Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Fordonsdrift => Ämnet startat av: Henriksson skrivet 14 maj-10 kl 10:12
-
Oljan är helt avgörande för den svenska livsmedelsproduktionen. För 35 år sedan fanns en plan för att köra de svenska traktorerna på gengas om oljeimporten stannade, men i dag finns ingen alternativ lösning förberedd.
Ganska snabbt kan en större kris innebära att bränsle och andra insatsvaror till jordbruket stryps.
Om gränserna stängs ska den svenske bonden ge folket mat på bordet, men då krävs att traktorn går att tanka.
Från andra världskriget och ända in på 70-talet sågs den svenska skogen och torvmossarna som en närmast outsinlig källa till drivmedel under en kris. Även om man kan producera biodiesel ur svensk råvara finns i dag ingen beredskapsplan för alternativt bränsle.
Hur kan det vara en nyhet att traktorer går på diesel ?
Och att vi importerar all diesel ?
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=59944&nyhetsbrev&&a=Jordbruket%20illa%20ute%20vid%20ny%20oljekris (http://www.atl.nu/Article.jsp?article=59944&nyhetsbrev&&a=Jordbruket%20illa%20ute%20vid%20ny%20oljekris)
-
Numera så importeras ju den mesta maten från låååångt bort så det blir till att fixa fram bönder och i visst mått även åkermark från granplanteringar så tillgången på diesel känns mer som en parantes i sammanhanget.
De varor som trots allt finns i landet ligger ju inte längre i nått lager, lager är ju omodernt och kostar pengar som bekannt, utan de befinner sig på vägen nånstans i en lastbil.
Vid en oljekris eller en utslagning av el och tele nätet (räknar i telenätet även in allehanda it-varianter) så kommer samhället att kollapsa, det finns idag ingen beredskap för detta.
Så jag är inte så orolig för beredskapen för att framställa livsmedel, när det är dags för skörd så är redan samhällsfunktionerna borta så det jämnar liksom ut sig.
Under kriget fanns åtminstone en viss grundläggande kunskap hos folk att kunna odla potatis och kålrötter vilket också gjordes i stor omfattning i tex kungsträdgården ;D... men idag känns det som att folk inte ens kan laga mat själva från "scratch" utan en massa halv och helfabrikat så slutsatsen är nog att det är kört oavsett man har rullande traktorer eller ej.
-
Vi körde på gengas en gång när traktorer var få och små. Den största risken är inte oljetillgångarna vid källa, utan att flödet stoppas, och då stannar inte bara vårt jordbruk, utan hela vårt samhälle.
En kostnadskris pga av dyrare drivmedel, kommer att påverka livsmedelspriserna, men i vår del av världen får det inte så stora konsekvenser som i länder med en befolkning med lite betalningsförmåga.
Det finns många fler skäl än oljan, att oroa sig för jordbruksproduktionen.
Jordbruket är en sådan branch, att den inte kan läggas ner, som åtminstone teoretiskt all industri som producerar tvättmaskiner kan. Så oavsett vilka problem som uppstår, måste jordbruket på ett eller annat sätt fungera.
Med dyrare energiinsatser, kommer det att bli lönsammare att använda mindre.
-
Jag blir allt mer orolig för hur vårt samhälle ser ut i dag och de oerhörda konsekvenser även relativt små störningar kan orsaka. Och visst är det så att vid en "samhällskollaps" så spelar det ingen roll om våra traktorer rullar eller ej. Maten kommer att ruttna bort långt borta från konsumenterna. Skulle distributionen lyckas så är det väl ändå tveksamt att det med dagens inriktning av det svenska jordbruket skulle gå att föda hela vår befolkning.
Nej, för mig blir det allt mer uppenbart att det gäller att ordna sig en plan B på egen hand. Se till att i varje fall en del av matförsörjningen klaras på egen hand och med beredskap att kunna "växla upp" om det verkligen gäller. Ha det ordnat så vatten och sanitet är samhällsoberoende liksom värme. Jag känner att jag i varje fall är en på god bit på väg att få detta ordnat för mig.
-
Sverige ar en av värdens bästa gengas cajter. Kolla gengas.se
-
Med allternativa bränslen som vi har god tillgång till så skulle vi lösa det där.
Men de vore nog slut på nöjesåkandet för landets 18 åringar (:)
-
Vid avbrott i oljeflödet hjälper det inte helt med alternativa bränslen,varje del i jordbruket från foder till redskap och hela ledet i matproduktionen kommer att störas, om inte helt falla ihop.
Med avskaffad värnplikt, finns det inte snabb tillgång till en organiserad reserv som kan rycka in och sköta ett jordbruk där det behövs mycket mer arbetskraft, och till ett pris som inte motsvarar vad som är gängse.
Ett stopp i oljeflödet framkallar undantagstillstånd.
Mälardalen, Sveriges mest tätbefolkade plats, har landets största oljeberoende. En del alternativa bränslen, som biogas kommer från vår vana att slänga mat. Ett stort Citygross kan leverera råvaror till en hyfsad stor biogasanläggning. Denna biogas finns inte alls tillgänglig i stor skala om matpriserna rakar upp. Annat avfall, som man nu inte ger som djurföda, kommer att få användas, och även det minskar utbudet av biogas.
Konstgödselanvändning blir dyrt och om det upphör, räcker då naturgödslen inom rimliga avstånd, för att kunna få ett överskott av t.ex. spannmål till etanol, eller olja till diesel?
Nej omställningen kostar så pass, att den bör göras medan billig energi finns.
-
Att uteslutande använda åkergrödor till drivmedel, etanol i synnerhet, är inte möjligt i dagsläget eftersom våra fordon är alltför ineffektiva.
Det är med dagens teknik fullt möjligt att bygga en familjebil som drar 0,3 l/mil så varför görs inte det ?
Om vi tittar på en sån enkel sak som karossen på dagens bilar så är dom inte så särskilt aerodynamiska, ofta har man en tvärt avhuggen bakdel trots att det vid underljudshastighet i princip är viktigare hur bakdelen är utformad än hur nosen är utformad.
Bara genom att ändra karossen på många moderna bilar så skulle bränsleförbrukningen i många fall kunna minskas med bortåt 20-25 % :o
Något annat att tänka på är att om man isolerade alla bostadshus bättre så skulle vi kunna spara in en hel massa energi som istället kan användas för tex drift av jordbruket - det är ju trots allt relativt enkelt att bygga traktorer som drivs med tex el men det kräver ju att elen inte används till annat.
Samma resonemang gäller ju för skogsråvara som tex flis, om allt detta går åt för att värma upp bostadhus så blir det ju inget över att tillverka diesel av...
-
Då jag och mitt tältboende helt rätt för framtiden ! o:)
-
Finns det någon serie tillverkad traktor driven med alternativt bränsle ? ???
Om inte är det skrämmande med tanke på att de brukas så läge. Jag menar att traktorer har minst dubbelt så lång livslängd som bilar.
-
Traktorer kan gå på andra bränslen än diesel, t.ex RME. Det är inte omöjligt att få en dieselmotor att till nöds gå på biogas eller etanol, Scania har gjort tester.
Men det finns inye nog med andra bränslen för att hålla igång traktorerna om oljan inte kan skeppas hit.
-
Problemen vid en oljekris är många. Kommer krisen plötsligt vid t.ex. krig i Iran eller störningar i Hormussundet så kommer kollapsen att vara total inom ett par månader. Då finns helt enkelt vare sig tid eller kunnande för att kunna ställa om till ev andra bränslen (som inte ens finns i dagsläget) innan det så att säga är för sent. Man kan liksom inte vänta med skörd tills snön har lagt sig, eller så vårsådden vid midsommar.
Blir det en stadig prisökning iom den minskande produktionen så kommer vi att ha mer tid på oss att ställa om, samtidigt som allt fler delar av samhället kommer att få problem. Elen kommer att användas till mer än idag och därmed kan det bli problem att få den att räcka till. Samhället kommer att få problem iom sjunkande ekonomi. Så vem kommer då att vilja investera i något nytt som t.ex. bioenergiproduktion?
En bild att ha i minnet är den här http://www.holon.se/folke/worries/oildepl/energy.shtml (http://www.holon.se/folke/worries/oildepl/energy.shtml) från Folke Günters hemsida, som visar att maten är den största energislukaren i familjen.
-
Problemen vid en oljekris är många. Kommer krisen plötsligt vid t.ex. krig i Iran eller störningar i Hormussundet så kommer kollapsen att vara total inom ett par månader. Då finns helt enkelt vare sig tid eller kunnande för att kunna ställa om till ev andra bränslen (som inte ens finns i dagsläget) innan det så att säga är för sent. Man kan liksom inte vänta med skörd tills snön har lagt sig, eller så vårsådden vid midsommar.
Blir det en stadig prisökning iom den minskande produktionen så kommer vi att ha mer tid på oss att ställa om, samtidigt som allt fler delar av samhället kommer att få problem. Elen kommer att användas till mer än idag och därmed kan det bli problem att få den att räcka till. Samhället kommer att få problem iom sjunkande ekonomi. Så vem kommer då att vilja investera i något nytt som t.ex. bioenergiproduktion?
En bild att ha i minnet är den här [url]http://www.holon.se/folke/worries/oildepl/energy.shtml[/url] ([url]http://www.holon.se/folke/worries/oildepl/energy.shtml[/url]) från Folke Günters hemsida, som visar att maten är den största energislukaren i familjen.
En viktig anledning till att USA knappast kan störa Iran militärt, det vore ett skott i foten.
Energiåtgången för maten kan till viss del, sänkas snabbt, genom att den mest energislukande maten inte blir tillgänglig, och havregrynen ätes okokta med lite mjölk.
I matens energi finns kyllager, transporter, sk förädling på få ställen, mycket importerade (vindruvor från Indien kommer inte att finnas på Netto för 12:-). Tillräckligt med mat för livhanken kan vi säkert ordna, liksom att hålla husen varma. Industrin och transporter får störst problem, och även kvalificerad sjukvård.
Kan omställningen komma mjukare och påbörjas i tid, kan vi ha en mathållning som man hade i medelklassen för 50 år sen. Decentralisering vill till, vi kan inte ha en sådan transportmaskin. Förpackningar kan minskas när produktionen kommer närmare, och man lagrar mer i hemmen.
Nu vet man ju inte allt om hur det kan bli, energiproduktionen kan kanske hållas uppe, med ännu inte vanliga eller nya metoder, och effektiviteten kan förbättras, fast det är troligast att vi får banta betydligt.
-
Jo, det blir ju inte några Lidl-priser på maten då... men det är ju också så att i ett krisscenario så kan folk idag (merparten dvs, inte alternativare) inte tillaga mat från grunden - hur många idag kan tillreda ätlig mat om man slänger åt dom en säck med helkorn ?
Vi skulle behöva minska vår energiförbrukning i allmänhet och oljeförbrukningen i synnerhet för att klara av en sån kris, då måste hela matsektorn gå åt precis motsatt håll mot vad den har varit på väg i flera decennier - dvs små lokala slakterier och mejerier, spannmålslager och kvarnar på varje större ort istället för några få centrala etc.
Tittar vi på tex Skogaholm så har dom idag bara 2 bagerier i hela riket, ett för norra landsänden och ett för övriga landet... den utvecklingen vill man ju då vända på, inte bara för krisberedskapens skull utan även för att minska ner på transporterna av miljöhänsyn.
I synnerhet när det kommer till slakterier så tycker jag personligen att den utvecklingen som har varit hittils är fullständigt förkastlig ur djurskyddsynpunkt - djuren ska transporteras kors och tvärs över hela riket för att anlända till överfulla slakterier där man inte ens har tid att skjuta grisar utan man söver dom i grupp med kolsyra, hönsen krokas fast upp-och-ner och får åka med huvudet genom ett elektrifierat vattenbad innan den automatiska halshuggningsmaskinen, där uppåt 15% av djuren halshuggs medans dom fortfande är vid medvetande till följd av stressandet :'(
Nä, fram för decentraliserad matproduktion - alla borde göra sin plikt och vägra handla långväga mat från storköpen eller tillverka mera mat själva. Har sett siffror på att om man odlade upp villaträdgårdarna så skulle denna resurs räcka till föda 4 miljoner människor :o
-
Ja när kommer krisen?
Jag menar att vi kan ju förbereda oss med lite alternativ diktatur så att vi kan klara oss.
-
Nä, fram för decentraliserad matproduktion - alla borde göra sin plikt och vägra handla långväga mat från storköpen eller tillverka mera mat själva. Har sett siffror på att om man odlade upp villaträdgårdarna så skulle denna resurs räcka till föda 4 miljoner människor :o
Jag tror att det kan vara framtidens melodi: Små intensivodlade ytor för grönsaksproduktion där manuellt arbete räcker, kompletterat med viss storskalig åkerodling av typ spannmål. Betydligt större arealer av åkermarken än idag används för bete och grovfoderproduktion.
Tänkt vad mycket gammal åkermark som nu är villaträdgårdar. För att inte prata om industriområden, shoppingcenter, motorvägar...
-
Ja och flygfälten kan bli koloniträdgårdar.
Hangarerna blir maskinhallar och så kan man bygga om terminalerna till bostäder.
-
Traktorer kan gå på andra bränslen än diesel, t.ex RME. Det är inte omöjligt att få en dieselmotor att till nöds gå på biogas eller etanol, Scania har gjort tester.
Men det finns inye nog med andra bränslen för att hålla igång traktorerna om oljan inte kan skeppas hit.
Sommartid går det i nödfall till och med att köra en dieselmotor på rå rapsolja eller för den delen andra vegetabiliska oljor som kanske råkar finnas till hands. Men man får vara beredd på obefintliga kallstartegenskaper och mer underhåll (rengöring av igensotade spridare och sånt) än man är van vid.
Scania har idag teknik för att tillverka etanoldrivna dieselmotorer, men det är knappast praktiskt möjligt att bygga om befintliga motorer för etanoldrift.
Jag skulle tro att den bästa lösningen vid en plötslig och svår oljekris idag är att till att börja med gå över till RME och för den delen rå rapsolja, man kan för övrigt blanda alla dessa bränslen med varandra och fossil dieselolja, så det finns möjlighet att dryga ut efter behov. De motorer som går att köra på rå rapsolja sommartid får klara sig på ren sådan, i övriga samt vintertid blandar man ut med det som finns tillgängligt av RME och fossil diesel. Det kan vara lämpligt att varna för att lita alltför mycket på småskalig tillverkning av RME, fastän processen är enkel så kräver den gedigna kemikunskaper och "fingertoppskänsla" av den som sköter om tillverkningen, annars är det lätt gjort att man bara förstör råvarorna och får ut en oanvändbar sörja.
På halvlång sikt - ett halvår eller år framåt i tiden - ligger gengaskonverteringar av traktorer och andra maskiner nära till hands. Gengasaggregat kan tillverkas av vilken plåtverkstad som helst och det krävs en del mindre ändringar på en dieselmotor för att ställa om den till s k blandgas - eller dieselgasdrift. Gengas fungerar bäst i sugdieselmotorer, turbodieslar får problem både med svårkontrollerad förbränning och med risk för kort livslängd hos turboaggregatet.
Att få fart på biogasproduktionen i landet tar nog lite längre tid. Man kan misstänka att den befintliga flottan av biogasdrivna personbilar och stadsbussar vill kapa åt sig så mycket som möjligt av den biogas som finns tillgänglig (och som redan idag inte täcker behovet utan måste drygas ut med fossil, importerad naturgas). Det blir också svårigheter att distribuera biogas ut på landsbygden dit där den behövs för jordbrukets behov.
Småskaliga biogasanläggningar är relativt lätta att bygga men det tar säkert minst ett år innan de börjar kunna leverera på allvar. Orenad biogas med stora halter av CO2 och vattenånga som man får från de mest primitiva anläggningarna fungerar inte i turbodieselmotorer utan bara i sugdieslar. Den rening som måste till för att gasen ska bli ett fullgott fordonsbränsle är ganska omständlig och dyr för att kosta på en liten anläggning.
-
Fordonsgas från biogas kan bli ett alternativ. Potentialen i just jordbruksområden är stor.
En anläggning i varje kommun i t.ex. Skåne skulle inte framkalla så stora disributionsproblem.
I ett krisläge får nog matproduktion företräde framför annan användning.
Det tar lite tid att ställa om, men visst kan vi börja öka biogasproduktionen, från gödsel och restprodukter. Problemet är ibland att få jämn tillförsel av råvaror året runt.
-
Måndag 17 maj 2010
Ingen beredskap för gödselbrist
Om importen av handelsgödsel och växtskyddsmedel skulle slås ut vid en längre kris riskerar skördarna att snabbt halveras. I dag finns ingen beredskap för en sådan situation.
Ett sätt att skapa en beredskap tror Rune Andersson vore att skaffa sig större kunskaper om ekologiskt lantbruk.
- Om en kris kommer skulle vi ha en mindre smärtsam omställning.
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60039&nyhetsbrev&a=Ingen%20beredskap%20f%C3%B6r%20g%C3%B6dselbrist (http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60039&nyhetsbrev&a=Ingen%20beredskap%20f%C3%B6r%20g%C3%B6dselbrist)
-
Ja, det är ett sårbart system vi lever i...
-
Finns det ingen produktion av handelsgödsel i Sverige (eller grannländerna) idag?
-
Konstgödsel vad jag vet tillverkas i Norge, det kan ju tillverkas var som helst där energi finns att få billigt (och det är det som är kuggfrågan, blir energin billig?), beträffande kvävet, men därtill behövs tillgång till fosfor, som finns i den svenska järnmalmen.
Om detta skulle räcka vet jag inte.
-
Fast om biogastillverkningen ökar så ökar ju även tillgången på näringsrikt rötslam...
Även biochar kan ju komma att användas inom jordbruket i framtiden då det är en teknik som möjligör att använda åkrar som kolsänkor så skulle ju samhället vinna på att ge bort detta till bönder.
Man kan ju då tänka sig att samhället tillverkar pelleterad gödning av co2, rötslam, drank från etanolframställning etc som lantbruket kan köpa till lågt pris.
Då får samhället avsättning för biprodukter och lantbruket får gödning.
-
Tillgången på gödsel finns, men det finns inte en strategi för att använda allt. Ett omställt jordbruk, som är mekaniserat, dvs bonden odlar raps för att täcka bränslet för även den övriga arealen, och har inget fossilt bränsle. Minskningen av CO2 blir då endast 9%. Detta beror på att arealen ökars med 20% för att framställa bränslet. Den allra största källan till utsläppen är konstgödseln i produktion och användning.
Potentialen för biogas i t.ex. Skåne är MYCKET stor, men de beräkningar som finns är ändå optimistiska, då den förutsätter att vi slösar och slänger 1/3 av vår mat (Vilket är långt ifrån klimatsmart). Gödsel, betblast och även speciellt odlade grödor om man producerade biogas av detta, skulle jordbrukets energi och gödselbehov rimligt kunna tillgodoses, i synnerhet om även human urin källsorteras.
De möjligheter vi har att ställa om till en fossilfri jordbruksproduktion, bör snarast tas tillvara.
Vi måste har fler grödor för att få bort kostnaderna vi betalar eller senare får betala för pesticider.
Troligen kommer produktionsformen att bli kostsammare ekonomiskt, vid en omställning nu, men knappast på sikt.
Energipriset kommer också att bidraga till att mekaniseringsgraden minskar, maskintimmar får bytas mot mantimmar (Inget större problem i sig, då höga energipriser slår mot sysselsättningen, och mat tillhör det vi inte kan undvara).
Dagens jordbruksmetoder är nya och misslyckade, de har inte funnits en livstid ens.
Det ålägger alla i samhället att delta i omställningen, de som är jordbrukare kan inte ensamma klara det, med ibland dålig lönsamhet och stora (lånade)kapital i rörelsen.
Jordbruket är annars en framtidsbranch helt enkelt för att ingen kan undvara mat.
Volymen av världens matproduktion är större än behovet, men mindre än efterfrågan. 50% av världens ceralier går till köttproduktion, i Europa och USA är det 70%.
Köttproduktionen behöver minska en del, men egentligen inte väldigt mycket, det är metoder för den som behöver ändras.
Jag är övertygad om att vi klarar att ställa om om vi verkligen vill, tar det på allvar och startar i tid(dvs igår).
-
Konstgödsel vad jag vet tillverkas i Norge, det kan ju tillverkas var som helst där energi finns att få billigt (och det är det som är kuggfrågan, blir energin billig?), beträffande kvävet, men därtill behövs tillgång till fosfor, som finns i den svenska järnmalmen.
Om detta skulle räcka vet jag inte.
Det har i varje fall förr i tiden (första halvan av 1900-talet) brutits fosforhaltiga mineral i både Norge och Sverige, just för konstgödseltillverkning.
Få se nu...Fosfatbolagets gamla konstgödselfabriker i Gäddviken (superfosfat), Göteborg (superfosfat), Månsbo (kalkkväve), Ljungaverk (kalkkväve och ammoniumnitrat) och Alby (kalkkväve) är ju nedlagda sedan länge. Stockviksverken tillverkar fortfarande kalciumkarbid men jag tror inte kalkkvävefabriken finns kvar.
-
Fosfor finns som biprodukt i Kirunamalmen, och den järnklumpen är stor, den tar nog liksom oljan inte slut sä snabbt, men man får tillslut gå så djupt att det blir för kostsamt.
Kanske oxå farligt, två råkade illa ut idag.
Kväve finns det annars gott om i luften, så detta är en energifråga, idag används naturgas.
Konstgödsel kräver billig energi var den än tillverkas.
Oljan om den rusar ihöjden, så ökar efterfrågan på el, och andra energislag, som utsätts för en prispress uppåt.
-
Antingen energirik råvara (t ex guano eller benmjöl, som man gjorde superfosfat av i konstgödselns barndom på 1800-talet), eller också energitillförsel i produktionen.
För kalkkväve tillförs energin i form av dels elenergi (både till karbidugn och kalkkväveugnar) och dels i form av kol.
Och för ammoniumnitrat sker det mesta av energitillförseln i form av el - antingen man nu använder ljusbågsugnar eller elektrolys.
Men man måste konstatera att det var lönsamt att producera konstgödsel på elintensiva sätt även under första halvan av 1900-talet, då elenergin var förhållandevis dyr.
-
I början av 1900-talet var el och kol de energikällor som stod till buds, oljesamhället och frihandel var inte utbrett. Vi hade problem med att betala för kol, och under krigstider svårt att få tag på det. Detta gjorde att utvecklingen av Sveriges stora beroende av el startade, man utvecklade teknik för högspänningsöverföring och även elektrifierade järnvägar och den tyngre industrin.
Man kunde pga att den dominerade energikällan kol, inte var lättillgänglig, skapa alternativ då, genom att bygga ut vattenkraften.
Detta kan man idag göra genom att sätta fart på utveckling av en annan inhemsk energikälla, nämligen bioenergi, främst biogas, som då kan ge ett stort tillskott av såväl gödsel som drivmedel.
Det blir viktigare framöver att inte bara skaffa ersättning för olja och petroliumprodukter, utan också att cirkulera näringsämnena i jordbruket, då utsläppen från jordbruket genom ständigt ny tillförsel, blir stor. Utsläppen kommer inte endast från utlakning i jordbruket, utan även att vi inte återanvänder näringsmedel, vi spolar ner det i vattenklosetter, blandar det med annat avfall, så det blir odugligt som gödsel.
-
Torbjorn:
Finns det ingen produktion av handelsgödsel i Sverige (eller grannländerna) idag?
Jeg tror Yara produserer konstgjødsel i Helsingborg og Køping i Sverige.
Yara produsere også konstgjødsel på to plasser i Norge.
http://www.yara.no/about/production_sites/index.aspx (http://www.yara.no/about/production_sites/index.aspx)
-
Har man en tillverkning här, och inte insatsvarorna, såsom t.ex. naturgas hjälper det inte mycket.
-
50% av världens ceralier går till köttproduktion, i Europa och USA är det 70%.
Köttproduktionen behöver minska en del, men egentligen inte väldigt mycket, det är metoder för den som behöver ändras.
Jag tycker att produktion av Opium,Canabis,Kaffe,potatis för chips tillverkning,socker för alcoholtillverkning kan minskas ordentlig,då frigörs direkt några miljon ha bra jord.
Sen tycker jag att sverige kan blir ganska stor i biodieseltillverkning från alger,östersjön är ett algparadis.istället att gnälla på jordbruk som använder för mycket kväve,kan man utnjuta detta och låt alger växa...
Sverige kan blir världens förebild när det gäller alternative energi,om dem är snabbt. ;D
-
Tisdag 22 juni 2010
Världspremiär för biogas-Valtra i Borgeby
På hemlig plats i Skåne har Agco Sisu Power testat sitt nya biogassystem den senaste tiden. Premiärvisningen blir nästa vecka på Borgeby fältdagar.
Systemet är monterat på en Valtra N101. Motorn är i princip inte modifierad något utan bara kompletterad med ett separat insprutningssystem för biogas. Biogasen sprutas in i motorn tillsammans med luften.
Hans Dahlgren
040-601 64 86
hans.dahlgren@lrfmedia.lrf.se
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60826&nyhetsbrev&&a=V%C3%A4rldspremi%C3%A4r%20f%C3%B6r%20biogas-Valtra%20i%20Borgeby (http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60826&nyhetsbrev&&a=V%C3%A4rldspremi%C3%A4r%20f%C3%B6r%20biogas-Valtra%20i%20Borgeby)
Äntligen, :D :D
-
[url]http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60826&nyhetsbrev&&a=V%C3%A4rldspremi%C3%A4r%20f%C3%B6r%20biogas-Valtra%20i%20Borgeby[/url] ([url]http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60826&nyhetsbrev&&a=V%C3%A4rldspremi%C3%A4r%20f%C3%B6r%20biogas-Valtra%20i%20Borgeby[/url])
Äntligen, :D :D
Inget som helst avancerat. Det som behövs är en infrastruktur för biogas, produktion i Skåne där potentsialen är mycket stor.
Skitenkelt att modda en traktor för biogas. Svårare att hitta nån stans att tanka gas.
Biogasen i Skåne kan om den utnyttjas maxiamalt, få samma magnitud som Sveriges hela vattenkraft. Kan vi nå 15% av detta snart, har vi reducerat CO2 i landet mycket.
-
Vissa saker håller jag med om, andra inte..
T.ex. måste vi minska, eller helst nästan utplåna produktionen av spannmål då dessa är de överlägset mest energikrävande grödorna.
Vi behöver betydligt mer proteinkällor som t.ex. ärtor till köttdjuren. Vi bör drastiskt öka köttproduktionen och förstås konsumtionen, men inte genom att använda de i mina ögon misslyckade metoder som utvecklas idag (som ngn tidigare nämnde).
Kött producerar ju i princip sig själv om man bara låter djuren gå ute och beta. Och att köttdjur skulle vara CO2-källor är bara sant om man föder upp dem med kraftfoder och spannmål. I själva verket är köttproduktion baserat på fribetande djur en koldioxidsänka.
En ökad odling av vall till djuren för vinterfoder är förstås också nödvändig, men detta är betydligt mindre energikrävande än spannmålsproduktion.
Kombinerar vi detta med den tidigare nämnda lokaliseringen av slakterier och förädling (som nog alla alternativare förordar), så kommer vi kunna uppnå väldigt mycket ganska enkelt. Och dessutom kanske öppna upp landskapet litegrann igen.
/M
-
Sommartid går det i nödfall till och med att köra en dieselmotor på rå rapsolja eller för den delen andra vegetabiliska oljor som kanske råkar finnas till hands. Men man får vara beredd på obefintliga kallstartegenskaper och mer underhåll (rengöring av igensotade spridare och sånt) än man är van vid.
Scania har idag teknik för att tillverka etanoldrivna dieselmotorer, men det är knappast praktiskt möjligt att bygga om befintliga motorer för etanoldrift.
Jag skulle tro att den bästa lösningen vid en plötslig och svår oljekris idag är att till att börja med gå över till RME och för den delen rå rapsolja, man kan för övrigt blanda alla dessa bränslen med varandra och fossil dieselolja, så det finns möjlighet att dryga ut efter behov. De motorer som går att köra på rå rapsolja sommartid får klara sig på ren sådan, i övriga samt vintertid blandar man ut med det som finns tillgängligt av RME och fossil diesel. Det kan vara lämpligt att varna för att lita alltför mycket på småskalig tillverkning av RME, fastän processen är enkel så kräver den gedigna kemikunskaper och "fingertoppskänsla" av den som sköter om tillverkningen, annars är det lätt gjort att man bara förstör råvarorna och får ut en oanvändbar sörja.
På halvlång sikt - ett halvår eller år framåt i tiden - ligger gengaskonverteringar av traktorer och andra maskiner nära till hands. Gengasaggregat kan tillverkas av vilken plåtverkstad som helst och det krävs en del mindre ändringar på en dieselmotor för att ställa om den till s k blandgas - eller dieselgasdrift. Gengas fungerar bäst i sugdieselmotorer, turbodieslar får problem både med svårkontrollerad förbränning och med risk för kort livslängd hos turboaggregatet.
Att få fart på biogasproduktionen i landet tar nog lite längre tid. Man kan misstänka att den befintliga flottan av biogasdrivna personbilar och stadsbussar vill kapa åt sig så mycket som möjligt av den biogas som finns tillgänglig (och som redan idag inte täcker behovet utan måste drygas ut med fossil, importerad naturgas). Det blir också svårigheter att distribuera biogas ut på landsbygden dit där den behövs för jordbrukets behov.
Småskaliga biogasanläggningar är relativt lätta att bygga men det tar säkert minst ett år innan de börjar kunna leverera på allvar. Orenad biogas med stora halter av CO2 och vattenånga som man får från de mest primitiva anläggningarna fungerar inte i turbodieselmotorer utan bara i sugdieslar. Den rening som måste till för att gasen ska bli ett fullgott fordonsbränsle är ganska omständlig och dyr för att kosta på en liten anläggning.
Hej Torbjörn! Här kan jag bidra med viktiga kunskaper om raps. En känslig gröda, som inte kan odlas på mer än 10 % av arealen pga svåra växtföljdssjukdommar. Och då faller rapsen som energigröda eftersom gårdens maskiner skulle behöva energin från 30 % av arealen. Alltså inte möjligt att producera något netto för andra inte ens klara gårdens egna behov. Kuriosa är att samma procent av arealen går åt vid användande av arbetshästar 30 %.
-
En ökad odling av vall till djuren för vinterfoder är förstås också nödvändig, men detta är betydligt mindre energikrävande än spannmålsproduktion.
Det har jag svårt att tro på då endast 1/10 av energin blir kvar i djuret när det är dags för slakt. Eller menar du att föda upp djur på kraftfoder (spannmål) kontra grovfoder?
-
Vi har väldigt mycket större förmåga att ta upp energin från kött kontra spannmål - högre verkningsgrad helt enkelt. Prova t.ex. hur länge du kan leva på 1 kg kött kontra 1 kg bönor.
1/10 är väl dessutom väldigt högt jämfört med spannmålet. Där det går åt oerhörda mängder energi för plöjning, harvning etc. Kossor som går i skogen t.ex. och betar förbrukar ingen energi alls förutom det som de sätter i sig. Och då slipper man dessutom röja sly som också tar en del energi.
Grejen är att man genom att låta djuren beta själva inte behöver lägga så mycket energi på att frakta runt t.ex. sojabönor från halva jorden.
/M