Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Bodhgaya skrivet 25 jan-10 kl 22:35
-
Jag och min sambo undersöker möjligheterna att bygga ett halmbalshus. Nu håller jag på att läsa på om olika typer av grunder. Det är väldigt tilltalande med en enkel gammaldags torpargrund eftersom dom är enkla och billiga. I tidigare trådar har jag sett att många varit skeptiska till en sådan grund eftersom den kan ge upphov till fuktskador.
Enligt flera böcker om byggnadsvård (för gamla trähus) behöver man inte åtgärda en torpargrund på något sätt för att förhindra fuktskador, man bör snarare se till att grunden är väldrenerad.
Annars har jag stött på teorier om att grunden blir för kall pga att man isolerat golven väl och för att man inte eldar regelbundet vilket förhindrar spillvärme att värma upp grunden vilket leder till kondens under huset.
Därför undrar jag hur det kommer sig att det verkar finnas olika teorier om detta. Vem har rätt? Jag är intresserad av vad ägare till gamla hus har att säga om detta. Är det verkligen så farligt med torpargrund?
-
Så länge du bygger på valdränerad mark så brukar det inte vara några som helst problem med torpargrund. Detta var naturligt förut, men har under 1900-talet "glömts bort" vilket nog har lett till torpargrundens dåliga rykte.
-
Det finns litteratur i ämnet, och tidningen Gård & Torp skriver mycket om renovering och så, och då skriver de om hur en torpargrund ska fungera, så där borde du kunna få tips även om nybygge. På byggnadsvårdscentren finns det ofta kunskap, och de brukar också känna till hantverkare som jobbar med gamla metoder.
Det jag tror är viktigt är att välja strategi och vara någorlunda konsekvent. Använder man gammeldags metoder och kör diffusionsöppet så ska man inte blanda in några täta material,då bäddar man för problem.
Om du köper åter nr 2/07 så står det om grunder, där finns även en artikel om ett hus med träflis som lerklinats, det borde vara likt ditt projekt, även om du ska använda halm.
Lycka till!
-
Tack för svaren! Jag tog och beställde alla gamla nummer av Åter. Strumpa: Du får skriva till tidningen och begära procent för reklamen du gjorde ;)
Varma hälsningar / Tomas
-
Torpargrund fungerar, gamla hus som nu inte ens har skorsten fungerar bra, bor själv i ett sådant. Vissa nya hus som har torpargrund som inte fungerar utan avfuktning, som kostar en del. Detta är helt enkelt dåligt gjorda hus, där fukt ansamlas.
-
Det gäller bara att göra rätt. Alla förekommande grundtyper fungerar rätt utförda. Men det är inte bara att välja efter tycke och smak. Hur ser marken ut där du tänkt bygga, vad finns under den. Topografin, omgivningen? Estetiken, vilken känsla vill du ha inne, hur ska det se ut på utsidan. Uppvärmningsystem och sist men inte minst det som all detta ska vägas emot(för de allra flesta) ekonomin.
-
Jag är intresserad av vad ägare till gamla hus har att säga om detta. Är det verkligen så farligt med torpargrund?
Min kåk står fortfarande upp, drygt 80 år efter uppförandet. Och golven håller att gå på också. Torpargrunden (som är under halva huset, andra hälften är källare) gör att det är lätt att inspektera skicket på bärlinor, golv och även rörinstallationer.
Något som är viktigt att tänka på är nybyggets placering, det är nödvändigt att undvika surhål (och ska en ändå slå upp en kåk i surhålet får en dränera ihjäl sig). Mitt hus står torrt, och det är aldrig något vatten i källaren ens under snösmältningen, potatislårarna och andra trädetaljer har inga spår efter röta.
Det finns en massa underliga idéer som florerar om att marken ska täckas med plast i torpargrunden, men jag ställer mig mycket frågande till det. Bättre bör vara att ha väldränerad, torr mark runt sitt bygge!
-
Skytten: Kul att höra! Hur ser marken ut där huset står? Har ni det välisolerat i golvet? Jag läste att man i gamla tider gärna byggde på morän och stenig mark och gärna på kullar för att undvika fukten.
Kan någon rekommendera annan bra läsning kring ämnet torpargrunder? Gärna relaterat till nybygge. Hur tror ni det är med bygglov och så för en sådan grund med tanke på allt negativt som står skrivet om torpargrunden?
-
Tack för alla svar! Jag tror på gamla kunskaper som visat sig fungera länge och hör mig gärna för innan jag tar råd från dom som förespråkar plastfärger och bygger hus som ruttnar och har alla möjliga problem. Söker man på torpargrund på google kommer det bara upp en massa sidor där det i princip står att man ska sky den typen av grund som elden. Jag ska läsa på mer.
Det är ju ekonomin som är knäckefrågan. Vi vill bygga vårt lilla hus vackert, naturligt och billigt. Att ta ett banklån på en miljon eller mer är för mig som att bygga mig ett fängelse.
-
Mitt hus står i lera och jag måste säga att det inte är särskillt torrt, men det finns givetvis dränering som leder av vatten. Riksvägen som genomlöper tomten skickar in en hel del skitigt vatten. Källaren kan ibland ha lite hög fukthalt, under grunden blir det ganska hög fukt ibland, men det torkar ut själv, det har aldrig möglat eller luktat illa. Huset har fungerat bra i 130 år.
Det fina med grunden är att inga ingjutna ledningar finns, väldigt enkelt om man vill dra mer , ändra eller utföra reperationer.
Golvisoleringen är stenull som helt enkelt hänger på hönsnät under golvet öppet som "tak" när man tittar in under huset.
Det är genom självdrag den torkar, inga maskiner för 35000 + några tuenlappar el som en del moderna hus får dras med.
Huset är isolerat hyfsat, men inte så som dagens bostäder, t.ex. endast tvåglasfönster (18 st).
-
Skytten: Intressant. Så vad är din teori om varför din grund håller sig så fin? Dom flesta torpargrunder är väl självventilerande? Vad är det för dränering du har? Du har ingen plast mellan isoleringen i golvet och blindbotten?
-
Skytten: Intressant. Så vad är din teori om varför din grund håller sig så fin? Dom flesta torpargrunder är väl självventilerande? Vad är det för dränering du har? Du har ingen plast mellan isoleringen i golvet och blindbotten?
Jag vet faktiskt inte hur det är gjort, då det var fixat 30 år innan jag köpte huset.
Vi har inga golvdrag, så tätt är det, fast jag har ingen aning om det finns plast nånstans.
Synligt underifrån är hönsnätet och stenullen. Ovan är nya golv lagda över ett gammalt.
Jag har bara lagt om i ett rum, och där tog jag bort golvspånplattor, under fanns trägolv, som kanske hade gå att fixa till, men det hade blivit kraftig nivåskillnad, så jag la nytt trägolv ovanpå.
-
När det gäller både uteluftsventilerad krypgrund och uteluftsventilerad kallvind så talar statistiken sitt tydliga språk - i princip varannan både krypgrund och kallvind har problem med fukt och mögel.
Det är ju så illa att skälet till att många gammla hus har klarat sig bra med uteluftsventilerad krypgrund är pga av dom har läckt en hisklig massa värme ner i grunden - men med dagens golvisolering så värms inte grunden upp på samma vis som på "gammalt" vis då man inte hade nån isolering att tala om i golvet och uppvärmningen skedde med tunga eldstäder som stod "på backen" så att dom läckte ut massor av värme i grunden.
Bor man i ett gammalt hus så får man ju bita i det sura äpplet, men du ska definitivt inte ha öppet mellan krypgrunden och själva bostadsutrymmet pga risken för att få in mögelsporer och annat elände i bostaden från grunden.
Självklart ska man inte bygga ett system som kräver ett visst värmeläckage från huset (helst vill man ju inte få något mer värmeläckage än det man får från ventilation och från avloppsvatten) för att inte mögla, så mitt råd är snarare att att skippa både krypgrund och kallvind/klimatvind och istället köra på "platta-på-mark" och paralleltak.
Idag när energin är dyrare än guld (nåja, nästan i alla fall) så lönar det sig fort att vid nybygge bygga för att minimera husets energiförsörjning - och då går krypgrund och diffusionöppet bort då det blir för stort värmeläckage.
Jag skulle inte ens under vapenhot bygga ett nytt hus med uteluftsventilerad krypgrund eller uteluftsventilerad kallvind åt mig själv.
Tänk på att ni på nybygge måste uppfylla BBR energikrav, vid elvärme max 95 kwh/kvadratmeter per år och med annan uppvärmning något högre. Den enskilda åtgärd som skulle göra mest för miljön är om alla såg till att isolera sina hus ordentligt, det skulle ge mera än alla miljöbilar och miljökrav på industrier nånsin kan uppnå.
-
Diffusionsöppet måste inte alls innebära värmeförluster. Bygger man bra så funkar många olika metoder. Bygger man dåligt funkar ingen metod.
Allt är inte svart eller vitt, man får väga olika för- och nackdelar mot varandra. Och genom att kombinera ny kunskap med gamla metoder kan man definitivt bygga nytt eller renovera gammalt hus utan att få problem.
Svårigheten är att hitta hantverkare med nödvändig kunskap för det som man inte kan/vill göra själv. Många är helt fast i en enda lösning, och det finns många mögelfria väl fungerande och kostnadsbilliga (på kort och lång sikt) hus som bevisar att det finns mer än en sanning.
-
Man sparar mest energi om man bor i en termos, men det vill ju inte alla. Alla vill inte heller bo i en maskin. De hus som säger sig inte behöva uppvärmas, förutsätts ha en del splillvärme från maskiner och annat. Tänk om maskinerna oxå vore energieffektiva?
Ja det hänger mer på att det är rätt gjort, än vilken metod man väljer, konsums blåvita finns inte längre.
-
Diffusionsöppet innebär alltid extra värmeförluster, det är därför som man brukar bygga passivhus som "supertäta".
Skälet till detta är att dels kan vatten magasinera värme (som fukten tar med sig ut) men framförallt för att förgasning av vatten till uteluften sänker temperaturen i isoleringens yttre delar.
En annan aspekt är att det blir svårare att få huset "lufttätt" för om luft som gas kan passera genom väggen/golvet/taket så ökar även det värmeförlusterna och ökar risken för egenkonvektion i isoleringen.
Men jag håller fullständigt med om det finns många i "byggsvängen" som är lite väl ovilliga att ta till sig nya (eller nygammla med för den delen...) ideer och metoder, en viss skepsis är ju bra men man måste våga tänka i andra banor ibland.
-
Man sparar mest energi om man bor i en termos, men det vill ju inte alla. Alla vill inte heller bo i en maskin. De hus som säger sig inte behöva uppvärmas, förutsätts ha en del splillvärme från maskiner och annat. Tänk om maskinerna oxå vore energieffektiva?
Ja det hänger mer på att det är rätt gjort, än vilken metod man väljer, konsums blåvita finns inte längre.
Passivhusstandarden tillåter ett visst (om än väldigt lågt) värmetillskott, vanligtvis sker detta via FTX-system då man ändå vill ha mekanisk väl styrd ventilation för att minska värmeförlusterna.
Så att påstå att dom inte skulle förbruka någon värme alls är det nog bara journalister som gör... men det är en ju jädra skilnad på om huset förbrukar 10 kwh/kvdratmeter/år jämfört med 150 kwh/m2/år och det går inte att prata bort.
-
Passivhusstandarden tillåter ett visst (om än väldigt lågt) värmetillskott, vanligtvis sker detta via FTX-system då man ändå vill ha mekanisk väl styrd ventilation för att minska värmeförlusterna.
Så att påstå att dom inte skulle förbruka någon värme alls är det nog bara journalister som gör... men det är en ju jädra skilnad på om huset förbrukar 10 kwh/kvdratmeter/år jämfört med 150 kwh/m2/år och det går inte att prata bort.
Nja, visst finns det hus med olika förbrukning i kWh. Sedan gäller det att se var man får sin energi ifrån, vad den kostar i pengar och miljö. Mitt hus har mest kostat havre när det byggdes på adertonhundratalet, såväl hästar som de som med mer eller mindre handkraft skaffade fram såväl material som verktyg för det, fick mest energi från havre. Få maskiner var inblande. Huset står än. Skulle man riva det och bygga ett nytt, tar det väldigt lång tid innan det energimässigt betalar sig, sen finns det andra viktiga skäl till att bevara.
Vi hade en gång en bostadsbrist, som inte berodde på ekonomi(som nu), man startade miljonprogrammet, rev friskt i alla svenska städer, så att de av världskriget drabbade, bombade städerna i Europa, har mer kvar av kulturarv i centrum och omgivningarna än svenska städer.
Dagens lösning blir lätt morgondagens problem. Trådskaparen skulle vilja bygga ett hus av halm, och då förmodligen bor fjärran från vedeldad fjärrvärme. Skulle en betongplatta isolerad med frigolit verkligen passa här?
För att inte i stor omfattning göra om historiska misstag, ska man satsa på olika saker, ty ingen vet vad som gäller om tio eller tjugo år.
Problem kan brytas ner i Cartesius anda, och det är ofta framgångsrikt, men det händer att det krävs en helhetssyn där många faktorer finns med, även sådant som inte har med själva byggandet att göra.
-
Det är nog tyvärr många gånger så att ett nytt hus energimässigt "betalar sig" alldeles för fort många gånger då folk bor i gammla plankhus, rentav utan vettig isolering, från 1900-talets början som man i värsta fall värmer med el eller olja.
Visst kan det finnas ett kulturvärde att bevara, men man kan inte "kulturbevara" hur många hus som helst till vilket pris som helst (hög energiförbrukning är dåligt för både plånboken och miljön).
Och här gäller det nybygge - minskar man energiförbrukninge från 130 kwh/m2/år som är minimkravet i stora delar av landet enligt BBR till 10 kwh/m2/år så sparar man in 150 000 kwh under de 50 år som kan räkna med huset står där.
Bor man i ett gammalt dragigt brädhus så är energibesparingen den dubbla, 300 Megawattimmar är inte småpotatis för miljön !
-
Jag och min sambo undersöker möjligheterna att bygga ett halmbalshus. Nu håller jag på att läsa på om olika typer av grunder. Det är väldigt tilltalande med en enkel gammaldags torpargrund eftersom dom är enkla och billiga. I tidigare trådar har jag sett att många varit skeptiska till en sådan grund eftersom den kan ge upphov till fuktskador.
Om du tänker bygga nytt kan du ju kika på att göra varmgrund istället för torpargrund?
-
Bara en inflikning om passivhus. Ett sådant hus skulle nog bli ganska obeboeligt om man skulle vilja använda en vedspis för matlagning... :)
Jag skulle nog vilja säga för människor som vill leva ett konventionellt, modernt liv så är ett passivhus det vettigaste och mest miljövänliga alternativet. Men jag är inte lika säker på att det passar lika bra för folk som hänger här på forumet.
-
Bara en inflikning om passivhus. Ett sådant hus skulle nog bli ganska obeboeligt om man skulle vilja använda en vedspis för matlagning... :)
Det behöver det inte bli med värmelagrande material inne i huset, eller med rätt sorts aktiv värmeåtervinning. Ursäkta avbrottet. Cirkulera.
Närma er gärna utgångsfrågan för ämnet. Jag vill veta hur det går, ju...
-
Det är nog tyvärr många gånger så att ett nytt hus energimässigt "betalar sig" alldeles för fort många gånger då folk bor i gammla plankhus, rentav utan vettig isolering, från 1900-talets början som man i värsta fall värmer med el eller olja.
Visst kan det finnas ett kulturvärde att bevara, men man kan inte "kulturbevara" hur många hus som helst till vilket pris som helst (hög energiförbrukning är dåligt för både plånboken och miljön).
Och här gäller det nybygge - minskar man energiförbrukninge från 130 kwh/m2/år som är minimkravet i stora delar av landet enligt BBR till 10 kwh/m2/år så sparar man in 150 000 kwh under de 50 år som kan räkna med huset står där.
Bor man i ett gammalt dragigt brädhus så är energibesparingen den dubbla, 300 Megawattimmar är inte småpotatis för miljön !
Intressant. Jag tror det är ytterst svårt att räkna hem ersättning av ett fungerande äldre hus med ett nytt med energikostnaden som motiv.
Jag tycker inte 300 MWh under 50 år är så mycket att hetsa upp sig över. Värmeenergi kostar mellan 200 och 1200 kr/MWh, beroende på bränsle/energikälla. Extermerna är i de flesta fall ved/flis (billigt) respektive olja (dyrt). Räknar vi med att realpriset på värme är 1kr/kWh, dvs 1000 kr/MWh så kostar det 300 000kr extra under de 50 åren att bo i det gamla dragiga huset. För att kunna jämföra det med kostnaden för att bygga ett nytt hus måste man rimligen räkna om det till ett nuvärde, eftersom kostnaderna ligger långt fram i tiden. Även om man sätter kalkylräntan till noll blir investeringsutrymmet i detta fall 300 000kr. Räknar man på en högre ränta en noll eller ett lägre energipris blir utrymmet för att investera i nytt hus ännu mindre.
Det är inte lätt att bygga ett modernt välisolerat hus för 300 000kr. Det krävs närmast astronomiska energipriser för att "räkna hem" projektet att riva ett befintligt fungerande hus och ersätta det med ett nytt superisolerat. Skulle energipriserna nå sådana astronomiska höjder lär det inte ske över en natt och det torde gå att bygga energisnålare hus i framtiden också. Om man inte gör väldigt extrema antaganden om framtida energipriser har jag svårt att se någon anledning att idag satsa på än så länge tämlige tämligen oprövade lösningar som olika superisolerade hus utgör.
Om 300 MWh är småpotatis för miljön eller inte beror alldeles på deras ursprung alternativt vilka åtgärder som krävs för att "spara" in dem.
Däremot finns det andra anledningar till varför jag tror det vore både bättre och enklare att bygga ett halmbalshus på "platta på mark". Jag har svårt att se någon fördel med en torpargrund i det fallet. Halmbalarna kräver ett brett stabilt underlag att stå på. Dessutom brukar der vad jag kan förstå ofta "spetsas" på armeringsjärn för att förankras i underlaget. En annan halmbalslösning är att bygga en stel balk som läggs ovanpå halmbalsväggen och spänns ned hårt mot grunden för att pressa samman halmbalarna. Halmbalarna bör också göras råttäta på lämpligt sätt även nedåt. Sammantaget tycker jag det talar för att platta på mark är en passande grund för just ett halmbalshus. Gillar man inte cellplast kan man alltid isolera plattan med leca (expanderad lera-helt oorganisk) eller skumbetong, dvs betong där "ballasten" består av luftbubblor.
-
Bra poäng från bägge håll.. Klart att man kan bygga ett halmbalshus som passivhus, det är bra för miljön. Men det kostar. En betongplatta och superisolerade treglasfönster gör avtryck på miljön. Betongindustrin står för 7% av alla växthusgasutsläpp. I övrigt släpps mycket mindre växthusgaser ut vid tillverkandet av vårt tänkta halmbalshus än vid byggandet av ett konventionellt passivhus.
Alla människoliv ger ett avtryck på miljön och det gäller att göra rimliga val som är bra för andra och för en själv. Det är den materialistiska attityden som råder som skapar diverse kriser och förstör människors liv. Kan vi bygga våra hus själva utan att skuldsätta oss för resten av livet är det ju en fantastisk grej.
Sen vet jag inte på vad kostnaden hamnar på på lång sikt men i ett litet hus som är superisolerat med halmbalar kan väl inte värmekostnaderna direkt skena iväg på grund av att huset kyls ner underifrån jämfört med om det låg på en betongplatta?
Vi håller på att undersöka olika värmesystem och solfångare skulle kanske vara något för varmvatten och lite värme utan att det kostar så fasansfullt? Vi skulle säkert elda lite också men å andra sidan verkar det vara skadligt för hälsan så då får det mest bli för att höja mysfaktorn under några vinterdagar per år. Att fånga upp regnvatten och använda kan också vara en intressant grej. Vi vill helst bo inte allt för långt bort från bussar och tåg. Det jag menar är att vi vill ta hänsyn till miljön på olika sätt men vi kan inte gå hur långt som helst. Det bästa vore väl att flytta till ett varmare land och bo under öppen himmel och det livet passar vissa men inte för oss.
-
Intressant inlägg trädman. Ser du andra nackdelar med en torpargrund till ett halmbalshus? Vi är inspirerade av en grund som denna:
http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/?action=view¤t=IMGP3167.jpg (http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/?action=view¤t=IMGP3167.jpg)
Under varje stående bjälke finns en sten har jag för mig. Sen vet jag inte hur det ser ut under stenarna, om dom står direkt på marken eller om man gjutit betong under ner till frostfritt djup?
-
Intressant inlägg trädman. Ser du andra nackdelar med en torpargrund till ett halmbalshus? Vi är inspirerade av en grund som denna:
[url]http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/?action=view¤t=IMGP3167.jpg[/url] ([url]http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/?action=view¤t=IMGP3167.jpg[/url])
Under varje stående bjälke finns en sten har jag för mig. Sen vet jag inte hur det ser ut under stenarna, om dom står direkt på marken eller om man gjutit betong under ner till frostfritt djup?
Svårt att se på bilden. Men man måste nog ha plintar eller stenar lagda till frostfritt djup.
Helst koniska med bredare bas än topp. Jag gissar att det i stort sett är tänkt som ett självbygge. Uppvärmningen av huset bör ju för att stämma med det övriga tänket, vara vedeldat, och varför inte en massugn med värmelagring i lera/sten. Finns massugnen i husets mitt, kan värmen då spridas till alla husets rum, och man eldar inte så ofta. Vintertid kan även all matlagning och bak göras i massugnen. Det är dyrt att anlita en som bygger en, men det är inte ett oöverstigligt projekt att bygga själv. (En massugn är en förenklat sagt en större kakelugn med inbyggd spis och bakugn).
http://www.mai.liu.se/~kehil/Murarkurs/ (http://www.mai.liu.se/~kehil/Murarkurs/)
Man kan använda mycket mer lera, allt måste inte muras med sten.
-
Nej men jag tänkte att bilden visade hur man kunde stapla balarna på ett bra sätt utan att behöva gjuta en betongplatta. Armeringsjärn hade dom också fäst i grunden på nåt sätt.
Kan man ventilera bort/rena röken på något bra sätt är det absolut intressant med vedeldning.
-
I ett vedeldast system med akumulering, eldar man med sådan temperatur att man förbränner så pass att rökgaserna inte kan anses för mycket belastade. Småkaminer som pyr och annat handhavandefel kan göra vedeldning tveksamt.
Det finns tom de som påstår att viss påverkan av rök från ved är nyttigt.
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article1848.ece (http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article1848.ece)
Man kan om man vill vara riktigt försiktig använda katalytisk rening av gaserna.
http://www.energimagasinet.com/em99/nr1_99/01_vedeldning.asp (http://www.energimagasinet.com/em99/nr1_99/01_vedeldning.asp)
Om huset står på plintar, kan man ju ändå ha en platta av stenkross överlagd med lera, och det går naturligtvis att isolera med annat än frigolit.
Skulle jag ha behov av ett nytt hus, skulle jag välja lera, men halm är både spännande och säkert billigt, det svåraste kan vara att övertyga bygglovshandläggarna. Härligt tjocka väggar, bra isolering och plats i fönsterkarmen.
-
Geobetong?
Förelar/nackdelar?
Är det något som passar att bygga platta på mark med?
http://www.naturligbyggeri.no/halmhus/ressurser/jordkjeller.html (http://www.naturligbyggeri.no/halmhus/ressurser/jordkjeller.html)
-
Geobetong?
Förelar/nackdelar?
Är det något som passar att bygga platta på mark med?
[url]http://www.naturligbyggeri.no/halmhus/ressurser/jordkjeller.html[/url] ([url]http://www.naturligbyggeri.no/halmhus/ressurser/jordkjeller.html[/url])
Jag tittade på det, och det verkade vara jord och 12% (portland)cement. Jord med mull brukar aldrig vara bra, så det är antingen lera eller sand, troligtvis båda.
Jag har provat att blanda lera, sand med olika bindemedel, och vet att med 12% portland blir det hårt. Men tänk efter 12% portlandcement + sand och sten, det är ju i princip betong :o
Jag har provat många olika sätt, och det finns en tråd nånstans på forumet, men jag har misslyckats med att hitta den.
Bäst resultat till murstenar var 50% cellulosa(tidningspapper) 7-10% cement och 40% stenmjöl eller sand. En hård väderbeständig isolerande sten, som kostar 10% av vad ett lecablock kostar, och är snarare bättre.
Ett halmhus kan ju ha ett stampat lergolv eller varför inte återanvänd tegelsten.
Men ska det nu vara en krypgrund, så blir det väl isolerat trä.
Sågt i en tidigare tråd att Bodhgaya tänker sig ett runt hus, och det har ju fördelen att man slipper dammtussar i hörnen ;D
-
Här finns ett halmhusbygge med torpargrund. Golvisolering? Halm förståss!
http://www.klimatpiloterna.se/pdf/Halmbalshus_webb.pdf (http://www.klimatpiloterna.se/pdf/Halmbalshus_webb.pdf)
-
Räknas denna som torpargrund? Också halmbalsbygge, bra bildserie
http://www.rebeccalivingstonpottery.com/house.php (http://www.rebeccalivingstonpottery.com/house.php)
ps: nej nu ser jag, det är gjutet direkt på marken. Själv hade jag föredragit ett lager av halm under golvet, iallafall här i Sverige.
-
Ok, nästan allt måste vara bättre än platta på lera med "grönsaker" Dessutom med golvvärme!
-
Jag pratade med ett företag som arbetar emd att sanera efter fuktskador och mögel i och under hus. De berättade att problemen kommer när folk försöker åtgärda torpargrunder och isolerar igen dem. Då skall det bli problem med att fukt stannar kvar och att mögel börjar trivas.
-
Jag pratade med ett företag som arbetar emd att sanera efter fuktskador och mögel i och under hus. De berättade att problemen kommer när folk försöker åtgärda torpargrunder och isolerar igen dem. Då skall det bli problem med att fukt stannar kvar och att mögel börjar trivas.
Vanligast är mögelproblem i spinkandes nya hus. Tilläggsisolerade äldre hus kan oxå drabbas, men oftast blir de i stället fula.
Jag känner till krypgrunder i alldeles nya hus, som helt enkelt inte fungerar. Man superisolerar för att spara energibehovet men gör det på ett inkorrekt sätt, och konsekvensen blir att man får göra fler ventilationsöppningar, installera en dyr i drift och inköp, avfuktare.
Givetvis ska man ha golvisolering, men det måste också ventilera under huset.
Mitt hus som är 130 år, har fått extra isolering, som satts fast med hönsnät direkt mot huset i krypgrunden, ventilationhålen i grunden fick vara orörda, och grunden samlar inte fukt.
Ska man mäta fukthalten i en grund, ska man anlita en helt opartisk tjänst, vanligt är att man anlitar en som tjänar pengar på att det är "risk", och kan lätt skrämma till sig en affär.
-
Intressant inlägg trädman. Ser du andra nackdelar med en torpargrund till ett halmbalshus? Vi är inspirerade av en grund som denna:
[url]http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/?action=view¤t=IMGP3167.jpg[/url] ([url]http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/?action=view¤t=IMGP3167.jpg[/url])
Under varje stående bjälke finns en sten har jag för mig. Sen vet jag inte hur det ser ut under stenarna, om dom står direkt på marken eller om man gjutit betong under ner till frostfritt djup?
OK, det var en annan byggteknik än den jag själv funderat över och främst hade i åtanke. Skulle jag själv bygga ett halmbalshus, vilket hinner göra någon gång, skulle jag bygga ett med lastbärande halmväggar. Dvs ingen trästomme eller liknande i väggarna. Det tycker jag är att underutnyttja halmen. Grundläggningen skulle jag sannolikt göra i form av ett dränerat dike till frostfritt djup fyllt med sten och ovan på detta en kantbalk av betong, kanske gjuten med leca som ballast för att få hygglig värmeisolering. Ovanpå detta skulle jag sedan trava upp väggar av halmbalar i förband och "spika" samman dem med armeringsjärn. Ovan på balarna en lådbalk av trä och eller trä i kombination med plywood som spänns ner mot kantbalken för att pressa samman väggen. Ovanpå detta en takkonstruktion i trä med exempelvis taktäkning av tegel. Golven skulle nog få bli av adobe men med ett "modernt" material som leca eller skumbetong som underlag för att få värmeisolering. Alternativt skulle man kunna använda någon hyggligt porös slagg, kanske hyttsten som underlag. Frågan är hur taket ska isoleras. Sågspån skulle vara ett billigt alternativ, men det går åt ett rejält lager. Väggarna skulle jag i varje fall invändigt putsa med lerbruk, utvändigt kanske kalkbruk.
Inspirationen är till stor del hämtad från The Straw Bale House, Athena Swentzell Steen, et al som rekomenderas
-
Klart du hinner! Är det en "rubble trench" du menar? http://www.mayacreek.org/pictures/visitor-lodge/rubble-trench.jpg (http://www.mayacreek.org/pictures/visitor-lodge/rubble-trench.jpg)
Själv tycker jag att det är vackert att varva trä med lerväggarna. Vi har tänkt oss att bygga ungefär på samma sätt som detta hus är byggt:
http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/ (http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/)
Vi vill dock ha en tillbyggnad runt det runda huset med alla rum så att huset får en "snäckformad" planlösning, det runda huset ska tjänstgöra som ett öppet vardagsrum med skylight högt i taket så att man kan ligga i mitten av rummet och titta på stjärnorna :)
Det jag bävar lite för är att halmbalar inte godkänns som isolering av bygglovsherrarna som precis som Skytten skriver. Det glädjande är att jag sett säkert ett tjugotal halmbalshus som byggts i Sverige. Det torde vara snäppet svårare att övertyga bygglovsherrarna att få låta halmbalarna bära upp hela taket, även om det finns många såna hus i världen. Har man en vilja ska man försöka, får man inte bygglov så får man bygga nånstans där man inte syns ;) Att bygga med trästomme känns lite enklare för en som tycker att det hela verkar väldigt svårt, det är mindre som kan gå fel? Sen blir det väl lite mer komplicerat när vi vill bygga runt, det ställer bl.a. högre krav på att huset verkligen är runt så att takets vikt fördelas jämt på väggarna.
Det här med grunder är rätt så knepigt märker jag.. Vad man får för rekommendation beror på vem man frågar. Jag tilltalas av torpargrunden för att den inte kostar så hiskligt mycket som att gjuta en platta på marken och för att den är vacker. Krypgrunden är väl ett modernare påfund? Om torpargrunden luftar och håller torrt är det ett utmärkt val för vårt hus så länge man inte får allt för höga värmekostnader.
-
Krypgrund=torpargrund
Nackdelen med att ha trä som stöd är att om trät är genomgående bildar det en köldbrygga i ditt annars fina och energieffektiva halmhus.
Såg någonstans om ett halmhus som hade dubbel träram, på in- och utsidan av halmbalarna, men utan genomgående förbindelse. Det kanske vore något, men man får nog ha lite större takutsprång för att skydda de yttre reglarna. Stort takutsprång är för den delen bra generellt till halmbals hus (och andra hus också, om inte grundarkitekturen är sådan att det ser "fel" ut att ha det, förhindrar att för mycket vatten hamnar på fönster och fasad och minskar underhållsbehovet, men de visste du säkert.
Och om du inte får bygglov för permanenthus, prova med att kalla det fritidshus ;).
-
Jag är ganska säker på att ett halmhus med stomme kan passera bygglovsförfarandet. Halmhus finns ju redan, och det är inte helt politiskt korrekt att avfärda miljövänligt byggande, i en tid då hela kvarter, med plasthus möglar nästan omedelbart.
Byggandet i världen står faktiskt för drygt en tredjedel av växthusgaserna. Även om ett hus av tre i världen är byggda av lera. Det finns andra skäl förutom miljövinster att bygga med andra material än vad som här är vanligt idag. Det är priset, om varje hus kan byggas en million billigare, blir den totala skuldsättningen avsevärt mindre, fler kan skaffa ett eget hus.
Halm och lerhus har i Sverige byggts för mellan 400000 och 1200000, och då pratar jag inte om små kompakta stugor, utan bostäder med mycket modern standrad, ofta utrustade med solvärme, torrtoalättsystem och andra anpassningar för mer hållbar hushållning.
Byggnaderna skapas med mycket mindre energi, och riktigt tunga maskiner behövs inte, utom för grundarbete på vissa lägen. Arbetsintensivt javisst, men samtidigt möjligt för de flesta att kunna klara av.
Frågan om ett halmhus livslängd kommer ibland upp, och man räknar med sjuttio år på ett nyckelfärdigt trähus idag, som är byggt så att det är svårt att renovera. Finns behov för ett halmhus längre, är en renovering alltid möjlig. Att en gång "skrota" ett halmhus, ställer inte till några svårare kvittblivningsproblem.
När det gäller köldbryggor i stommar på halmhus, är det troligen inga större problem, man kan undvika detta utan genomgående stommar, men en halv meter tjocka väggar, håller nog emot även om det vore trä.
-
Menar du att det bildas en köldbrygga oavsett om man bygger in stommen i halmbalarna eller har dom på insidan av väggarna? Mellan träden i grunden använde man på Ängsbacka (huset jag länkat till tidigare) lera och plast över innan man la på halmbalarna.
Vi har väl ingen jätte stor budget, vi tänkte börja bygga för 100 000 och se hur långt det räcker. Skulle vi bygga med platta på marken skulle vi bara ha en platta att gå på. Dörrar, fönster, handfat, kök, golvbrädor mm tänkte vi försöka få tag i gratis eller väldigt billigt. Bygglovshandlingar, rörmockande och elinstallationer verkar sluka den största delen av budgeten.
-
Det finns olika konstruktioner, om trät bara är på insidan, så blir värmeförlusterna mindre än med genomgående. Jag har sett en konstruktion med dubbel stomme, kommer inte ihåg var, antagligen för att de ville kunna använda mindre dimensioner på trät, vilket blir billigare även om man köper mer, och samtidigt ha ett tungt tak, tror de hade grästak. Din konstruktion fungerar nog, du får leta och jämföra tänkta kostnader och andra för- och nackdelar med olika konstruktioner.
-
Klart du hinner! Är det en "rubble trench" du menar? [url]http://www.mayacreek.org/pictures/visitor-lodge/rubble-trench.jpg[/url] ([url]http://www.mayacreek.org/pictures/visitor-lodge/rubble-trench.jpg[/url])
Själv tycker jag att det är vackert att varva trä med lerväggarna. Vi har tänkt oss att bygga ungefär på samma sätt som detta hus är byggt:
[url]http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/[/url] ([url]http://s984.photobucket.com/albums/ae330/snorribucket/Angsbacka/[/url])
Rubble trench motsvarar det jag menade. Gjuter du en betongkaka ovanpå stenmuren kan du få fast armeringsjärnen och förankringsöglor för att spänna ner balarna på ett enkelt och billigt sätt. Jag tror inte en sådan grund blir dyrare än en torpargrund. Lägg sedan ett hyggligt tjockt lager leca innanför med ett lergolv ovanpå. Har du tillgång till sten ock lera så inskränker sig kostnaderna till leca, lite cement sand och ingel till betongkanten samt armeringsjärnen och dräneringsrören.
En sådan konstruktion är tämligen enkel och det orde inte vara några större svårigheter eller risker inblandade. Större delen av materialet är billigt eller gratis om man har tillgång till lera, sten och mineraljord.
Ska du bygga ett runt hus tror jag en konstruktion med bärande halmväggar är ännu enklare relativt en trästomme. Det borde vara ganska enkelt att bygga en stel lådbalk att sätta överst på väggen av plywood och regelstumpar. Den fördelar trycket på väggarna. Vill du ha synligt trä kan du ju alltid bygga takkonstruktionen av rundvirke med en eller flera stolpar i mitten.
Jag vet inte så mycket om bygglovstramset. Sök bygglov för ett fritidshus eftersom det verkar vara enklare. Jag tror det finns en fakta och provningsresultat vad gäller värmeisolering och brandmotstånd från USA som man bör kunna hänvisa till om det är någon övernitisk tjänsteman som sätter sig på tvären. Det är knappast någon oprövad konstruktion
-
Har ej hunnit läsa genom alla svar. Vi har torpargrund anno 1895 och anticimexsnubben tyckte det var absolut det bästa med tanke på kvaliteten på inomhusmiljön.Inga anmärkningar men han sa att det kunde bli lite fuktigt i källardelen (kallkällare/matkällare) under våren. Detta var alls icke farligt eller konstigt eller skadligt utan alldeles som det ska.
-
Jag tycker personligen att det verkar knepigare med ett hus med bärande väggar och precisionen blir så viktig. Eftersom jag inte har någon vidare erfarenhet av att bygga hus känns ett halmbalshus med trästomme som ett roligare projekt som kräver mindre precision än ett hus med bärande väggar. Det är mindre som kan gå fel (inbillar jag mig kanske?)
trädman: Rubble trench låter högst intressant så länge man gräver dike och blandar betongen själv, annars skenar kostnaderna nog iväg.
Det hade varit trevligt med ett värmelagrande golv men ett lergolv kräver en del underhållning och vi har en stor busig hund som repat vårt lägenhetsgolv. Annars läste jag om ett passivhus med betonggolv. Man hade gjutit ett rätt så tunt lager och skurit upp det i oregelbundna former och haft i något pigment som färgade golvet så att det såg ut som ett stengolv, väldigt vackert såg det ut. Ur estetisk, kortsiktigt ekonomisk och praktisk synvinkel passar ett trägolv oss om vi får tag i gamla brädor gratis. Men det hade ju varit trevligt att lagra värme i golvet som sagt..
Låt oss säga att vi väljer att bygga ett halmbalshus på en gammaldags torpargrund som jag beskrivit, med trästomme i väggen, trägolv med välisolerat golv och tak, med inte allt för moderna begagnade tvåglasfönster. Skulle ett sånt hus kräva mer uppvärmning än ett konventionellt enkelt trähus i samma storlek idag? Vi har bråttom ut till landet och kommer att ha en väldigt liten budget med dagens mått mätt.
-
Om man frågar experterna på Gård&Torp så är tvåglasfönster bättre än vad de flesta tror. Det är dock viktigt att byta ut tätningslisterna med jämna mellanrum, typ vart 5:e år. Om man vill gå på ekokänskan använder man lintätning, annars går det bra med vanliga i gummi.
Om man inte byter tätningslisterna i treglasfönster så blir de också otäta och dragiga.
Skulle tro att förutsatt att du löser golvet så att ni absolut inte får golvdrag så kommer ni att klara er med ungefär samma uppvärmning som ett konventionellt hus. Nuförtiden är det också populärt med stengolv av olika slag, med golvvärme, och de är inte trevliga att gå på utan att golvvärmen är på, därför förbrukar de mer än nödvändigt.
En sak är ju hur mycket energi som går åt för att hålla komfortvärme (vilken temperatur det nu är för varje individ), en annan är hur mycket man faktiskt förbrukar. Många i moderna hus håller överdrivet hög temperatur i sina hus, max 19 borde man ha tycker jag, hade alla det så skulle elförbrukningen minska betydligt, nu när nästan alla hus tycks ha värmepump av något slag.
-
Idag är det vanligt med fönster som ligge på 0,9 i U-värde... med 2 glas kanske man hamnar på sådär 3 i bästa fall.
Dock är jag lite fundersam på alla dessa moderna fönster med aluminiumram - aluminium leder ju värme extremt bra... det är ju positivt att man ska börja ange U-värdet för hela fönsterkonstruktionen och inte bara för rutan.
Men mycket hänger ju på hur stor del av väggytan som är fönster, ju mindre del av väggytan som är fönster ju sämre fönster kan man ju ha.
Likaså så gör det ju skillnad på om det är söderfönster eller norrfönster, hur djupa fönstersmygar ni har och om fönstren sitter åt ett väderstreck med förhärskande vindriktning.
Unvik att sätta fler fönster än absolut nödvändigt åt norr och mot förhärskande vindriktning samtidigt som ni har djupa fönstersmygar så klarar ni er bättre.
Betong går att få jättesnyggt, i synnerhet om det är stålglättat, det är egentligen ett väldigt mångsidigt material med otrolig livslängd.
Det finns ju fördelar med att bygga med sten eller timmer på insidan då värmelagringen jämnar ut svängningar i temperatur.
Vad gäller golvvärme så går det ju att kombinera även trägolv med golvvärme, fördelen med golvvärme är att man får en stor värmeavgivande area och kan ha låg framledningstemperatur på värmevattnet.
Enda nackdelen med golvvärme är att man måste se till att ha rejält bra isolering nedåt för att få värmen dit man vill, jordklotet låter man lämpligen solen värma ;)
När det gäller budget så är det inte material som kostar som regel, utan det som kostar mest är hantverkare.
ROT-avdrag gäller inte vid nybygge... så med så begränsad budget så får ni se till att göra allt utom elen själva.
Ni måste ju räkna på husets energiförbrukning för att få bygglov, så då ser ni ju hur många 2 glasfönster ni kan ha och ändå klara energikraven.
Det som jag ser som ett stort problem är var ni ska förvara allt material, när man bygger med återvunnet material så får man se till att samla på sig byggmaterialet innan man börjar att bygga - bygget ska mao anpassas efter materialtillgången istället för tvärtom vilket är vanligt på "vanliga" byggen.
-
Idag är det vanligt med fönster som ligge på 0,9 i U-värde... med 2 glas kanske man hamnar på sådär 3 i bästa fall.
I ett experiment utfört av lunds universitet och "Allbäckarna" så fick ett gammalt 1-glasfönster med lösa innanfönster ett U-värde på 1,6 när man bytte ut den inre rutan mot ett energiglas. Tror värdet var på 1,8 utan energiglas. Är ju inte riktigt rättvist att jämföra med ett gistet gammalt fönster där kittet fallit ur och utan tätningslister. Då får man säkert ett U-värde runt 3.
-
Englasfönster med lösa innerfönster är bättre än kopplade tvåglasfönster pga avståndet mellan rutorna.
-
Englasfönster med lösa innerfönster är bättre än kopplade tvåglasfönster pga avståndet mellan rutorna.
Det kan nog vara en delförklaring. Men ett kopplat fönster är oftast av grövre dimensioner vilket torde öka köldbryggorna i fönstret.
Förövrigt testades ett gammalt 3-glasfönster (80-tal) i samma test vilket hade ett U-värde på 1,8.
-
Så får man ju se på hela huset. det finns hus med dyrt treglas, och ytor som omfattar halva väggen. Har man skottgluggar mot norr och lite mer fönster åt söder, kan man få hyfsat med tvåglasfönster. Rullgardiner nattetid ger minskad utstrålning.
Moderna byggmetoder försöker hitta så bra isoleringsbetingelser som möjligt, och tar inte med byggmaterialets förmåga att lagra värme. De dagar det är sol, och påföljande natt är klar och kall, har ett hus med termisk massa stora fördelar.
För att åter diskutera torpargrund, så är väl det det enda som är realistiskt i ett självbygge med den budget som nämnts av trådskaparen.
Man kan oxå låta huset bäras av plintar, och fylla upp till golvet med sten och lera, isolerande blandning av halm och lera under golvet.
Byggkraven kan ställa till problem och kostnader, om inte handläggaren känner till byggmetoderna, och man får en stor bevisbörda.
Kanske skäl att ta det i steg, och söka för ett fritidsboende, och sedan bosätta sig, eventuellt ändra det i efterhand.
Man borde ha en totalberäkning av hela huset, bygg och drift under livstiden, och det är väldigt stora skillnader i ett hus som byggs med naturligt lokalt material, och skulle de inte nå fullt upp till konventionella hus, när det gäller energi per kvm. Så är ju dessa hus oftast mindre än kataloghusen. På en period av sjuttio år kan mycket väl ett konventionellt hus har gjort större miljöavtryck än ett halm eller lerhus.
-
Angående energieffektivitet torpargrund kontra platta på mark så torde den vara obetydlig då en bråkdel av värmen försvinner neråt. Däremot så kan nog en torpargrund upplevas kallare om man inte har tjockt på fötterna. Förutsatt då att man har ett hyggligt isolerat golv.
-
Varför räknar de energiåtgång per kvadratmeter?
Kyl, frys, spis, varmvatten osv drar ju lika mycket i ett litet hus (Kanske inte just Bodhgayas hus då, men generellt) som i ett stort. Så om ett litet hus ska komma ner i samma energiförbruk per kvadratmeter som ett stort hus så måste det leva upp till högre krav på isolation, osv. Det är ju orättvist!
Inte mig emot att bygga ett superenergisnålt litet hus, men orättvist är det ändå.
Om så kallad geobetong:
Hur mycket billigare och miljövänligare är det än vanlig betong? För det var visst det som var orsaken till att platta på mark inte var ett alternativ.
(Inte meningen att förespråka den ena eller andra sortens grund, men det hade vart intressant att veta)
Dessutom skrev de något om att sån där geobetong kan reglera fuktighet, till skillnad från vanlig betong antar jag. Hmmm?? Nån som kan förklara?
-
Man kan ju ha hur mycket apparater som helst i ett hus, och när det gäller byggnadens energiförbrukning, så påverkas den av storlek och form. Huset kan förbruka energi och olika hushåll kan förbruka energi. Vissa använder t.ex. tre ggr så mycket varmvatten som andra, och alla har inte samma inomhustemperatur.
Man kan få ett hus till ett passivhus genom att återvinna spillenergi, och då ha en djädrans massa apparater igång. Duscha tre ggr/dag och återvinna värmen. Samma hus behöver tillskottsvärme om det saknar en massa apparater.
-
Jag tycker personligen att det verkar knepigare med ett hus med bärande väggar och precisionen blir så viktig. Eftersom jag inte har någon vidare erfarenhet av att bygga hus känns ett halmbalshus med trästomme som ett roligare projekt som kräver mindre precision än ett hus med bärande väggar. Det är mindre som kan gå fel (inbillar jag mig kanske?)
trädman: Rubble trench låter högst intressant så länge man gräver dike och blandar betongen själv, annars skenar kostnaderna nog iväg.
Det hade varit trevligt med ett värmelagrande golv men ett lergolv kräver en del underhållning och vi har en stor busig hund som repat vårt lägenhetsgolv. Annars läste jag om ett passivhus med betonggolv. Man hade gjutit ett rätt så tunt lager och skurit upp det i oregelbundna former och haft i något pigment som färgade golvet så att det såg ut som ett stengolv, väldigt vackert såg det ut. Ur estetisk, kortsiktigt ekonomisk och praktisk synvinkel passar ett trägolv oss om vi får tag i gamla brädor gratis. Men det hade ju varit trevligt att lagra värme i golvet som sagt..
Jag har väldigt svårt att se att det skulle krävas mindre precision för att bygga en trästomme isolerad med halm än ett hus med massiva väggar av halmbalar som sedan putsas. Träkonstruktionen ställer nog generellt högre krav på byggaren än balstaplingen. Kraven på precision är väl heller inte så väldigt höga. Om inte träet är gratis blir det rimligen också dyrare. Hårdpressade halmbalar kostar verkligen inte mycket i sammanhanget.
Rubbletrench borde heller inte kosta mycket. Grävning med grävmaskin är inte särskillt dyrt och att gräva diken där husets bärande väggar ska stå kan inte ta särskilt många timmar. Då kan man också passa på att avjämna för jordgolven. Om du bygger grundmuren och "dikesfyllningen" av natursten så går det inte åt så mycket betong. Om väggen ska bli ca 0,5m tjock och du gjuter på 15 cm för att få en jämn yta och något som "håller i hop" grundmuren går det åt 75 l betong per löpmeter vägg. Jag räknade för något år sedan på egenblandad betong av inköpt sand, singel och cement och kom fram till ca 650 kr/m3. Stenen till grundmuren kanske går att hitta på plats eller i närheten. Om inte kostar sprängsten häromkring 30-40 kr/t utan transport
-
Jag har väldigt svårt att se att det skulle krävas mindre precision för att bygga en trästomme isolerad med halm än ett hus med massiva väggar av halmbalar som sedan putsas. Träkonstruktionen ställer nog generellt högre krav på byggaren än balstaplingen. Kraven på precision är väl heller inte så väldigt höga. Om inte träet är gratis blir det rimligen också dyrare. Hårdpressade halmbalar kostar verkligen inte mycket i sammanhanget.
Rubbletrench borde heller inte kosta mycket. Grävning med grävmaskin är inte särskillt dyrt och att gräva diken där husets bärande väggar ska stå kan inte ta särskilt många timmar. Då kan man också passa på att avjämna för jordgolven. Om du bygger grundmuren och "dikesfyllningen" av natursten så går det inte åt så mycket betong. Om väggen ska bli ca 0,5m tjock och du gjuter på 15 cm för att få en jämn yta och något som "håller i hop" grundmuren går det åt 75 l betong per löpmeter vägg. Jag räknade för något år sedan på egenblandad betong av inköpt sand, singel och cement och kom fram till ca 650 kr/m3. Stenen till grundmuren kanske går att hitta på plats eller i närheten. Om inte kostar sprängsten häromkring 30-40 kr/t utan transport
Det gillar jag, man ska ju se möjlighetrna oxå, inte bara problemen. :D
-
Angående energieffektivitet torpargrund kontra platta på mark så torde den vara obetydlig då en bråkdel av värmen försvinner neråt. Däremot så kan nog en torpargrund upplevas kallare om man inte har tjockt på fötterna. Förutsatt då att man har ett hyggligt isolerat golv.
Det är inte riktigt så enkelt, för att inte riskera att få problem med krypgrunden så behöver man antingen ha tillräckligt med spillvärme ner genom golvet eller köra med värmekabel i grunden (var vanligt på typ 80-talet :o)
Då en platta (förhoppningsvis) är tämligen tät och inte släpper in uteluft och fukt så kan man isolera denna mycket mer utan samma mögelrisk som med krypgrunden, är den dessutom rejält randisolerad så kan man i princip minska husets energiförluster ner i marken till ett försumbart minimum.
Att ventilera med uteluft är inte ett 100% säkert sätt att bli av med fukt - tänk på tex dimma under höst, dagg under sensommar eller på hur relativa luftfuktigheten ser ut vid +-0 med snöblandat regn.
Vid såna tillfällen kan uteluften bära med sig fukt in i krypgrunden eller kallvinden som sedan blir kvar där om dessa "halvkalla" utrymmen inte är tillräckligt varma.
Många olika isoleringsmaterial kan ta åt sig rejält mycket fukt som de sedan har väldigt svårt att avge igen, på senare tid har man omvärderat många byggmaterial som tex stenull och gipskivor och kommit fram till att dessa är mycket svårare att torka ur än vad man tidigare trodde... med resultatet att man får fukt som ligger kvar i byggnaden.
Med både krypgrund och med kallvind som uteluftsventileras så riskerar man att få in fukt innanför husets "ytterskal".
Pröva med att lägga en gammal trasmatta ute med ett enkelt tak över med annars helt öppet för uteluften under ett års tid - efter ett år kan du kontrollera om mattan fortfarande är fräsch...
Det är samma sak som händer med uteluftsventilerade krypgrunder och kallvindar om inte dessa värms upp av tillräckliga mängder med spillvärme från huset.
Det finns bra material att ha i ytterlager på hus som stänger ute vatten med som ändå kan "andas", dessa bör man ha som ytlager överallt där "uteklimatet" kan komma åt huset så minskar man risken eller så kan man använda ventilation som bara ventilerar grunden/vinden vid vackert väder men annars stänger ut uteluften.
Men det är tyvärr en problemkonstruktion med krypgrund... och energiförlusterna neråt är faktiskt ganska betydande, markkylan kan suga åt sig ofantliga mängder värme vilket alla som har några fältdygn i vindskydd bakom sig kan vittna om.
-
Om taket bärs upp av stolpar inuti huset behöver ytterväggen inte bära tyngd utan behöver bara göras tät.
Dessutom påminner jag om varmgrund som alternativ till torpargrund. Kolla i alla fall.
-
Saken jag ville få sagt kan dras till en extrem. Jämrför du ett helt oisolerat golv i en torpargrund och en platta på mark så är fortfarande energiåtgången mellan de två alternativen inte speciellt stor, men du kommer att uppleva det oisolerade golvet något ohyggligt kallt. I övrigt håller jag med dig att det finns risker med att öka isoleringen både i golv och vind, framför allt om man bor på ogynnsamma platser.
-
Nu har jag inte läst igenom hela tråden så jag säger kanske bara något som någon annan har sagt innan.
Men en torpargrund kan väl inte sägas vara 'farlig' så länge den används som det var tänkt. Många tänker inte på HELA huset och hur det var planerat från början när de börjar isolera eller ändra funktion.
En stor anledning till att många pratar om torpargrunder som värdelösa är nog att många av de gamla hus med sådan grund bara används som sommarstugor, kanske används eldstaden inte alls (eldningsförbud är ju inte ovanligt i gamla skorstenar) och huset värms med elelement eller inte alls om man bara är där några varma sommarveckor.
En annan anledning är som sagt att man försöker anpassa sig efter moderna byggnormer och isolerar golvet alltför väl.
En torpargrund bygger ju på främst två viktiga punkter, a) inte speciellt mycket isolering i golvet och b) eldstäder som det eldas regelbundet i så att torpargrunden hela tiden hålls lite varm.
En annan sak är ju att förr byggdes inte hus överöverallt som det görs nu och man kunde välja byggplats med lite omsorg, gärna på en liten kulle, torr fin mark etc.
Gjuten platta på mark verkar många tycka är ett bra alternativ här, men jag vet inte. Där jag bodde förr tyckte jag alla pratade om mögel och fuktproblem i alla sådana hus, företrädesvis hus byggda i början på åttiotalet, kan ha haft med andra byggtekniska missar att göra också naturligtvis (eller miljön, mark etc där de byggdes) men jag kopplade det till plattan, kanske fel av mig.
-
Mögel vid platta på mark hör ofta ihop med att plattan inte är ordentligt torr innan man lägger golv eller att man har använt fel material, i gränskiktet mot betongen bör man undvika organiska material och material som leder/håller kvar fukt.
Platta på mark ska ju isoleras genom ingjutning av cellplast och med randisolering för att undvika problem.
-
Ska man bygga ett hus för några hundra tusen, så blir nog aldrig en betongplatta med frigolitisolering aktuell.
-
Ska man bygga ett hus för några hundra tusen, så blir nog aldrig en betongplatta med frigolitisolering aktuell.
Nja, varför inte? Frigolit är i o f s inte mitt favvomaterial, men betongplatta på mark tycker jag är en bra lösning. Betong och armering är inte särskilt dyrt. Trä och isolering (träfiber, mineraluell etc) är heller inte direkt gratis. Ska man bygga ett vattenburet värmesystem så har jag svårt att tro att det finns någon billigare lösning än att gjuta in pexslang i betong.
Själv skulle jag allvarligt undersöka leca iställetför såväl singel som frigolit. Det isolerar inte alls lika bra som frigolit, men känns betydligt solidare och är helt oorganiskt (expanderad lera). Ett annat alternativ jag tycker verkar intressant är platstillverkad skumbetong. Det finns visst entreprenörer som kommer med sin kärra och tillverkar och lägger ut den på plats. Jag har dock inga kostnadsuppgifter. På leca skulle det säkert gå bra att bygga ett "jordgolv" också, med eller utan golvvärme.
-
Nja, varför inte? Frigolit är i o f s inte mitt favvomaterial, men betongplatta på mark tycker jag är en bra lösning. Betong och armering är inte särskilt dyrt. Trä och isolering (träfiber, mineraluell etc) är heller inte direkt gratis. Ska man bygga ett vattenburet värmesystem så har jag svårt att tro att det finns någon billigare lösning än att gjuta in pexslang i betong.
Själv skulle jag allvarligt undersöka leca iställetför såväl singel som frigolit. Det isolerar inte alls lika bra som frigolit, men känns betydligt solidare och är helt oorganiskt (expanderad lera). Ett annat alternativ jag tycker verkar intressant är platstillverkad skumbetong. Det finns visst entreprenörer som kommer med sin kärra och tillverkar och lägger ut den på plats. Jag har dock inga kostnadsuppgifter. På leca skulle det säkert gå bra att bygga ett "jordgolv" också, med eller utan golvvärme.
Grävning, betong och armering isolerin och transporter, har du koll på vad det verkligen kostar?
Lejer man bort all, blir det lätt uppåt 100000:-, det har jag sett vid bygge här. Hur mycket mer kan man inte göra själv om man väljer en torpargrund elle plintar. In gjutna slangar för värme, måste regeleras så att inte värmre tar kål på det ingjutna systemet. Det krävs mer kunskap att gjuta en platta, som inte riskerar att knäckas.
-
Det finns "frigolit" som håller för 80 ton per kvadratmeter vid kortidslast... idag anänder man "frigolit" under vägar, under landningsbanor m.m.
Så nog tusan är det hållbart nog och det är så gott som okänsligt för väta, är okänslig för vind, har lägre risk för egenkonvektion än lösull och finns i U-värden som mineralull upp till nära nog dubbelt så isolerande som gullfibereländet.
Det enda jag kan komma på som är riktigt negativt jämfört med andra isoleringar är att den är brandfarlig, men den måste ändå upp i ca 300 grader innan den avger brännbara gaser så är den bara inbyggd med lämpligt ytskikt så är detta inget problem.
Och jämför man med halm eller sågspån så är även dessa ytterst brandfarliga och måste "byggas in" bakom tändskyddande ytbeklädnad...
-
Nog går det att gjuta en platta under 100 000, men mycket beror på hur marken ser ut - ju mer som måste schaktas ju dyrare blir det.
Gräva måste man ju göra även med en krypgrund om man inte vill riskera sättningar eller att huset rentav spricker mitt itu en dag när solen inte skiner.
Det är väl snarare så att en helgjuten armerad platta tål "tuffare tag" än en krypgrund då i krypgrunden alla tryckrafter hamnar på plintar el. motsvarande i slutändan.
-
Grävning, betong och armering isolerin och transporter, har du koll på vad det verkligen kostar?
Lejer man bort all, blir det lätt uppåt 100000:-, det har jag sett vid bygge här. Hur mycket mer kan man inte göra själv om man väljer en torpargrund elle plintar. In gjutna slangar för värme, måste regeleras så att inte värmre tar kål på det ingjutna systemet. Det krävs mer kunskap att gjuta en platta, som inte riskerar att knäckas.
Ja, jag har hygglig koll på vad grävning, betong, armering, pexslang, grus etc kostar. Jag har gjutit ett antal betongplattor genom åren i egen regi. Hittills fyller de sin funktion.
Jo, naturligtvis kostar en betongplatta en hel del om man köper den "färdig", men det gör även torpargrunden. Utgånspunkten var att bygga i egen regi och då är det tämligen ointressant att jämföra en egenhändigt byggd torpargrund med en färdiköpt betongplatta. Jag förstår inte att det skulle vara någon större skillnad mellan att bygga torpargrund och gjuta platta själv.
Det krävs naturligtvis kundkap för att gjuta en platta. Det gör det för att bygga en bra torpargrund också. Ingedera är dock särskilt avancerat och går att läsa sig till i allehanda handböcker etc. Att utforma en platta som håller för ett vanligt bostadshus kräver inte några direkt avancerade analyser.
Golvvärmesystemet kräver reglering, men det är heller inte särskilt avancerat och styrsystemet behöver inte gjutas in i plattan. Även radiatorsystem behöver någon form av styrning.
Jag känner till att det finns "frigolit" som tål mycket stora laster. Det är inte anledningen till min lätt skeptiska hållning till materialet.
-
Givetvis hänger det till stor del på vad man KAN utföra i egen regi. Att jag skulle föredra torpargrunden hänger ju mest på att om jag skulle göra en husgrund, skulle jag komma mycket billigare undan med en torpargrund. Materialvalet för plattan är ju så gott som alltid betong, armeringsjärn, frigolit och ganska moderna styrsystem. OK för vilket modernt vanligt nyckelhus som helst, men om man nu vill bygga med trä,lera och halm, blir det det ju svårt att få in en betongplatta i konceptet.
-
Skulle jag bygga halmbalhus så skulle jag välja torpargrund och sen lägga en "trossbotten" som rymmer en halmbal så man får rejält med isolering neråt också. Snackar vi halmbalhus så ska det ju vara halmbalar på alla håll - annars är det fusk! (:)
-
Skulle jag bygga halmbalhus så skulle jag välja torpargrund och sen lägga en "trossbotten" som rymmer en halmbal så man får rejält med isolering neråt också. Snackar vi halmbalhus så ska det ju vara halmbalar på alla håll - annars är det fusk! (:)
Det finns sådana hus byggda.
-
Står dom än? :)
-
Givetvis hänger det till stor del på vad man KAN utföra i egen regi. Att jag skulle föredra torpargrunden hänger ju mest på att om jag skulle göra en husgrund, skulle jag komma mycket billigare undan med en torpargrund. Materialvalet för plattan är ju så gott som alltid betong, armeringsjärn, frigolit och ganska moderna styrsystem. OK för vilket modernt vanligt nyckelhus som helst, men om man nu vill bygga med trä,lera och halm, blir det det ju svårt att få in en betongplatta i konceptet.
Nu så är ju betong inget nytt och mystiskt material, det började folk att använda redan för 2500 år sedan.
Ska du göra en krypgrund utan betong så blir det ju till att antingen fixa sig ett stenbrott eller köpa likvärdiga material nånstans.
Och om man vidgar hela konceptet att man ska bygga långsiktigt hållbart (inte låser fast sig vid smalspåret...) så måste ju alla aspekter vägas in rörande byggmaterialet.
Då ska tillverkning, frakt m.m. ställas ihop på ena sidan och detta ska då vägas mot förväntad livslängd och energiförbrukning under husets livstid.
Gör man den ekvationen så är ju inte betongplatta med "frigolit" och armeringsjärn så illa då man dels har lång livslängd på plattan samt att man med frigoliten kan hålla nere husets energiförbrukning utan överhängande risk för fukt och mögel som kan komma att kräva en massa resurser i framtiden.
Sen är ju jag personligen skeptisk till alla former av dolda rör och elledningar av den enkla anledningen att dom försvårar framtida ombyggnationer och uppgraderingar av huset - så av det skälet tycker jag att man ska ha alla rör och ledningar lätt åtkommliga.
Dessutom så är det när det gäller elledningar mycket säkrare att ha dessa på "utsidan" med ordentlig kabel, tex EKLK, hellre än att ha dom inne i väggen i plastslang utan metallmantling så att gnagande råttor kan fjutta eld på huset...
-
Rent ekonomiskt är nog betongplatta alltid billigast om man värderar tiden lika samt inte räknar med att man kanske redan har vissa material. Kom sedan ihåg att när plattan är gjuten är det klart för övergolv(efter torktider) när du har gjort krypgrunden behöver man ett bjälklag det kostar också en slant för de flesta vanliga dödliga.
Sedan har man ju allsköns tyckande att ta hänsyn till: Stegljud, hårdhet, värme, miljö(den som kan värdera detta rätt med hänsyn tagen till alla faktorer ska fan i mig ha nobelprisen alla kategorier(personligen skulle jag då avstå det urvattnade fredspriset)), estetik... jada, jada.
Jag vet vad jag skulle välja men det är oväsentligt. Svaret på frågan i rubriken måste tyvärr bli "det beror på..."
-
Den vulkaniska aska som man gjorde betong i antiken är inte riktigt samma som den betong vi vanligen har idag. Sedan kan man ju naturligtvis välja själv hur man vill bygga. Jag svarar nog på frågan i rubriken, att det är inte farligt med torpargrund och inte heller med platta, under förutsättning att det inte klantas med det.
-
Jo jag försökte få lite info/referensobjekt om foamglas för ett par år sedan och lyckades få svar som fick "Goddag yxskaft" att framstå som klartext. :P
-
Jo jag försökte få lite info/referensobjekt om foamglas för ett par år sedan och lyckades få svar som fick "Goddag yxskaft" att framstå som klartext. :P
Jag har varit i kontakt med ansvarig på nya Haspor fabriken i Sverige (Norskt bolag) de återvinner mest gamla lysrör och lågenergilampor där de separerar de farliga tungmetallerna och glaset. Glaset blir foamglas och tungmetallerna säljs tillbaka till industrin. Sålänge kretsloppet håller tätt kan man kanske acceptera visst bruk av tungmetaller. Problemet är väl snarast att skutan läcker! Energin alstrad för att smälta glaset ska komma från förnyelsebar elproduktion.
-
Jag skulle nog göra en fylld torpargrund............tät och fylld med Haspor, kapilärbrytande och isolerande. (se bild 18) http://svenskajordhus.se/nggallery/page-15/album-1/gallery-6/ (http://svenskajordhus.se/nggallery/page-15/album-1/gallery-6/) En naturstensgrund är förstås att föredra (och den ser bättre ut oxo ;D)
Varför?- Jo! man behöver komma upp från jorden när man bygger med halmbalar, en meter eller så räcker. Detta minimerar risken för fuktskador pga regnstänk. På detta skulle jag låta gjuta ett jordgolv http://svenskajordhus.se/nggallery/page-15/album-1/gallery-2/ (http://svenskajordhus.se/nggallery/page-15/album-1/gallery-2/) med glovvärme i. Halmbalshus med lerputs är ju sk. konvektionstäta aldrig diffusionstäta. Fukt vandrar fritt i och ur konstruktionen.Taket skulle vara av modellen ryggåstak åt alla fyra sidor så ingen gavelspets kan utsättas för vatten och vind. Det skulle ha ordentligt språng minst en meter på enplanshusvarianten, mer om man bygger tvåplanshus. Kupor eller takfönster får ersätta förlorat ljusinsläpp på övervåningen.
..........Jo det gäller att tänka till före det blir billigast i längden! ???
-
Nu har jag sett bild 18 men det gav inte mycket. Medreferensobjekt avser jag en färdig fungerande grund som man kan åka och titta på. Hur de får fram glaset är i den aspekten totalt ovidkommande. Kom i håg att grunden är det fundament allt vilar sig på .
-
Bygger man med metoder som kräver svåra kvittblivningproblem så är det givetvis värdefullt om huset står i hundratals år. Då får man ta i beaktande om samhällsutvecklingen kan medge detta , och huset kan fylla sin funktion över lång tid.
Ett hus av t.ex. halm lera och trä har inga avancerade återvinningsproblem, även om samhälle och teknik (och behov av byggnaden) skulle förändras.
Kommer vi in i en tid, då transporter, och industriellt tillverkade komponenter, inte har lika stor konkurrenskraft, som att använda lokala billigt material, och lägga ner mer arbete på bygget(arbetet lägger oftast inte långvariga spår), så är det inte alls säkert att det som ser rationellt ut idag, gäller i morgon.
En nomadiserande inuitgrupp, gör en igloo av snö, därför att byggnaden inte kommer att ha nytta mer än en kort tid. Det går snabbt, det är rationellt och ekonomiskt bra.
De gråstensgrunder man hittar från småbruksexpansionen i skogsbygder under 1800-talet, ställer vanligen inte till större problem. Gjutna fort längs våra kuster, som hade en begränsad aktualitet passerar inte lika ogenerat.
Modeller för ekonomi och varaktighet ställer ofta som förutsättning, att världen aldrig ändras.
-
Modeller för ekonomi och varaktighet ställer ofta som förutsättning, att världen aldrig ändras.
;D
-
Kan inte annat än att hålla med dig till 100% Skytten.
-
Jag var egentligen inte särskilt tveksam till foamglas förrän jag för ett par år sedan för kunds räkning efterfrågade pågående och/eller färdiga referensobjekt. Som sagt fick jag svar av typen "Goddag yxskaft". Så jag gav snart upp mailandet, det hela var mycket märkligt. Det enda jag hört (från kunden, som hört det av någon, typ) är att det är dyrt men det är ju relativt.
-
Företaget anger en del referensobjekt, mestadels stora projekt, men någon bör väl kunna besökas och man skulle ju även kunna "bevaka" något grundbygge och höra hur det fungerar.
Jag började skriva om ett foamglasbygge som byggdes ca 1 mil från mitt hus här på forumet.
Ett ungt par som byggde en kåk helt utan el in via trådar.
Utan dom har massor av solfångare och ett stort batterirum.
Med massa smarta lösningar för att slippa elbolagen och uppvärmningskostnad
Tyvärr så råkade jag skriva att kåken kosta 3 miljoner att bygga.
Så efter massa kritik slutade jag att uppdatera tråden.
Man skall tydligen ha vedkaminer och vedspis för att det skall vara okej att uttala sig om miljötänkande.
-
Jag började skriva om ett foamglasbygge som byggdes ca 1 mil från mitt hus här på forumet.
Ett ungt par som byggde en kåk helt utan el in via trådar.
Utan dom har massor av solfångare och ett stort batterirum.
Med massa smarta lösningar för att slippa elbolagen och uppvärmningskostnad
Tyvärr så råkade jag skriva att kåken kosta 3 miljoner att bygga.
Så efter massa kritik slutade jag att uppdatera tråden.
Man skall tydligen ha vedkaminer och vedspis för att det skall vara okej att uttala sig om miljötänkande.
Och du skall icke låna pengar mot ränta, ej heller yttrycka dig positivt om storskaliga verksamheter. :)
-
Och du skall icke låna pengar mot ränta, ej heller yttrycka dig positivt om storskaliga verksamheter. :)
Amen! >:D