Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: grimbart skrivet 17 sep-10 kl 11:18
-
är det nån skogsägare här i landet som har sin skog ståendes på rot tills den dör för att gynna den biologiska mångfalden?
jag trodde det var lag på att gallra och röja samt avverka...
varför äger man skog om man inte ska kunna sälja virke och få in lite pengar?
har en bekant som har en gammal granskog stående som håller på att självdö..hugger han inte ner den nu så får han inte ett öre för virket..och dessutom,låter han den stå så blir det massangrepp av barkborre som kommer sprida sig till resten av skogen...
-
Han har inte fått den klassad som en nyckelbiotop eller annan skyddsklassad skog som ska lämnas orörd? Och på så vis fått ersättning för den. Hur stor areal gäller det?
De flesta fastigheter brukar/ska avsätta en del för miljö.
Röjningslag mm är avskaffat, det enda är att man måste föryngra skogen efter en avverkning.
När det gäller barkborre vet jag inte risken eftersom det skiljer sig mycket beroende vart i lander det är.
-
nä den är inte skyddsklassad... det är bara några hektar det handlar om...
-
Vad jag har förstått så får man ha, om det är antal hektar eller procent av skogsarealen vet jag inte, en viss del av sin skog utan att göra några särskilda åtgärder alls. Vi har i alla fall en liten bit nere vid en tjärn som vi får låta stå utan att göra nåt. Det är inget naturreservat eller liknande utan den bara står.
-
det säjs ju alltid att man ska värna om gammelskog för tjäder och mård..hackspettar och lavar och sånt... men det är väl inte många som spar på gammelskog? hur mycket kan man få i bidrag för att spara? fäller man träden så blir det några hundra tusen kronor..men om man spar?
-
Farsans kusin har lika dant med skogen helt över mogen.
Åkermarken växer också helt igen med sly och träd.
Gubben är så snål att om han inte får in mat genom jakt eller fiske så får han åka in till sjukhuset och få mat där pågrund av undernärning eller ensidig kost.
Köpte sig en gång en ny BM 650 på 70-talet men den drog för mycket bränsle så den körda han in i garaget och kör med sin gamla BM Viktor.
-
har en bekant som har en gammal granskog stående som håller på att självdö..
Självdö? Skog har existerat i många miljoner år innan vi började med avverkning och har mått alldeles utmärkt av det. Den kommer inte att dö, den kommer att bli mer levande.
-
Självdö? Skog har existerat i många miljoner år innan vi började med avverkning och har mått alldeles utmärkt av det. Den kommer inte att dö, den kommer att bli mer levande.
virket rötnar inifrån... träden dör... men visst insektslivet blir säkert berikat om det är det du menar...
-
virket rötnar inifrån... träden dör... men visst insektslivet blir säkert berikat om det är det du menar...
Och om insekterna ökar så ökar även alla andra djur som står ovanför i näringskedjan.
Men en gran kan bli 6000 år gammal, så nog kan dom stå ett tag till
-
Och om insekterna ökar så ökar även alla andra djur som står ovanför i näringskedjan.
Men en gran kan bli 6000 år gammal, så nog kan dom stå ett tag till
självklart ökar djuren uppåt i näringskedjan...
kan en gran bli 6000år gammal? det var gammalt det..
-
självklart ökar djuren uppåt i näringskedjan...
kan en gran bli 6000år gammal? det var gammalt det..
9500 år var det. Inte mycket till timmerträd dock:
http://info.adm.umu.se/NYHETER/Pressmeddelande.aspx?id=3061 (http://info.adm.umu.se/NYHETER/Pressmeddelande.aspx?id=3061)
-
herre du milde!!!
-
9500 år var det. Inte mycket till timmerträd dock:
[url]http://info.adm.umu.se/NYHETER/Pressmeddelande.aspx?id=3061[/url] ([url]http://info.adm.umu.se/NYHETER/Pressmeddelande.aspx?id=3061[/url])
Lagom att grilla korv på det lilla brännet.
Antikviteter i all ära, kuriosavärdet är ..krypnivå?
-
virket rötnar inifrån... träden dör... men visst insektslivet blir säkert berikat om det är det du menar...
Det finns en del urskogar kvar ännu. I dessa skogar har inte samtliga träd dött. Träd kan bli mycket gamla och dör träd så växer det upp nya, eller gamla som varit undertryckta kan ta plats. Det moderna kalhyggesbruket är inget som måste vara. Det är precis som djurfabrikerna framkommet i vinstmaximeringssyfte. Som alternativ skogsbrukare, försöker man ta naturvårdshänsyn och spara partier med gammalskog.
-
Jag har skog med huvudsyfte att vara "vacker" och öka den biologiska mångfalden.. Visst tar jag bort vissa självdöda träd men en hel del får stå kvar. Just gran tar jag väl bort i större utsträckning, innan de är hlet döda, då jag vill minska andelen gran och öka andelen löv.
-
är det nån skogsägare här i landet som har sin skog ståendes på rot tills den dör för att gynna den biologiska mångfalden?
i vanlig skog (produkstionsskog) ska man ta generella naturhänsyn, exmpel på det är ex dungar med lövträd, boträd och ganska mycket mer, vilket ska motsvara max 10% av ytan.
Men för den biologiska mångfalden är det mycket mycket viktigare att man har större sammanhängande orörda ytor för att man ska få levnaddugliga bestånd av hotade arter som står sig över tid.
Skogen ska visst kunna brukas men vissa områden bör/ska avstås till Naturvård/biologisk mångfald. Den brukade skogen har oftast en brist på döende och gamla träd.
Ett sätt att öka andelen av gammal skog utan att tvinga skogsägaren att avsätta mark till naturreservat är genom att certifierat skogsbruket. Certifieringen kräver att 5% av skogsytan ska avsättas till naturvård och då är inte de generella hänsynen inkluderat. Med certifieringen kommer oftast en premie på sålt timmer/massaved för att kompensera för den mark man avsatt till naturvård. Premien motsvarar ca 3-4% bättre betalning för timret än om det inte var certifierat.
-
Ang naturreservat så har länsstyrelserna/naturvårsverket farit ganska omilt fram mot skogsägarna, så väldigt många har blivit väldigt skeptiska till att medverka till att nya naturreservat bildas. Skepsismen grundar sig på att skogsägarna ofta inte fått medverka i någon större utsträckning samt att ersättningen inte motsvarar marknadspriset (expropieraren sätter priset)
Detta betyder att skogsägaren som enskild individ får subventionera statens naturvårdsatsning!!! Nu har visserligen ersättningen ökat med 25% men den är fortfarande inte marknadsmässig.
En ny giv från Länsstyrelserna, naturvårdsverket är det sk kometprogramet där skogsägarna själva ska föreslå områden som är lämpliga för naturvårdsavsättning. Det betalas ut ersättning för graden av ägarintrång/avsättning. Hur hög ersättningen är vet jag inte.
Jag håller med om att han bör se upp med både granbarkborre och rotröta i granarna
Jag vet inte om det är speciellt alternativt att avsätta skogsmark till naturvård, det borde vara vanligt bonnförnuft ;D
-
Finns ingen gran som är 9500 och lever.
Det är en individ som är 9500 år och lever. Mao den har klonat sig själv genom att granens egna grenar blivit nedtrycka till marken och bildat rötter. Den nu älsta delen som lever är ca 470 år. Men individen är väldigt gammal.
Vad det gäller frågan så kan fortfarande svs tvinga fram avverkning och bbg angreppen blir för stora. Dok brukar de bara skicka ut ett brev att det finns skog som är skadad. Svs har inte varit uppe och flugit effter ggb angrep iår.
-
Jag vet inte om det är speciellt alternativt att avsätta skogsmark till naturvård, det borde vara vanligt bonnförnuft ;D
Tycker jag också. Men vi lever i en värld där maximal vinst och pengar värdesätts allt högre.
-
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=59198#Scen_1 (http://www.atl.nu/Article.jsp?article=59198#Scen_1)
En man med vettiga åsikter om naturvård, dock inget direkt konkret.
-
Tycker jag också. Men vi lever i en värld där maximal vinst och pengar värdesätts allt högre.
Vad bryr sig skogsbolag om hur skogen ser ut om 100 år? Då är de i bolagstoppen döda och begravda för längesen. Vad de bryr sig om är att på billigaste sätt avverka så mycket skog som möjligt när de ännu är i livet. Skogen är en grej som verkligen inte passar in i dagens kortsiktiga vinstintressen. De kan påstå sig värna om en ekologisk mångfald etc. men det är bara för att locka människor som värnar om miljön och på så vis tjäna ännu mera pengar.
-
Jag har faktiskt tidigare funderat på det, att låta träden växa bäst de vill och därigenom låta gallringen ske naturligt.
Det du beskriver har en granne råkat ut för. Skogen växte tät och hade inte gallrats, den slutade växa, tät, låg och tanig. Därefter började den dö. Det blir inte urskog bara för att man låter det växa vidare - utan det tar lång tid. Det är också därför man i regnskogssammanhang skiljer på primär och sekundärskog: Har man en gång huggit ned skogen, så blir det inte samma skog bara för att man låter den växa upp igen.
Så jag beslöt sen att börja gallra skogen, men att låta ovanligare träd och buskar få vara kvar (typ, blåtry, en, vilda vinbär, hägg och rönn).
-
Jag och farmor är helt överens om att vi ska låta den bit skog vi äger som ligger bredvid en nyckelbiotop stå kvar som den är. Vår skog har inte blivit "nyckelmärkt", men jag vet att om vi hugger ner den så försämrar vi värdet på biotopen bredvid, kantzonseffekten är inte att leka med...
Men det är ganska blandad tallskog på mager mark med ordentlig risväxt på marken som övergår i lövträd på mer näringsrik mark, och den klarar sig mycket bra på egen hand. Men så har den ju inte blivit planterad enligt "plantagemetoden" sist den avverkades heller.
En granplantage söderut som bara får stå lär ju självdö, granar pajjar ju marken för allt annat och träden mår inte bra när dom är så tätt planterade men inte gallras.
Här i norr får man smäll på fingrarna av skogsstyrelsen om man vill fälla asp förresten. Den är inte så vanlig här så dom avverkas inte utan lämnas i små klungor där dom växer i skogarna.
-
Här i norr får man smäll på fingrarna av skogsstyrelsen om man vill fälla asp förresten. Den är inte så vanlig här så dom avverkas inte utan lämnas i små klungor där dom växer i skogarna.
Ska man satsa på tallföryngringar efter slutavv, så bör man "plocka" aspen, oavsett vad Skogsstyrelen säger.
Ringbarkning eller högstubbe kan dock tillskapas om man vill gynna naturvården, och då slipper man även rotskott och nya lövuppslag.
Finns asp på grannfastigheterna inom några 100 m så kvittar det dock hur man gör.
Orsak: "Knäckesjukan".
-
9500 år var det. Inte mycket till timmerträd dock:
[url]http://info.adm.umu.se/NYHETER/Pressmeddelande.aspx?id=3061[/url] ([url]http://info.adm.umu.se/NYHETER/Pressmeddelande.aspx?id=3061[/url])
Faktum är att det inte är just det trädet som är 9500 år utan det är en vegetativt föryngrad stam... Roten är densamma men stammen är inte 9500 år utan det är ett nytt skott. En av forskarna som var med och analyserade trädet var på vår skola och förklarade det...
-
Jag har skog med huvudsyfte att vara "vacker" och öka den biologiska mångfalden.. Visst tar jag bort vissa självdöda träd men en hel del får stå kvar. Just gran tar jag väl bort i större utsträckning, innan de är hlet döda, då jag vill minska andelen gran och öka andelen löv.
Heja! mera löv! Många tror att det viktigaste att göra är att bara spara skogen och låta den stå för sig själv, men gammal granskog är det vi har mycket av, många naturreservat med viktiga lövskogs- eller tallbiotoper sköts inte och sakta med säkert växer granen in och tar över och då försvinner dessa naturvärden som vi sådan brist av. Bort med mer gran om ni vill göra naturen en tjänst. Gammal gran blir det mer och mer av eftersom många bolag och privata skogsägare lämnar bitar som är svåra att komma åt med maskin.
Röjnings och gallringstvånget är borta sedan länge. En del tycker att självgallring är bättre men ärligt talat så tillför det inte något till skogen som en vanlig gallring inte också ordnar, död ved blir det ändå liggandes i skogen eftersom man lämnar ris och toppar, en självgallrad skog skapar smala höga stammar (höjdtillväxten avgörs av näringen i backen medan diametertillväxten avgörs av ljusinsläppet) och när dessa smala stammar dör finns ett vedsubstrat som är litet i diameter och därför inte attraherar andra insekter än de som lika gärna använder sig av gallringsrester.
Det har funnits många försök med kontinuitetsskogsbruk i Sverige och generellt kan man säga att i Skåne har man kunnat få det att fungera på de bördigaste markerna, men i resten av Sverige har man haft svårt att få en vettig föryngring, särskillt på tallmark i Norrland, trenden visar på att det inte växer upp några nya träd under "mittenskiktet" dock är det ingen som bryr sig om "gamla" svenska försök som nu är runt 50-60år utan man lyssnar bara på de som gjort försök i Danmark och Tyskland där det finns helt andra förutsättningar... Ett bra besöksmål för den som är intresserad av sådana här frågor är försöksparken i Siljansnäs (eller om det heter Siljansfors).