Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: Humle skrivet 07 jul-10 kl 09:11
-
Hej bakom föräldrarnas hus finns ett badkar nergrävt i gräsmattan sedan länge. Det fylls fort med regnvatten från ett stuprör. Något som slog mig var då varför förra ägaren grävt ner badkaret? Vattnet är svinkallt däri och det är besvärligt att fylla hinkar. Då tänkte jag som så att man borde kunna bygga en ställning för badkaret eller gärna en större tank precis under taket så det är 2-3 meter upp istället som nu 40 cm under mark! Har ni gjort eller sett något liknande? Den höjden skulle kanske räcka för att få självtryck i slangar och fixa något automatiskt bevattningssystem för trädgården genom att bara vrida på en kran när man vill vattna. Vattnet borde bli mycket varmare och så kan jag göra en rabatt där badkaret varit nergrävt :). Får man bygga sånt utan vidare tro?
-
Vet inte vad reglerna säger, om sånna byggen kräver bygglov av nåt slag.
Men visst kan man, rent praktiskt så funkar det hur bra som helst bara man får till rätt fallhöjd.
Jag har sett nåt liknande, det var ett självbevattningsystem nånstans i nåt afrikanskt land, tunnor på en ställning, bevattnings-slangar ut i landen. Ska försöka hitta tillbaka till sidan, de visade utförligt hur det var byggt.
-
Fast en vattentunna på taket..med slang ut till trädgårdslanden.. det är ju inte direkt rocket-science ;) det behövs ju knappast nån ritning till.
Problemet är ju höjden, man bör få upp den på 4 meter för att få ett tryck som ger lite spridning av vattnet. Och hamnar man då högre än stuprännan..ja, då har man ett bekymmer :)
På 2 meters höjd så blir trycket så dåligt så det går nästan lika fort att vattna med kanna, fast man då kan fylla kannan mer komfortabelt genom att sätta karet i lagom höjd.
En droppbevattning däremot, där vattnet smyger ut genom små hål i en slang, det går ju även från rätt låg höjd, men då blir det ju bara området närmast slangen som blir vattnat, men det funkar ju bra under plast t.ex.
-
nä inte rocketscience, men det är rätt skönt att se hur andra har gjort.
En sak som såna här enkla självtrycksystem ofta faller på är just feldimensionering....hur högt ska det vara och hur lång (kort) slang, för att trycket ska vara jämt o fint?
Apropå regler, i vissa amerikanska stater så ägs regnvattnet av staten :o
Man måste alltså be om lov för att samla regnvatten....
http://ecolocalizer.com/2009/03/25/who-owns-the-rain/ (http://ecolocalizer.com/2009/03/25/who-owns-the-rain/)
-
Ok hmm 4 meter är nog en omöjlighet för det huset. Men inte tänker jag ge upp iden för det. Jag sökte på youtube och hittade dessa filmer. Collect Rain Water For Your Garden 3in1 System (http://www.youtube.com/watch?v=j5Lif6DlrdI#) MNT's Rainwater Collection System with Manifold (http://www.youtube.com/watch?v=TdqznxPT_cY#) Tänk er något sådant upphöjt 2-3 meter ovan mark, borde bli ändå någorlunda bra tryck i en trädgårdsslang om jag räknar på det rent instinktivt...
-
Om du räknar på det fysikaliskt istället så blir det 1 kg tryck per meter du höjer upp det. Nu ska man inte uttrycke det i kg så där bara, men det är ju så man säger om sitt tryck i vattenkranen..*jag har 4 kg tryck* och vill du ha det i slangen så får den alltså upp 4 meter.
-
Om du räknar på det fysikaliskt istället så blir det 1 kg tryck per meter du höjer upp det. Nu ska man inte uttrycke det i kg så där bara, men det är ju så man säger om sitt tryck i vattenkranen..*jag har 4 kg tryck* och vill du ha det i slangen så får den alltså upp 4 meter.
Nej. När man slarvigt uttrycker vattentrycket i kg, så menar man den enhet som en gång i tiden kallades kg/cm² och numera heter bar. Grovt räknat motsvarar 10 m fallhöjd 1 bar. Dammar man av fysikböckerna från högstadiet och gymnasiet ser man snart att det sambandet bestäms av tyngdaccelerationen 9,81 m/s² och av vattnets densitet som är lika med 1. För vätskor med annan densitet får man andra förhållanden mellan fallhöjd och tryck.
-
Hmm, kan det verkligen vara 10 meter för att få ett kg..?
Nå, det kan säkert stämma, och det gör ju då att projektet blir än sämre..
-
Ok nu har jag lekt fysiker och räknat. 1 Pa = 1 N/m2 och N = 2*1*9.82 och 1 cm2 = 0.0001 m2 och 1 bar = 100 000 pa. Det ger då (2*9.82)/0.0001 = 196400 Pa = 1.964 bar i tryck vid en höjd på 2 meter. I vattenkranen inomhus verkar trycket ligga kring 3 bar som max att jämföra med.
-
Ok nu har jag lekt fysiker och räknat. 1 Pa = 1 N/m2 och N = 2*1*9.82 och 1 cm2 = 0.0001 m2 och 1 bar = 100 000 pa. Det ger då (2*9.82)/0.0001 = 196400 Pa = 1.964 bar i tryck vid en höjd på 2 meter. I vattenkranen inomhus verkar trycket ligga kring 3 bar som max att jämföra med.
Är det inräknat att trycket sjunker i samma takt som vattenvolymen? Jag förstår mig inte på såna ekvationer..
-
Är det inräknat att trycket sjunker i samma takt som vattenvolymen? Jag förstår mig inte på såna ekvationer..
Som jag förstår det så är det räknat som så att grunden alltså bottnen på tanken är på två meters höjd så om tanken är 1 meter hög och är full så blir det + 0.982 bar på trycket. alltså max 2.8 bar som sedan sjunker mot 1.9 bar alltmedan tanken töms och vattenpelaren minskar i höjd.
-
Hmm..nu har vi ett problem... :) du kommer alltså fram till samma sak som jag sa..alltså ca 1 bar per meter..medan torbjörn menar 1 bar per 10 meter vatten. Jag håller en slant på vår uträkning, eftersom jag vet att en tryckmätare i källaren på ett tvåvåningshus med öppet värmesystem och expansionskärl uppe vid nocken, brukar visa runt 5-6 bar, vilket ju stämmer med ett sånt hus höjd.
Det Eulalia tänker på är nog att trycket skulle minska när volymen däruppe minskar, alltså av själva volymminskningen, vilket ju är naturligt att tänka, men inte stämmer, det är höjden till ytan som räknas bara.
Som jag har förstått det hela, är väl bäst att tillägga :)
-
Torbjorn har rätt.
En vattenpelare på h meter över en yta på 1 m2 har volymen h m3.
Den väger h*1000 kg.
Den har en tyngd på h*1000*9,8 N = h*9800 N.
Trycket på bottenytan blir h*9800/1 N/m2 = h*9800 Pa.
Det behövs en höjd h på drygt 10 meter för att ge 100 000 Pa = 1 bar.
Eller så här:
1 bar är ungefär 1 atm. 1 atm är normalt tryck vid jordytan (=1.013 bar). Vid t ex dykning gäller att för varje 10-tal meter nedåt ökar trycket med 1 atm. Det gäller eftersom atmosfären (luftpelaren) ovanför oss väger ungefär lika mycket som en vattenpelare på 10 m.
Av detta inser vi: om den upphöjda behållaren är öppen får vi egentligen 1 atm extra från luften. Så om den är upphöjd 10 m så får vi ut 2 atm tryck. Dock brukar man väl räkna övertryck (tryck utöver atmosfärstryck) så då blir det bara 1 atm i alla fall. Medan om behållaren är helt sluten och inte elastisk (trycktank utan tilluftsventil eller annan möjlighet för luft att sippra in - inte så smart) så får vi inget extra från atmosfären och då får vi 1 atm ut vid marken, vilket blir 0 atm övertryck, d v s vi får knappt ut vattnet.
PS. Det där med helt sluten behållare är bara med för resonemanget. Det är knappast alls realistiskt av två skäl. Dels för att man inte gör så, om man inte är klantig. Dels för att även om behållaren sitter på 20 m så får man inte ut många droppar, för det byggs antagligen snabbt upp ett undertrtyck i behållaren.
PS nr 2: Det kommer antagligen kapillärkrafter med i spelet också. Om de spelar någon praktisk roll vet jag inte. Jag har inte räknat med detta.
-
Hmm men det intressanta är ju trycket i slangen på marknivå och inte på bottenytan i tanken. Smal slang högre tryck men samma flöde? I din beräkning Anders tar du aldrig med slangens dimension, är det helt oviktig för trycket eller?
-
Ok nu har jag lekt fysiker och räknat. 1 Pa = 1 N/m2 och N = 2*1*9.82 och 1 cm2 = 0.0001 m2 och 1 bar = 100 000 pa. Det ger då (2*9.82)/0.0001 = 196400 Pa = 1.964 bar i tryck vid en höjd på 2 meter. I vattenkranen inomhus verkar trycket ligga kring 3 bar som max att jämföra med.
Halaj!
Höjdtryck räknas enligt:
P=ro*g*h
P: tryck I pascal
Ro: densitet
h: höjd
ger p=1000*9,82*2= 19640 Pa
men jag har tittat på din uträkning, och jag kan inte hitta felet!
Det kryper myror på mig av irritation!
//T
-
Halaj!
Höjdtryck räknas enligt:
P=ro*g*h
P: tryck I pascal
Ro: densitet
h: höjd
ger p=1000*9,82*2= 19640 Pa
Sätt h=2 i min formel så får du det svaret (så när som på avrundningen).
men jag har tittat på din uträkning, och jag kan inte hitta felet!
Det kryper myror på mig av irritation!
//T
Det är två fel som delvis tar ut varandra. Man kan säga att Humle använder samma formel som du, även om han kallar resultatet för "N" i stället för P. Dock blandar han enheter. Även densiteten bör räknas i meter (kg/m3) och då blir den 1000, inte 1. Dessutom hör divisionen med 0,0001 inte hemma i sammanhanget. Om man räknar på mitt sätt (se ovan) så ska man dela med bottenytan, men inte i det här fallet.
-
Hmm men det intressanta är ju trycket i slangen på marknivå och inte på bottenytan i tanken. Smal slang högre tryck men samma flöde? I din beräkning Anders tar du aldrig med slangens dimension, är det helt oviktig för trycket eller?
Höjden h är höjdskillnad mellan vattenytan i tanken och tappstället.
Jag kan inte se varför smal slang skulle ge högre tryck. Det stämmer väl om man har ett pumpsystem som inte orkar hålla trycket i en grövre slang, när man spolar. Eller om man har en pump utan trycktank och tryckregulator, som går hela tiden. Men här har vi inget pumpsystem.
Brasklapp: Jag baserar mig i stort sett bara på fysik här. Tekniken kan jag måttligt om. Det är lätt att tänka fel om hur det blir i praktiken.
-
Ja men just nu tror jag att jag hajar. Vattenpelarens tyngd är proportionell mot slangens anslutningsarea så de tar ut varandra.
-
Ja men just nu tror jag att jag hajar. Vattenpelarens tyngd är proportionell mot slangens anslutningsarea så de tar ut varandra.
Det ligger något i din tanke, men trycket beror faktiskt inte på formen, t ex om den smalnar av nedåt eller breddas. Det beror bara av vätskans densitet och djup.
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/pflu.html#fp (http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/pflu.html#fp)
-
Det ligger något i din tanke, men trycket beror faktiskt inte på formen, t ex om den smalnar av nedåt eller breddas. Det beror bara av vätskans densitet och djup.
[url]http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/pflu.html#fp[/url] ([url]http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/pflu.html#fp[/url])
Ja precis tack så mycket för hjälpen! Får se hur det blir med byggandet...
-
Jag har hela mitt vattensystem byggt saa.
regnvatten fraan taket leds via stuproer ner i en STOR cemenbehaallare,
lika hoeg som jag och jag kan simma tvaa tre tag tvaers oever naer jag aer inne i tanken,,
sen en urtappning i botten och ovanliggande vatten pressar ju ur saa det behoves ingen fallhoejd om man ska vattna traedgaarden.
jag "vattnar" ju huset och hardaerfoer en pump efter tanken som skjuter paa vattnet in i ledning till huset och saa det orkar pumpa ut naer jag oeppnar kranarna som ju aer ca 1.5- 2m oever markytan daer urtappet ur tanken sitter.
Andra haer nere har tanken paa taket eller paa staellning saa det blir falltryck.
velkomna paa inspektionstur! :)
-
Intressant Vilse! Har då några bilder på det? Vore fränt att använda regnvatten till att spola toan med.
-
Ska se om jag kan göra en liten bildsvit o följa vattnets väg från regn till att komma ut i kranen inne i huset,,
synd att jag inte tog kort när jag skurade tanken invändigt,,lite för kallt att gå ner i vattnet nu,,
-
Har ni några tips på var jag hittar billiga tunnor? Jag kan få tag i kanske 10-20 25 l melassdunkar gratis men det blir så många kopplingar och liten volym så det blir nog dyrt...
-
http://www.blocket.se/ystad/Plast_tanke_25667435.htm?ca=2&w=1 (http://www.blocket.se/ystad/Plast_tanke_25667435.htm?ca=2&w=1)
Här är det billigt. Transporten dock.. :P
-
Blocket, ja..som vanligt.. Man kan också kolla om man har nån firma i närheten som sysslar med rödfärgning..dom får färgen i tunnor.
-
Nytt rent garagetak,,,stuprören går ihop på baksidan,,uppe på cementtanken sitter ett melittafilter,,allt vatten som går i tanken går genom filtret och lock så inget annat batten än genom stuprör o filter,,
tanken skrubbade jag ren invändigt med borste o klorin för något år sen,,och jag toppar upp med lite klorin när tanken är full,,en a två gånger per år,,
uppe på tanken är det en pinne med en svart boll,,flytmojäng inne i tanken så jag ser hur mycket vatten kvar,,i neder kanten sitter ett utrör med en slang som går in i garaget,,självtryck till en elektrisk pump,,från pumpem går rör ca 20 cm under gräsmattan,,jag har ingen djupfrost,,in i huset och till allt som kök, toa, bad , dusch, tvättmaskin,,halvägs in sitter en behållare med filter som jag tvättar eller byter lite då och då när det blir lågt tryck i duschen,,
så fort jag öppnar en kran i huset så känner pumpen at det är tomt och trycker på med vatten,,,
-
Ute i havsbandet har jag på Käringön sett att vissa gamla hus har något slags tank i källaren, och stuprören går in genom väggen. Förekommer förmodligen på fler ställen i Bohuslän.
Plastfat kanske man kan få tag på hos livsmedelsindustri, kemisk industri, större mekanisk industri (skärvätskor etc). Gå på tiggerirunda i industriområden!
-
Nytt rent garagetak,,,stuprören går ihop på baksidan,,uppe på cementtanken sitter ett melittafilter,,allt vatten som går i tanken går genom filtret och lock så inget annat batten än genom stuprör o filter,,
tanken skrubbade jag ren invändigt med borste o klorin för något år sen,,och jag toppar upp med lite klorin när tanken är full,,en a två gånger per år,,
uppe på tanken är det en pinne med en svart boll,,flytmojäng inne i tanken så jag ser hur mycket vatten kvar,,i neder kanten sitter ett utrör med en slang som går in i garaget,,självtryck till en elektrisk pump,,från pumpem går rör ca 20 cm under gräsmattan,,jag har ingen djupfrost,,in i huset och till allt som kök, toa, bad , dusch, tvättmaskin,,halvägs in sitter en behållare med filter som jag tvättar eller byter lite då och då när det blir lågt tryck i duschen,,
så fort jag öppnar en kran i huset så känner pumpen at det är tomt och trycker på med vatten,,,
Du har alltså pump som ger tryck?
Måste du använda klor? Jag antar att du inte dricker vattnet?
Skulle inte vattnet hålla sig fräschare om tanken låg under jord? Mörkt och svalt bör det vara om vatten ska hålla sig.
-
Det är visst tryck eftersom uttappen i tanken sitter i markhöjd,,men det ska ju upp i bänkhöjd o duschöjd inomhus så därför en pump som skjuter vattnet när kran öppnas.
Jag hivar i en flarra klorin rakt ner i tanken när den är full,,men jag har inte gjort det på ett år nu,,ja jag dricker av det,,helt ok.
Cementen håller vattnet svalt, det är iskallt i kranen.
-
Det är visst tryck eftersom uttappen i tanken sitter i markhöjd,,men det ska ju upp i bänkhöjd o duschöjd inomhus så därför en pump som skjuter vattnet när kran öppnas.
Jag hivar i en flarra klorin rakt ner i tanken när den är full,,men jag har inte gjort det på ett år nu,,ja jag dricker av det,,helt ok.
Cementen håller vattnet svalt, det är iskallt i kranen.
OK, jag läste noggrannare nu. Till trädgården använder du alltså inte pump. Vad för slags spridare har du? Eller får vattnet helt enkelt rinna ur slangen? Eller är det droppbevattning?
Jag skulle inte dricka klorin ...
Du bor i AUS eller NZ väl? Är vattnet svalt även på sommaren? Lite märkligt i så fall.
-
OK, jag läste noggrannare nu. Till trädgården använder du alltså inte pump. Vad för slags spridare har du? Eller får vattnet helt enkelt rinna ur slangen? Eller är det droppbevattning?
Jag skulle inte dricka klorin ...
Du bor i AUS eller NZ väl? Är vattnet svalt även på sommaren? Lite märkligt i så fall.
Klorin,,hostar,,vad hette han standup komedy kille,,robert gustafssson,, ;D ;D
Jag är i NZ.
Jag kan öppna med slang rakt ut i trädgården men får då inget sprid och flyttar slangen.
Jag har varit inne i tanken och skurade ur den och det är behagligt svalt även på hetaste sommar.
Antar at det är som när man har vinställ av tegel,,det blir svalt på nått konstigt sätt.
-
Det sägs vara ganska vanligt i u-länder att rena vatten med klorin. Själv minns jag klorvattnet från fältveckorna i lumpen :P. Håller man bara stuprör och tak rent så funkar det säkert bra!
-
Se upp för förväxlingar här. Klor heter på engelska chlorine, och det blir ofta "klorin" vid en slarvig översättning till svenska. Men det har ingenting alls att göra med det blek- och rengöringsmedel som säljs under namnet Klorin här i landet.
-
Jo klor och klorin har en del med varandra att göra.
"Klorin är varumärke för ett rengöringsmedel som består av en lösning av natriumhypoklorit (NaClO) i vatten. På grund av denna ingrediens är klorin basiskt och frigör klor. Klorin används för rengöring, blekning och desinfektion."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Klorin (http://sv.wikipedia.org/wiki/Klorin)
"Klor används vid tillverkning av kalciumhypoklorit (Ca(ClO)2) som används till klorering av simbassänger. I simbassänger används även natriumhypoklorit, (NaClO). Det har också använts som kemiskt vapen.
Egenskaper
Rent klor förekommer som klorgas med formeln Cl2. Klorgas är en gulgrön gas med en mycket stark lukt och reagerar direkt med de flesta ämnen. Gasen är giftig och skapar stor irritation i andningsorganen vid inandning, vid högre koncentrationer är den dödlig.
Förekomst
Klorföreningar är vanliga i naturen och livsviktiga för nästan alla livsformer, däribland människan. Eftersom klor är ganska elektronegativt förekommer klor främst som en jon, kloridjon, i föreningar med malmer och mineraler. Kloridjonen är en del i många salter (klorider) och finns därför i stor mängd i saltvatten.
Många organiska klorföreningar har framställts syntetiskt. I dessa föreningar är kloratomer vanligtvis kovalent bundna till kolatomer. Bland organiska klorföreningar återfinns plaster som PVC, många läkemedel och sötningsmedlet sukralos, men också miljöfarliga ämnen som CFC och PCB."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Klor (http://sv.wikipedia.org/wiki/Klor)
Anm. kloridjoner i vatten är mer eller mindre harmlösa. De är t ex en del av koksalt (natriumklorid). Klorgas löst i vatten är däremot reaktivt. Vad för slags klor som hypokloriten ger framgår inte, men jag förmodar att det är klorgas (löst i vatten) eller enatomigt klor, som lär vara en rätt så aggressiv s k fri radikal.
Klor plus organiskt substans kan som framgår ovan bli både det ena och det andra. Det finns en risk att det bildas skadliga substanser. Hur stor risken är vet jag inte, men det har framhållits som en miljörisk. T ex fanns ett exempel för ca 20 år sen där en svensk kommun hade en ren vattenkälla men en gammal dålig ledning för distribution av vattnet. I stället för att byta ledningen (som var dyrt) klorerade man vattnet. Det sades då av någon miljöorganisation (Greepeace?) att detta innebär en onödig rsik att skapa skadliga substanser, eftersom det kunde finnas små mängder organiskt material i vattnet och organiskt material plus klor är en riskabel blandning.
-
Jag har varit inne i tanken och skurade ur den och det är behagligt svalt även på hetaste sommar.
Antar at det är som när man har vinställ av tegel,,det blir svalt på nått konstigt sätt.
Intressant. Då skulle vi inte behöva kylskåp?
Saken är den att jag funderar på liknande system. Främst för att jag tror att regnvatten är det bästa vattnet för många användningar, eftersom det är så mjukt och därför gör rent så bra: dusch, tvätt, disk. Undantag kanske sköljning av tvättmedel och diskmedel. Å andra sidan går det åt mycket mindre av sådant om man använder regnvatten. Dessutom är det förstås bäst för bevattning. Fast för bevattning kan det vara ännu bättre att ha vattnet i damm eller öppna kärl, soligt och varmt, med alger i.
Till matlagning och dryck är jag mer tveksam. Där föredrar jag bra brunnsvatten.
I alla fall, för att samla regnvatten för hushållsbehov, så har jag tänkt mig minst två betongbehållare nedgrävda i marken. Jag undrar om man kan använda vida brunnsringar och med ett "lock" i botten och täta med cement? Eller blir det bättre att gjuta på plats? Jag tänkte att de skulle vara ca 2 meter djupa och sticka upp bara lite ovan jord. Skyddar man dem på vintern får man frostfritt. Dessutom blir svalt året om. Man använder en behållare åt gången. När den blivit tom görs den ren, och fylls sen på med regnvatten. Vattnet får pumpas upp. En sugledning per tank, plus omkopplare vid anslutning till pump.
Dock blir jag tveksam hur mycket de behöver grävas ned efter att ha läst vad Vilse skriver. Men vi har ju vintern också.
-
Är det inte möjligen så att det blir svalt i tanken på grund av avdunstande vatten?
-
klor eller chlorine,,jag vet inte ,,gör som jag blivit visad,,,
iallafall,,här nere har ALLA regnvatten uppsamling om man inte är ansluten till kommunalt vatten,,
folk ser lite undrane på mej när dom hör att jag när det blir lågvatten i tanken pumpar upp från närliggnade brunn,,får då frågan om jag verkligen dricker vatten som kommer uppp ur backen,,precis tvärtom mot vad vi är vana vid,,,
min vinter är max 10 under nollan nätter i juli,,,och då aldrig kallare än 4 minus,,och det är då 15 grader varmt dadtid så det är aldrig risk för allvarligare frysning än lite segt vatten nån ensatka morgon som kommer igång efter nån timme i dagsljus,,
-
Om man inte vill bygga och snickra för mycket så kan man ju ha en hög behållare istället, det är ju som tidigare visats höjden till ytan som avgör trycket i slangen på marken. Där jag jobbar nu använder vi mycket IBC:er, dessa rymmer 1000 l, är stapelbara och har skruvanslutning på tappkranen.
(http://www.bstephencooperage.com/images/IBC_1.jpg)
denna sorten med stål-botten och liknande med kompositbotten kan staplas fyra högt på bra underlag vilket ger fallhöjd på 4x1,15m = 4,6 meter, den finns även med träpall som botten och kan då staplas tre högt vilket ger 3x1,15 = 3,45 meter fallhöjd. sen är det bara att leka rörmockare och koppla ihop tankarna och säkra upp med stormlinor. 8) och just det, koppla på nån sorts avluftning i ovankant, det går ju inte att ha stora locket öppet om man vill ha in eller ut vatten.
-
Om man ställer dem brevid varandra eller ovanpå varandra spelar väl ingen större roll ur flödessynpunkt givet de har samma utlopp då man bara adderar höjden på vattenpelarna i de sammankopplade dunkarna? Jag tänker som i denna film, då tar man vattenpelarens höjd i en dunk gånger 4 för att få ut den "egentliga" vattenpelaren? ??? MNT's Rainwater Collection System with Manifold (http://www.youtube.com/watch?v=TdqznxPT_cY#)
-
det spelar ingen roll hur många vattenytor du har, de kommer att ligga på samma höjd och det är höjden du får räkna med. Kopplar du på en slang till de fyra tunnorna, går bort ett par meter och håller upp slangen kommer det att sluta rinna när du lyft slangänden till samma höjd som vattenytan i tunnorna.
motsvarande med tank-stapeln, fast du får lyft slangänden till den översta tankens yta. Förutsatt att alla tankarna är sammankopplade och det inte kan komma ut varken vatten eller luft någon annanstans än genom din slang eller på ställen ovanför den översta vattenytan. :)
nyttigt med lite hjärngympa ;)
-
Man kan jämföra med elektricitet, närmare bestämt med en elektrisk spänningskälla. Höjden (och trycket som den ger) motsvarar elektrisk spänning ("spänningen" mellan hög och låg höjd). Det mannen gör på videon när han demonstrerar vattenflödet från sitt system genom att öppna kranen är i princip att kortsluta systemet (=spänningskällan). Då rinner det på bra. Men om man kopplar på en längre slang eller en spridare så gör den motstånd mot vattnets framfart och man får ett tryckfall (jämför spänningsfall) där vattnet ska komma ut. Då kommer det nog inte ut så mycket. Jämför om man kopplar in en elektrisk apparat på för låg spänning. Då händer inte heller så mycket, eller inget alls.
Hur stort vattenflöde vattenmagasinet kan leverera för given höjd motsvarar ungefär maximal strömstyrka som en spänningskälla kan leverera för given spänning. Flera smala rör eller ett tjockt kan öka detta värde. Men om man har fyra smala rör som går ihop till ett smalt så kanske det blir en begränsande faktor. Det kan kanske också bli turbulens när rören möts. Men med det låga trycket man har här spelar det gissningsvis ingen roll.
Systemets effekt (eller motsvarande) borde bestämmas av höjden plus vattenflödet.
Totala mängden vatten i systemet motsvarar laddningsmängd. Systemet kan alltså främst jämföras med ett elektriskt batteri.
-
Man kan googla på gravity-fed. Man får med en del annat också, men jag hittar snabbt detta:
Det ska räcka med en meters höjd för en dusch, och det är ju inte så mycket. Jag ser inget om typ av duschmunstycke, men det lär nog behöva vara anpassat för lågt tryck:
http://www.diydata.com/plumbing/showers/gravity_shower.php (http://www.diydata.com/plumbing/showers/gravity_shower.php)
Här är en pdf-fil om hur man konstruerar såna här system:
http://cee.eng.usf.edu/peacecorps/images/Technical%20Briefs/9%20-%20Visualizing%20Construction%20of%20a%20Gravity-Fed%20Water%20Supply%20System.pdf
-
Om man inte vill bygga och snickra för mycket så kan man ju ha en hög behållare istället, det är ju som tidigare visats höjden till ytan som avgör trycket i slangen på marken. Där jag jobbar nu använder vi mycket IBC:er, dessa rymmer 1000 l, är stapelbara och har skruvanslutning på tappkranen.
denna sorten med stål-botten och liknande med kompositbotten kan staplas fyra högt på bra underlag vilket ger fallhöjd på 4x1,15m = 4,6 meter, den finns även med träpall som botten och kan då staplas tre högt vilket ger 3x1,15 = 3,45 meter fallhöjd. sen är det bara att leka rörmockare och koppla ihop tankarna och säkra upp med stormlinor. 8) och just det, koppla på nån sorts avluftning i ovankant, det går ju inte att ha stora locket öppet om man vill ha in eller ut vatten.
Det låter som man får tömma anläggningen på vintern. Ska den sen fyllas med regnvatten på våren så är det en nackdel att det inte regnar så mycket på vårarna.
-
Det låter som man får tömma anläggningen på vintern. Ska den sen fyllas med regnvatten på våren så är det en nackdel att det inte regnar så mycket på vårarna.
Kan man ha vatenbehållare inomhus i tex garage så att dom inte fryser över vintern och man kan bara koppla bort utomhus delens rör från taket? så fort snön börjar smälta på våren och värsta nattfrosten är över så kan man haka på igen??
-
Det låter som man får tömma anläggningen på vintern. Ska den sen fyllas med regnvatten på våren så är det en nackdel att det inte regnar så mycket på vårarna.
Har man tillrinning från 100 kvadratmeter tak, så får du 1000 liter regnvatten om det regnar 10 mm.
-
Har haft en web sida där det står om hur mycket takyta vs regn i mm och hur mycket vatten i tanken,,men hittar den inte. Länk till en kommunal web sida här nere om vatten
http://www.waitakere.govt.nz/CnlSer/wtr/wtrsavetips.asp#Rainwatertanks (http://www.waitakere.govt.nz/CnlSer/wtr/wtrsavetips.asp#Rainwatertanks)
-
Hej Humle!
Jag räknade inte på det, jag satte ut fem vedstubbar och ställde en vit vattentunna på (1 kubiks tank). Jag har nu självtryck till växthuset och vattnar medan jag tjuvar och binder upp plantorna. När jag är klar hänger jag upp slangen i takstolen. Om jag inte tycker att trycket räcker, ja då kan jag ju ordna högre klossar. Kanske lekablock. Jag prövar mig fram. Det behöver inte vara så avancerat för mig, "bara" funktionellt. Lycka till!
/Terés
-
Ja, ja ....alla fina formler och tekniska förklaringar hur vattentryck uppstår är väl fint och så...
Om man tänker lite lite utanför lådan eller "tunnan" ;D kan man se att en tillräckligt hög behållare kan förse dig med det tryck du behöver även vid vattenuttag i markhöjd. Du kanske inte kan tömma varenda droppe men ett dränbrunnsrör från hängrännans utkastare ner till marken+överfyllningsskydd kan funka. Höjden ger dig trycket!