Hejsan!
Jag åkte under helgen på studieresa till Lübecks skogar i norra Tyskland. Det var en intressant upplevelse. Lübeck förvaltar ca: 4500 ha skog och har sedan början av 90-talet brukat och skött skogen genom konceptet naturnära skogsbruk. Konceptet har visat sig ge bättre lönsamhet än trakthyggesbruk, det bland annat på grund av lägre utgifter(då man utesluter plantering, röjning och markberedning) och högre virkeskvalitet (då konkurrensen mellan närstående träd får träden att växa rakare, med tätare, jämnare årsringar och släppa lågt sittande grenar i ett tidigt stadium). Till skillnad ifrån det storskaliga svenska skogsbruket, där åkerbruket är förebilden så är där skogsnaturens egen dynamik central. Detta koncept kan kanske vara ett alternativ även för en del av svenskt skogsbruk?!
Läs mer i artikeln nedan, den är hämtad ifrån Miljömagasinet 2003.
(Artikeln innehåller några sakfel)
15 aug 2003
”Naturnära skogsbruk” – ekonomiskt på skogens villkor
– Här i Lübeck har vi ett enastående samarbete med Greenpeace. På andra ställen kämpar gräsrotsrörelsen och de etablerade krafterna mot varandra, här har vi däremot fastställt gemensamma riktlinjer för ekologiskt skogsbruk som vi var först med i Tyskland. Lübeck är ett levande exempel på ekonomisk-ekologisk skogsnäring!
Det säger Lübecks skogsförvaltningschef Lutz Fähser i sin välkomsthälsning till en grupp skogskampanjledare från Greenpeace som denna dag är på studiebesök i Lübecks skog. Kampanjledarna har en årlig samling som detta år sker i Greenpeaces Tysklandsfäste Hamburg.
Lübeck står med 4 900 hektar på sjätte plats av de skogsägande kommunerna i Tyskland. I tusen år har staden ägt och förvaltat skog. Efter andra världskriget hamnade 50 hektar skog i Utecht precis på andra sidan järnridån och var därmed varken åtkomlig för den i Västtyskland befintliga kommunen eller för DDR-skogsförvaltningen. Den för hundra år sedan planterade skogen har stått orörd i ca femtio till åttio år.
Det är hit gästerna förs
Inget ingrepp har gjorts som i konventionellt skötta ekonomiskogar där man tunnar ut skogen med jämna mellanrum för att ta bort växter och träd som stör den ekonomiska målsättningen, det vill säga man avlägsnar växtlighet som man antar stör de bästa, rakaste och starkaste träden i sin framkomlighet. Fast så gör man inte längre enligt naturnära skogsbruk. Det är Lutz Fähser som utvecklat konceptet för det naturnära skogsbruket i Tyskland i nära samarbete med olika miljöorganisationer, Greenpeace, Naturland, Robin Wood och WWF. (Naturland är en av de tyska kontrollorganisationerna för ekologisk odling, motsvarande KRAV i Sverige).
Lutz Fähser berättar:
– Det har funnits tre anledningar till att jag utvecklat konceptet naturnära skogsbruk. Jag är själv utbildad ekonom och kommer inte alls från den ekologiska inriktningen. Men mycket tidigt blev jag medveten om att jordbrukets och industrins ekonomiska modeller inte kan överföras till skogens naturliga förutsättningar. En jordbruksplantering och -skörd kan göras om efter ett år. Det går inte med skogen! Där gäller det att tänka och planera i långa perioder. Sedan har FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 påverkat mig direkt. Där kom man överens om en rad olika deklarationer och konventioner som biodiversitetskonventionen (biologisk mångfald) till exempel. Jag ville inte avvakta impulser uppifrån utan ville omsätta idéerna direkt nerifrån. Ända fram till Rio-konferensen hade industriländerna hur höga anspråk som helst på u-länderna vad gällde skogsskötseln, medan vi i industriländerna, som i Tyskland, kom lätt undan; vi fick tillstånd till kalhyggen när vi sökte och att plantera exotiska trädslag som inte hör hemma i vår naturliga vegetation. Detta rimmade dåligt tyckte jag redan på 70- och 80-talen medan jag själv samlade erfarenheter i olika u-länder.
Om naturen arbetar själv
I fallet Utecht-skogen rör det sig om ren ekskog, blandskog (ek och bok) och en areal med bara bok. Utechtskogen är ett praktexempel för en hel skog som ”referensyta”. I det naturnära skogsbruket avsätts enligt Lübeckkonceptet tio procent av orörd skog som får utveckla sig själv. Av dessa ytor ska man kunna dra ekonomiska slutsatser för den övriga skogen. De 50 hektaren skog i Utecht representerar alltså en fantastisk referensyta. Mycket större och äldre än de som anlagts sedan 1995 i Lübecks övriga skogsdelar.
– Fast det är ändå bara en bråkdel som vi förstår av vad som händer med skogen, menar Lutz Fähser ödmjukt. Mikro-organismlivet i marken, jordförhållanden, väder- och klimatpåverkan är komponenter som utgör ett samspel som vi inte har fullt grepp om. Vad vet vi till exempel om trädens genetik?
Gruppen leds tvärs genom skog ner genom en liten uttorkad ravin och står sedan i en tät ekplantering. Några självsådda bokar har smugit sig in som gör situationen för de mycket ljuskrävande ekarna känslig.
– Dessa 100 år gamla ekar har en diameter på 46 cm i brösthöjd. I andra delar av Lübeck med lika gamla ekar och där människan har gallrat vart femte år mäter de jämförelsevis bara 31-38 cm. Vår slutsats är att skog som planterats från början men lämnats i fred visar bättre resultat än skog där människan ingripit. Kanske är det annorlunda om 150 år, menar Lutz Fähser.
Grenar som man inte vill ha dör själva väldigt tidigt medan eken strävar efter ljus, vi behöver inte såga av dem. Ekonomiskt är detta klart överlägset i och med att skogsarbeten inte måste räknas av från virkesvinsten.
Bokar tar över
Nästa exempel med bok och ekplantering till lika stor andel som anlades för 80 år sedan visar tydligt vem som vinner i tävlan om ljus. Bokarna har tagit över till 95 procent, de tjocka, livskraftiga har trängt bort de tunna både när det gäller ekar och bokar. Enligt den naturnära skogsskötseln består skogshanteringen av tre steg: 1) I fyrtio till femtio år låter man skogen bara växa. 2) Under de fyrtio följande åren tar man bort mycket dåligt vuxna träd, även de som inte hör till den naturliga faunan, rödekar till exempel. 3) Sedan är det bara att vänta på att träden växer till sig. De skördas när marknaden ger det bästa priset. Ekonomiskt skiljer man mellan tre olika virkeskvalitéer.
Det tredje exemplet på bokskog, planterad för 105 år sedan. Bara en gång, 1970, har det skett ett ingrepp. Bok är ett mycket typiskt trädslag för denna trakt. Boken här befinner sig på Utecht-skogens högsta ställe – det är förvånansvärt att inte någon som helst stormskada har inträffat så hårt som vi har drabbats gång på gång under årens lopp. Fähser visar på tre tätt intill stående snyggt vuxna bokar – förmodligen har de gett varandra stöd. I en konventionellt hanterad skog hade de aldrig fått vara kvar som grupp.
Avslutningsvis får kampanjledarna åka till något revir på andra sidan den numera osynliga gränsen, i Väst. Skogsmästare Kropla förklarar hugg-ningsprincipen, bara mogna träd skördas, de som inte hör till den naturliga växtligheten först. Han visar på en rödek som fälldes förra året.
Viltangrepp ett problem
Frågan om viltangrepp kommer upp.
– Det är ett problem, medger Fähser. Sedan introduktionen av skogskonceptet 1994 skjuts det två till tre gånger så många rådjur, 15-20 rådjur per hektar. Annars skulle skogen inte kunna föryngra sig. Referensytor inhägnas tills träden har nått en viss höjd.
Skogsförvaltningen i Lübeck som har stått ut med många angrepp från det konventionella skogsfolket under de första åren har kunnat hävda sig. Den internationella skogscertifieringen för miljöanpassad skogshan-tering, FSC (Forest Stewardship Council) har tagit väsentligt intryck av Lübeck, i alla fall i sin tyska förgrening. Nästa år, 2004, kommer Lübecks skogsförvaltning att göra sin första stora utvärdering efter tio år naturnära skogsbruk.
Susanne Gerstenberg
________________________________________
Naturnära skogsbruk
• Skogar är komplexa levande system som reglerar sig själva fast människan inte kan begripa allting. Så som skogshanteringen skett hittills har man försvagat dessa system ekologiskt sett och även berövat dem sin naturliga prestationsförmåga. Mera lämpligt för skogsbruket är en anpass-ningsstrategi. Med en sådan utnyttjas självregleringsför-mågan och naturlig produktivitet.
• Med det ”naturliga skogssamhället” som har bildats under evolutionen finns det på lång sikt minst risker. Det naturliga skogssamhället är mest produktivt.
• De ekonomiska målen för skogen måste vara ”rimliga” för de naturliga systemen. Om man försöker maximera dem på grund av ekonomisk påtryckning är ekosystemet ur balans och presterar mindre.
• I skogsbruk är ”minimal insats” som ekonomisk princip överlägsen principen ”maximala resultat”. Det är bland annat en konsekvens av den i naturen rådande lagen om att avkastningsökningen avtar.
•Ingrepp i skogen ska minimeras. De ska bara ske under villkoret att man
• kommer närmare en naturlig utveckling i ekonomiskogar
• ökar det ekonomiska värdet av de framtida skogarna
• bara skördar mogna (tillräckligt stora) träd.
Naturnära skogsbruk
– i praktiken (urval)
• Representativa referensytor bildas för de huvudsakligen förekommande mark- och skogsförhållandena. Här ska den naturliga utvecklingen (”process”) observeras och dokumenteras. Dessa ytor går på 20 hektar och omfattar sammanlagt minst 10 procent av hela skogsarealen (d v s 450 hektar i Lübeck). Referensytor gör den naturliga skogsutvecklingen tydlig. Insikten ska överföras till ekonomiskogshantering.
• I ekonomiskogar ska finnas kvar biotopträd. Speciellt tjocka träd och dött trä ska uppnå minst 10 procent av den trädmassan ovanpå jorden. Träd med rovfågelbo samt sällsynta och speciellt vackra träd ska inte avverkas. Ihåliga träd (”djurbostäder”!) stannar kvar så länge som de uppfyller en funktion i skogen.
• Trädslag som tillhör det naturliga skogssamhället och som utan mänsklig påverkan skulle ha hävdat sig i regionen runt Lübeck främjas genom skötsel och genom huvudsakligen naturlig självsåning. De är bok, ask, lönn, aven- eller annbok, alm, vildfruktträd, björk, ek, rödal och tall. Trädslag som inte förekommer där främjas däremot inte. Bland annat handlar det om gran, lärka, douglasia och rödek.
• Genom skogarnas skötsel ska det naturliga skogssamhällets livs- och reproduktionsförmåga och skördeträdens virkeskvalitet främjas. Enligt minimumprincipen sker ingrepp bara i fall goda inhemska träd störs allvarligt av kvalitativt dåliga träd.
• Vid skörden tas bara enstaka träd eller trädgrupper. Det uppstår ingen kalyta. Kriteriet för att ett träd är skördemoget är produktionsmognaden. För det sätts det en måldiameter för stammen på brösthöjd (1,3 m). Stor måldiameter betyder en hög ålder för träden och därmed ett högt ekologiskt, ekonomiskt och estetiskt värde.
• Skogarnas förnyelse sker framförallt genom naturlig föryngring genom de befintliga trädens frön. Konstgjort utsäde och plantering genomförs bara i undantagsfall.
• Jaktens uppgift är att hålla de jaktbara djurens antal och arter i balans med skogarnas ekologi. Därför måste vilttätheten minskas genom effektiv jakt.
• Metoder, åtgärder, redskap, maskiner och saker som tillämpas i skogsskötsel och -bruk ska helst vara skogsvänliga. Därför används bara hästar och speciellt utvecklade skogsmaskiner som hjälp vid skörden och miljövänliga material.
Skogskonceptets förbud:
• Kalhyggen
• Monokulturer
• Etablering av icke-hemmahörande trädslag
• Gifter
• Mineralgödsel, stallgödsel, rötslam
• Bearbetning och förtätning av mineraljorden
• Rensning av större ytor, förbränning av biomassa
• Dränering av sankmark
• Störande arbeten under ekologiskt känsliga årstider
• Utfodring av viltdjur
• Ekologisk-social certifiering (urval)
1994 introducerade Lübecks skogsförvaltning sitt eget koncept ”Naturnära skogsbruk” som godkändes enhälligt av kommunfullmäktige året därpå. Naturland, tyska KRAV, utvecklade sin skogscertifiering på grundval av Lübecks Naturnära skogsbruk.
• 1997 Skogsförvaltningen i Lübeck utmärks med Naturland-certifikat, som första tyska skogsförvaltning.
• 1998 FSC-certifiering (Forest Stewardship Council), den enda internationellt erkända miljömärkningen.
• Många tyska storstäder har tagit över Lübecks skogsbruks-koncept, till exempel Berlin, München, Bonn, Düsseldorf och Göttingen. Konceptet förverkligar Agenda 21 som följer ur Miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992.
Skogshantering i Lübeck
• Kommunen Lübeck äger och sköter 4 900 hektar skog
• Skogen förvaltas av 30 arbetare, anställda och tjänstemän.
• Hanteringen sker enligt konceptet ”naturnära skogsbruk” (Naturnahe Waldnutzung)
• Årlig inkomst drygt 1,5 miljoner euro (8 miljoner kronor)
• 17 000 kbm virke skördas och säljs per år
• Årligen guidas drygt 1 500 personer genom skogen.
• Cirka 200 erbjuds möjlighet till jakt.
Källor: ”Waldnutzung Waldnutzung” im Stadtwald Lübeck (”Naturnära skogsbruk” i Lübecks stadsskog) i Jahrbuch für Ökologie (årsbok för ekologi), 2003.
