Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Fordonsdrift => Ämnet startat av: Acleja skrivet 27 jul-10 kl 23:09
-
Jag behöver snart byta bil och funderar på vad jag ska välja. Jag vill ha en energisnål bil men kanske inte den allra allra minsta. Jag vill kunna veva ner fönstren för hand, behöver ingen färddator, hjälp med att parkera, bromsa, ta på mig bilbältet och påminnelse om nyckeln sitter kvar när dörren öppnas. Kort sagt - inga teknikaliteter som bara kostar och går sönder och som jag egentligen inte alls behöver. Den behöver inte heller gå från 0 till 100 på några få sekunder och det är inte heller nödvändigt att den går snabbare än typ 130. Så vad väljer man för bil? Finns här någon som har ett förslag?
/Acleja
-
volvo 855?
toyota corolla?
gammal eller ny, vad ska den kosta
-
lada niva... startar i alla väder..tar sig fram överallt... går på det mesta..går att laga med tuggummi och buntband....nästan gratis...
-
jag är nöjd med min Suzuki Alto -00 enkel, billig drar 0,54,för liten för mig som är 1,84 men man vänjer sig.Den går just inte fortare än 110.Man vet var man har den -var den börjar och var den slutar.Min kostade 16.000:- på en bilfirma i Storebro.
-
En femcylindrig Audi 100 stationsvagn får man billigt, relativt stor bil, med inte alltför stor förbrukning.
-
ford escort får man snorbilligt... ford sierra likaså..
-
Vilken prisklass handlar det om, billigaste möjliga eller helt ny? Jag var själv ute efter enklaste möjliga bil, och mitt val föll på suzuki swift. Jag har kört 1500 mil nu, och är fortfarande nöjd.
-
En trampbil skulle nog passa dig perfekt... ;)
-
Om det ska röra sig om prisklass 15 till 35 tusen så skulle jag säga Suzuki Alto. Liten utanpå men rymmer massor. Åker du mest ensam? Isåfall skruva ur baksäte med allt som hör till därbak så har du en rejäl lastlåda. En enkel idiotsäker bil som är snål på bränslet. Enkel mekanik.
Om den blir oljesprutad så varar den länge för rosten är dess enda egentliga svaghet.
Billigaste skatteklassen!
En av få bilar som du får veva fönster själv o:)
Lite större bil kanske önskas? Isåfall säger jag Citroên Berlingo/Renault Kangoo. Förhållandevis enkel mekanik (men ej så enkel trofast och bra som Suz Alto..)
Om du tar plåtskåpsvarianten får du mer för pengarna än om du tar glasad bil. Andrahandsvärdet är lite väl högt tycker jag på glasbilarna.
Skulle behöva lite mer fakta om vad du önskar och ungefärlig prisklass.
Själv har jag just exakt nu en gammal risig Volvo Duett 1966 och en Opel Kadett från 70-talet som transport/lekBilar ;D
Jag föredrar också enkla pålitliga bilar.
-
ford escort får man snorbilligt... ford sierra likaså..
Det finns skäl för det.
-
Det finns skäl för det.
haha haha.. jag köpte en ny besiktigad sierra skattad å klar 2500kr..körde ett helt år och krängde av den för samma peng som jag gett... inga bekymmer med den...
-
Lite större bil kanske önskas? Isåfall säger jag Citroên Berlingo/Renault Kangoo. Förhållandevis enkel mekanik (men ej så enkel trofast och bra som Suz Alto..)
Om du tar plåtskåpsvarianten får du mer för pengarna än om du tar glasad bil. Andrahandsvärdet är lite väl högt tycker jag på glasbilarna.
Varför inkluderar Du inte systerbilen Peugot Partner? Är den sämre, dyrare eller finns det ngt annat skäl till att Du inte nämner den?
-
Ovanstående inlägg skulle föreställa citat och fråga av/till Misse!
-
Vad behöver du bilen till?? Bara att förflytta dig själv i, eller flera, eller djur, eller stora prylar? Ska du åka långa sträckor?
-
Ytterligare följdfrågor:
Hur tänker du sköta service och reparationer på bilen? Märkesverkstad, lokal allbilsverkstad, privat hovmekaniker eller ska du meka själv? När det gäller val av bilmärke kan det vara bra att låta den som ska meka med bilen ha en del att säga till om.
Har du behov av god framkomlighet (t ex om du MÅSTE kunna ta dig fram även i vinterns värsta snöoväder och inte kan vänta på snöröjning, eller om du har mycket körningar på bottenlösa tjälskottsvägar, branta och hala uppfarter, småvägar som sällan plogas på vintern)?
Hur är driftsäkerhetskraven - kan du acceptera att saker går sönder och bilen blir stående någon vecka då och då? Eller måste den alltid fungera och, om den inte skulle göra det, kunna repareras samma dag?
Ska du använda den för att dra tunga släpvagnar?
-
En bil som går från a till b, drar lite och rymmer mycket...jag valde en begagnad Renault Kangoo och är otroligt nöjd. Fällbart säte och så lättlastad. Har dragkrok på den om....
-
Hej igen och tack för era svar! Jag har funderat mycket på era frågor.
Jag behöver åka långa sträckor, dvs minst 12 - 15 gånger/år mellan Skåne och Dalarna (130 mil t o r). Det kommer jag att behöva fortsätta med tills jag kan flytta upp om sissodär 5-6 år. Fram till nyår blir det t o m 2 ggr/månaden p g a ett tillfälligt projektjobb. När det gäller projektjobbet hade jag självklart föreställt mig att kunna ta tåget. Men hur tidigt jag än försöker beställa tågbiljetterna, har jag inte råd att ta tåget. Det blir det ganska mycket billigare att ensam köra upp med min gamla 745:a! Buss skulle bli lite billigare och det kommer jag att kunna ta någon enstaka gång när det passar (restiden blir långt mer än dubbelt så lång). (Har t o m funderat på om det finns kvinnliga långtradarchaufförer som man skulle kunna få lift med… fast det känns som om det är något som är mer passande för 20-åringar…kanske :-[)
Egentligen har jag en ganska bra bil - en Volvo 745, årsmodell 88b (35 000 mil) med katalysator och fönstervevar och i hyfsat skick. Det är bara så frustrerande att den drar så mycket bensin – 0,9/mil eller mer, att man kan komma dubbelt så långt för samma bensinkostnad. Den börjar få rost som måste åtgärdas både undertill och på skärmar och sånt.
P g a att jag ”ekokört” den i ett par år har jag dessutom varje år fått rejäla kostnader för att bromsar hänger sig etc. Så nu har jag återgått till en mer bromsande körstil och hoppas att bromsarna mår bättre då. Jag brukar lämna in den på verkstad för reparation. Det brukar bli reparationer för mellan 3 000 – 8 000 kr/år. Köpte en verkstadshandbok för att själv kunna fixa de enklaste sakerna men det blir aldrig så… :-\
Så när jag står där på bensinstationen och tankar önskar jag mig något lite nyare och väldigt litet, men hur får man in en kompostkvarn i en sådan? Någon gång per år behöver jag frakta gräsklippare, lie och vedklyv. Någon gång händer det att jag behöver bädda och sova. Kör en hel del i terrängen så bilen får inte vara för låg. Även en del uppför på oplogade smala vintervägar. Köper en hel del virke som jag fraktar antingen inne i bilen, på taket eller på släpet. Min livsstil och tankar på säkerhet utesluter nog den allra minsta bilen. Att den ska klara att dra ett släp är nog ett måste.
En bekant menar att det skulle gå att konvertera min gamla volvo till biogas, att det är jättevanligt i södra/östra Europa, att det finns färdiga tankar att köpa som läggs där reservhjulet ligger. Jag vet inte hur säkert det skulle kännas eller vad det skulle kosta eller om det ens är lagligt. Eller sant. Biogas känns för mig som det miljövänligaste alternativet.
Någon menar att det skulle bli billigare att låna pengar för att köpa en nyare bil och som drar mycket mindre bensin. En annan menar dock att lån och nyare bil skulle medföra högre kostnader än dem jag har för volvon idag, typ dyrare reparationskostnader (om det skulle behövas), dyrare däck, regelbunden verkstadsservice för att hålla uppe andrahandsvärdet och möjligen för att försäkring ska gälla, värdeminskning, räntor osv osv.
Mina inkomster är mycket begränsade så jag vill helst inte bestämma mig för något som sedan visar sig bli det dyrare alternativet – även om man naturligtvis aldrig kan veta sådant i förväg.
Så jag har väl att välja mellan att antingen behålla min volvo ett tag till eller köpa en lite mindre bil och lite nyare med drag, som drar mindre bränsle, för högst 30 000 kr m färre reparationer men som ändå inte är så dyr att reparera om det skulle behövas. Eller något ännu dyrare och ta lån.
Flera av de bilmärken ni föreslagit verkar mycket vettiga. Kan jag få en bättre bil än den jag har för 30 000 kr? Vad tror ni om resonemanget att handla kontant eller låna till en bil då? ???
-
Behåll Volvon. Du kommer långt i den för de där 30 000 du tänkt lägga på en annan bil.
Eddie Meduza Volvo (http://www.youtube.com/watch?v=pxhzz4wkKeU#)
(Kunde inte låta bli :P ...)
Hmm, ska du miljökonvertera Volvon, är det enklaste att pytsa i en viss del etanol (prova dig fram) i bensinen när du tankar. Att bygga om motorn till gasdrift är nog osmidigt, även om biogas är det allra bästa förbränningsmotorbränslet ur miljösynpunkt. Att konvertera till ren etanoldrift går ju, men det är frågan vad Bilprovingen tycker om saken.
-
Jag håller med skräptanten, behåll volvon. Ingen annan bil lär gå att laga billigare, och skillnaden i bensinkostnad skulle ta många år innan den passerat 30000kr. Men gaskonvertering skulle jag nog inte satsa på. Det är fortfarande glest mellan gasstationerna, och man åker inte så många mil innan det är dags att tanka igen. Även det är ju en investering som tar lång tid innan den tjänat ihop sig, och på en såpass gammal bil lönar det sig knappast alls.
-
De 740/940 jag har haft har alla gått fint med hälften etanol i tanken utan minsta modifiering. Vissa har gått att ha mer procent E85 i tanken. Bara att pröva sig fram ;D
-
De 740/940 jag har haft har alla gått fint med hälften etanol i tanken utan minsta modifiering. Vissa har gått att ha mer procent E85 i tanken. Bara att pröva sig fram ;D
Jag hade en pontiac firebird som jag provade att köra på 50% etanol. Jag kom inte ut från bensinstationen ens :P Men nu för tiden lönar det sig ju knappt att testa, etanolen är ju nästan lika dyr som bensinen.
-
Misse!!!
Missade Du min fråga eller är Peugoten så dålig att den inte är värd att kommentera?
-
Jag hade en pontiac firebird som jag provade att köra på 50% etanol. Jag kom inte ut från bensinstationen ens :P Men nu för tiden lönar det sig ju knappt att testa, etanolen är ju nästan lika dyr som bensinen.
Halaj!
En bil får gärna ha closed loopreglering av bränslet för man inte skall behöva göra modifieringar när man kör E85.
Jag har provat med en förgasar740 och det gick inte att köra alls utan att ha chokereglaget halft ute.
Jag har också provat med min egen bil, med fyra kattar och två lambdasonder. Ingen skillnad alls jämfört bensin, förutom att den blev törstigare.
//T
-
Misse!!!
Missade Du min fråga eller är Peugoten så dålig att den inte är värd att kommentera?
1: den dök inte upp i min skalle alls öht :P
2: jag vet inte mycket om dom o:)
3: Har för mig att jag hört nåt om dom att de har lite högre andrahandsvärde och därmed dyrare än de andra i inköp. Men jag kan ha fel, det har hänt förr ::)
-
Om en Volvo 740 '88b drar mer bränsle än den borde så finns det ett antal vanliga orsaker till detta.
Absolut vanligast är att termostaten börjar bli dålig så att motorn inte kommer upp i full temperatur. Tyvärr är tempmätaren på de där bilarna gjord så att föraren aldrig märker detta. Nålen går nämligen upp till mittläge redan vid 40-50 °C och rör sig inte vidare förrän uppåt 100 °C.
Om lambdasonden börjar bli dålig och reagerar för långsamt så kan det också öka bränsleförbrukningen. Insprutningssystemet borde sätta en felkod och tända motorelektronikvarningslampan vid fel på lambdasonden, men den diagnosfunktionen fungerar inte vid alla slags lambdasondsfel.
Fel på motortempgivare (inte den stora med D-formad rundstiftskontakt som används för tempmätaren utan den lilla med fyrkantig flatstiftskontakt som används för insprutnings- och tändsystem) kan leda till att insprutningssystemet tror att motorn inte har blivit varm, och därför fortsätter gå i varmkörningsläge med för fet bränsleblandning. Det blir felkod och tänd motorelektronikvarningslampa om givaren är "heltrasig", alltså avbrott eller kortslutning, men vid "smygande" fel får man ingen varning. Säkraste sättet att kolla både tempgivaren och termostaten är att mäta spänningen på insprutningsstyrdonets ingång för tempgivare under körning och förvissa sig om att den ligger på ett rimligt värde (knappt 0,5 V då motorn är varm, har jag för mig) och håller sig stabil.
Om luftförvärmningen inte fungerar - trasiga förvärmningsslangar, förvärmningstermostat/spjäll som kärvar etc - så ökar bränsleförbrukningen, i synnerhet på vintern. Enklaste sättet att kolla detta är att köra några mil på landsväg vintertid och sedan känna efter att slangen mellan luftrenare och gasspjällhus är tydligt varm.
På bilar som har gått mycket långt kan det bli underliga problem som följd av överledning/kortslutning i kabelstammen på vänster sida av motorn. Isoleringen på de elkablar som Volvo använde på 80-talet och större delen av 90-talet tål inte kombinationen av värme, olja och bensinångor hur länge som helst. Om man misstänker sådana saker tar man lämpligen ut motorkabelstammen ur bilen - den är skarvad med kontaktdon till de fasta kabelstammarna - och skär upp plasthöljet för att undersöka hur kablarna ser ut därinne. Kablar med styv och sprucken isolering bör man helst byta (klipp av på bägge sidor av det skadade partiet, löd in ny kabel med ungefär samma area, isolera skarvarna med krympslang). Om det är en gammal bil som inte ska gå så länge till så kanske man kan nöja sig med att isolera med eltejp på de värsta ställena.
-
Halaj!
En bil får gärna ha closed loopreglering av bränslet för man inte skall behöva göra modifieringar när man kör E85.
Jag har provat med en förgasar740 och det gick inte att köra alls utan att ha chokereglaget halft ute.
Jag har också provat med min egen bil, med fyra kattar och två lambdasonder. Ingen skillnad alls jämfört bensin, förutom att den blev törstigare.
//T
Den här hade TBI, och katalysator trots att det var en -88. Den borde ha haft lambdasond också, men jag vet inte. Amerikanska bilar är inte riktigt som riktiga bilar :P
-
Den här hade TBI, och katalysator trots att det var en -88. Den borde ha haft lambdasond också, men jag vet inte. Amerikanska bilar är inte riktigt som riktiga bilar :P
Den hade säkerligen lambdasond, monterad i ena grenröret. Det TBI-system som användes på amerikanska GM-bilar under 80-talet (kallas t ex Multec, C3 eller P4) återfinns också i t ex Opel Kadett och Corsa från åren runt 1990 samt Lada från mitten av 90-talet, även de är mycket E85-vänliga pga stort svängrum för lambdaregleringen.
-
Den hade säkerligen lambdasond, monterad i ena grenröret. Det TBI-system som användes på amerikanska GM-bilar under 80-talet (kallas t ex Multec, C3 eller P4) återfinns också i t ex Opel Kadett och Corsa från åren runt 1990 samt Lada från mitten av 90-talet, även de är mycket E85-vänliga pga stort svängrum för lambdaregleringen.
Men den här vägrade alltså att gå på 50% E85, jag kom 20m till den hade pumpat fram nytt bränsle och då dog den
-
Men den här vägrade alltså att gå på 50% E85, jag kom 20m till den hade pumpat fram nytt bränsle och då dog den
Undrar om den ens försökte gå i closed loop då. En del Cheva van från slutet av 80-talet (V6 eller V8-motor, TBI och C3 styrsystem) är ökända för att avgastemperaturen blir så låg vid lätt belastning att lambdasonden (som inte är elektriskt förvärmd) slutar fungera vid t ex tomgång eller kökörning, om den inte är i så gott som nyskick. Och något som de där GM-styrsystemen är bra på, är att känna av om lambdasonden är driftvarm och fungerande eller inte.
-
....min Renault Kangoo kostade 25000 och hade gått 8000 mil....Haft två Pontiac Transport innan, den bensinsnåla varianten med en 4:a. Båda gick närmare 30000 mil innan de gav upp. Underbar bil där jag aldrig behövde dragkrok eller takräcke...all last rymdes. Tog ut alla säten bak och fick ett slätt golv där jag la in en madrass 1.20 ggr 2.0 och hade en semesterbil. Den drog max 0.8 l /mil...genomsnittet för mig var 0.65 l/mil för en så stor och tung bil. Men reservdelarna var dyra. Istället för motorbyte blev det nu en ny bil...fast lite mindre.
Behåll din bil tills den gjort sitt....
-
Misse!!!
Missade Du min fråga eller är Peugoten så dålig att den inte är värd att kommentera?
Peugeoter är rent generellt bra bilar om man tänker små bilar och sparsam utrustning.
Är dom bara från senare åttiotalet, eller nittio, så rostar dom inte heller nämnvärt.
1,4-liters motorerna på runt 75hk som bland annat sitter i 205, 106 och 206 är mycket trevliga och snåla. Pigga i så små lätta bilar och väldigt bränslasnåla. Jag hade en 106 från -96 som jag brukade snitta runt 0,6-0,7. Stadskörning ofta med tung högerfot då jag hellre sover in till sista minuten än är allt för tidig till jobbet.
Min far, som är precis tvärt emot, köpte den av mig senare. Han snittade den runt 0,5 och 0,48 var en ganska ofta förekommande siffra. Fast numera klarar han att snitta en 406 2.0 på 0,6.
För övrigt är originaldelar till de enklare Peugeoterna föredömligt billiga. Kan spara många pengar att kolla original först innan man köper pirat!
-
För övrigt är originaldelar till de enklare Peugeoterna föredömligt billiga. Kan spara många pengar att kolla original först innan man köper pirat!
Ja, det stämmer bra (och även för Citroën som ju ingår i samma koncern), att originaldelar som tillverkas i egna fabriker ofta är billigare än piratdelar. T ex avgassystem, plåt och vissa motordelar. Men allt som härstammar från underleverantörer har en tendens att bli alldeles för dyrt som originaldel. Det gäller t ex el- och bromsdelar.
-
Jag får nog olja in min 745:a undertill och ta hand om rosten... Just nu hänger två av husets väggar i luften, något uppallade, p g a att syllarna är uppätna och resterna bortplockade. Det kommer nog att kosta en del.
Apropå Peugeut - kommer ihåg att min mamma hade en liten röd sådan för typ 15-20 år sedan som knappt drog någon bensin alls. Jag tror de åkte till Jämtland fram och tillbaka på en tank (90 mil). Kommer också ihåg att reservdäcket var sinnrikt gömt någonstans under bilen och någon annan del, vad det nur var, som behövdes för däckbytet satt lika dolt under motorhuven. Och att det spöregnade.