Alternativ.nu
Djur => Får => Övrigt om får => Ämnet startat av: randigko skrivet 01 okt-10 kl 15:47
-
Okej, första inlägget. Jag behöver en entusiast med mycket gräs.
Jag har en vision om "det perfekta fåret" som jag behöver lite hjälp med.
Upplägget ungefär så här; jag levererar 10 dräktiga tackor som du sedan sköter som dina egna. De här tackorna lammar och besättningen växer sucessivt till 20 tackor och 2-3 baggar
Jag styr egentligen två saker; väljer avelsdjuren och sköter utgallringen i besättningen.
De utgallrade djuren kan du sälja eller överta, jag äger bara ursprungsdjuren och deras ersättare, du får automatiskt all övrig avkomma, och har rätt att använda mina baggar. När jag säljer avelsdjur från besättningen får du betalt fullt slaktvärde för dem.
Detta upplägg är för att jag inte har gård än och jobbar utomlands, men vill sätta igång mitt avelsprosjekt.
Dina fördelar blir A: att du får tillgång till det bästa avelsmaterialet,
B: du kan starta en fårbesättning utan insatskapital och jobba upp ditt eget kapital.
Tidsplanen är hösten 2011, så det finns tid att spåna på detaljerna.
-
Jag har plats för ett tiotal tackor, jag skulle vilja veta vad det är för ras det handlar om. Antar att det är ett projekt och det är ju alltid roligt. Vi har idag 85 tackor.
-
Jag är också nyfiken, och skulle vilja veta mer!
-
Ett projekt är det! Jag borde ha börjat med det för ett år sedan när idén kom, men istället har jag gjort en massa annat. Men å andra sidan har jag läst på mycket om genetiken och intervjuat ett antal fårbönder om vad de vill att får skall "kunna". Vad jag och många andra vill ha är får som föder varken mer eller mindre än två lamm, Som har lätta lamningar utan fellägen, och vars lamm är pigga och tar för sig. Får som klarar sig bra på endast bete och lämnar lamm med hög klassning trots extensiv produktion. Dessutom är planen at de skall ha fina pälsskinn!
Jag tänker låta seminera tackorna med en utländsk bagge, och sedan återkorsa lammen med moderrasen, och sedan göra urval bland avkommorna. Det är antagligen bra att göra detta på en stor grupp djur, men man måste ju börja någonstans?
-
jag är intresserad :)
-
Det låter intresant. Jag kan tänka mig att vara med. Vilken ras är det som har dessa egenskaper?
-
Vilken ras? Det är en ny ras, som jag täker utveckla, och som behöver hjälp av några entusiastiska fårbönder för att komma från idéstadiet och in i verkligheten.
Det behövs helt enkelt foder, och daglig tillsyn. Sådant som inte sker så ofta som klippning, klövvård och sånt kan jag eventuellt vara med på, och lite hemslakt i studiesyfte?
Jag har luskat fram ett gäng som håller på med fårsemin, så den biten är löst, åtminstone i princip.
Men om någon här är van vid semin med fryst sperma så får de gärna höra av sig.
-
Hur många år har du tänkt att projektet ska pågå?
-
Hur många år har du tänkt att projektet ska pågå?
Jag tror det tar sex-sju år att få det "perfekt". Det kommer dock att synas goda resultat på köttsidan tidigt; och på hälsoegenskaperna. och så tar det ett par generationer till att få pälsskinnen av jämn, hög kvalitet Men jag hittar troligen en egen gård inom den perioden, och kan ta över rodret. Jag hoppas dock att det skall finnas "avläggare" hos den eller de gårdar som hjälpt till, och att det i förlängningen skall bli en vanlig ras både numerärt och geografiskt. (Snacka om självtillit!). Den eller de som "nappar" på det här prosjektet borde vara med ett par år i alla fall. så attresultaten böjar tala för sig själva. Det känns bra att det finns intresse för projektet, så att frmtiden kan börja någon gång!
-
Att pälsskinnen ska få en jämn och hög kvalité på 6-7 år är nog väldigt optimistiskt.
Jag har avlat Gotlandsfår för bra pälsskinn i 20 år. Jag trodde att jag valde bra avelsmaterial från början och det var först efter 10 år som skinnen började att bli bra. Nu, efter 20 år, kan jag säga att jag har en jämn och hög kvalité!
Då är det utan inblandning av något köttras-aktigt... :-[
Om man blandar in köttras, så är det nog ett livsverk vi pratar om, istället. :o
Fåravel är inte så enkelt att man får en ny "ras" på 6-7 år (dessutom en perfekt ras). Då hade det varit gjort för länge sedan! Däremot kan man få en blandning på tackorna som fungerar bra i produktionen. Men man kan inte både ha kakan och äta den samtidigt! (Både kött och skinn) Dessutom handlar mycket om uppfödningsmodeller mm.
(Gotlandsfåren producerar dock bra slaktkroppar om de får ett bra bete/foder.)
-
Jag är fortfarande intreserad. Jag har innan funderar på att gå kurs i seminering och det är inget som känns främmande.
-
Nu, efter 20 år, kan jag säga att jag har en jämn och hög kvalité!
Då är det utan inblandning av något köttras-aktigt... :-[
Om man blandar in köttras, så är det nog ett livsverk vi pratar om, istället. :o
Jag vil også siger 20 år mindst.
Boken "intensive sheep management " Henry Fell. er bra läsning , Også utan at väre intensivt fåravel.
-
Jag vet inte riktigt var jag skall börja; Jag är medveten om det långa avelsarbetet med pälsskinn. Jag har emellertid tillgång till "the best of the best", vilket förkortar vägen. Vad gäller övriga aspekter av aveln, så är själva poängen med projektet att jag listat ut en genväg, som kombinerad med ett intensivt urval kan leda till förvånansvärt "snabba" resultat.
Jag vill inte komma med "öppna källkoder" på ett publikt forum, men jag kan kanske berätta lite om målen för projektet.
Det är av stor betydelse att slaktlamm hamnar mellan17 och 23 kg slaktvikt för prisets skull.
Störst är altså inte bäst, eftersom priset försämras vid högre vikt.
-
Vid vanlig betesproduktion är fler än två lamm per tacka inte lyckat, eftersom det behövs kraftfoder för att få lammen i slaktskick, och eftersom lammen snyltar mjölk av andra tackor och sprider juverinflammation. Vid intensiv produktion med korta lammningsintervall, korsningsavel och många trillingar och fyrlingar, och tunga raser som slutbagge; är man "fast i lammhuset". Detta passar inte den genomsnittlige fårbonden som måste låta fåren "sköta sig själva" i större utsträckning.Tackor som lammar med 7-8 månaders mellanrum kommer ur fas med betet och får mjölka på skördat foder. Tunga raser och flerfödslar betyder mycket passning. Korsning och intensiv uppfödning gör skinnen värdelösa.
-
Den intensiva produktionen med hög rekrytering, många lamm per tacka och mycket kraftfoder kan vara bra för en fårbonde på heltid. Men den vanlige fårbonden har oftast fler järn i elden och har lammningen på våren och produktionen utomhus, och bara "vinterförvaring" inomhus.
Utrycket att "äta kakan och ändå ha den" passar på min idè.
När naturen sätter antalet lamm per tacka till två och slakteriet sätter högsta vikt till 23kg hjälper det inte att göra fåren större och större. Med nuvarande pris ungefär 600 kr. Med ett godkänt pälsskinn ökar den summan med många procent, Höjer man klassningen från O till E har man fyra kronor kilot till.
-
Om man har 760 kr per lamm itället för 600kr men kostnaderna är de samma för produktionen, då blir vinsten högre!
Tex om det kostar 440kr att producera lammet så dubblas nettot!
-
Inte för att regna på din parad ;D men borde inte detta projektmål vara prövat någon gång tidigare??? Varför skulle du lyckas? Du låter så säker :P
Men jag önskar dig lycka till, självklart :D :D :D
:-* /Anette
-
Fru whippet, min parad tål ett ösregn! :)
Tack för lyckönskningen!
-
Det låter som ett Gotlandsfår, det du beskriver. ;D
Lammvikter över 17 kg och bra päls. 2 lamm/tacka och lätta lammningar. Friska djur och fina pälsskinn.
För att få 760:-/lamm under 23 kg så krävs det ett slaktpris på MINST 33:-/kg. Det kan du inte få på hösten, och det är då som beteslammen slaktas. Det innebär att du måste slakta själv istället för att skicka till slakteriet. Då gäller det fler saker än bara att producera djuret, även slaktledet måste revolutioneras.
Glädjekalkyl eller uppfinna ett hjul som redan finns? ???
-
Nej, konsumledet måste revolutioneras. ;D
Enig Godtlandske er nogle av dom bedste men slaktar gillar inte lång "leg" på danske "kölle"
Och mange vil have vit ull. :-\
-
Det låter som ett Gotlandsfår, det du beskriver. ;D
Lammvikter över 17 kg och bra päls. 2 lamm/tacka och lätta lammningar. Friska djur och fina pälsskinn.
För att få 760:-/lamm under 23 kg så krävs det ett slaktpris på MINST 33:-/kg.
Glädjekalkyl eller uppfinna ett hjul som redan finns? ???
Menar höstens notering plus 4 kr kg för E klass plus skinn
-
Hur många här är det som har fått något lamm E-klassat?
Jag tror att det är rätt ovanligt... ???
Jag hörde någon kommentera att det är ytterst få lamm i Sverige som någonsin hamnar i E-klass.
Jag har fått ett Gotlandslamm U-klassat en gång och var lite i chock pga det :o
-
Det var liksom det som var poängen. Att sätta dugliga gotländska pälsfår i E!
-
Jag hittade statistik från 2003, där fanns inga i E. Ekologiska lamm i U 1% och något fler i konventionell, kanske 1,5%.
Men någon annan kanske är bättre på att googla fram nyare statistik? ;D
-
Jaja, den dagen det går att få vackra Gotlandsskinn från lamm som klassar sig som E av Scan (eller vad fasen de nu heter detta året >:D) fast de endast är uppfödda på bete, ring mig då! ;D (Eller skicka ett PM)
-
Ungefär vad jag trodde, väldigt få E-lamm! (särskilt de som har fina skinn) Det är det mitt lilla projekt går ut på.
-
Jag hade tänkt stanna där, och inte fortsätta debatten, men... sen tänkte jag att jag undrar vad du tror att alla fårmänniskor i Sverige sysslar med... egentligen? ??? ???
"Jag tar och avlar fram bra skinn, men skiter i hur kroppen ser ut!"
eller
"Jag tar och avlar fram bra kroppar och skiter i hur skinnen ser ut!"
eller
"Jag skiter i hur kropp och skinn ser ut, bara det är ett får!"
Det är faktiskt ett kraftigt underkännande av fårfolket i landet att tro att ditt "projekt" är så förbaskat nydanande och dessutom möjligt !!!
Som om inte ambitionen hos fårägarna är att få fram just lamm som lönar sig, både kropp och skinnmässigt. Att sedan säga att detta är lätt fixat på 6-7 år, gör mig faktiskt förbannad. Men det är väl en annan diskussion. :-[
-
Jag hade gottlandsfår för några år sedan och gillade inte deras mentalitet. Hur är den rasen du pratar om i jämförelse.
-
Jag hade gottlandsfår för några år sedan och gillade inte deras mentalitet. Hur är den rasen du pratar om i jämförelse.
Den kommer gissningsvis att bli precis som ett gotlandsfår i humöret är jag rädd.
-
Men hallå! Du tycker alltså att det vore en bra idé med såna här slaktkroppar på gotlandsfår: http://www.pedigreesheep.com/texels.htm (http://www.pedigreesheep.com/texels.htm)
Du tror inte att det möjligtvis finns ett samband mellan köttfårens lamningsproblem etc och kroppsformen?
Om detta blir en utbredd uppfattning är det dags att starta genbank för det fantastiska gotlandsfåret. För att bevara en sund, frisk fårras med unik päls, bra modersegenskaper, lätta lamningar och förmåga att föda upp två fina lamm över en betessäsong. Trevliga är de också.
I dagens läge med genotypning och sånt kan förvisso avelsarbete gå snabbare än med de traditionella metoderna, men det behöver kanske inte betyda att vi ska förstöra en världsunik ras. Bara för att slakteriet erbjuder 4 kr mer per kilo. Hur dum får man vara?
Dessutom, korsa in en endaste liten gnutta köttras i gotlandsfåret och skinnets värde sjunker med hundratals kronor. Vilken nytta gör då löjliga 92 kronor? (Ingen uppfödare med bra gotlandskinn säljer skinnen till slakteriet. Skulle vara som ren välgörenhet då.. Så dum känner inte jag någon som är.)
-
Hej har läst igenom tråden nu och är lite nyfiken på vad baggen/arna är för superexemplar? Du har bagglinjen med stort B eller ;)? Är själv nystartad och har gjort min första mönstring i år så nu fattar jag hur många parametrar som ska stämma för att få en homogen grupp med bästa kvalitén på ull och kropp (jag har Finullsfår) för att inte tala om trivselfaktorn med sociala, lugna och lättlammande tackor. Genetiken spelar oss ofta spratt och det krävs i längden ett brett urval för att komma från inaveln. En x-korsning med Gotlandsfårutseednde känns som en tillbakagång just på pälsen. Hur stor besättning är det om 6 år och hur många bagglinjer som inte är besläktade med varandra har man tillgång till? (Det låter nästan som ett räkneexempel från högstadiet, men jag undrar bara...) ;D
-
Dessutom, korsa in en endaste liten gnutta köttras i gorlandsfåret och skinnets värde sjunker med hundratals kronor. Vilken nytta gör då löjliga 92 kronor? (Ingen uppfödare med bra gotlandskinn säljer skinnen till slakteriet. Skulle vara som ren välgörenhet då.. Så dum känner inte jag någon som är.)
Jag håller verkligen med! Jag skulle aldrig drömma om att ge mina skinn till slakteriet >:D.
Att få 1600:-/skinn jämfört med 150:- mer för slaktkroppen är en dålig deal!
-
Nu börjar det skena lite tycker jag. Jag tycker inte heller att slakteriet skall få skinn av god kvalitet för 80 kronor. Jag ville bara visa en försiktig kalkyl där mervärdet av köttet värderas till 80 kr per lamm. Självklart skall man i så stor utsträckning som möjligt ta pälsskinnen till en bättre marknad än slakteriet!
-
Jag hade tänkt stanna där, och inte fortsätta debatten, men... sen tänkte jag att jag undrar vad du tror att alla fårmänniskor i Sverige sysslar med... egentligen? ??? ???
"Jag tar och avlar fram bra skinn, men skiter i hur kroppen ser ut!"
eller
"Jag tar och avlar fram bra kroppar och skiter i hur skinnen ser ut!"
eller
"Jag skiter i hur kropp och skinn ser ut, bara det är ett får!"
Det är faktiskt ett kraftigt underkännande av fårfolket i landet att tro att ditt "projekt" är så förbaskat nydanande och dessutom möjligt !!!
Som om inte ambitionen hos fårägarna är att få fram just lamm som lönar sig, både kropp och skinnmässigt. Att sedan säga att detta är lätt fixat på 6-7 år, gör mig faktiskt förbannad. Men det är väl en annan diskussion. :-[
För mig är detta inte en debatt, det är en fråga om någon eller några vill vara med på ett projekt. Projektet är nydanade, men det är inget försök att underkänna fåraveln i sverige som helhet. Det är inte min avsikt att provocera, helt enkelt.
-
Men hallå! Du tycker alltså att det vore en bra idé med såna här slaktkroppar på gotlandsfår: [url]http://www.pedigreesheep.com/texels.htm[/url] ([url]http://www.pedigreesheep.com/texels.htm[/url])
Du tror inte att det möjligtvis finns ett samband mellan köttfårens lamningsproblem etc och kroppsformen?
Om detta blir en utbredd uppfattning är det dags att starta genbank för det fantastiska gotlandsfåret. För att bevara en sund, frisk fårras med unik päls, bra modersegenskaper, lätta lamningar och förmåga att föda upp två fina lamm över en betessäsong. Trevliga är de också.
I dagens läge med genotypning och sånt kan förvisso avelsarbete gå snabbare än med de traditionella metoderna, men det behöver kanske inte betyda att vi ska förstöra en världsunik ras. Bara för att slakteriet erbjuder 4 kr mer per kilo. Hur dum får man vara?
Dessutom, korsa in en endaste liten gnutta köttras i gotlandsfåret och skinnets värde sjunker med hundratals kronor. Vilken nytta gör då löjliga 92 kronor? (Ingen uppfödare med bra gotlandskinn säljer skinnen till slakteriet. Skulle vara som ren välgörenhet då.. Så dum känner inte jag någon som är.)
Texel och suffolk finns att beskåda både här och var och dom där franska tror jag inte finns här. De har vid första påseende väldigt grova ben och stora huvuden vilket borde kunna leda till lammningssvårigheter. ´
Meningen med min avel är att fixa till något nytt för dem som vill ha allsidiga får.
Avsikten är inte att utrota gotländska pälsfår (märkligt antagande)
-
Jag tycker hela projektet verkar mycket intressant. Hade jag mark till det så hade jag hoppat på direkt. Alla dagens raser har ju trots allt uppkommit genom olika korsningsavel... ;)
-
...
Dessutom, korsa in en endaste liten gnutta köttras i gotlandsfåret och skinnets värde sjunker med hundratals kronor.
...
Jag har köttraskorsnings-tackor och en ryabagge och ett par av mina lamm i år har haft helt suveräna pälsar, så det behöver ju inte bli helt åt helvete ::) Dom hade hyfsad slaktvikt också trots att jag inte ger kraftfoder...
;) Och det är ju ingen som bett dig korsa dina får så du behöver ju inte oroa dig sååå mycket ;)
Jag undrar också varifrån du fått att hela gotlandsrasen ska avlas åt fanders bara för TS lilla projekt ??? men jag tycker även att det skulle vara idé att ha genbank för ALLA lantraser, bara 'för ordningens skull' ;D
:-* /Anette
-
Jag har köttraskorsnings-tackor och en ryabagge och ett par av mina lamm i år har haft helt suveräna pälsar, så det behöver ju inte bli helt åt helvete ::)
Det finns snygga pälsar som inte är gotlandsfår! Alla fårpälsar är värdefulla på något sätt. Men ett par snygga pälsar i en besättning räcker liksom inte om man ska prata om "det perfekta fåret" (ur lönsamhetssynpunkt, som det här är tal om..). Att få jämn och skyhög kvalité kräver åratal av oerhört konsekvent avel.
Självklart gör var och en som den vill..
Men med tanke på hur otroligt många funktionella husdjursraser som har, i mina ögon, förstörts av avel som syftar till att uppnå samtidens ideal för lönsamhet så stör den här sortens idéer mig rätt mycket. Det är så 1900-tal! Kan folk aldrig fatta att man förlorar MYCKET på vägen om ens främsta syfte är att avla för att tillfredställa dagens klassningsregler. Smak till exempel. Det är nya tider nu, man kan ta betalt för kött som smakar gott. Jag har aldrig smakat något köttraskött som varit gott, oavsett klassning. Det KAN ju berott på otillräcklig hängning eller nåt, men med tiden har jag utvecklat en stark avsmak för det bleka, feta, smaklösa kött som jag förknippar med köttraslamm. (Korsning lantras/kött har jag aldrig smakat vad jag kan komma ihåg.)
Är det pengar du vill tjäna så finns det helt enkelt bättre sätt, det är vad jag vill ha sagt.
Fast jag fattar att det troligen inte är din främsta drivkraft, att du brinner för dina idéer och tycker att avel är spännande. Nu är jag klar! Hejdå.
-
Det finns snygga pälsar som inte är gotlandsfår! Alla fårpälsar är värdefulla på något sätt. Men ett par snygga pälsar i en besättning räcker liksom inte om man ska prata om "det perfekta fåret" (ur lönsamhetssynpunkt, som det här är tal om..). Att få jämn och skyhög kvalité kräver åratal av oerhört konsekvent avel.
Har aldrig sagt att jag har det perfekta fåret heller ::) vad jag menade var att det går få bra kvalité på skinn/päls OCH bra kött - både kvalité och slaktvikt :D
Jag har aldrig själv avlat på får för att få varken perfekta skinn eller perfekta slaktkroppar, för jag tror inte på det perfekta ;D Jag är ganska säker(baserat på livet, universum och allting - som jag uppfattar det ;) ) att det inte finns något som är perfekt... Åtminstone ingenting som människan försöker 'framställa' :-\
Jag har får för att jag gillar dem som djur och individer ;D OCH för att vi får gott kött från dem!
Jag har aldrig smakat något köttraskött som varit gott, oavsett klassning. Det KAN ju berott på otillräcklig hängning eller nåt, men med tiden har jag utvecklat en stark avsmak för det bleka, feta, smaklösa kött som jag förknippar med köttraslamm. (Korsning lantras/kött har jag aldrig smakat vad jag kan komma ihåg.)
Vi hade ren köttras förut och det var mycket gott kött och stor slaktvikt... Blekt, fett och smaklöst har jag aldrig varit med om bland våra djur :D Tvärtom...
Våra nuvarande blandisar har lika bra kött och när vi bytt ut hela flocken till Rya, så förväntar jag mig lika bra kött som jag haft tidigare :D :D :D
Jag tror att det har mer med uppfödning att göra än med ras... men det är jag det :P
Jag önskar fortfarande TS all möjlig lycka och välgång med projektet ;D ;D ;D
:-* /Anette
-
Jag har aldrig smakat något köttraskött som varit gott, oavsett klassning. Det KAN ju berott på otillräcklig hängning eller nåt, men med tiden har jag utvecklat en stark avsmak för det bleka, feta, smaklösa kött som jag förknippar med köttraslamm. (Korsning lantras/kött har jag aldrig smakat vad jag kan komma ihåg.)
??? Lamm behöver ju egentligen inte hänga alls... köttet är ju så mört ändå. Det är ju egentligen bara för att det ska bli mer lättahanterat vid styckning. Detta oavsett ras.
-
Kanske intresserad... Eller jag är intresserad men har inte så mycket fårkunskap. Men det kanske går att lära sig, annars vore det ju illa ;D
Hur mycket mark måste man ha?
-
Kollade med en stor fårbonde, som också är mycket kunning, idag (vi träffades av andra orsaker). Hon berättade att det aldrig har slaktats ett lamm i Sverige som klassat sig som E.... Ville bara informera för ordningens skull.
-
Jag blir lite trött på alla bakåtsrävare som inte kan acceptera en ny ras eller nytänkande från något håll!
Vi bedriver köttproduktion med tidig lamning och tidig leverans till slakterierna. I år fick vi i snitt 46 kr /kg inklusive kontrakttillägg. Vi hade slaktvikter på mellan 22 och 26 kg och därmed över 1000 kr per lamm från slakteriet. Utöver detta är alla våra skinn sålda till en möbelsnickare. Skinnen är sålda redan innan lammen är födda och färgas i alla möjliga färger. Visst vi får inte 1500/skinn men det täcker kostnaden för kraftfoder och grovfoder. JA NI LÄSTE RÄTT vi ger våra lamm kraftfoder för att möta marknadens krav på tidiga lamm! I den här tråden förekommer så mycket fördommar att man blir helt matt. På våra 65 lammande tackor hade vi tre fellägen där vi behövde hjälpa tackan. 4 lamm dog för oss och vi upplever bättre modersinstinkter på våra korsningstackor mot den besättningen med gotlandsfår som vi hade tidigare. Allt handlar om medveten avel och inte om vilken ras man har. Avlar man vidare på djur som har problem vid lamningen får man skylla sig själv. Vi har en granne med en riktigt fin gotlandsbesättnig som har en högre lammdödlighet än vad vi har och fler fellägen. Vi har ändå så stora texelbaggar vi hittar och vi har inte några problem vid lamningarna.
-
Är det pengar du vill tjäna så finns det helt enkelt bättre sätt, det är vad jag vill ha sagt.
Fast jag fattar att det troligen inte är din främsta drivkraft, att du brinner för dina idéer och tycker att avel är spännande. Nu är jag klar! Hejdå.
Jag kan nog ännu komma att tjäna pemgar på det här;men framför allt tror jag att jag med gott samvete kan säga att jag inte skall behöva förlora på det. Det jag gör kostar i stort inte mer än annan fårskötsel, och de första åren ger det gissningsvis inte inte mycket mer än vanlig fårskötsel heller. Men sedan skall ni se...
De som först lär tjäna något är de som hjälper till med projektet.
Men mest av allt vill jag länka utvecklingen till ett nytt spår, av nyfikenhet, idealsm och självhävdelse!
-
Jag tycker hela projektet verkar mycket intressant. Hade jag mark till det så hade jag hoppat på direkt. Alla dagens raser har ju trots allt uppkommit genom olika korsningsavel... ;)
Du är välkommen att ansluta dig när du skaffat mark.
-
Kanske intresserad... Eller jag är intresserad men har inte så mycket fårkunskap. Men det kanske går att lära sig, annars vore det ju illa ;D
Hur mycket mark måste man ha?
Det behövs bara ett par hektar för en liten flock som den jag talar om. Välkommen!
-
Jag blir lite trött på alla bakåtsrävare som inte kan acceptera en ny ras eller nytänkande från något håll!
Vi bedriver köttproduktion med tidig lamning och tidig leverans till slakterierna. I år fick vi i snitt 46 kr /kg inklusive kontrakttillägg. Vi hade slaktvikter på mellan 22 och 26 kg och därmed över 1000 kr per lamm från slakteriet. Utöver detta är alla våra skinn sålda till en möbelsnickare. Skinnen är sålda redan innan lammen är födda och färgas i alla möjliga färger. Visst vi får inte 1500/skinn men det täcker kostnaden för kraftfoder och grovfoder. JA NI LÄSTE RÄTT vi ger våra lamm kraftfoder för att möta marknadens krav på tidiga lamm! I den här tråden förekommer så mycket fördommar att man blir helt matt. På våra 65 lammande tackor hade vi tre fellägen där vi behövde hjälpa tackan. 4 lamm dog för oss och vi upplever bättre modersinstinkter på våra korsningstackor mot den besättningen med gotlandsfår som vi hade tidigare. Allt handlar om medveten avel och inte om vilken ras man har. Avlar man vidare på djur som har problem vid lamningen får man skylla sig själv. Vi har en granne med en riktigt fin gotlandsbesättnig som har en högre lammdödlighet än vad vi har och fler fellägen. Vi har ändå så stora texelbaggar vi hittar och vi har inte några problem vid lamningarna.
Välkommen Gunhild!
-
Jag har hört siffror på 3 tackor med lamm per hektar, vet inte om det stämmer. Eller om det är räknat på bara bete, eller om det ingår vall för vinterfoder. Men ett antal hektar lär det gå åt för 20 tackor med lamm, vilket om jag inte missminner mig, var det som ts tänkte starta med. Sedan kommer väl flocken att växa antar jag.
Vissa uppgifter saknas för att man ska kunna bedöma om man har förutsättningar att vara med i projektet.
Tex, vilken lamningstid är det tänkt att man ska ha? Lamning ute, i stallar eller i lösdrift?
Kan fåren bo i enklare lösdrift/oisolerat hus, typ lada, eller kräver uppfödningsformen andra byggnader?
Ska det vara flera avelsgrupper som hålls strikt separerade? Ska de bara insemineras första året, och sedan gå med bagge?
Ska de födas upp i huvudsak på grovfoder, eller ska man räkna med att köpa in kraftfoder?
Även om ts står för inköpskostnaden för fåren så innebär ju inte det att den som ska sköta fåren inte får kostnader. Stängsling, byggnader, grindar/fållor, maskiner för att sköta marker och skörda foder, inköp av foder.... Dessa kostnader är sannolikt högre än kostnaden för djuren, och de lär inte betala sig första året, så ett vettigt långsiktigt avtal är ju nödvändigt. Men kan vara svårt att få till, diverse svårigheter kan ju uppkomma, med sjukdomar och dödsfall bland djuren, karantän pga smittor i närområdet osv. Vem står för förlusterna då?
-
Bra frågor där
och om nu projektet är så nydanande bord men inte vara angelägen om att ha djuren hos någon med kunskap o inte bara mark? Det är trots allt en dj-la skillnad att sköta får mot att läsa om att sköta får .
Vilken erfaraenhet har du själv av får och fåravel? Vad bidrar du med förutom idéer? Vad finns det för försäkringar för deltagare i ditt projekt mot att det inte bara blir frågan om ett pyramidspel med fåravel ?
-
Bra frågor där
och om nu projektet är så nydanande bord men inte vara angelägen om att ha djuren hos någon med kunskap o inte bara mark? Det är trots allt en dj-la skillnad att sköta får mot att läsa om att sköta får .
Fast här verkar det ju inte vara klang och jubel hos de som har haft får i många år precis... ::) Då är det kanske bättre att komma med som ny och förutsättningslös i projektet, och ha en positiv syn på det? Att man inte har haft får innan betyder ju att man får läsa på, gå kurser och omge sig med bra veterinär och "fårmentorer". Någonstans måste man ju börja med sin fårskötsel, och jag törs säga att jag med mina 4 fårår har mer kunskap än en och annan fårbonde jag stött på, som har haft får i +25 år...
-
Fast här verkar det ju inte vara klang och jubel hos de som har haft får i många år precis... ::) Då är det kanske bättre att komma med som ny och förutsättningslös i projektet, och ha en positiv syn på det? Att man inte har haft får innan betyder ju att man får läsa på, gå kurser och omge sig med bra veterinär och "fårmentorer". Någonstans måste man ju börja med sin fårskötsel, och jag törs säga att jag med mina 4 fårår har mer kunskap än en och annan fårbonde jag stött på, som har haft får i +25 år...
Detta är så sant!! Man kan möta folk som har haft djur i hela livet och som dålig koll och man kan möta nyblivna djurägare som kan jättemycket. Allt handlar om vilket intresse man har för att förkovra sig inom sitt område.
-
Vilken erfaraenhet har du själv av får och fåravel? Vad bidrar du med förutom idéer? Vad finns det för försäkringar för deltagare i ditt projekt mot att det inte bara blir frågan om ett pyramidspel med fåravel ?
Om meningen var att lura någon torde det vara listigare att ta andras får än att låna ut mina egna räntefritt? Jag kan får gott nog för att lära ut både ett och annat, så det viktigaste är en person med stort intresse och mycket gräs. Kommer någon van person in så går allt mycket lättare för mig men huvudsaken är att något blir av.
-
Jag har hört siffror på 3 tackor med lamm per hektar, vet inte om det stämmer. Eller om det är räknat på bara bete, eller om det ingår vall för vinterfoder. Men ett antal hektar lär det gå åt för 20 tackor med lamm, vilket om jag inte missminner mig, var det som ts tänkte starta med. Sedan kommer väl flocken att växa antar jag.
Vissa uppgifter saknas för att man ska kunna bedöma om man har förutsättningar att vara med i projektet.
Tex, vilken lamningstid är det tänkt att man ska ha? Lamning ute, i stallar eller i lösdrift?
Kan fåren bo i enklare lösdrift/oisolerat hus, typ lada, eller kräver uppfödningsformen andra byggnader?
Ska det vara flera avelsgrupper som hålls strikt separerade? Ska de bara insemineras första året, och sedan gå med bagge?
Ska de födas upp i huvudsak på grovfoder, eller ska man räkna med att köpa in kraftfoder?
Även om ts står för inköpskostnaden för fåren så innebär ju inte det att den som ska sköta fåren inte får kostnader. Stängsling, byggnader, grindar/fållor, maskiner för att sköta marker och skörda foder, inköp av foder.... Dessa kostnader är sannolikt högre än kostnaden för djuren, och de lär inte betala sig första året, så ett vettigt långsiktigt avtal är ju nödvändigt. Men kan vara svårt att få till, diverse svårigheter kan ju uppkomma, med sjukdomar och dödsfall bland djuren, karantän pga smittor i närområdet osv. Vem står för förlusterna då?
Vad gäller arealbehovet så beror det på markens bördighet, hur lång sommar det är och så vidare. Där får man fråga sig fram i trakten, tycker jag, det är lite svårt att säga något allmängiltigt om vårt avlånga land.
Lammningstid är valfri, och ute eller inne är bra vilket som, det finns för- och nackdelar med båda sätten.Det är dock ett krav att gimmrar får lamma som ettåringar, för att generationerna skall flyta på.
Byggnader är heller ingen specialfråga, det är fråga om härdiga djur, inte "pudlar".
Strikt/strikta avelsgrupper? Ja självklart men detta är möjligt utan mycket besvär eller kostnader. Semin endast första året.
Kraftfoder är valfritt, och det får vara upp till den som fodrar vad som skall ges.
Ja det blir ett vettigt långsiktigt avtal.
-
Jag har inte lusläst tråden ska jag först erkänna, men för mig låter det hela mer som en jätte-utopi! Har själv hållit på med får avel i över tjugo år med flera olika raser och korsningar. Man kan inte få fram en helt ny fårras på sex år! Inte med alla fårens egenskaper på topp. Totalt omöjligt, om du frågar mig. Att man kan förbättra en eller möjligen två egenskaper det är möjligt. Får är levande djur och det innebär att mycket kan hända på vägen i avelsarbetet. Har man otur kan mycket gå snett ett år med döda lamm o komplikationer på tackor m m. Man kan inte styra upp levande varelser som om man talade om en maskin som ska förbättras. Naturen är oerhört nyckfull.
Att det inte skulle ha förekommit lamm som klassat sig i E i Sverige kan jag dementera. Har själv haft texelkorsningar som klassade sig både E och U detta är dock en fem år sedan ungefär. Men det förekommer nog med köttraslamm även nu!
Men som sagt hur bra avelsdjur man än väljer så kan saker och ting gå snett på vägen. Ska man jobba på att ta fram en ny ras så bör man nog tänka sig att ta god tid på sig. Och räkna med åtskilliga snedsprång på vägen. Dessutom behövs alltid en viss bredd inom avelsbasen för att undvika för mycket inavel.
-
Avlar man med elit djur så kan man snabbt få fram bra djur. Skulle jag ha de ekonomiska förutsättningar att jag kunde köpa de dyraste och finaste baggarna varje år så är jag över tygad om att jag snabbt skulle ha en mycket fin besättning.
-
Kollade med en stor fårbonde, som också är mycket kunning, idag (vi träffades av andra orsaker). Hon berättade att det aldrig har slaktats ett lamm i Sverige som klassat sig som E.... Ville bara informera för ordningens skull.
Vill bara påpeka att vi haft både E och U klassade lamm.x-lamm texel finull. Hur i allsindar kan någon bestämt påpeka motsatsen?
-
Jag har inte lusläst tråden ska jag först erkänna, men för mig låter det hela mer som en jätte-utopi!
Nu börjar det bli många såna här inlägg, tycker jag. Mycket kommentarer om att det är omöjligt och andra ännu otrevligare antydningar. Vad är problemet? Avundsjuka, bitterhet för att man själv inte lyckats eller vågat? Eller är det den gamle bekantingen Jante som tittar fram, helt enkelt?
-
Avlar man med elit djur så kan man snabbt få fram bra djur. Skulle jag ha de ekonomiska förutsättningar att jag kunde köpa de dyraste och finaste baggarna varje år så är jag över tygad om att jag snabbt skulle ha en mycket fin besättning.
Det var inte fråga om man kan få fram bra djur det kan man naturligtvis få inom vilken ras det nu är fråga om. Det har jag fått också, men inte en helt NY RAS som har alla egenskaper på topp. Där behöver man utan tvekan ganska lång tid på sig!
-
Som jag har fattat det är det en ny ras i Serige?
Har man möjliget att ta in anvels djur från de bästa besättningar i ett annat land så måste de ju leda till att man snabbt får en bra besättning.
Så gör man ju med andra raser för att få fram mer rastypiska djur, och med de egenskaperna som man önskar.
-
Som jag har fattat det är det en ny ras i Serige?
Har man möjliget att ta in anvels djur från de bästa besättningar i ett annat land så måste de ju leda till att man snabbt får en bra besättning.
Så gör man ju med andra raser för att få fram mer rastypiska djur, och med de egenskaperna som man önskar.
jag tror inte att det är en redan existerande ras, utan en ras som skall tas fram med hjälp av genetiska studier.
-
Ett problem blir om egenskaperna är uppdelade på flera olika kromosomer.
Då kan raskorsningar radera ut de egenskaperna.
-
Ett problem blir om egenskaperna är uppdelade på flera olika kromosomer.
Då kan raskorsningar radera ut de egenskaperna.
eller ta fram de icke önskvärda egenskaperna... snacka om labfår
-
Pälsegenskaper finns på åtminstone tre olika kromosomer och de viktiga köttegenskaperna på en separat kromosom. Men tack för omtanken henriksson.
Vad gäller labfår så får vi se...
-
Någon som är itresserad? sista chansen
-
är intresserad
-
Jag är också intresserad....
-
Låter som en kul grej! Men från vilket land och från vilken ras kommer den importerade sperman?
-
Hemlis! ;)
-
Menar höstens notering plus 4 kr kg för E klass plus skinn
Har inte läst allt,men pälsfår i E hos Scan låter optimistiskt.Ca 2 procent hos scan är i klass E och där finns inga pålsfår.
och allt på några år,det låter inte riktigt sannolikt.
Är du medveten om att det är ganska svårt redan nu att hamna i bäst betalt gruppen hos scan och ligga runt 20-22kg så man får hyfsat betalt.
Men visst några års avelsarbete så går de upp till R+-U men E är tufft.
Lyck till
Lars
Ps hade ett e lamm förra året ds
-
Jag blir lite trött på alla bakåtsrävare som inte kan acceptera en ny ras eller nytänkande från något håll!
Vi bedriver köttproduktion med tidig lamning och tidig leverans till slakterierna. I år fick vi i snitt 46 kr /kg inklusive kontrakttillägg. Vi hade slaktvikter på mellan 22 och 26 kg och därmed över 1000 kr per lamm från slakteriet. Utöver detta är alla våra skinn sålda till en möbelsnickare. Skinnen är sålda redan innan lammen är födda och färgas i alla möjliga färger. Visst vi får inte 1500/skinn men det täcker kostnaden för kraftfoder och grovfoder. JA NI LÄSTE RÄTT vi ger våra lamm kraftfoder för att möta marknadens krav på tidiga lamm! I den här tråden förekommer så mycket fördommar att man blir helt matt. På våra 65 lammande tackor hade vi tre fellägen där vi behövde hjälpa tackan. 4 lamm dog för oss och vi upplever bättre modersinstinkter på våra korsningstackor mot den besättningen med gotlandsfår som vi hade tidigare. Allt handlar om medveten avel och inte om vilken ras man har. Avlar man vidare på djur som har problem vid lamningen får man skylla sig själv. Vi har en granne med en riktigt fin gotlandsbesättnig som har en högre lammdödlighet än vad vi har och fler fellägen. Vi har ändå så stora texelbaggar vi hittar och vi har inte några problem vid lamningarna.
Det är ett superbra kg pris du har fått.
Få se om jag har fattat rätt.
Du säljer skinnen själv.Du har fina skinn ,då är det väl svårt att ha rena köttras.
Du har ett snitt kilopris på 46 kr per kg.
Om man tittar på scans lista påsken 2010 så var kilopriset för E lamm i märkeskvalitet(16-22,9 kg) 33 kr plus 10 kr i kontrakt .Sedan har du säkert alla i minst klass U ,då har du 1,5 kr per kg till och säkert kravuppfödning också då har du 3,5 kr per kg till.
Detta ger maximalt 48 kr per kg för vikter mellan 16-22,9 kg.
46 kr per kg vid påsk är en bra bit över koncernes medel pris.
Jag har faktiskt utan att vara jättenegativ lite svårt att tro på det du säger,men visst det finns säkert några som ligger där och då är det bara att gratulera,det är bra gjort.
Lars
-
Jag är fortfarande intresserad.
-
Vi säljer inte till scan!
-
Vi säljer inte till scan!
Jag misstänkte det,men alla kanske inte förstod det .
Vi vill ju inte att nya fårägare skall få för sig att man får 46 kr per kg i SNITT när man lämnar lamm till slakt ex scan,det är lätt att få avdrag.
Jag tyckte faktiskt att det stod slakterier vilka slakterier menar du ? de brukar ligga ganska lika i kilopris (vanliga slakterier).
Div ramadan slakt och gårdsbutikslakt ger säkert mer.
En gårdsbutik i skåne slaktar utslagstackor och serverar dem i sin lammbuffe,det var helt naturligt så gör alla så föreståndaren.Så visst kan man om man har tur få ett högt kilopris.
Lars
-
Jag har ingen kunskap om hur man säljer lamm till andra slakterier. Skriver man kontrakt till andra slakterier också? Ger de också kontraktstillägg då?
-
Den intensiva produktionen med hög rekrytering, många lamm per tacka och mycket kraftfoder kan vara bra för en fårbonde på heltid. Men den vanlige fårbonden har oftast fler järn i elden och har lammningen på våren och produktionen utomhus, och bara "vinterförvaring" inomhus.
Utrycket att "äta kakan och ändå ha den" passar på min idè.
När naturen sätter antalet lamm per tacka till två och slakteriet sätter högsta vikt till 23kg hjälper det inte att göra fåren större och större. Med nuvarande pris ungefär 600 kr. Med ett godkänt pälsskinn ökar den summan med många procent, Höjer man klassningen från O till E har man fyra kronor kilot till.
Intressant projekt att följa.
23 kg lamm utan gödning med fina skinn ,perfekt fetthalt och formklass E.
Det stod någonstans att lammningstidpunkt kunde man välja själv.
Det kan man väl inte om man skall ha fina skinn.
Om man sedan skall ha 10 tackor på 2 hektar är väl lammningstidpunkten ganska självklar eller?.
En enkel fråga vad jobbar du med?.
Johan
-
De som vill hjälpa till med mitt prosjekt får ha lammningen när det passar dem. För att få fina skinn bör man ha vårlammning och höstslakt, Men fina skinn blir det inte de första åren så som jag korsningsavlar. Hur mycket plats ett gäng tackor behöver beror på många faktorer men det kan de flesta räkna ut själva. Mitt jobb? Bonddräng.
Ditt jobb då?
-
De som vill hjälpa till med mitt prosjekt får ha lammningen när det passar dem. För att få fina skinn bör man ha vårlammning och höstslakt, Men fina skinn blir det inte de första åren så som jag korsningsavlar. Hur mycket plats ett gäng tackor behöver beror på många faktorer men det kan de flesta räkna ut själva. Mitt jobb? Bonddräng.
Ditt jobb då?
Du är antagligen en ung grabb med många ideer ,det var man själv för "några " år sedan.
Hoppas det går bra för dig.
Mitt jobb,jag har 380 korsningstackor lamning i april-maj skickas till slakt från vecka 4 till påsk.
Eko uppfödning inget kraftfoder endast ensilage skördat var 6e vecka,ej krav klarar ej utekravet för ca 1000 djur.
Har jentail rivare för utfodring och strö (drar mindre diesel än mixervagnen).
Har tagit över föräldragården (-88).
Dålig lönsamhet tyvärr ,kilopriset för lamm vid påsk var 1,5 kr mer per kg 2008 än 2010.
Det är nog ganska svårt att leva på lamm .
Jag har 350 hektar skog som jag lever på .
Johan
-
Ett stort problem är väl att klassificeringen utgår från köttfår. det utesluter vi andra lite dummare som har inhemska djur. De sk. allmogefåren kan nog aldrig komma upp i dessa klassningar. Det är nog något som åtminstone jag vill ändra på. Hur gör vi?
-
Jag har flyttat mitt inlägg till annna tråd...