Alternativ.nu
Övriga ämnen => Meka => Ämnet startat av: JBF skrivet 06 jul-10 kl 23:29
-
Hej alla kunniga mekaniker...
Som ni kanske fattat vid det här laget så har jag inte så stor kunskap inom maskinvärlden.
I alla fall har jag hjälpt min systers svärfar att köra hö i helgen. Då lärde jag mig att jag som har hitchkrok på min MF135:a (1972) inte kan dra tex en självlastarvagn (eller åtminstone inte den vagnen som fanns på gården). Inför framtida inköp av eventuella maskiner undrar jag nu om det är ett "problem" att jag har hitchkrok och inte lantbruksdrag? Kan man inte kombinera detta på något sätt? Kan man sätta dit ett lantbruksdrag i stället eller?
Som ni ser, jag fattar ingenting av detta. Vad är överhuvudtaget vanligast eller "bäst" i ett litet småbruk?
/JBF
-
Hitchkrok är ju en krok som lyfts med hydralen och låses mot traktorn. Redskapet har alltså en stor ögla att haka på kroken.
Lantbruksdrag låser man vagnern med en lös dubb. Draget kan vara med enkel eller dubbelläpp.
Jag tror alla traktorer har drag och de flesta har även hitch, på äldre var nog hitch extra utrustning. Oftast tar man bort draget för att kunna använda hitchen. Man kan på en del traktorer även flytta draget i sidled för att använda hitchen men då brukar det vara risk för att draget tar emot i vagnen när man svänger snävt.
Som jag kommer ihåg MF135:an så hade den vi hade hitch och drag. Men draget hade endast enkelläpp. Om självlastarvagnen i fråga hade koppling till lantbruksdrag måste du ha drag på traktorn.
Kolla på din traktor om det inte finns ett spår att sätta drag på en bit ovan kroken. Jag har aldrig hört talas om en traktor utan drag, kanske har det försvunnit hos tidigare ägare. En smed kan nog skära till en tjock (ca 5 cm) stål bit att använda som drag. Du måste bara veta hur och var hålet som låser draget i traktorn skall vara.
Vidare kanske kraftöverföringsaxel på vagnen inte passar mellan olika typer av drag och traktorer, avståndet på kopplings punkten kan skilja. Kroken sitter närmre än draget på traktorn.
Att klara sig utan drag känns svårt om inte omöjligt, tvärt om är lättare.
-
Håller med föregående. Den MF135 sedan 70-talets början jag är bekant med har både hitch och lantbruksdrag. Lantbruksdraget är av typen enkeltunga som sitter omedelbart ovanför hitchkroken, är vridbart och kan låsas i olika vinklar. Till den traktorn fanns/finns en "adapter" att trä på tungan så det blev en gaffel, vilket vad jag vet är det normala utförandet av lantbruksdrag på modernare traktorer.
Var glad att du har hitch. Lantbruksdrag kan du säkert få ett fixat för en mindre peng. Den enda fördelen med lantbruksdrag framför hitchkrok (bortsett från att vissa maskiner är svåra att anpassa till hitchkrok) är att draget kommer längre bakom traktorn och det därmed kan gå att svänga snävare.
Ett alternativ till lantbruksdraget kan också vara en hålbom mellan lyftarmarna. Det verkar ha varit en relativt vanlig lösning förr i tiden.
-
På många traktorer så har dessutom hitchkroken högre hållfasthet än jordbruksdraget.
Om du vill använda en vagn som har jordbruksdrag så är det bara att antingen sätta en hålbom i lyftarmarna, eller bygga någon form av egenkonstruerat tvärlänksdrag vilket en händig person kan svetsa ihop själv eller så bygger du om draget på vagnen och svetsar dit en dragögla istället - inget av det är någon "big deal".
Hålbom finns att köpa fabrikstillverkat, tvärlänkdrag fixar en händig person till ett själv eller att skära bort gammla draget på vagnen och istället svetsa dit en dragögla (finns också att köpa lösa för fastsvetsning) fixar också en händig person om man bara har en rejäl svets - när du flyttar ut på landet bör du även skaffa en svets som klarar minst 200 ampere, med en rejäl svets kan du göra många jobb själv.
Jag kör numera även balpress med hålbom/tvärlänksdrag och allt annat har jag antingen dragögla eller 3-punktsfäste, även till den gammla harven har jag byggt ett 3-punktsfäste och kasserat den gammla skitkonstruktionen som satt där i original (jordbruksdrag + grimma = värdelöst).
-
Tack för alla svar. Jag har nu äntligen fått in det sista hölasset. Fick två fulla självl.vagnar som tack för hjälpen. Det var trevligt. Jag kollade min traktor närmare och där finns inget utrymme för lantbruksdrag. Pratade med mannen jag hjälpte och vi kollade hans MF35. Han har ju lantbruksdrag precis ovanför hitchen, men jag har kraftuttaget precis ovanför min hitch. Det blir väl till att fixa en hålbom. Det verkar ju smidigt. Inga nackdelar med en sådan eller? Det är väl bara att ha en längre kraftöverföringsaxel?
-
Du gör som du vill men om traktorn inte har stabiliseringsstag till lyftarmarna som går att låsa blir det nog ganska vingligt. Särskilt när man skall backa med vagn. Att köra en tippvagn på hålbom skulle jag inte rekommendera med det går troligen. Jag hade aldrig klarat mig utan drag.
Har du ingen traktorverkstad du kan höra med? Kanske det finns en "kasset" med drag som passar till din traktor.
-
Jo det kan jag absolut höra. Bara inte ingreppet kostar allt för mycket... Stabiliseringsstag till lyftarmarna har jag. Annars hade det varit ett rent helv*te att backa kan jag tänka. Det som jag kan tänkas använda draget till är ju gödselspridare samt ev. självlastarvagn.
-
Här i Finland är jordbruksdrag (eller svenskdrag som vi ibland kallar det) väldigt ovanligt. Då jag importerade skogskärran begagnad från Sverige var det ju jordbruksdrag på den så jag kapade bort det gamla draget av kärran och svetsade fast en vridbar dragögla. Kärran kan välta utan att vrida sönder hitchkroken på traktorn. Det var väl en dags arbete ungefär. Resultatet blev bra.
-
Hej!
Koppla för allt i världen inte en tippkärra till en hålbom!!
När du tippar får kärran förr eller senare bakvikt och då slår hydralarmarna upp med en jäv....la smäll- farligt och troligen skadligt!
Det funkar att dra en kärra/vagn med hålbom men inte om du ska tippa......
Det finns många olika varianter på drag- det är mycket troligt att det finns/har funnits ett fäste för ett lantbruksdrag även på din traktor.
Det är dock en stor fördel om man har hitchdrag på redskapen- sparar tid och är oftast starkare- glöm inte att kolla slitaget på drag och krok då och då.
mvh
-
Nu så är det ju så att de flesta lyftarmar inte kan slå upp utan vidare... det sitter ju en 2 delad gängad länk (typ M22) mellan själva armen och lyften som tar upp krafter såväl uppåt som neråt (gängen är ju till för att kunna justera höjden på lyftarmarna).
Det kanske finns någon jättegammal traktor med annan konstruktion men jag har då aldrig sett något annat än gängad "stång" som koppel mellan lyften och lyftarmarna.
Har ju en slåttermaskin hemma som väger bortåt 700 kg som är sidohängd så att det bara är på ena sidan som armen bär, på den andra sidan trycker armen nedåt. Det skulle ju vara omöjligt att använda denna maskin om lyftarmarna kunde röra sig fritt uppåt....
Tvärtom så kan jag tycka att det är ganska smidigt att koppla vagnar med tvärlänksdrag i någon form då det blir väldigt enkelt att justera höjden på draget, vilket väldigt ofta sitter på fel höjd för att det ska vara optimalt.
Jag har ju även en delburen ("bogserad") 4-skärig plog som sitter bara i lyftarmarna så det är ingen som helst fara att dra tungt i lyftarmarna.
Ofta kan man ju dessutom justera i vilket hål man sätter sprinten till lyftlänken, om den ska kunna röra sig ca 10 cm i höjdled eller om den ska vara stum i höjdled då det som regel finns flera hålalternativ att sätta sprinten i.
Annars är ju som sagt var ett alternativ att skära bort det gammla skräpdraget och istället svetsa dit en dragögla, en dragögla som är vridbar anpassar sig ju efter terrängen till skillnad från jordbruksdraget där det riskerar att man sätter sprinten i spänn både vid sidolutning och i upp/nerförs lut vilket tom i ogynnsamma fall kan bryta sönder draget eller bryta av sprinten.
-
Armarna på min T24 kan slå upp. Att häkta på en kärra i en hålbom som sitter i de armarna kan inte vara någon bra idé.
-
Nä, då är det självfallet en dålig idé, men som sagt var så är det standard att lyftlänken även kan ta upp tryckrafter - dvs inte slår upp.
Du kan ju även få problem med vissa sidohängda redskap med en sådan konstruktion på lyftlänken, vilket förmodligen är skälet till att man inte ser denna konstrution längre... fast volvo har ju haft en del lösningar på traktorsidan som inte har varit riktigt bra.
Vilken konstruktion man än har så måste man ju tänka sig för vad man gör, tänker man efter innan så är det mycket som går bra.
-
På alla mina traktorer kan lyftarmarna gå uppåt. Ska dom inte göra det så får det ju vara en dubbelverkande hydraul..och hur många har det? belarus?
Däremot kan de inte gå upp oberoende av varandra, vilket förklarar att man kan ha en slåttermaskin i t.ex.
-
Hej!
Nu vet jag inte så mycket om väldigt moderna traktorer men vi pratade om en MF ca 1970-75.
Att det går att köra en sidohängd slåtterkross eller liknande beror på att lyftatmarna är kopplade till samma lyftcylinder- dvs en kan inte ensam åka upp eftersom den andra håller emot.
Jag förstår inte riktigt vad för begränsningskätting som det pratas om i ett tidigare inlägg- förklara gärna!
Att det går att dra tungt med dragarmarna har ingen protesterat emot.
Jag har aldrig varit med om att dragarmarna har dubbelverkande cylindrar- berätta vilken traktor detta var?!
mvh
-
Tacitus
Ni har förmodligen mest Belarus traktorer i dina trakter men vi som har tillgång till västeuropeiska maskiner måste vara försiktiga så att inte lyften slår upp ::) Jag har aldrig sett en traktor med dubbelverkande lyft som varit tillverkad utanför gamla Sovjet.
Hmmm.....var bor du? Petrozavodsk? ;)
Jag har en MF 165 och grannen har en MF 135 och en MF35. Av egen praktisk erfarenhet vet jag att lyftarmarna slår upp på alla tre. Lyftcylindern är nämligen enkelverkande så att dragstängerna till lyftarmarna är styva gör ingen skillnad.
-
precis som flera andra har sagt så vore det vansinne, rent livsfarligt, att nyttja en tippkärra i hålbommen, i alla fall om man ska tippa av ett lass, den slår ofelbart upp och har du otur så ryker sprinten och draget kommer uppfarandes i ryggen på dig..
men du har rätt i att det går bra att dra saker i hydraularmarna, de heter ju liksom så, dragarmar..
så att t ex dra hövagnar eller andra, just, vagnar går bra, dom belastar ju inte draget (oavsett det är lbr-drag eller hitchkrok) vare sig positivt eller negativt..
gör ett test på din MF, sänk ner armarna till nedre halvan, ta i bägge armarna och lyft dom för hand, jag ger mig f*n på att du klarar att lyfta dom i topp..
-
"tacitus" är ute o simmar på de flest traktoret är hydralen enkelverkande dvs lyfter enbart uppåt, sätt armarna tex mot en stubbe o se om du lyfter traktor troligen inte mvh Mats
-
Ja som sagt det heter dragarmar för det är till för att dra i. Men att dra redskap, inte för att hänga på tunga tippkärror. Det som Tacticus skrev "lyftarmar" är alltså dragarmarna. Det är lyftgafflarna (eller ibland lyftarmar kallat) som via lyftarmarna (gaffellänkarna) lyfter upp dragarmarna. Mordernare traktor och framförallt större använder inte intern hydraulcylinder som påverkar lyftgafflarna inne ifrån utan har synliga hydraulcylindrar på var sida som lyfter upp dem (och därmed lyftarmarna osv.).
Som sagt så rör dem sig tillsammans uppåt och neråt. Om man höjer lyften till max innan man börjar tippa kanske det går (eller så går något sönder för att det blir för hög negativ belastning).
Just kärror som lyfter traktorn är riktigt farligt. Många kör med enorma lastväxlarvagnar idag, när de flyter på flak så blir det väldigt stor negativ belastning på hitchkroken, spärren för den är inte gjord för sådana laster så det släpper ibland, då åker draget upp men kommer sedan ner i traktorhytten. Har för mig en arbetare (lärare?) vid ett lantbruksgymnasium dog förra året just pga. det här. För att göra detta säkrare försöker man gå över till dragkula modell kraftigare.
Vidare så är jag skeptisk till att köra med kärror i lyftarmarna då det slänger till rejält då och då. Känns som det skulle kunna häva sönder saker. Ferguson rekommenderade stag som kopplas från ungefär dragarmarnas fästen till redskap (hålbom i det här fallet) och upp till toppstagets fäste. Det var väl på tiden innan man hade fixat teleskopiska begränsningslänkar (som inte alltid ser så hävligt infästa ut).
För att återgå till det ursprungliga. Jag har för mig jag läste att man kunde få MF100-serien med skogsdragkrok. Det var då helt enkelt utan jordbruksdrag (lantbruksdrag) så frigångshöjden blev lite högre på den redan väldigt låga frigångshöjden traktorn har. Så det är nog sådant JBF har.
Man kan köpa en svängbar dragbrom med infästning och allt i England för £110 men det är ju då bara lantbruksdrag (fast gaffel). Hitchkrok är väl en rätt nordisk sak. Bästa är nog att ringa några traktorskrotar och fråga. Det var så jag fick tag i mitt förlängningsdrag (med nedsänkning) så jag kunde använda hårdpressen på traktorn. Ferguson har ju egenheten att ha kraftuttaget monterat väldigt lågt (nära dragen).
http://www.tktraktordelar.se/sve/index.asp (http://www.tktraktordelar.se/sve/index.asp)
http://www.gidos.se/sv/ (http://www.gidos.se/sv/)
Telefonnummer till några fler
http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?p=104707#104707 (http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?p=104707#104707)
Det du ska fråga efter är en komplett kassett för lantbruks- och hitchdrag (med kroken och själva draget såklart också). Jag vet inte hur lika "skogsdragkroken" är, om delarna från den passar in så man kan föra över utifall de inte har en hel komplett.
-
Jag har nu varit ute och tittat på lite konstruktioner på traktor... det verkar ju tyvärr vara så att jag hade fel angående hydrauliken på lyftaramarna.
Det är ju så att man rent tekniskt skulle kunna sätta ett ventilpaket på en kolv så att den "sitter fast" där man ställer in den och varken kan röra sig uppåt eller neråt utan att man rör spaken, i min enfald trodde jag att konstruktörerna skulle tänka på samma sätt som jag... vilket dom tyvärr inte har gjort utan det sitter verkligen bara 2 st enkelverkande kolvar med enklast tänkbara anslutning - en synnerligen primitiv och bristfällig lösning som dom dessutom anser att man ska behöva betala hutlösa pengar för.
Dock tar ju lyftstängerna till hitchen i om armarna slår uppåt och dessa går på min traktor (ej vare sig Belarus eller Zetor ;D) att ställa in så att de tar stopp innan man riskerar att slå sönder packningen på kolvarna...
Dock får man säga att om dessa traktorer har dubbelverkande kolvar i lyften så är ju deras lösning bättre då man kan relativt enkelt bygga så att man kan ställa om mellan stum dubbelverkande eller flytande enkelverkande efter situationen.
Att de jordbruksredskap man köper ofta ligger på en teknisk nivå som motsvarar en fjortis som har blivit lössläppt i garaget med pappas vinkelslip har jag redan resignerat inför och idag skulle jag många gånger antingen bygga grejjerna själv eller bygga om begagnade redskap hellre än att köpa dåliga konstruktioner för dyra pengar... men att lyften på traktorn skulle vara så förbaskat primitiv var ändå djupt nedslående.
Ska fundera lite på om det går att förbättra och om hur mycket det i så fall skulle kosta - en hydraulisk toppstång är ju för tusan 100 ggr mer genomtänkt än 3 punktslyften iom med att man har pilotventil m.m. på den.
-
Idag vore det naturligtvis en barnlek att bygga dubbelverkande 3p-lyft på alla traktorer. När 3p-lyften en gång standardiserades var det troligen en inte obetydlig merkostnad. Frågan är bara om det är till någon nämnvärd nytta att ha dubbelverkande 3p-lyft. Redskap avsedda för 3p-lyften är anpassade för att gå i flytläge. Man kan maximera djupet, men de kan röra sig uppåt fritt. Armarna kan dock inte röra sig individuellt. Vill man dra tippkärror och liknande i hålbom vore som konstaterats dubbelverkande funktion bra, men det finns andra och i de flesta fall bättre lösningar på det problemet.
-
@Tacitus:
mjo, det må vara hänt att du anser att 3-punktslyften är primitivt konstruerad.
men jag tror att anledningen till att man inte år 2010 har tänkt om beror att det skulle krävas en såpass mycket mer avancerad hydraulik för att dragkraftsregleringen att det inte är ekonomiskt försvarbart.
visst fan är det kul och intressant med tekniskt avancerade maskiner, men frågan är hur kul dessa maskiner kommer att vara när dom får 10-15 år på nacken, elektroniken i dagens traktorer tror jag kommer att bli intressant då.
tittar man på en BM Volvo 350, Boxern, byggd på 50-60 talet, den tuffar och går trots sin ålder, kommer dagens traktorer ens att gå att få igång när dom uppnått en så aktningsvärd ålder, inte tror jag det i alla fall..
-
Många kör med enorma lastväxlarvagnar idag, när de flyter på flak så blir det väldigt stor negativ belastning på hitchkroken, spärren för den är inte gjord för sådana laster så det släpper ibland, då åker draget upp men kommer sedan ner i traktorhytten. Har för mig en arbetare (lärare?) vid ett lantbruksgymnasium dog förra året just pga. det här. För att göra detta säkrare försöker man gå över till dragkula modell kraftigare.
det var Driftsledaren på Jälla naturbruksgymnasiums skoljordbruk som förolyckades i höstas (2009).
han skulle rangera en överlastad container när draget på traktorn brast.
tragiskt att det händer och det lär inte vara den sista heller, i alla fall efter vad jag har sett på bilder som finns i diverse fotoalbum på bondeliv.se.
-
När vi ändå är inne på det - varför har Belarus dubbelverkande trepunktslyft?
Nytta som jag kan komma på är om man använder grävskopa/griplastarkran/wirespel i trepunktslyften att den då kan trycka ner (lägga kraft på) stödbenen som dessa har.
Men vid jordbearbetning osv. vill man ju inte klämma ner redskapen - då lättar ju belastningen på bakaxeln och slirning uppstår (just det fergusons system designades för att förhindra, att traktorn själv höll koll på det och såg till att det inte gick för tungt).
-
Hydrauliken som krävs för en 3-punktslyft som är omställbar mellan flytläge och dubbelverkande med att kolven "sitter fast" i det läge man ställer den är vardagsmat idag, tex omställbart mellan flyt och dubbelverkande är ju idag vanligt förekommande på traktorns vanliga hydrauluttag och pilotventil är ju standard på hydrauliska toppstänger.
På en traktor för 895 000 så skulle det göra att traktorn istället kostade 896 850 istället, typ :-X
Det känns extra fånigt när funktionen för att ställa om mellan enkelverkande/flyt och dubbelverkande redan faktiskt finns på min traktor från 84... fast på de vanliga hydrauluttagen och inte på 3-punkten.
Fördelen med att ha dubbelverkande är ju om man kombinerar med pilotventil, då står alltid 3 punkten på exakt den höjd man ställde den på med spaken utan att röra sig vare uppåt eller neråt.
Med en ratt för att ställa om mellan flyt/dubbel så kan man ju ändra med ett enkelt handgrepp innefrån hytten om man vill ha flytläge eller ej. Det är ju dessutom många redskap idag som antingen är delburna eller bogserade och då har man ju ingen större nytta av vare sig dragkraftsregleringen eller flytande lyft.
Fasen då vi på våran traktor tom har en egen pump bara för inre hydraulik, dvs lyften, så känns det som att det skulle vara ett relativt enkelt ingrepp att skifta styrsystem + kolvar på 3-punkten... men det hamnar nog ganska långt ner på "att-göra-listan".
En annan sak man vinner på dubbel + pilotventil på 3-punkten är att man får ett säkrare och bekvämare drag än vad både hitchen och jordbruksdraget är - man slipper att stå och gräva långt inne mellan bakhjulen på traktorn, det är illa nog att behöva göra så när man ska koppla kraftuttaget - vilket egentligen är det enda som behöver finnas just där då hydrauluttag + bromsuttag + eluttag lika gärna kan sitta på tex bakskärmen.
Många redskap skulle dessutom må bra av att man driver dom hydrauliskt istället för med K-axel, men frågan är ju hur pass bra pumpen i traktorn är. På tex redsapsbärare och hjullastare så har du ju inget mekaniskt kraftuttag utan snöslungor och fräsar etc drivs alltid hydrauliskt.
Man får även enkla möjligheter till att justera draget i höjdled, kan enkelt ha sidoförskjutning (större sådan än med jordbruksdraget), det blir enkelt att se draget när man ska koppla, man minskar risken för att draget går emot bakhjulen när man svänger.
Skulle man sedan också byta de stänger som reglerar dragarmarnas rörelser i sidled mot 2 hydraulkolvar så skulle det bli ännu enklare...
Nä det är nog dags att börja tänka om rejält på traktortillverkningen, det finns ju mycket att förbättra.
Det är ju märkligt nog inte förrän på senare år som man tex har börjat bygga med sluttande motorhuv så att man har möjlighet att se vad som är framför traktorn - annars har du en stor huv + "skorsten" + grovrenare mitt framför näsan bär man försöker se nått.
-
Traktorutvecklingen går i sin lilla egna takt.. Betänk hur traktorerna såg ut 1945..tändkulor och grejer..samtidigt som det satt avancerade V-12 motorer i flygplanen..Tekniken fanns ju alltså.
Trepunkten har nog bara hängt med genom åren, man var nog väldigt nöjd när man kunde börja lyfta saker alls..och sen har det bara rullat på.
Varför ryska traktorer är utrustade som dom är..i många avseenden..det lär nog förbli en gåta :)
-
Varför ryska traktorer är utrustade som dom är..i många avseenden..det lär nog förbli en gåta :)
Någon GOST-standard eller femårsplan som har pekat med hela handen och gett order till traktortillverkarna om vad det ska finnas för utrustning?
-
Nått som kamrat Stalin beslutade om i sin oändliga vishet ;D
Jag kom på en distinkt fördel faktiskt med dubbelverkande nämligen sjunkhastigheten, vintertid kan det vara ett helsicke med sjunkhastigheten på 3-punkten om traktorn är kall och man kör tomt eller har lätta redskap.
Har man då dubbelverkande kan ju få upp den hatigheten rejält, man kan ju även med rätt ventiler hålla inställd sjunkhastighet oberoende av vikten på redskapet + att man kan få sekundsnabb sänkning av redskapet efter vändning på vändteg - körde en NH årsmodell 2006 som var värdelös på detta, vid plöjning hann man köra åtminstone 15-20 meter innan plogen var nere i backen :o hade det varit jag som hade betalat för den vete tusan om jag inte hade reklamerat eländet till maskinhandlaren...
-
[...]
Fördelen med att ha dubbelverkande är ju om man kombinerar med pilotventil, då står alltid 3 punkten på exakt den höjd man ställde den på med spaken utan att röra sig vare uppåt eller neråt.
[...]
En annan sak man vinner på dubbel + pilotventil på 3-punkten är att man får ett säkrare och bekvämare drag än vad både hitchen och jordbruksdraget är - man slipper att stå och gräva långt inne mellan bakhjulen på traktorn, det är illa nog att behöva göra så när man ska koppla kraftuttaget - vilket egentligen är det enda som behöver finnas just där då hydrauluttag + bromsuttag + eluttag lika gärna kan sitta på tex bakskärmen.
Många redskap skulle dessutom må bra av att man driver dom hydrauliskt istället för med K-axel, men frågan är ju hur pass bra pumpen i traktorn är. På tex redsapsbärare och hjullastare så har du ju inget mekaniskt kraftuttag utan snöslungor och fräsar etc drivs alltid hydrauliskt.
Man får även enkla möjligheter till att justera draget i höjdled, kan enkelt ha sidoförskjutning (större sådan än med jordbruksdraget), det blir enkelt att se draget när man ska koppla, man minskar risken för att draget går emot bakhjulen när man svänger.
[...]
Men vad blir bättre? Vi förstår att trepunktslyften kommer stanna kvar i samma läge.
Att spärra redskap på en viss höjd låter för mig som att de riskerar mer att skada redskapen än om de kan flyta fritt. Vilka redskap är det? Jag nämnde ju några saker förut men det är ju redskap som egentligen inte hör hemma på en traktors trepunktslyft (grävaggregat sitter på en grävlastartraktor, skogskran och wirespel brukar man bäst endera montera på vagnen eller rammontera/takmontera på en jordbrukstraktor om den ska användas i skogen. De är ju kompromissredskap helt enkelt.
Gällande draget antar ju du tänker på att använda en hålbom. Att använda till annat än väldigt lätta (relativt) lastar är ju inte att rekommendera då traktorn blir för lätt i framänden (att då belasta den med mer vikt är ingen bra lösning - bota symptomen bara). Hitchen med utskjutbart drag (som de oftast är gjorda idag) så behöver man ju inte in och gräva mellan bakhjulen. Snäva svängar har man nog offrat just pga. att kunna lasta tyngre på draget utan att traktorn blir lätt i framänden. Och jordbruksdraget är ju på moderna maskiner inte så använt så man behöver ju inte sparka på något som redan ligger.
Själv tycker jag nog inte det är så sådant stort bekymmer att komma åt att koppla in olika slangar/kablar att de skulle behöva sättas på bakskärmen istället.
Kraftuttagsaxeln blir nog kvar av anledningen att man inte förlorar lika "mycket" kraft som vid hydrostatisk drivning av redskap. Bönder är snåla och vill ha ut maximal kraft - inte kommunalt där man trär på en sopvals på en stor midjestyrd lastmaskin (overkill).
I längden med alla stora plötsliga krafter uppåt, neråt och i sidled med något stort och tungt så är nog trepunkten rätt ömtålig.
-
[...]
Jag kom på en distinkt fördel faktiskt med dubbelverkande nämligen sjunkhastigheten, vintertid kan det vara ett helsicke med sjunkhastigheten på 3-punkten om traktorn är kall och man kör tomt eller har lätta redskap.
Har man då dubbelverkande kan ju få upp den hatigheten rejält, man kan ju även med rätt ventiler hålla inställd sjunkhastighet oberoende av vikten på redskapet + att man kan få sekundsnabb sänkning av redskapet efter vändning på vändteg - körde en NH årsmodell 2006 som var värdelös på detta, vid plöjning hann man köra åtminstone 15-20 meter innan plogen var nere i backen :o hade det varit jag som hade betalat för den vete tusan om jag inte hade reklamerat eländet till maskinhandlaren...
Hmm vad finns det för lätta redskap som används vintertid (när det är kallt) på en modern större traktor?
Nu kan jag inte NH men reglering av sänkhastigheten har ju varit möjligt i årtionden. Var den felinställd? T.o.m. så man på Valtra har sänkhastighetsinställning och snabbsänksknapp (antar redskapet får falla fritt då). Räcker inte detta?
Jag håller med om att exakt inställning av trepunktslyften är en rolig grej men i det stora hela verkar det ju inte finnas tillräckligt stora användningsområden för att detta ska slå igenom.
-
Flytläget finns ju ändå iom att du har avlånga hål som gör att armarna kan röra sig en del, ytterligare "flyt" är ju knappast nödvändigt - i synnerhet inte när vi jämför med andra redskap som tex skogsfräsar som sitter på redskapsbärare med dubbelverkande hydraulik eller snöfräsar på hjullastare som sitter även de med dubbelverkande hydraulik.
Dessutom är det ju som jag sagt tidigare en enkel sak att vrida på ett vred om man nu vill ha enkelverkande med "flyt", flytläge finns fö automatiskt fast med dubbelverkande kolvar sedan 80-talet på hjullastare.
Samtidigt som burna redskap blir allt ovanligare, harvar och plogar är ju idag ofta delburna eller bogserade vilket även gäller slåtterkrossar, såmaskiner m.m.
Vad gäller jordbruksdraget som sitter i kasset så är dessa ofta dimensionerade för lägre laster än 3-punkten, så det är snarare tvärtom att det många gånger går att dra tyngre kärror i 3-punkten än i jordbruksdraget men då med de risker som den enkelverkande hydrauliken för med sig.
På våran traktor hemma skiljer det åtminstone 1500 kg på vad man får ha för "kultryck" sas i jordbruksdraget kontra dragarmarna - till 3-punktens fördel.
Idag har man ju påfallande ofta lastare på traktorn, så då blir ju inte traktorn baktung i första taget.
Nä, jordbruksdraget hänger nog mest med av tradition... det finns rejält med utvecklingspotential på jordbrukstraktorer.
Tack och lov har vi kommit dit i varje fall att man inte måste ha spakar till allting längre bara för att gammla bondgubbar inte förstår sig på annat än spakar ;D
Inte heller kraftöverföringen med k-axel är utan förluster, dessutom innebär den en massa rörliga delar = mer underhållskostnader. Den mekaniska kraftöverföringen för ju även med sig en massa vinkelväxlar, kedjedrev, remskivor m.m. på redskapen där man också förlorar en hel del effekt.
Jag uppskattar att man på många redskap med mekanisk kraftöverföring förlorar bortåt 5-15 % i diverse vinkelväxlar, kopplingar, remskivor m.m. medan man med en hydraulisk kraftöverföring skulle kunna komma ner i hälften av detta.
Vad gäller sjunkhastigheten på NH:n så grävde jag väldigt djupt i instruktionsboken om detta men den var inte reglerbar, vilket dock tex MF hade ett antal årtionden tidigare.
Ett litet schacktblad används ofta på traktorn vintertid - ett billigare sådant väger ofta inte mer än sådär 100-150 kg vilket får betraktas som "lättviktare" på 3-punkten.
-
hmm, har du provat att dra något tyngre i 3-punkten..?
på förra jobbet hade vi en 4-meters Väderstad Rapid, den hängde bara i dragarmarna via en s k mellanpackare och vägde ca 6,5 ton fullastad, alltså inte så märkvärdigt tungt..
traktorn vi hade framför var en 170 hk Case IH och man hade jämt göra att får styrning på den när man hade hissat upp mellanpackaren (vilket man gjorde i transportläge)..
tyvärr testade jag aldrig att väga hur mycket man belastade traktorn med..
när det gäller att ha hydrauldrift istället för kraftöverföring så är jag skeptisk, dels så skulle det krävas värre och kostsammare pumpar, värre kylningsanordningar till oljan, dessutom så är underhållskostnaderna för hydraulik otäckt dyra..
sen är frågan den hur billig t ex en hackvagn eller storbalspress skulle vara med tanke på vilka krafter som dom gör av med, hydraulmotorn som ska driva dessa saker kommer inte att vara gratis..
men det är klart, varför göra någonting enkelt när man kan krångla till det för sig..
-
Jo precis, varför ha 70-14 remskivor, vinkelväxlar och kuggdrev när man kan ha en hydraulmotor...
Det blir ju en mycket enklare konstruktion med hydraulisk drift än med mekanisk dito.
Förr i världen var det ju vanligt i industrin med en massa remskivor och elände hängandes överallt... idag har man bättre grejjer.
-
Att man använder hydrauldrivna redskap på grävmaskiner och hjullastare är knappast ett resultat av att det är en lösning med bra verkningsgrad eller att det är billigt. Det är snarare resultatet av att en mekanisk transmission i dessa fall är praktiskt omöjlig. Det har funnits fyrhjulsdrivna traktorer med hydrauliska hjulmotorer fram - det var ingen succe. JF tillverkade en kort period bogserade slåtterkrossar med hydrauldrift. Den lösningen blev heller inte långlivad.
Kraftuttaget på en traktor är en tämligen enkel konstruktion med små förluster, i synnerhet jämfört med om motsvarande effekter skulle överföras hydrauliskt till bakomvarande redskap.
Transmissionerna på de redskap jag är bekant med skulle inte bli nämnvärt enklare om de vore hydrauliskt drivna. På rundbalspressen ska samtliga valsar + inmatningsrotor, sidoskruvar och pick-upp drivas. Att montera en hydraulmotor per position vore ingen bra lösning och definitivt dyrare än dagens. Dessutom skulle det krävas en mycket stor hydraulpump, oljevolym och oljekylare på traktorn för att klara att överföra de effekter som krävs. Plastaren är redan hydrauldriven eftersom den går intermittent, är svår att driva mekaniskt och fodrar liten effekt.
Dubbelverkande trepunktslyft är en lösning på ett icke-problem. Dagens trepunktslyftar går utmärkt att reglera hastigheten, djupet, maxhöjden, osv på. Den enda gång jag upplevt att dubbelverkande 3-p skulle tillfört något är för att spara några sekunders sänkhastighet när man ska använda hitchkroken vintertid.
När det gäller delburna redskap är dragkraftsregleringen fortfarande i högsta grad relevant. Det går utmärkt att med dragkraftsreglering eller slirningsreglering samköra 3-p lyften med exv bakhjulet på en delburen plog på moderna traktorer.
-
Det finns ju en mycket enkel förklaring till varför man inte använder hydraulmotorer där det inte är nödvändigt. Den stavas pengar.
Det är ju bara att kolla på prislistor för hydraulikkomponenter, så inser man strax att det är en helt ohållbar lösning, om man till rimliga kostnader vill överföra de krafter som det nuförtiden är frågan om.
Lantbruk är inte en bransch som behöver dra på sig konstlade kostnader, dom kommer så bra ändå.
-
Hej!
Tråden har nu lämnat ursprunget avsevärt..........
Kolla med traktorskrotar mm om du kan fixa en hich till din traktor, anvönd drag/lyftarmarna med måtta (inga tippande kärror).
lycka till!!
mvh
-
Hej!
Tråden har nu lämnat ursprunget avsevärt..........
Kolla med traktorskrotar mm om du kan fixa en hich till din traktor, anvönd drag/lyftarmarna med måtta (inga tippande kärror).
lycka till!!
mvh
Oj, här åker man till Sundsvallsskogarna en vecka och vad finner man när man kommer hem ;D
Ja, det blir till att inhandla en kassett med lantbruksdrag. Iofs kommer jag säkerligen aldrig använda någon tippkärra så en hålbom kanske kunde fungera. Det enda är ju att det är så förbannat trångt mellan kraftuttaget och hitchkroken (precis som någon nämnde i tråden tidigare)
-
Oj, här åker man till Sundsvallsskogarna en vecka och vad finner man när man kommer hem ;D
Ja, det blir till att inhandla en kassett med lantbruksdrag. Iofs kommer jag säkerligen aldrig använda någon tippkärra så en hålbom kanske kunde fungera. Det enda är ju att det är så förbannat trångt mellan kraftuttaget och hitchkroken (precis som någon nämnde i tråden tidigare)
Ja MF har kraftuttagen irriterande nära dragen. Har du bild på hur det nu såg ut med endast hitchkrok (nyfiken)?
Själv fick jag köpa en ett slags förlängningsdrag när jag skulle använda hårdpressen. Ser ut ungefär så här i principen så här (http://fileresource.sitepro.com/filemanager/66/imagecollections/1956/44493449-5CEF-AC5E-1520-DC874420F5DB.jpg), fast det är en gammal pryl (svenska MF orginal? Passar som handen i handsken på just mitt drag), låsningshålen är istället på ovan-/undersidan så man på så sätt fäster det i vanliga draget. Med detta fick jag pressen en bit ut (bra för den långa kraftuttagsaxeln som slapp kapas av) och fick ner det så kraftuttagsaxeln ö.h.t. kom åt tappen utan att ta i sitt stöd (har jag för mig).
Så det kanske är något att tänka efter före på. Den saken fick jag tag på en traktorskrot, svindyrt men tyckte inga andra alternativ dög.
Förresten så jag nämnde något om stabiliseringsstag från hålbomen upp till tryckstångsfästet, det ser ut så här (http://www.ploughmyfield.com/images/My%20Drawbar.JPG).
-
Ja MF har kraftuttagen irriterande nära dragen.
Ja verkligen.. Jag skall ta ett foto så snart jag vet hur jag får in fotona i nya datorn. Av en slump hittade jag en hålbom på granngården idag, men 725:- hade jag inte lust att punga ut med, inte innan jag försökt leta rätt på nån gammal först. Finns de där stabiliseringsstagen att köpa i landet eller?
-
Om du bestämmer dig för vilken höjd du ska ha bommen på, så kan ju vilken smed som helst böja till ett par plattjärn och borra hål i. Det ska ju kunna gå för ett par hundralappar. De man köper är ju teleskopiska, och då är det ju något mer mickel att få till.
-
Hej!
Dragbom som är teleskopisk??
mvh
-
Hej!
Dragbom som är teleskopisk??
mvh
Jag tror att det är stabiliseringsstaget som är teleskopiskt...
-
Ja, alltså järnen som går upp till tryckstångsfästet är ju i orginal justerbara på längden, så man kan välja vilken höjd man vill ha på dragbommen. Men vill man tillverka dom själv så kan man ju hoppa över justerbarheten, det är ju egentligen inte så viktigt.
-
Nu har jag inte lusläst alla inlägg så det här kanske blir en upprepning, men jag har sett mängder av traktorer som har jordbruksdraget monterat under hitchdraget. När man vill använda hitchdraget tar man helt enkelt loss jordbruksdraget via ett par sprintar...
Och en liten fundering ang flakväxlarkärror, man borde väl kunna gå över till vbg-drag till sånt? Istället för nya lösningar med kulor och grejer? När jag jobbade på swecon i Umeå byggde vi på VBG-drag på flera hjullastare, det gick alldeles utmärkt.
-
Och en liten fundering ang flakväxlarkärror, man borde väl kunna gå över till vbg-drag till sånt? Istället för nya lösningar med kulor och grejer? När jag jobbade på swecon i Umeå byggde vi på VBG-drag på flera hjullastare, det gick alldeles utmärkt.
vbg-draget är inte heller gjort för någon större vertikal belastning, visst man drar uppåt 35-40 ton i dom men det är ju fortfarande horisontell belastning..
-
vbg-draget är inte heller gjort för någon större vertikal belastning, visst man drar uppåt 35-40 ton i dom men det är ju fortfarande horisontell belastning..
Fast man har ju tippkärror i lastbilssvängen med? Kompisen hade t.o.m lyftbar främre axel på sin, då hänger ju halva kärran på draget...
Och tex en lös dolly måste ju få en del vertikal påverkan på draget?
-
Hej!
Dragbom som är teleskopisk??
mvh
Han menar stabiliseringsstagen som går upp till tryckstångsfästet, bilden jag länkade till (http://www.ploughmyfield.com/images/My%20Drawbar.JPG).
Jag har själv inte sett sådana alls i verkligheten. Kan tänka mig att det är lite ovanligare då i utlandet tror jag vissa traktorer saknade en ordinär dragbom - hålbom var enda alternativet och teleskopiska stabiliseringsdrag som fästs till bakaxeln inte var i allmänt bruk ("uppfunna" ens?) så vill man ha något bättre än att dragarmarna slängde i sidled. I Sverige hade man alltid jordbruksdraget och kunde köra med. Men bara en teori alltså.
Dessutom med en hålbom får man passa sig så gaffeldraget på vagnen/redskapet är tillräckligt "djupt". Om inte så kommer de ta i bommen när man svänger för mycket (metallstycket i mellan pinnarna av draget.
-
Jag har nog fattat det som att de sitter upp till tryckstångsfästet, och är justerbara, för att man ska kunna bestämma en höjd på bommen. Grållen, t.ex, har ju ingen lägesreglering på lyften, den är ju helt uppe, eller helt nere.
-
Ja MF har kraftuttagen irriterande nära dragen. Har du bild på hur det nu såg ut med endast hitchkrok (nyfiken)?
Här kommer ett foto på närheten mellan kraftuttaget och hitchen på min MF. Var f*n får man plats med en kasset med lantbruksdrag på denna?
-
På de flesta äldre traktorer så sitter ju draget under hitchen.
-
Fast jag tror i ärlighetens namn att det blir enklare att svetsa fast dragögla på de redskap du vill dra istället, i synnerhet om det är en hitch som sitter fast i frankant och bara svänger ner i bakkant istället för att hela draget åker rakt ner.
-
Ja, kanske är det smidigare att svetsa fast öglor på redskapen. Det blir väl bökigt att ha lantbruksdraget under hitchen. Jag vet inte riktigt hur långt lantbruksdraget är men risken är ju stor att den är i vägen vid backning med hitchen nerfälld...
-
Nej ivf min Massey har hitchkroken under jordbruksdraget. Jag lyckades hitta en bild på en 135:a som har så samma konstruktion är även använd där. Jag bifogar bild från min 175:a.
När man ska ha något i hitchen kan man endera ta bort lantbruksdraget, genom att släppa lös en liten sprint (när man sänkt ner hitchen) så man kan dra ut lantbruksdraget. Eller så gör man som jag, det enklare. Bara sidojusterar draget lite så är det ingen risk att draget tar i bommen från en vagn (i t.ex. en svacka).
Observera att jordbruksdraget inte sjunker ner med hitchkroken
Jag tycker väl att lantbruksdraget är bra att ha. Några telefonsamtal till skrotar kostar varken så mycket tid eller pengar. Sen vet man vad det kostar, då kan man ju ev. se att är bättre att svetsa roterbara öglor på redskapen.
Edit:
Jag lider av problemet att ofta glömma bifoga filer i e-post, klistra in länkar eller bilder på foruminlägg etc...
Bilden jag syftar på i inlägget är här:
http://pici.se/p/bhqFQZEZk/?size=fullsize (http://pici.se/p/bhqFQZEZk/?size=fullsize)
-
Nej ivf min Massey har hitchkroken under jordbruksdraget. Jag lyckades hitta en bild på en 135:a som har så samma konstruktion är även använd där. Jag bifogar bild från min 175:a.
När man ska ha något i hitchen kan man endera ta bort lantbruksdraget, genom att släppa lös en liten sprint (när man sänkt ner hitchen) så man kan dra ut lantbruksdraget. Eller så gör man som jag, det enklare. Bara sidojusterar draget lite så är det ingen risk att draget tar i bommen från en vagn (i t.ex. en svacka).
Observera att jordbruksdraget inte sjunker ner med hitchkroken
Jag tycker väl att lantbruksdraget är bra att ha. Några telefonsamtal till skrotar kostar varken så mycket tid eller pengar. Sen vet man vad det kostar, då kan man ju ev. se att är bättre att svetsa roterbara öglor på redskapen.
Edit:
Jag lider av problemet att ofta glömma bifoga filer i e-post, klistra in länkar eller bilder på foruminlägg etc...
Bilden jag syftar på i inlägget är här:
[url]http://pici.se/p/bhqFQZEZk/?size=fullsize[/url] ([url]http://pici.se/p/bhqFQZEZk/?size=fullsize[/url])
Ja precis så ser det ut på den MF135:a som jag har kikat på IRL, hos grannen jag hjälpte med hö. Ja jag vet varken ut eller in hur man skall göra. Ett drag kostar ju inte så mycket att fästa på de redskap jag kommer att behöva, så kanske skall man svetsa fast kuldrag istället för att klämma in en kassett. Beror givetvis på kassettens kostnad. Skall ringa runt till ett par skrotar och kolla.
Det är väl ingen skillnad att svetsa på kuldrag på tex farsans fastgödselspridare som det idag är lantbr.drag på. Det ändrar väl inget annat mer än själva draganordningen. Höjdskillnad mellan min hitch och andras lantbruksdrag kan ju ändå skilja så att säga..
-
Varför har Belarus dubbelverkande trepunktslyft?
Det är praktiskt om man ska ha lös bakdäcken, då lyfter man bara upp bakdelen på traktorn med hydrauliken :)