Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Eltillverkning => Ämnet startat av: Ante-ante skrivet 18 aug-10 kl 20:58
-
Hej alla glada amatörer och proffs.
Har en tanke om detta enligt bilden. OM det är tekniskt möjligt eller är det omöjligt? Det enda som jag kan se som ställer till det fast jag har fel är att man måste ha mer power i batteri banken. Har tänkt att använda mej av denna sinus omformare http://www.legoelektronik.se/se/produkter/omformare_sinusomformare/ac_box_2000_w (http://www.legoelektronik.se/se/produkter/omformare_sinusomformare/ac_box_2000_w)
om den räcker till att försörja det elektriska eller inte. Vet att den är väl lite väl dyr men watten behövs eller kan man använda sig av en omformare som är på mindre watt för att kunna driva elektrisk utrustning?
Som ni ser så vill jag koppla in mej på husets befintliga el central. Eller tycker ni att man ska göra på nått annat sätt?
Ni som är mera insatta i ämnet om just batteri banken om den behöver vara större en vad jag har angivit här.
Samt att det kommer säkert inte bli just så här som jag har ritat heller.
Kort sagt är detta MÖJLIGT ELLER INTE??? Det är frågan.
Ante
-
Det är förvisso möjligt, men kanske inte att rekommendera.
För så höga effekter som 2000 W bör man satsa på en högre systemspänning än 24 V, det blir alldeles för mycket spänningsfall och effektförluster om man inte tar till orimligt grova och dyra ledningar på 24 V-sidan. I synnerhet om det blir flera tiotal meter mellan energikälla, batteri och växelriktare.
Från elnätet får du ju säkerligen trefas 230/400 V in till huset, och växelriktaren lämnar enfas. Det innebär att när du kopplar om från yttre ström till egen ström så måste du antingen lägga alla tre faserna i din gruppcentral parallellt eller nöja dig med att mata en fas, dvs en tredjedel av installationen, vilket innebär att du inte kan använda de trefasmatade apparater som finns i huset.
Du måste fundera igenom noga vad det är för utrustning du vill kunna driva på egen ström, vad just de apparaterna ställer för slags krav på nätspänningen (kurvform, spänningsvariationer, frekvensvariationer etc). Växelriktaren tycker nog inte om apparater som drar hög startström (t ex enfas asynkronmotorer, sådana som används t ex för kompressorerna i kyl- och frysskåp).
Tänk på att ju större växelriktare desto större tomgångsförluster brukar den ha, dvs den drar relativt mycket ström på 24 V-sidan även om den inte är hårt belastad på 230 V-sidan. Enkla frekvensomriktare som lämnar trappstegsspänning brukar ha bättre verkningsgrad än de som lämnar sinus, men ska man använda en sådan omriktare måste man ha god koll på vilka apparater som det går bra att driva på sådan spänning.
Det kan vara lämpligt - bl a ur verkningsgradssynpunkt - att köra sådan utrustning som klarar detta på ca 300 V likström i stället för 230 V växelström. Detta går bra t ex med så gott som alla switchade nätdelar (datorer, modern hemelektronik, mobiltelefonladdare, lågenergilampor).
En sak som är mycket viktig är att tänka igenom är hur överspänningsskydd (åskskydd) för ledningarna från vindelverket ska göras och hur jordning, potentialutjämning mm ska se ut.
Spänningsregleringen på 24 V-sidan måste anpassas till den typ av batteri du ska använda. Det krävs överströmsskydd (säkringar, dvärgbrytare etc) vid anslutningarna mellan batteri och övrig 24 V-utrustning.
Rent allmänt kan man säga att det krävs goda och väl rotade elkraftkunskaper för att få en sådan här offgridanläggning att fungera till belåtenhet, man måste ju så att säga vara sin egen driftingenjör. Annars är risken stor att man bara kastar pengar i sjön eller kanske, ännu värre, ställer till med olycksfall eller bränder.
-
Dessutom får man vad man betalar för. Vi har en 5kW omformare med riktigt sinus, löjligt bra verkningsgrad, inbyggd batteriladdare och lite annat smått o gott. Den klarar startströmmer utan något som helst bekymmer samt köper man tre så kan man med en liten databox få ut 3-fas. Dennes 5kW är normalförmåga och den klarar toppar på cirka 10kW i en 2 minuter eller så.
De flesta omformare anger toppeffekt och det är oftast cirka det dubbla från kontinu-effekten.
-
Det är förvisso möjligt, men kanske inte att rekommendera.
För så höga effekter som 2000 W bör man satsa på en högre systemspänning än 24 V, det blir alldeles för mycket spänningsfall och effektförluster om man inte tar till orimligt grova och dyra ledningar på 24 V-sidan. I synnerhet om det blir flera tiotal meter mellan energikälla, batteri och växelriktare.
Från elnätet får du ju säkerligen trefas 230/400 V in till huset, och växelriktaren lämnar enfas. Det innebär att när du kopplar om från yttre ström till egen ström så måste du antingen lägga alla tre faserna i din gruppcentral parallellt eller nöja dig med att mata en fas, dvs en tredjedel av installationen, vilket innebär att du inte kan använda de trefasmatade apparater som finns i huset.
Du måste fundera igenom noga vad det är för utrustning du vill kunna driva på egen ström, vad just de apparaterna ställer för slags krav på nätspänningen (kurvform, spänningsvariationer, frekvensvariationer etc). Växelriktaren tycker nog inte om apparater som drar hög startström (t ex enfas asynkronmotorer, sådana som används t ex för kompressorerna i kyl- och frysskåp).
Tänk på att ju större växelriktare desto större tomgångsförluster brukar den ha, dvs den drar relativt mycket ström på 24 V-sidan även om den inte är hårt belastad på 230 V-sidan. Enkla frekvensomriktare som lämnar trappstegsspänning brukar ha bättre verkningsgrad än de som lämnar sinus, men ska man använda en sådan omriktare måste man ha god koll på vilka apparater som det går bra att driva på sådan spänning.
Det kan vara lämpligt - bl a ur verkningsgradssynpunkt - att köra sådan utrustning som klarar detta på ca 300 V likström i stället för 230 V växelström. Detta går bra t ex med så gott som alla switchade nätdelar (datorer, modern hemelektronik, mobiltelefonladdare, lågenergilampor).
En sak som är mycket viktig är att tänka igenom är hur överspänningsskydd (åskskydd) för ledningarna från vindelverket ska göras och hur jordning, potentialutjämning mm ska se ut.
Spänningsregleringen på 24 V-sidan måste anpassas till den typ av batteri du ska använda. Det krävs överströmsskydd (säkringar, dvärgbrytare etc) vid anslutningarna mellan batteri och övrig 24 V-utrustning.
Rent allmänt kan man säga att det krävs goda och väl rotade elkraftkunskaper för att få en sådan här offgridanläggning att fungera till belåtenhet, man måste ju så att säga vara sin egen driftingenjör. Annars är risken stor att man bara kastar pengar i sjön eller kanske, ännu värre, ställer till med olycksfall eller bränder.
Tror att jag hänger med. Tänkte mera att om man använder befintliga el systemet som finns så slipper man dra helt nya kablar osv. Det som tar mest ström är ju kyl o frys samt varmvatten beredaren. Om man har kök och badrum i nära varandra så blir det ju inte långa transport sträckor av strömmen. Kanske bättre att köra 24 volt i hela systemet o ha en omformare till dom enskilda enheterna. Säkrare att använda sig av med 24 i stället för 12 volt för värmen och belastningen. Men man vill ju använda sig av 12 volt till belysning och stereo o laddning av mobil ect. För det finns ju inte knappt något utbud av 24 v glödlampor. hur man ska lösa det får man luska på lite.
-
Du bör nog inte räkna med att kunna utnyttja "offgrid"-strömmen till så effektkrävande saker som varmvattenberedare och andra värmeapparater. Värme till varmvatten och matlagning får du ordna på annat sätt. Kyl och frys har visserligen hög energiförbrukning räknat på årsbasis, men effekten är inte särskilt hög om man bortser från startögonblicket (100-200 W per kompressor).
I ett sådant här fall där man inte vill göra av med elenergi i onödan så är vanliga glödlampor och halogenlampor helt uteslutna. Rikta in dig på lysrör, lågenergilampor och LED istället. Lysrörsarmaturer för 12 och 24 V finns det god tillgång på som är avsedda som innerbelysning i fordon, t ex bussar. Undvik de allra enklaste och billigaste sorterna, de har ofta dålig verkningsgrad och förstör dessutom lysrören i förtid.
En möjlig lösning för att få ner kabellängden för 24 V är om du placerar batteribank och växelriktare i en kur vid vindelverket och drar kabel för 230 V därifrån till boningshuset.
-
Du bör nog inte räkna med att kunna utnyttja "offgrid"-strömmen till så effektkrävande saker som varmvattenberedare och andra värmeapparater. Värme till varmvatten och matlagning får du ordna på annat sätt. Kyl och frys har visserligen hög energiförbrukning räknat på årsbasis, men effekten är inte särskilt hög om man bortser från startögonblicket (100-200 W per kompressor).
I ett sådant här fall där man inte vill göra av med elenergi i onödan så är vanliga glödlampor och halogenlampor helt uteslutna. Rikta in dig på lysrör, lågenergilampor och LED istället. Lysrörsarmaturer för 12 och 24 V finns det god tillgång på som är avsedda som innerbelysning i fordon, t ex bussar. Undvik de allra enklaste och billigaste sorterna, de har ofta dålig verkningsgrad och förstör dessutom lysrören i förtid.
En möjlig lösning för att få ner kabellängden för 24 V är om du placerar batteribank och växelriktare i en kur vid vindelverket och drar kabel för 230 V därifrån till boningshuset.
Sant att man ska ha batterierna så nära ström källan som det bara går. Har hittat kyl o frys paket som är energi klass A och drar ca 700 w per år tillsammans, som jag har förstått det. Tänkte inte på tung trafiken kör med 24v^^ då funkar det ju. 3 fas är väl bara för att få till plus minus och nollan. Plus o minus är ju en sak men riktarna är har väl inbyggd nolla?
Annars hänger man dit en annan central från batteriet och kopplar in sig på utgående trådar från ordinarie central och bara kör på 24v och använder inverter där det behövs.
OM kyl och frys drar totalt 700 watt per år så borde en inverter på 1500 watt funka bra samt att dom har inbyggda fläktar o säkringar mm. och varm vatten beredaren behöver 1500watt och då borde 2000 watt omformare fungera. hoppas att ni luskar ut hur man tänker;)
PS tänker inte använda el spis ska använda mej av ved spis alt gasol spis men ved ligger närmare.
-
Sant att man ska ha batterierna så nära ström källan som det bara går. Har hittat kyl o frys paket som är energi klass A och drar ca 700 w per år tillsammans, som jag har förstått det. Tänkte inte på tung trafiken kör med 24v^^ då funkar det ju. 3 fas är väl bara för att få till plus minus och nollan. Plus o minus är ju en sak men riktarna är har väl inbyggd nolla?
Annars hänger man dit en annan central från batteriet och kopplar in sig på utgående trådar från ordinarie central och bara kör på 24v och använder inverter där det behövs.
OM kyl och frys drar totalt 700 watt per år så borde en inverter på 1500 watt funka bra samt att dom har inbyggda fläktar o säkringar mm. och varm vatten beredaren behöver 1500watt och då borde 2000 watt omformare fungera. hoppas att ni luskar ut hur man tänker;)
PS tänker inte använda el spis ska använda mej av ved spis alt gasol spis men ved ligger närmare.
En liten fråga hur kan det bara dra 700w om året låter lite bara och i så fall var får man tag på sådanna?
-
En liten fråga hur kan det bara dra 700w om året låter lite bara och i så fall var får man tag på sådanna?
Det var så jag förstod försäljaren att det var per år det var uträknat. 700watt. tror att det var på media markt
hittade på onoff ett paket med kyl o frys som skulle dra ca 500w/år energi klass A
-
Det var så jag förstod försäljaren att det var per år det var uträknat. 700watt. tror att det var på media markt
hittade på onoff ett paket med kyl o frys som skulle dra ca 500w/år energi klass A
Ok får kolla det Tack
-
Det var så jag förstod försäljaren att det var per år det var uträknat. 700watt. tror att det var på media markt
hittade på onoff ett paket med kyl o frys som skulle dra ca 500w/år energi klass A
Börja med att lära dig skilja på energi, som mäts i t ex kWh (kilowattimmar), respektive effekt som mäts i watt. Om någon anger en energiförbrukningssiffra i watt så vet han inte vad han talar om.
Om vi ser på ett typiskt kylskåp så kanske kompressorn drar 100 W när den är igång, termostaten styr kompressorn så den går i genomsnitt en tredjedel av tiden, då blir medeleffekten 100/3 = ca 33 W. Eftersom det går 8760 timmar på ett år så blir det kylskåpets energiförbrukning på ett år 33 x 8760 = 289080 Wh, dvs ca 290 kWh.
Även en ganska liten inverter klarar av en last på 100 W utan vidare, även om effektfaktorn skulle vara ganska låg, men däremot klarar den inte nödvändigtvis av den höga toppström som kylkompressorn drar i startögonblicket.
Effektfaktorn för ett kylskåp är typiskt ca 0,5-0,7 för äldre/billigare typer där kompressorn har startrelä och ingen driftkondensator. För nyare skåp med driftkondensator ligger effektfaktorn oftast mellan 0,8 och 0,9. De som har inverterstyrd kompressor (framför allt riktigt energisnåla skåp från de senaste åren) har ofta mycket dålig effektfaktor, omkring 0,4-0,5.
-
Låter bra det inte för att man förstår så mycket. Det är ju därför man frågar er som kan det där bättre en mej. Sj tänker jag att inte krångla till det allt för mycket. Ne jag vet inte exakt vad det är för skillnad o så. samt skulle bli bättre om nån skrev hur man gör om watt till Wh för mera exaktare summa osv.
Att man ska krångla till det så mycket som dom gör.
-
skulle bli bättre om nån skrev hur man gör om watt till Wh för mera exaktare summa osv.
Effekt i Watt multiplicerat med tid i timmar = energi i wattimmar. Exempel: en apparat drar 2 kW i tio timmar. 2 kW * 10 h = 20 kWh. Lätt som en plätt.
1 kW = 1000 W. 1 kWh = 1000 Wh.
-
Effekt i Watt multiplicerat med tid i timmar = energi i wattimmar. Exempel: en apparat drar 2 kW i tio timmar. 2 kW * 10 h = 20 kWh. Lätt som en plätt.
1 kW = 1000 W. 1 kWh = 1000 Wh.
Hehe ja för er som har matte hjärna ;D
-
Ett offgridnät blir mest ekonomiskt om man endast kör "lätta" förbrukare såsom belysning, kylar, dator osv. Kör man till batteribankar och omvandlar det till 230 V så har man en anläggning som fungerar ypperligt. Samt att påkopplad utrustning är standardgrejer = vettiga priser.
Värme av allehanda sort bör man utvinna från vattenmantlade vedspisar/liknande under det kalla halvåret och sommartid med högeffektiva solfångare.
-
Hehe ja för er som har matte hjärna ;D
Eller en miniräknare. ;)
-
Ett offgridnät blir mest ekonomiskt om man endast kör "lätta" förbrukare såsom belysning, kylar, dator osv. Kör man till batteribankar och omvandlar det till 230 V så har man en anläggning som fungerar ypperligt. Samt att påkopplad utrustning är standardgrejer = vettiga priser.
Värme av allehanda sort bör man utvinna från vattenmantlade vedspisar/liknande under det kalla halvåret och sommartid med högeffektiva solfångare.
I så fall så är det ju bättre att köra en kombination av allt. använder bara ström till saker som drar mycket ström och sol/vind kraft till mindre krävande saker.
Samt att om det går att kombinera el/ved eller pellets värmare för uppvärmningen.
-
Jepp det stämmer bra det...
I serien "it not easy being green" första året. finns tillgängligt på nätet som torrent.
Där bygger dom ett självförsörjande system.
Ström till normalförbrukning utvinns från ett vattenhjul.
Värme från vespisar med vatten mantel och solfångare. Dessa är kopplade till acctank med ett flertal slingor. Och i yttersta nödfall en elpatron.
För att sprida värmen i deras fall så installerades ett ventilations system med värmeväxling. då dom hadde problem med hög luftfuktighet i bostaden.
Jag funderar på ett sådant system och för att kunna driva tyngre maskineri ett elverk.
Detta skulle givetvis vara drivet av återvunnen frityrolja. ;D
-
Jepp det stämmer bra det...
I serien "it not easy being green" första året. finns tillgängligt på nätet som torrent.
Där bygger dom ett självförsörjande system.
Ström till normalförbrukning utvinns från ett vattenhjul.
Värme från vespisar med vatten mantel och solfångare. Dessa är kopplade till acctank med ett flertal slingor. Och i yttersta nödfall en elpatron.
För att sprida värmen i deras fall så installerades ett ventilations system med värmeväxling. då dom hadde problem med hög luftfuktighet i bostaden.
Jag funderar på ett sådant system och för att kunna driva tyngre maskineri ett elverk.
Detta skulle givetvis vara drivet av återvunnen frityrolja. ;D
problemet med sådan olja är ju på vintern så nån form av förvärmning behövs så vad ja har fatta
-
Enkelt problem som är borta när man har maskiner och frityroljetanken inomhus i ett isolerat rum ;D
-
Enkelt problem som är borta när man har maskiner och frityroljetanken inomhus i ett isolerat rum ;D
ja då är dom ju av mindre modell då och inte en mindre båtmotor typ för sånt släpar man ju inte framåt tillbaks hur som hällst
-
I min tanke ingick någon billig personbilsdieselmotor. Och en liten tank på nån kubik eller 2 ;D
-
I min tanke ingick någon billig personbilsdieselmotor. Och en liten tank på nån kubik eller 2 ;D
Du ska då vara en värsting :D men lycka till
-
Arpp ro på motorer så borde det väll vara bättre att ha en motor med regulator på typ tracktor motor eller båt motor i stället för bil motor fast det beror väl kanske på hur stor generator man har har
-
Arpp ro på motorer så borde det väll vara bättre att ha en motor med regulator på typ tracktor motor eller båt motor i stället för bil motor fast det beror väl kanske på hur stor generator man har har
Ska man använda en förbränningsmotor för att driva en generator så behövs det ALLTID varvtalsregulator. Om man använder en personbilsdiesel så har även den en regulator inbyggd i insprutningspumpen, men den reglerar oftast bara tomgångs- och maxvarvtal. I det fallet är det enklast att ställa om maxvarvtalsregleringen så att den reglerar på rätt varvtal för den generator man använder (om man vill få ut 50 Hz växelström och har generatorn direktkopplad till motorn så blir det 3000 varv/min för en tvåpolig generator respektive 1500 varv/min för en fyrpolig generator).
-
Ska man använda en förbränningsmotor för att driva en generator så behövs det ALLTID varvtalsregulator. Om man använder en personbilsdiesel så har även den en regulator inbyggd i insprutningspumpen, men den reglerar oftast bara tomgångs- och maxvarvtal. I det fallet är det enklast att ställa om maxvarvtalsregleringen så att den reglerar på rätt varvtal för den generator man använder (om man vill få ut 50 Hz växelström och har generatorn direktkopplad till motorn så blir det 3000 varv/min för en tvåpolig generator respektive 1500 varv/min för en fyrpolig generator).
Oki Tack
-
ja då är dom ju av mindre modell då och inte en mindre båtmotor typ för sånt släpar man ju inte framåt tillbaks hur som hällst
Jag använder inte båten när det är is så det gör inget att den inte går på frityrolja vintertid,
-
Vi har erfarenhet av 5 års boende med endast solceller som tillverkare av vår hushålls el. Vi har kylskåp på när solen skiner inte annars. Det kan vi inte p g a för liten batterikapacitet.
Vi har, en på Claes Ohlson inköp energimätare, så vi vet exakt varje apparats effekt i watt. Mycket viktigt om man lever off-grid. Går ej att vara utan.
Vårt kylskåp ett A+
Effekten varierar beroende på väderlek mellan 75-85 watt. Alltså i medeltal 80 watt per timme. I startögonblicket, och detta är viktigt, är effekten som högst ca 1.000 watt. Man måste alltså dimensionera inverten för pikar. Kylskåp har en extrem hög pik, något att tänka på.
Här har jag översatt, vår portugisiska solenergileverantörs, förslag på paket. Gjort efter portugisiska förhållanden men ger ett bra hum ändå.
http://www.portugal-alentejo.se/?page_id=2480 (http://www.portugal-alentejo.se/?page_id=2480)
-
Effekten varierar beroende på väderlek mellan 75-85 watt. Alltså i medeltal 80 watt per timme. I startögonblicket, och detta är viktigt, är effekten som högst ca 1.000 watt. Man måste alltså dimensionera inverten för pikar. Kylskåp har en extrem hög pik, något att tänka på.
Man kan inte ange en effekt i watt per timme, möjligen skulle en effektderivata (alltså ändring av effekten per tidsenhet) kunna anges på det sättet.
Däremot kan man säga att om medeleffekten under en timme är 80 W, så är det likvärdigt med att energiförbrukningen under en timme är 80 Wh, alltså 0,08 kWh.
Om man lämnar ett kylskåp igång under längre tid så att det får kylas ner så långt att termostaten slår av och sedan börjar arbeta intermittent så blir medeleffekten betydligt lägre. För några år sedan mätte jag på ett fullhögt Electroluxkylskåp tillverkat 1963 eller 1964 under en veckas tid, det hade medeleffekten 26 W! Och det var ändå gjort långt innan folk började bekymra sig om kylskåps energiförbrukning. Moderna kylskåp med energiklass A+ eller bättre har ofta inverterstyrd kompressor, de anpassar sig själva till kyleffektbehovet genom att sänka kompressorns varvtal när skåpet har nått ned till rätt temperatur och först när de går i den moden är de så energisnåla som förväntas. Om man slår av och på ett sådant kylskåp manuellt så att kompressorn varje gång måste gå för fullt för att kyla ner snabbt, så blir energieffektiviteten inte alls så bra som klassningen antyder.
Man bör komma ihåg att många billiga energimätare inte tar hänsyn till lastens effektfaktor eller övertoner utan de mäter s k skenbar effekt/energi som borde anges i VA eller kVAh men presenterar den ändå som aktiv effekt. Det innebär att för laster med låg effektfaktor, som t ex många kylskåp, visar en sådan energimätare ett värde som är mycket högre än verklig effekt.
Ett bra sätt att ta reda på om den energimätare man har är sådan, är att mäta effektförbrukningen hos en enkel lysrörsarmatur utan faskompensering (alltså en traditionellt gjord sådan med reaktor + glimtändare). Om energimätaren visar en effekt som är 10-20 % över lysrörens märkeffekt så tar den hänsyn till effektfaktorn, om den visar betydligt mer så tar den ingen hänsyn. Om lysrörsarmaturen har faskompenseringskondensator kan man prova att koppla in och koppla ur den, då ska energimätarens visning av aktiv effekt inte förändras.
-
Man kan inte ange en effekt i watt per timme, möjligen skulle en effektderivata (alltså ändring av effekten per tidsenhet) kunna anges på det sättet.
Däremot kan man säga att om medeleffekten under en timme är 80 W, så är det likvärdigt med att energiförbrukningen under en timme är 80 Wh, alltså 0,08 kWh.
Om man lämnar ett kylskåp igång under längre tid så att det får kylas ner så långt att termostaten slår av och sedan börjar arbeta intermittent så blir medeleffekten betydligt lägre. För några år sedan mätte jag på ett fullhögt Electroluxkylskåp tillverkat 1963 eller 1964 under en veckas tid, det hade medeleffekten 26 W! Och det var ändå gjort långt innan folk började bekymra sig om kylskåps energiförbrukning. Moderna kylskåp med energiklass A+ eller bättre har ofta inverterstyrd kompressor, de anpassar sig själva till kyleffektbehovet genom att sänka kompressorns varvtal när skåpet har nått ned till rätt temperatur och först när de går i den moden är de så energisnåla som förväntas. Om man slår av och på ett sådant kylskåp manuellt så att kompressorn varje gång måste gå för fullt för att kyla ner snabbt, så blir energieffektiviteten inte alls så bra som klassningen antyder.
Man bör komma ihåg att många billiga energimätare inte tar hänsyn till lastens effektfaktor eller övertoner utan de mäter s k skenbar effekt/energi som borde anges i VA eller kVAh men presenterar den ändå som aktiv effekt. Det innebär att för laster med låg effektfaktor, som t ex många kylskåp, visar en sådan energimätare ett värde som är mycket högre än verklig effekt.
Ett bra sätt att ta reda på om den energimätare man har är sådan, är att mäta effektförbrukningen hos en enkel lysrörsarmatur utan faskompensering (alltså en traditionellt gjord sådan med reaktor + glimtändare). Om energimätaren visar en effekt som är 10-20 % över lysrörens märkeffekt så tar den hänsyn till effektfaktorn, om den visar betydligt mer så tar den ingen hänsyn. Om lysrörsarmaturen har faskompenseringskondensator kan man prova att koppla in och koppla ur den, då ska energimätarens visning av aktiv effekt inte förändras.
Som sagt har räknat med just pikarna (tror jag) genom att överdriva effekten från citatet bättre för mycket en för lite. så en inverter på 1500watt borde räcka till just kylen.
Övrigt så vill man ha ved spis alt gasol spis och lampor o sånt ska gå på 12 volt och tyngre utrustning ska gå på 24 volt till en omvandlare
Och ett reserv aggregat på bensin/diesel som man kan använda till tvätt maskinen och extern laddning av batteri packet som ska ligga på runt 1000Ah så man borde klara sig året runt med elen.
Värmen då? Kakel ugnar eller pellets brännare(bättre verknings grad) har jag läst, alt ved kamin.
Alternativt till 12v belysning är fotogen lyktor samt fotogen lampor som man hadde förr i tiden, samt att dom tillför lite värme. Tycker att man talar allt för lite om fotogen/gasol användningen.
-
Man bör komma ihåg att pellets är ett betydligt dyrare bränsle än ved per energienhet räknat, även om det har en del bekvämlighetsfördelar.
Fotogen och gasol är också förhållandevis dyra och dessutom är ju de fossila bränslen som dels måste importeras och dels av klimatskäl bör användas så litet som möjligt.
-
Man bör komma ihåg att pellets är ett betydligt dyrare bränsle än ved per energienhet räknat, även om det har en del bekvämlighetsfördelar.
Fotogen och gasol är också förhållandevis dyra och dessutom är ju de fossila bränslen som dels måste importeras och dels av klimatskäl bör användas så litet som möjligt.
Jo jag vet att pellets är bra dyrt för en pall. är det inte som diesel mot bensin att pellets räcker längre och ger bra värme mot ved?? Då hänger jag med varför det inte talas om så mycket på gasol/fotogen.