Alternativ.nu
Övriga ämnen => Redskap, verktyg och maskiner => Ämnet startat av: lantlust skrivet 17 apr-10 kl 11:44
-
Vår gamla slåtterbalk klipper så dåligt nu att vi tänker modernisera oss! :) Jag är dåligt insatt men tror att det är en trummslåtter vi ska ha. Våra marker är lite ojämna så det behövs robusta redskap här. Är det någon som vet någon till salu eller har andra kommentarer // Ingrid
-
trumslåttern hör till de sämre , svag konstruktion .
En rotorbalk är i så fall bättre .
Eller en slagslåtter .
-
Vår gamla slåtterbalk klipper så dåligt nu att vi tänker modernisera oss! :) Jag är dåligt insatt men tror att det är en trummslåtter vi ska ha. Våra marker är lite ojämna så det behövs robusta redskap här. Är det någon som vet någon till salu eller har andra kommentarer // Ingrid
Har du gott om tid så köp en trummslåtter men vill du att det ska gå undan så köp en rotorbalk. Tänk också på att inte köpa en för smal Har själv en sip roto 215cm bred och hade jag köpt en idag så hade jag köpt en bredare. MVH FIAT
-
Köpte en gammal trumslåtter förra året, 150 cm, och den går som en dröm.. Mina fält är lite ojämna men när det tillåts går det gasa på precis hur fort som helst utan att det blir sämre slaget för det.
Lite beroende på vad du har för slåtterbalk så kanske detta kan vara något?
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=87653.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=87653.0)
-
Vill dela med mig av mina erfarenheter av trumslåtter.
Har en JF ca två meter arbetsbredd. Köpte den begagnad för 9 nio år sen, har slagit ca 17 ha varje år. Om fältet är jämnt och om vallen är utan klöver så så far jag fram med 14,1 km/t enl mätararen på traktorn.
Nu behöver lagren för trummorna bytas. kanske ngt tidigare pga större slitage.
Kanske nån som vill köpa den. Funderar på en något större maskin.
-
För information kanske man ska nämna att rotorbalk och rotorslåtter är samma sak. Sen finns (rotor)slåtterkross men det är en sådan fast gräsets vaxskikt förstörs för snabbare torkning (men nyttan av det var väl ifrågasatt?). Ovanligt men finns krossenhet till trumslåtter med.
Ingrid, det skulle vara bra att veta vad för traktor du har nu så man kan föreslå något som traktorn klarar av. En slåtterbalk kan ju en häst driva... De här roterande maskintyperna kräver ju lite mer.
-
Har du gott om tid så köp en trummslåtter men vill du att det ska gå undan så köp en rotorbalk. Tänk också på att inte köpa en för smal Har själv en sip roto 215cm bred och hade jag köpt en idag så hade jag köpt en bredare. MVH FIAT
Jag har ytterst svårt att se varför det skulle gå snabbare med en "rotorbalk" än med en trumslåttermaskin. Skillnaden är väl närmast att trumslåttermaskinen har ett fåtal, två eller fyra, rotorer som drivs ovanifrån, medan "rotorbalken har flera små rotorer monterade på ovansidan av en balk som innehåller transmissionen för drivningen. Har kört med både trumslåttermaskin, trumslåtterkross och olika "rotorbalksförsedda" slåtterkrossar och har svårt att se att det skulle vara någon kapacitetsskillnad som har med valet mellan trumma och "vanlig" rotor att göra.
-
Skriver mina erfarenheter om slåttermaskiner även om tråden är en månad gammal.
Trumslåtter har två stora trummor som "hänger" från en överliggande balk, oftast finns de bara i storlek från 1,5-2 meter, ca 3 knivar per trumma. Slår ofta nära marken, svårt att göra en 10-15cm stubb som rekommenderas för ensilage. Jag upplever de som väldigt stryktåliga och okänsliga för hur knivslipningen.
Rotorslåtter finns i flera storlekar. Oftast två knivar per tallrik. Eftersom tallrikarna sitter på en underliggande balk är det lättare att ta hög stubb. Känsliga för knivarnas skick, om de är dåligt slipade eller lite upp böjda syn det direkt.
Båda systemen finns med kross, antingen fingrar som "rispar" gräset eller det äldre med två gummi valsar som "krossar" gräset.
Tänk på effekt behovet vid ny köp. Kross kräver en hel del motoreffekt. Har likt Fiat haft en sip roto 215cm med kross, skulle säga att de kräver ca 60 hk motor och ganska tung framände på traktorn för att inte lätta vid transport. Till sist bogserade maskiner går oftast "lättare" än burna vad gäller motoreffekt.
-
Skriver mina erfarenheter om slåttermaskiner även om tråden är en månad gammal.
Trumslåtter har två stora trummor som "hänger" från en överliggande balk, oftast finns de bara i storlek från 1,5-2 meter, ca 3 knivar per trumma. Slår ofta nära marken, svårt att göra en 10-15cm stubb som rekommenderas för ensilage. Jag upplever de som väldigt stryktåliga och okänsliga för hur knivslipningen.
Rotorslåtter finns i flera storlekar. Oftast två knivar per tallrik. Eftersom tallrikarna sitter på en underliggande balk är det lättare att ta hög stubb. Känsliga för knivarnas skick, om de är dåligt slipade eller lite upp böjda syn det direkt.
Båda systemen finns med kross, antingen fingrar som "rispar" gräset eller det äldre med två gummi valsar som "krossar" gräset.
Tänk på effekt behovet vid ny köp. Kross kräver en hel del motoreffekt. Har likt Fiat haft en sip roto 215cm med kross, skulle säga att de kräver ca 60 hk motor och ganska tung framände på traktorn för att inte lätta vid transport. Till sist bogserade maskiner går oftast "lättare" än burna vad gäller motoreffekt.
Vem rekomenderar 10-15 cm stubb för ensilage?
-
Den längden på stubb rekommenderas även för hö, för kort stubb gör att man lättare får in jord och dynga i grönmassan, grödan torkar sämre då den hamnar närmare marken, större risk för att slita upp gräsrötter, svårare för pressens pickup att lyfta in grödan etc.
Det finns många nackdelar med att ha för kort stubb, därför bör den vara minst 10 cm.
En stubb som är för kort gör det dessutom svårare för gräset att återhämta sig.
-
Det var ytterst märkligt..storbönderna häromkring slår ju gräset när det är runt 20 cm högt...
Stubben blir nog inte mer än 5 cm.
Men då ser dom ju till att ha jämna fält också.
Att lämna en stubb på 15 cm låter ju fullständigt vansinnigt.
http://www.deere.com/sv_SE/products_ag/mocos/centre.html (http://www.deere.com/sv_SE/products_ag/mocos/centre.html)
Så här brukar det se ut......
-
Hej!
Rekomenderad stubbhöjd är någat att diskutera....
En handsbredds höjd- inte kortare dels för jordinblandning dels för att vallen lättare ska komma igen- detta är vad jag lärt mej.
Tidpunkten för ensilagets tagande varierar- ekologisk som jag är, väntar tills rödklövern börjat blomma lite lite.
Jag tar 2 skördar om året
mvh
-
De bönderna här, som jag hänvisade till, är ekologiska och tar 4 skördar per år.. om det sen lönar sig att skava på så kort gräs är ju en annan femma..
-
Den längden på stubb rekommenderas även för hö, för kort stubb gör att man lättare får in jord och dynga i grönmassan, grödan torkar sämre då den hamnar närmare marken, större risk för att slita upp gräsrötter, svårare för pressens pickup att lyfta in grödan etc.
Det finns många nackdelar med att ha för kort stubb, därför bör den vara minst 10 cm.
En stubb som är för kort gör det dessutom svårare för gräset att återhämta sig.
Av någon anledning har jag aldrig sett någon, vare sig ekologisk eller konventionell, vallodlare som odlar i större omfattning lämna 10-15 cm stubbhöjd vid vallskörd.
De slåtterkrossar vi själva haft genom åren har inte ens haft möjligheten att lämna så hög stubb. Det har inte varit några problem med strängning, presspickupper och sannat. Vallar ska vara jämna och fina annars blir det lätt mycket föroreningar i både hö och ensilage.
-
Stubben är nog längre än vad ni tror. Om man skulle ta en linjal och mäta efter slåtter ser man att stubben är ganska lång. Jag tror att ni lurar er eftersom ni ej tänkt på det.
På rotorslåttermaskiner sitter oftast släpskor under de yttre tallrikarna som gör att maskinens balk kommer upp lite. Dessa kan vara inställbara på "finare" maskiner för att välja stubb höjd. Det är avsaknad av dessa släpskor som gör att det är svårare att ta hög stubb med en trummslåtter.
-
Rätta mig om jag har fel nu, men är det inte så att alla de maskiner ni diskuterat ovan inte skär gräset på samma sätt som en slåtterbalk?
Det innebär att om Ingrid nu har marker med lite mer skyddsvärda växter än rödklöver, rajgräs och timotej gör hon de övriga en otjänst genom att slå dem med de mer hårdhänta maskinerna. Är det däremot vanlig insådd och inte gamla slåttermarker må det väl vara en smaksak. (Och en fråga om motorstyrka.)
Bara för att lägga en annan aspekt på det hela....
-
Nja, det är väl inte riktigt hela sanningen..
Slåtterbalk och rotorslåtter slår ju av gräset på i princip samma sätt, med knivar. Däremot en slåtterkross krossar ju även strået, vilket en balk inte gör, inte heller en trumslåtter.
Men avgörande för de rara växterna är ju inte hur de slås av, utan när, de ska ju ha hunnit sätta frö, så dom sprider sig, då har det ingen större betydelse hur dom slås av.
Däremot är det ju rätt opraktiskt att dundra in med en slåtterkross i en stenig ängsmark:-)
-
snart dags att slå och jag har inte fått tag på någon slåttermaskin, får vål kämpa med den gamla balken...
-
Vad är det största problemet?
Har du slipat kniven?
Ställer in toppstången rätt, så balken går vågrätt på marken?
Vad är det för nåt ni ska slå? Riktigt hö, eller mer som en ängsmark med en massa gammal förna i botten?
Slåtterbalkar fungerar, vi slog allt vårt hö här under 25 år med en sådan, 6-7 hektar per år. Men då var det alltså slåttervall på åker.
-
Stubben är nog längre än vad ni tror. Om man skulle ta en linjal och mäta efter slåtter ser man att stubben är ganska lång. Jag tror att ni lurar er eftersom ni ej tänkt på det.
På rotorslåttermaskiner sitter oftast släpskor under de yttre tallrikarna som gör att maskinens balk kommer upp lite. Dessa kan vara inställbara på "finare" maskiner för att välja stubb höjd. Det är avsaknad av dessa släpskor som gör att det är svårare att ta hög stubb med en trummslåtter.
Den trumslåtterkross vi en period hade gick utmärkt att ändra stubbhöjden på. Hela talriken i botten på rotortrumman är ett slags släpsko och höjden på den gick att justera. På andra maskine är dock höjden fast, men kan ökas genom attt montera mellanlägg.
När det gäller de rara växterna så är nog snittet väl så bra med roterande knivar (trum- rotor- etc) som en traditionell knivslättermaskin om knivarna är någorlunda vassa.
-
Jag slog ca ett ha nu med slåtterbalken och det fungerde :) Sen gick en rem av.....jag var mest nervös för att jag aldrig kört med den innan men jag fick hjälp med att sätta på den på traktorn och ställa in den, funkade bra!
Jag köpte en höräfsa på auktion i höstas och den klarar jag inte att sätta på traktorn :(
Jag har läst på webben men hittar ingen som min...monterar bågen på traktorn Utan tryckstång för det är inte fästet gjort för (?) men sen är det den biten till hydralen som ska lyfta när man tömmer, sättas under eller över? den lyfter bara 10 cm på båda sätten. Det hade varit så god hjälp!
-
Jag har bara kört med släpräfsa en gång för många år sedan. Som jag minns kopplades den i lyftarmarna som vanligt och sedan var det ett platt järn med några hål som användes istället för tryckstång. Sedan var det en kedja som man fäste i draget på traktorn. Denna kedja gjorde att höet tömdes ut när räfsan lyftes.
Vet inte om detta hjälper, hoppas du får ihop räfsan.
-
Jag slog ca ett ha nu med slåtterbalken och det fungerde :) Sen gick en rem av.....jag var mest nervös för att jag aldrig kört med den innan men jag fick hjälp med att sätta på den på traktorn och ställa in den, funkade bra!
Jag köpte en höräfsa på auktion i höstas och den klarar jag inte att sätta på traktorn :(
Jag har läst på webben men hittar ingen som min...monterar bågen på traktorn Utan tryckstång för det är inte fästet gjort för (?) men sen är det den biten till hydralen som ska lyfta när man tömmer, sättas under eller över? den lyfter bara 10 cm på båda sätten. Det hade varit så god hjälp!
Släng in några bilder på den så kanske någon kan hjälpa till
-
Vår släpräfsa av märke Överum sätts fast i trepunktens övre fäste utan någon tryckstång. Lyftgrunkan fästs i dragarmarna. Hittade några bilder av en (mycket fin) modell som visar principen.
-
Jag tror att vi har eller hade en precis lika dan. Om den står kvar nerväxt bakom något hus vet jag ej. Skall titta imorgon och se hur den funkade. Jag har aldrig använt den men på bilderna verkar man ställa in jämvikten där bågen fäster i räfsan. När hydralen lyfts tippar räfsan fram. Men det måste vara något mer så man kan transportera den.
-
Den tippar ju bara fram när det är hö på den. I tomt läge så vippar den upp och ligger vågrätt. Ska göra alltså..där finns väl några olika hål att välja mellan, där man fäster in bågen i själva räfsan.
Sen är det rätt viktigt att ställa in bågarna som sitter längst ut på räfsan så den tar med sig allt hö, men ändå inte kör rätt ner i backen.
-
Nä..när du skrivit ditt meddelande i rutan så kollar du under rutan.. Där står *fler alternativ... * Klicka där så kommer det upp så du kan bläddra bland dina bilder på datorn och välja ut en.
-
Tack, försöker väl skicka mina dåliga mobilbilder.... :-[
-
blev visst bara en, här kommer en till
-
Tyvärr jag har aldrig sett någon som liknar din räfsa. Hoppas någon annan kan hjälpa dig.
-
Har du någon bild i helfigur?
-
Det borde väl funka om du kör upp den trekantiga pinnen med kedjorna i fyrkanten i ramen..så den inte kan vicka bakåt..
-
jag fick hjälp och precis så var det, den trekantiga som sitter på hydralarmarna ska stickas upp i fyrkantiga hålet och sättas fast med kedjorna. Vilken bra hjälp att kunna köra ihop höet i stället för att räfsa!