörrar, men underskatta inte rörelsen i väggarna. En bra överlappande armering kan bespara dig mycket förtret.

Med tanke på att du bor på Gotland borde det väl gå att leta upp nån gammal murare som kan bidra med goda råd?
Själv skulle jag vara mycket försiktig med för hög C-inblandning i kalkbruk till en vägg, men exakta förhållanden kan jag inte bidra med tyvärr.

Önskar dig i alla fall lycka till med ditt projekt.

Mvh /M

[Henrik Uddemar]

Jag har lite böcker som ger olika rekommendationer på bruk, tyvärr är de inte direkt överens om man formulerar sig så.
Har innan jag läst den sista trott att rent kalkbruk var bra...
Återkommer med ett inlägg senare från literatur-studien.

Att hitta en murare på Gotland tycks vara svårare än att hitta vatten i Sahara.
Idag tycks alla murare komma från Polen som är aktiva har.
Resterande hantverkare köper bruk från Weber eller Finja på säck och blandar enligt instruktion.
Inte så spännande kan jag tycka.

Finns en karl som egentligen håller på med betong, samma man som har kalken, han är väldigt kunnig och hjälpsam.

Nå väl, vi forskar på och ser vad vi kan finna 

[Anders S]

En del följdfrågor Anders S, intressant att diskutera 

Revetering sker på lite allt möjligt i vägg väg (konstig formulering), det viktigaste är förstås att väggen orkar bära putsen.

De senaste 50-80 åren så har man ofta reveterat på brädväggar. De jag har tittat på har varit (spontade?) liggande brädor i storleksordningen 3/4".

När du säger det känner jag igen det, men då kanske mest från Gotland och Öland (sporadiska intryck). Kan det vara så att när man gick över från timmerhus och plankhus till regelstomme på 1920-30-talen så minskade reveteringen, men den levde kvar särskilt i en del områden med stenhustradition, för där ville man att husen skulle se ut som stenhus? Iofs lär revetering överallt ha handlat om att trähus skulle se ut som stenhus, för stenhus var finare, men kanske detta avtog så småningom i stora delar av landet? Idag är det ju ibland tvärtom. Särskilt bland dem som (på den svenska landsbygden i stort) söker efter röda stugor på landsbygden kan det finnas en misstänksamhet mot reveterade hus, som de inte begriper sig på och inte känns riktigt äkta. Men kanske detta inte gäller på Gotland och Öland.

I Skåne finns för övrigt även den motsatta traditionen: att klä ett ”stenhus” med brädor (lining) för att det ska se ut som ett trähus. Det handlar dock inte om verklig sten, utan troligen om relativa lågstatusmaterial som lera med diverse tillsatser. (Därmed intet ont om lera som byggmaterial om man bygger rätt.)

För övrigt är ju revetering ett sätt att göra hus svalare på sommaren, så det kan jämna ut variationer i inomhusklimat. Det handlar därför inte bara om utseende. Och för övrigt tycker jag att reveterade hus är snygga. Har dock aldrig ägt något.

Fukten ska aldrig nå in till väggen, delvis då putsen är i viss utsträckning tät och framför allt för att man brukar ha förhydningspapp på brädfodringen.

Traditionellt handlar det väl även om att ha tillräckligt tjock puts? När började man med papp? Hur bra är det egentligen?

Kalkbruk kan man inte använda för att putsa grunder. Det fryser sönder och ramlar av.

Vad är då det där vita släta gamla bruket som sitter kvar på en del grunder? Jag trodde det var ett fett kalkbruk. Vad nu ett fett bruk är ... hög andel bindemedel i alla fall tror jag.

[Henrik Uddemar]

Byggnadstraditionen här på ön är tämligen inhomogen.
Först och främst får man ha i åtanke att vi befinner oss (i mångt och mycket) 30 år efter utvecklingen i övriga landet, sen har byggandet liksom så mycket annat varit ett resultat av den knapphet som rådit och dessvärre i viss mån fortfarande råder här. Den Gotländska glesbygden är i sig ett mystiskt kapitel där vi å ena sidan behandlas styvmoderligt av det regionala styret och å andra sidan tvingas konkurrera med förmögna turister som vill köpa hus och är beredda att betala lite vad som helst för dem.
Resulatet har blivit att de som lyckats skaffa sig ett hus i många fall inte haft råd att underhålla/renovera/modernisera dem.

Den mest utmärkande stilen/byggnadstraditionen från 1900 talet här på ön måste därför sägas vara eternit!
Sen kan jag nog påstå att hälften av de som bor i reveterade hus inte vet att det är en trästomme i dem 

Byn jag bor i växte upp kring en cementfabrik i början på 1900talet, på några ställen finns grupper med flera likadana hus byggda på fabrikens tid. Dessa är antingen rödmålade eller faktiskt (!) reveterade.
Skälet att de blev putsade är nog i första hand att det fanns passande material lättillgängligt samt priset på detta. 
Kalkungnar har varit allmänna på de flesta större gårdar fram till i alla fall 50talet vilket gjort bruk till ett ofta använt material, sanden var ju dessutom gratis bara att hämta på stranden 
Ett ytterligare skäl som jag inte kan bevisa med tror varit avgörande var att man visste att underhållet på putsade fasader var ganska lindrigt, med andra ord la man mycket arbetet på byggnationen men mindre på underhållet.
När man tänker efter så ter sig ytterligare ett skäl troligt, bristen på färg gjorde nog att man valde bort träpanel, färg var dyrt och förmodligen svårt att få tag på, tjärbränning däremot var rätt vanlig.

Putsens tjocklek i sig gör den inte vattentät. Ett cement-rikt bruk blir mer tätt men det kan i värsta fall ge problem om fukt kommer i det via sprickor (exempelvis) då det i mindre grad kan dunsta och riskerar att frysa istället.
Vad man gjort oftast är att man putsat på vassmattor vilka åstadkommit av sig själva en luftspalt närmast väggen, en sådan konstruktion kallas tvåstegstätad vilket nämnts tidigare i tråden. 
När pappen kom i bruk vet jag inte men den litteratur jag har är från 50talet och den var väl etablerad då.
Hus putsade på spräckpanel har jag inte sett så många om jag ska vara ärlig, de jag sett hade inte papp och inte heller någon luftspalt, dessa är från 1900talets absoluta början eller tidigare ändå men tycks ändå klara sig, kanske har de aldrig varit kall-ställda heller.
Den tredje "vanliga" varianten är att man putsar på träullsskivor. Jag känner bara till ett sådant, trots att det är byggt på 70talet är det allt utom välisolerat.

Jag vågar inte säga vad du sett men det stämmer mycket väl att ett fett bruk har mycket bindemedel.

Jag känner till ett reveterat hus som ska rivas. Det är rätt typiskt för landbyggden häromkring ska försöka fixa bilder på det när det sker.

[Pentti Linkola]

Grejen med kalkbruk är väl att den inte är tät, eller håller kvar fukt. Som falu rödfärg. Vassmattor var det bakom putsen på morsans gubbes hus.
I byggnadsvårdslitteraturen har man också sett att de högg till flikar i timret, innan revetering rätt på.

[Anders S]

Jag var med och försökte genom lokalt politiskt agerande rädda ett reveterat timmerhus från 1700-talet för 12 år sen. Dess ägare kommunen ville riva det (och så blev tyvärr också). Putsen hade släppt på en sida. Där var timret delvis skadat, jag tror dels av fukt (röta), dels av sol och väder och vind. Jag vet inte vad som kom först, att putsen släppte eller att träet rötade. Ingen av de övriga mer eller mindre kunniga inblandade visste det heller. Men det var enligt tämligen samstämd bedömning fullt möjligt att laga, antingen som ren trävägg eller som återställd reveterad vägg.

[Hokuspokus]

Hej, jag reverterade vårt torp med tips från en sakkunnig och det blev bra och har hållit i 15 år, ser ut att leva länge än. Den tidigare putsen var för hård (cementbruk/KC?) och hade spruckit i kakor.
- Förhydningspapp
- Spräckpanel omväxlande på diagonalen (typ fiskbensmönster)
- Fasadnät, rostfritt (jag tror det hette Casa-nät), styvare än hönsnät, rutor ca 20x20mm, upphängt på hakspik
- C-bruk från Stråbruken (färdigt 25 kg/säck) slog jag på för hand i tre lager (1 cm/lager)
- Sista lagret formade jag med lite "böljor" (jag tror den murarspaden kallas "skånskan") och slätade ut det med en våt borste
- Färgning med vit kalkfärg med borste

Jag hade en större modell av blandare som tog 4-5 säck åt gången. Jag hade aldrig gjort det tidigare , stänkte en del i ansiktet innan jag kom på hur man skulle göra. Man ska nog ha ögonskydd om man är ovan och ha ögonbad till hands. Lycka till !

[Henrik Uddemar]

Tack för ditt svar Hokuspokus
Ditt upplägg liknar mitt, spännande att läsa, tyder ju på att jag är inne på rätt spår.

Tror mig förstå att du använt samma bruk i alla tre skikt, enligt litteraturen kan man gå från hårdare och tunnare till magrare och tjockare skikt i tre steg.
Enligt vad jag läst skulle det vara fördelaktigt att ha innersta skiktet i cementrikt bruk i ett tunt skikt som slammas/penslas på.
Nämndes det någon gång i diskussionen kring ert arbete?

 

[kurt]

Timrade hus har ju reverterats, men här är det väl ett hus byggt av reglar? Rör det mera på sig än ett timrat hus?

[Anders S]

Timrade hus har ju reverterats, men här är det väl ett hus byggt av reglar? Rör det mera på sig än ett timrat hus?

Frågan har berörts redan i tråden, i diskussion mellan Henrik och mig. I.o.f.s. inte hur mycket det rör sig, men hållfasthet och och i vilken grad man har reveterat regelstommehus.

[Hokuspokus]

Hej Henrik, det är nu så länge sedan, men det kom nog aldrig på tal om att ha KC i botten. Stolpvägg med stående stock cc 1m. Vad jag lärt mig är att man alltid ska ha mjukare puts ju längre ut man kommer och aldrig slå på hårdare puts på ett mjukt. Enda stället där det blev små tunna sprickor var i gränsen mot "dött" material, en gjuten mur. Man ska nog också tänka på att väggen ska vara skyddad mot rinnande vatten och stänk, annars kan det lätt frysa sönder. Inget går upp mot en levande kalkfärg med de skiftningar som blir.

[Henrik Uddemar]

Jag börjar nu känna mig rätt klar med litteratur-studien.
Jag gillar att forska och grotta ner mig i saker så den här delen av självhushållningen/självförsörjningen passar mig ytterst väl 

Frågeställningen har varit vilket tillvägagångssätt som är riktigt, vilken typ av bruk som ska användas och hur bruket ska blandas.
Tillvägagångssättet har i stort sett redogjorts för tidigare i tråden, återstår då frågan kring bruk.

Kort sagt har två typer av bruk varit aktuella, KC och kalkbruk. KC har de fördelarna att det är relativt starkt (beroende på blandning) samt god vidhäftning.
Ett par saker talar dock emot KC-bruket, det är i ganska liten utsträckning diffusionsöppet, något som behövs eftersom jag byggt utan plast i väggarna, det är mindre plastiskt (framför allt i härdningsfasen) än Kalkbruket och KC-bruk har en egenhet att fälla ut salter i ytan. Just salterna kände jag inte till tidigare men har läst en del om sedan jag noterade denna egenskap på skorstenen jag murar. 
Slutsatsen blir med andra ord att jag använder kalkbruk.

Frågan hur man då blandar ett kalkbruk infann naturligtvis sig.
I boken BRUK MURNING PUTSNING (1965) framgår att standard-recepet för kalkbruk är 100:1050.
Ett blandningsförhållande på ett på tio känns inte som ett så där värst starkt bruk utan verkar mer som de övningbruk som murar-klasskamraterna på byggskolan använde.
Min ingenjörslitteratur (ITK Byggteknik 1959) rekommenderar ett blandningförhållande på 100:200 till 100:300, vilket låter mer rimligt.
Riktigt intressant blir det när man läser rekommendationer från statens fastighetsråd (tror jag det var det hette) där man konstaterar att bruket man använt i kyrkor bland annat här på ön och ringmuren i Visby har ett blandningsförhållande som ibland uppgår till 200:100, med andra ord dubbelt så mycket kalk som sand.
Samma information konstaterar också att man hittat trä och kol-bitar i bruket (rester från bränningen) vilket tyder på att det var riktiga slarverpellar som murat, brukar ju vara rätt lätt att få bort större bitar från bruket....
Vad för slutsats skall man då dra kring blandnings-förhållandet tro.
Min blir att att slamma ett innersta skikt med mycket fett bruk förslagsvis ett till ett. Stockningskiktet/grovputsen 100:300, samt om jag får tag på finkorning sand ett tunt slätputsskikt ytterst förmodligen 100:200 för smidighetens skull. Ytterst tänker jag måla med kalkfärg.

Antagligen blir det bäst att slamma och grovputsa år ett och finputsa och avfärga år två, detta för brukets härdande (karbonatisering).
Sockeln blir i KC-bruk eftersom kalkbruk inte kan stå i direktkontakt med marken, det fryser då sönder.

Eftersom jag inte putsat sedan skoltiden behöver jag fräscha upp mitt handlag, tur då att jag håller på med en nio meter hög skorsten i garaget