Naturlig skogsföryngring?

[Broberg]

Aha, tack!

Förresten så är sly (hassel är bra) in mot stammarna bra om man vill ha långa, raka stammar. Bara man inte skuggar ihjäl kronan.

[javill]

Förresten så är sly (hassel är bra) in mot stammarna bra om man vill ha långa, raka stammar. Bara man inte skuggar ihjäl kronan.

Ja som någon var inne på så är väl risken att slyet växer snabbare än eken och på så vis kväver den. 

[Huggorm]

Man kan gå och kapa sånt som växer för nära om man vill. Sedan blir ju en hasselbuske inte så hög, förr eller senare växer eken förbi

[Broberg]

Jo, man kan behöva pyssla lite. Och stamma upp efterhand, men sen blir det fina grejer.

Fick fram nya ekplantor på ett par hektar med bara några stora ekar, genom att det fick växa igen ordenligt med björnbär och diverse sly, några år. Rådjuren ville inte vara där då.. Nu är de lite större och framröjda. Får se hur det artar sig. Björnbären och det andra har kommit upp en bit igen, men småekarna är inte helt gömda.

[Huggorm]

Det är så man måste göra, man får låta slyet stå kvar ett bra tag och skydda de riktiga trädplantorna. Nu tycker ju inte mina rådjur och älgar om ek, men de tycker desto bättre om rönn som jag är ganska förtjust i. Jag håller på och experimenterar med att odla poppel i skydd av stora videsnår också, det känns fantastiskt att äntligen hitta något positivt med de buskarna. Något annat jag har lärt mig är att inte stamkvista bokplantor för tidigt, så fort stammen blir tillgänglig så är rådjuren där och fejar hornen

[Broberg]

Här äter rådjuren purjolök och till och med potatisblast.

[Broberg]

Något annat jag har lärt mig är att inte stamkvista bokplantor för tidigt, så fort stammen blir tillgänglig så är rådjuren där och fejar hornen

Det ska jag lägga på minnet.

[Saftaflaskan]

Tror ni det är en bra idé att låta ca 1 ha slutavverkad skogsmark få bilda ny skog genom naturlig föryngring och bara komplettering av nya plantor bitvis? Slutmålet är en löv-barrblandad skog utan krav på ekonomiskt värde. Värdet jag vill skapa är ett bidrag till biologisk mångfald. Marken är en kuperad, kalkrik och en ganska stenig morän. Ingen markberedning eller plantering är utförd än. Det som återstår efter avverkningen är enstaka stora aspar och sälgar, en hel del små rönnar, några taniga askar och små lönnar. Denna första sommar har det längs ena kanten kommit upp aspskott som skjuter fart.
Min tanke är att kompletteringplantera med lärk- och ekplantor i höst. Kanske en del fågelbär. Rönn, ask, lönn samt smågranar som är kvar ska givetvis sparas. Läget är i gränsen Gästrikland- Uppland.
Tror ni detta är en bra idé?  Är det tillåtet? Jag tänkte att hålla efter aspslyet så gott det går så att de andra arterna inte konkurreras ut. Är det en omöjlig uppgift?
Jag äger inte marken än men är erbjuden att köpa.  Skogbolaget kommer i annat fall markbereda och granplantera.
Goda råd tas tacksamt emot.

Det är ingen dum ide att få in lite oaser med mångfald i skogen. Men att spara gamla undertryckta granar från gamla beståndet blir inte bra. Det är gamla träd som fått stå tillbaka. Dom kommer inte växa som nya granar. Gamla lövträd kan fylla en funktion att spara.

[morkullan]

Det är ingen dum ide att få in lite oaser med mångfald i skogen. Men att spara gamla undertryckta granar från gamla beståndet blir inte bra. Det är gamla träd som fått stå tillbaka. Dom kommer inte växa som nya granar. Gamla lövträd kan fylla en funktion att spara.

Tack för rådet!    Visste faktiskt inte det om undertryckta smågranar utan trodde att det skulle bli fart på dem nu.

[Broberg]

Tack för rådet!    Visste faktiskt inte det om undertryckta smågranar utan trodde att det skulle bli fart på dem nu.

Men det blir bra störar av dem, så ta rätt på dem om de ska bort, om de inte kommer igång alltså.

[Huggorm]

Låter man undertryckta granar få ljus och växa så blir det ju stor skillnad på hur tätvuxet virket blir. Halva brädan kanske har årsringar som är en millimeter medan på andra halvan är de 10mm. Jag antar att risken är större att brädorna vrider sig när de torkar och spricker och så. Men skall man göra ved eller pappersmassa av stocken spelar det ju ingen roll. Tall tycker jag ofta är tvärtom, de har breda årsingar i mitten och sedan har det stannat av och de yttre årsringarna kan vara papperstunna