Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Betula_Pendula skrivet 04 maj-10 kl 00:13
-
Skall förska göra en enkel miljökonsekvens analys ESP vs Trä...
Tar nog hela sommaren då det är många variabler som skall vägas in...
Skall också föreslå detta till SLU i uppsala som Exjobb för någon biodlings intresserad på agronom programmet...
/ Jonas
-
Kupor kasseras nog ganska sällan, eller inte alls. Bara när det konstateras utbrott av sjukdomen amerikansk yngelröta brukar det bli aktuellt, och det är inte ofta numera, tror jag
-
Jag eldade upp delar av inredningen till min paviljong. Den är byggd i slutet av 1930-talet.
Jo det sved lite i själen. :'(
-
Tre av mina trågkupor är byggda 1910-1920 nångång. 90år mao =)
Jag använder dem fortfarande, och de funkar fint. Dock är det på bristningsgränsen för deras liv, förhoppningsvis får jag tid och möjlighet att börja renovera dem en efter en i sommar.
-
Du borde nog ha lite längre intervall för träkuporna.
Mina begagnade träkupor som är fräscha jämfört med de
som står på klubben är runt tio år.
Jag frågade några herrar på klubben om åldern på deras
kupor som står där. Det blev lite svävande eftersom de fick
gräva i minnet om det nu var på 70- eller 80- talet de byggts.
Inga av lådorna är kasseringsfärdiga.
Vi kom fram till att 40-50 år ska en trälåda minst hålla om man
sköter den. Det gäller att måla om den på utsidan när det behövs.
Lister av plåt (el plast) på kanterna verkar viktigt.
De slitna lådor jag sett har börjat att öppna sig i oskyddade
skarvar på kanterna.
När man värmebehandlar insidan av kuporna blir det en sorts ytbehandling det också.
Det sätt som jag desinficerar insidan med är identiskt med hur
möbelbyggare gör en av sina bästa ytbehandlingar.
Dvs, värma upp vax så att det sugs in i träet. Jag använder
värmepistol till kuporna, till mina trägolv i huset använde jag en roterande skiva för att få upp värmen på bivaxet.
Är du lat (praktisk ?) kan man köpa färdiga produkter där vaxet är upplöst i lösningsmedel.
-
Oisolerade skattlådor av trä tycks ha obegränsad hållbarhet. Isolerade skattlådor är känsligare eftersom en liten skada kan göra att det kommer in fukt och det ofta var gullfiber som isolering. Ytklädseln (masonite) blev spröd efter 10-20 år.
Skattlådor av plast har olika hållbarhet beroende på konstruktion, skötsel och handhavande. De som kom i slutet av 1970-talet / början på 1980-talet var för "lösa" och känsliga både för möss, hackspettar och bin och biodlare
-
Verkar som om alla kupor som finns idag håller över tio år eller ?
Det gör det betydligt svårare att göra en miljökonsekvensanalys då den blir mer och mer osäker beroende på den långa tidsaspekten.
Får tänka om igen...
/ Jonas
-
Med tanke på att träkupor också målas om kanske flera gånger måste färgen räknas in i miljökonsekvenserna. I varje fall om man eldar upp resterna. I trågkupor förekommer också oftast gamla täcken, kuddar och annat som extra isolering. De bör också räknas in.
Lycka till med beräkningarna.
-
Tänk bara på att bina är anpassningsbara till nästan vad som helst, det är absolut inte vi.
Dina 3-400 kupor kommer att handla om ekonomi och ergonomi.
Tappar du tråden kan du lika gärna ta med kostnaderna för ett V.I.P kort till närmsta ryggklinik.
Allt är ett samspel mellan Miljö, Ergonomi och Ekonomi i lämpliga proportioner.
Här finns inte plats för något fundamentalistiskt tänk om man skall lyckas.
-
Hmm, ta ramar istället, varje biodlare använder ett stort antal, de finns i både trä och plast, och har en kortare livslängd än kupor
-
Tittade i dag på en svart vattenkana i återvunnen plast , kannske blir den tillverkade av återvunnen plast rammar från en bi kupa ?
Det är lättare att återvinna saker om de endast innehåller ett slags material. mvh bart :P
-
Titta vad jag hittade...
Måste säga att för att vara 26år är den i rätt hyfsat skick!
Nog håller EPS bra i en miljökalkyl... ;)
(hobbybiodling...)
-
Titta vad jag hittade...
Måste säga att för att vara 26år är den i rätt hyfsat skick!
Nog håller EPS bra i en miljökalkyl... ;)
(hobbybiodling...)
Hej micke.
har själv hel gjuten a bottnar undrar hur din ihop monterings särg känns efter 26 år ?
Finns det några tecken på släddrighet eller glapp konstruktionen ?
mvh bart :P
-
Den kändes faktiskt stabil! väl ihopsatt och limmad... (inte jag som monterat den...)
fick med ett gäng sargar när jag köpte bin efter ett par som slutat.
Har de helgjutna jag med (nacka) de känns betydligt stabilare (tjockare) och bättre.
det här var mer en reflektion över att eps håller riktigt bra ändå!
:D
-
Kul att höra , den kanske håller i 26 år till :)
mvh bart :P
-
ja vem vet... ;)
Hållbarheten verkar det inte vara nåt fel på... sedan hur det är med resten!?
om det är vettigt att ha dom så länge? smitto/hygien...
-
Har tittat och läst dom senaste dagarna på lite olika ställen på nätet och här och livslängden verkar vara väldigt lång för både TRÄ och EPS kupor...
Men hur ser det ut med avsöndringar av olika ämnen från trä respektive EPS såg på nyheterna att till exempel barn nappflaskor har innehållit bisfenol-A fram till för något år sedan i stor utsträckning och det är ett ämne som skall vara skadligt...
Finns det något som avsöndras från Trä eller EPS ?
Det kanske är viktigare hur honungen förvaras efter slugningen då honungen är i dessa kärl längre i snitt än i kupan eller ?
Skall tillägga att jag bestämt mig för att köra på trä och vax rakt igenom i min biodling så jag kan vara lite partisk från och med nu i mina inlägg...
-
Om både trä- och plastlådor håller i flera decennier måste ju miljöpåverkan vara fullkomligt mikroskopisk.
-
Något att ta med i tankarna om miljöpåverkan är nog transporterna till och från bigårdarna om man sprider ut dom på många ställen... ;)
det blir några besök på en sommar!
-
Glöm inte den miljö nyttan ett bi samhälle utgör för omgivningen , ökad poleneringen + skördar mvh bart :P
-
Glöm inte den miljö nyttan ett bi samhälle utgör för omgivningen , ökad poleneringen + skördar mvh bart :P
Blir inte miljönyttan lika stor oavsett om man har EPS eller TRÄ i kupan ?
Eller du kanske menade i en total miljöanalys...
Något att ta med i tankarna om miljöpåverkan är nog transporterna till och från bigårdarna om man sprider ut dom på många ställen... ;)
det blir några besök på en sommar!
Här talar det väll för EPS då det är ett lättare material och därmed drar bilen / traktorn mindre disel...
Utformningen av bigårdarna är av största vikt både när det gäller miljö och ergonomi och Arbetstidsåtgång. Min tanke är att göra kanske 20 större bigårdar med 20 samhällen styck med ca 3-5 km mellanrum, bigårdarna skall vara ordentligt ordningjorda så att man enkelt kan använda lyfthjälpmedel enkelt...
Hur har ni andra plaserat era kupor och varför ?
/ Jonas
-
20 samhällen styck på ett och samma ställe låter att det är bra drag i omgivningen.
Vet ingen som har det så men det låter bra . Man kanske skulle nöja sig med 6-12 på samma bi gård om omgivningen är lämplig.
Som sagt terräng + naturen spelar roll , det ska finnas så det räcker till alla samhällen
mvh bart :P
-
20 samhällen styck på ett och samma ställe låter att det är bra drag i omgivningen.
Vet ingen som har det så men det låter bra . Man kanske skulle nöja sig med 6-12 på samma bi gård om omgivningen är lämplig.
Som sagt terräng + naturen spelar roll , det ska finnas så det räcker till alla samhällen
mvh bart :P
Just detta med arealer och antal bisamhällen försöker jag bena ut i en annan tråd, då jag inte riktigt har koll skall erkännas, har räknat på dom arealer som finns runt mina nu två planerade gårdar samt tittat på sju till men känner att jag inte kan börja med för många samhällen år ett för att testa alla...
Har läst att ca 1-2 samhällen per hektar bra drag areal skulle vara lagom, och här finns raps, klöver och energiskog runt mina två första bigårdar... Raps på våren, klöver hela sommaren och bladhonung från energiskogen på hösten innan flytt till Ljungdraget, vet inte om det är bra eller dåligt drag men tror att det är bra...
Men du har nog rätt skall ställa upp ca 10 avläggare per bigård i år och följa hur dom utvecklas samt skriva detaljerade växtföljdsdagbok för alla 10 nu tänkta uppstälningsplatserna i fas ett så kanske det klarnar till hösten vad området kan ge inför utplaseringen nästa år...
Föresten, är det någon som har sin bigård i form av en rullande paviljong och i så fall hur funkar det ? för- och Nackdelar med hjul på bigården, förutom att det kostar endel med begagnade vagnar att bygga på...
/ Jonas
-
Jag har en rullande paviljong som rymmer 12 samhällen, plus att när man flyttar paviljongen kan man ta med några kupor på golvet i paviljongen. Jag tycker det fungerar kanon bra, det finns lite bilder på min paviljong i bild tråden.
-
Just detta med arealer och antal bisamhällen försöker jag bena ut i en annan tråd, då jag inte riktigt har koll skall erkännas, har räknat på dom arealer som finns runt mina nu två planerade gårdar samt tittat på sju till men känner att jag inte kan börja med för många samhällen år ett för att testa alla...
Har läst att ca 1-2 samhällen per hektar bra drag areal skulle vara lagom, och här finns raps, klöver och energiskog runt mina två första bigårdar... Raps på våren, klöver hela sommaren och bladhonung från energiskogen på hösten innan flytt till Ljungdraget, vet inte om det är bra eller dåligt drag men tror att det är bra.../ Jonas
Det finns ett litet sak som skall oxå med i dina beräkningar . .. .
hur blir det med vädret. ?
sen har du naturligtvis optimerad bi mängden till de olika drag i naturen ?
mvh bart-edward :P