Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: Mårten Swärd skrivet 14 jan-10 kl 13:17
-
Hejsan
Kan ev låna/arrendera in några ytterligare hektar betesmark framöver och funderar på om man skulle slå till på det i syfte att "låsa" upp den så ingen annan arrenderar dom, kan ju vara bra för framtida behov menar jag.. Men jag behöver ju ha något som betar av markerna också, våra nuvarande djur räcker nog inte till för dessa hektar också.
Det jag funderade på var att köpa in två tjurkalvar från någon närliggande mjölkgård och ha i vår och fram över betessäsongen.. Men det finns ett antal frågor jag skulle behöva ha svar på innan jag spinner vidare på planen.
- Antar att flertalet mjölkbönder säljer av med tjurkalvarna till slakt så fort de får göra det.. Hur stora är de då ungefär, i kilo räknat?
- Hur länge behöver man utfodra dem med mjölkersättning innan de kan äta grovfoder?
- Ungefär hur mkt mjölkersättning sätter de i sig per dag/kalv?
- Om man nu skulle köpa kalvar i februari/mars, hur mkt kan man räkna med att de väger i slutet av september/oktober? De kommer ha tillgång till naturbete och efter vallskörden så blir det efterbete på vallen..
Som vanligt förstår jag ju att det inte finns några exakta svar, allt beror ju naturligtvis på en massa förutsättningar.. Men bara på ett ungefär, så man har NÅGON form av siffror att räkna med.
-
De flesta mjölkbönder säljer iväg sina tjurkalvar som spädkalvar till någon annan som föder upp dem till slakt. En mjölkrastjur är väl i regel slaktmogen vid arton-nitton månaders ålder. En del mjölkraskalvar slaktas som mellankalvar vid sju-åtta månaders ålder.
Grovfoder kan kalvarna börja äta redan när de är några veckor gamla men deras huvudsakliga näringsintag måste komma från mjölk / mjölkersättning de första månaderna. Vid ca tre månaderrs ålder klarar de sig på enbart grovfoder och kraftfoder. Efter sex månader går det bra med bara bete / grovfoder men om det är tjurar och man vill att de ska växa fort behöver de ha kraftfoder även när de är äldre.
En eko-mjölkraskalv sätter i sig ca 400 liter mjölk under sina första tre månader.
Hur mycket de väger i slutet av sept - okt beror på så många faktorer så det tänker jag inte ens försöka gissa. Det är dock ganska klart att det inte är någon idé att släppa ut små mjölkrastjurkalvar på bete och sedan slakta dem följande höst. Eller tänkte du behålla dem över vintern och slakta året efter?
Hur som helst skulle jag hellre välja stutar eller kvigor om du vill ha dem på bete. Obetäckta, lite äldre kvigor som du kan slakta på hösten om du inte har möjlighet att ha dem över vintern kanske kan vara något?
(Natur)betet växer som mest på våren när kalvarna är små så det är stor risk att det hinner växa ifån dem och då blir tillväxten på djuren verkligen inte bra.
Det var lite av mina funderingar...
-
Hej!
Enklast är om du kan köpa redan avvanda djur på våren, ev 8-12månaders ungdjur!
Vad dom ökar på en sommar är svårt att sia om men mina köttraskalvar ökar ca 1000 gram/ dygn från födsel till slakten vid 20-24 månaders ålder.
Jag är ekologiskt certifierad, ger fri tillgång på ensilage, ingen spannmål, lösdrift utomhus med ligghall.
mvh
-
Efter X antal pilsner med grannbonden igår kväll så är jag trots allt nu med två tjurkalvar.. :)
Det är två jersey-kalvar så det kommer ju inte blir mkt kött på dem i höst, men men.. Betet är ju gratis så det blir väl lite plus på det ändå, 40 kilo kött per kalv borde man nog kunna få ut ändå.
Ja i.o.f. tillkommer ju kostnaden för mjölkersättning, vad blir kostnaden ungefär för 300 liter mjölkersättning?
-
Och så ska dom ha fri tillgång på Nötfor Talang också annars blir det bara klädgalgar av dom..
Det är främst kalvar på fyra till sex månader som behöver ett högvärdigt protein.
Om de inte får tillräckligt med protein kommer de att växa långsammare, och de blir känsligare för infektioner och parasitangrepp.
-
Hejsan
Njaa.. Någon fri tillgång på färdigkraftfoder blir det nog inte.. Men jag tänkte ge dem kornkross som tillägg, jag är ju inte ute efter någon produktionsmaximering på något vis utan det får liksom bli lite vad det blir av det..
Tror nog att man borde kunna få upp dem till en levandevikt på i.a.f. 80-90 kilo fram till slutet av september, men jag vet inte riktigt. OM de nu kommer upp i den vikten så blir de ett kilopris för köttet på ungefär 25-30 kronor, och för mig är det helt OK då det dels är billigare än i affären och dels så vet man ju hur djuren haft det.
-
Småkalvar ska ha högvärdigt protein för att växa. Bete utnyttjar små-kalvar dåligt, de bör väga minst 150 kg enligt mig innan de släpps på bete.
-
Vi får väl se.. Chefen körde på detta sätt under många år, och det fungerade bra för honom. Det var ju i.o.f. SLB-kalvar, de är ju lite större en Jersey men det blir nog tillräckligt i.a.f..
-
Studier har visat att i mellankalvsuppfödning finns det ingen skillnad på hur raserna växer.
Bara för jerseyn är mindre betyder det inte att den inte behöver någon mat=protein.
-
Jerseyn stannar i växten om man inte tar tillvara tillväxtkapaciteten när den är ung , dvs bra foder med rätt protein .
Annars blir de små spjälstaket som inte börjar växa igen förrän de kommer upp i 1½-2 års åldern .
Kör riklig mjölkgiva länge eller ett proteinfoder i början tills de verkligen är "igång"
-
Kanske köra extra protein ger mer tillbaka än det kostar..
-
Ibland kan det vara så , beror på rasen mycket .
-
Som sagt, något färdig-kraftfoder blir det inte.. Men kornkross kommer de få, och så kanske jag förlänger tiden med mjölkersättning lite också då, ersättningen säljs ju i 25-kilossäckar så det är ju dumt att inte använda upp hela säcken om de nu växer bättre av det.
-
Som sagt, något färdig-kraftfoder blir det inte.. Men kornkross kommer de få, och så kanske jag förlänger tiden med mjölkersättning lite också då, ersättningen säljs ju i 25-kilossäckar så det är ju dumt att inte använda upp hela säcken om de nu växer bättre av det.
Låter som den gyllene medelvägen ;) lycka till
-
En kalv är inte gjord för att bli avvänjd vid 2 månaders ålder, det är ett mänskligt påfund. Man måste då ersätta mjölken med annat protein.
Ingen ras växer om de inte får en god start i livet.
-
Hej!
Normal kalvuppfödning bygger på "svältkost" så att kalven så fort det går börjar äta grovfoder och spannmål- allt för att inte kosta mjölk/ mjölkersättning! En am/dikalv lever huvudsakligen på mjölk under stor del av sitt "kalvliv", ja om man inte vänjer av dom så låter kon kalven dia tills nästa kalv kommer!
Iof börjar mina dikalvar "äta" ensilage redan efter några dagar men det är nog mest för "nöjet".
mvh
-
Hej!
Normal kalvuppfödning bygger på "svältkost" så att kalven så fort det går börjar äta grovfoder och spannmål- allt för att inte kosta mjölk/ mjölkersättning!
Vilket skitpåhopp !
Man ger kalvarna mjölk i 3 månader samtidigt har dom FRI tillgång till ett kalvkraftfoder (typ Talang) som stimulerar vomutvecklingen så kalven blir en frisk och pigg individ som kan utnyttja grovfoder på bästa sätt som vuxen.
Och fri tillgång till hö är det "svältkost"?
-
Kalvarna är nu på plats sedan 1.5 månad och de växer och frodas.. I förrgår fick de komma ut på grönbete och de verkar gilla läget någorlunda i.a.f.
Men jag har en fråga till gällande tjurkalvarna, någon sa att okastrerade tjurar skulle bli väldigt svårhanterade men nu i efterhand slog det mig att han kanske trodde att jag skulle ha kvar dem den "normala" tiden och inte att jag skulle slakta redan i höst. Vad tror ni, behöver jag kastrera dem även om jag slaktar dem i oktober (d.v.s. att de är 8-9 månader)?
Jag vet inte vad de kommer väga då i levandevikt men jag har gissat på 80-90 kilo, känns ju inte som om det borde bli några enorma problem med så pass små djur men de är ju förvisso ganska starka..
-
Du behöver inte kasterera dem.
Köp några säckar kraftfoder för dom pengarna istället så att de väger mer än 90 kg vid 9 månaders ålder....
-
Tackar för snabbt svar!
-
Hej!
Svar till "Rosa"!
Skitpåhopp kan du tycka men för en kalv som i det "naturliga livet" diar ( får högvärdeigt protein/ fett mm) i princip till mamman får nästa kalv är det "svältkost" att få
1 Mjölkersättning!
2 I 3 månader!
Och JA för en kalv är fri tillgång på hö "svältkost"!!
MVH
-
Svar till "Rosa"!
Skitpåhopp kan du tycka men för en kalv som i det "naturliga livet" diar ( får högvärdeigt protein/ fett mm) i princip till mamman får nästa kalv är det "svältkost" att få
1 Mjölkersättning! 2 I 3 månader!
Och JA för en kalv är fri tillgång på hö "svältkost"!! MVH
Nu var det ju INTE så jag skrev eller hur!
Det är INTE skrivit någonstans att kalvarna enbart lever på hö
hos mjölkproducenterna.
Mjölkböndernas kalvar får från 7:e dygnet fri tillgång till Talang, ett foder speciellt gjort för kalvar som innehåller ett högvärdigt protein.
När dom är 3 månader avvänjs dom från mjölken.
Sen fortsätter dom äta Talang i fri tillgång + fri tillgång på hö.
Det är inte, som du beskriver det "svältkost"..
Dessutom kostar Talang bra mycket mer att köpa kilot, (7.16kr)
än vad mjölkbonden får för ett kilo mjölk.. (3.25kr)
-
OnT
Som nämnts behöver man inte kastrera tjurarna om de skall slaktas så tidigt. Även om tjurar av jerseyras är de jobbigaste och "tjurigaste" av all raser i mitt tycke.
Om du bara ger kross som tillskott till bete/grovfoder skall man nog inte glömma att mineraler och salt till så små djur, men det vet du nog.
-
Hejsan
Ja de har mineral-/saltsten så det ska nog inte vara några problem.
-
(d.v.s. att de är 8-9 månader)?
Jag vet inte vad de kommer väga då i levandevikt men jag har gissat på 80-90 kilo,
Det låter väldigt lite.
Sålde tjurkalvar förra veckan som va i den åldern och skulle bli betesdjur och de vägde mellan 200 och 250 kg.
Låter oxå väldigt tidigt att släppa 1,5 månaders gamla djur på grönbete, men jag antar att de får både mjölk, kraftfoder och hö oxå ?
-
Det låter väldigt lite.
Sålde tjurkalvar förra veckan som va i den åldern och skulle bli betesdjur och de vägde mellan 200 och 250 kg.
Låter oxå väldigt tidigt att släppa 1,5 månaders gamla djur på grönbete, men jag antar att de får både mjölk, kraftfoder och hö oxå ?
De är inte 1.5 månad gamla, de kom till gården för 1.5 månad sedan. De är ungefär 3 - 3.5 månad gamla och mjölkersättningen slutade de med förra veckan ungefär.
Ja väger de mer än 90 kilo så är det ju bara bra.. Med en levandevikt på 90 kilo styck så har jag räknat på att kostnaden för dem är försvarbar, d.v.s. att det blir både billigare (och bättre) kött än i affären, alla kilon över det blir ju bara bonus.
-
"Vad" är det som skulle vara bättre?
-
"Vad" är det som skulle vara bättre?
Bättre i den mening att jag vet hur de har haft det i livet och bättre i och med att de slipper slakt-stressen och långa transporter.
-
Hej!
Glöm bara inte bort att djuret bör vara "slaktmogrt" i annat fall får du väldigt torrt och smaklöst kött- om det inte har kvar sin kalvköttskvalite.
Slaktmognad innebär bland annat att det lagras in fett i musklerna (marmorering).
mvh
-
Nu är första kalven slaktad.. Och den preliminära "avräkningen" är att det blir c:a 1200-1500 kronor plus på varje kalv, d.v.s. att en såld kalv nästan täcker kostnaderna för de andra två jag har.. Så med en kalv såld har jag en gratis årsförbrukning av nötkött. Ett helt acceptabelt upplägg som garanterat kommer få sig en uppföljare nästa år. Men då ska jag köpa in dem i början av mars (2-3 veckors ålder) för att de ska vara lite äldre vid betessläpp.
-
Nu är första kalven slaktad.. Och den preliminära "avräkningen" är att det blir c:a 1200-1500 kronor plus på varje kalv,
Hej! Vad betalade du för kalven i inköp?
Var köttet benfritt eller med ben?
-
Va blev det för slaktad vikt, blev det som du trodde ?
-
Hej
Ja anledningen till differansen i "vinsten" är att jag inte har vägt slaktkroppen än.. Ska köra bort den till styckaren i veckan och då blir det vägd mer exakt. Min uppskattning är att slaktkroppen väger 60-65 kilo.
Inköpspriset för kalvarna var 80-100 kronor styck. Sedan har jag sagt 75 kronor kilot, finstyckat och med färs, d.v.s. 65 kronor per kilo till mig.
-
Nu så.. Nu har jag alla svar jag behöver.. 1:a säsongen med "gräskalvar" över.
Summeringen blir att jag är nöjd!
Inköp av 3 jersey-kalvar (1.2-2 veckor gamla): 300:-
Mjölkersättning: 1500:-
Kornkross: c:a 400:-
Styckning 1 kalv (finstyckat + vaccumförpackat): 800:-
Summa kostnader: 3000:-
Intäkter:
Försäljning kött, 1 kalv (finstyckar + vaccumförpackat): 2800:-
D.v.s. att de två kvarvarande kalvarna ligger i min frysbox för en kostnad av 200:-
Tyvärr gjorde jag en liten miss när jag sålde köttet, jag räknade på "fel" vikt när jag sa priset till mina arbetskamrater så köttet blev egentligen allt för billigt. Hade jag fått "rätt" pris hade vinsten blivit kött av två kalvar i min frysbox och 600 kronor i näven.
Så det blir nog en fortsatt gräskalvsuppfödning de kommande åren med.
-
Låter som en kanonaffär som man kanske borde prova nästa vår. Jag undrar bara över priset på kalvarna, är de inte dyrare än så, har för mig att en SLB kalv kostade runt tusenlappen, men jag kanske är ute och cyklar????
-
Jo, det är nog möjligt att de kostar det. Men detta var jersey-kalvar, de ligger inte så högt i pris. Jag kan nästan 100% säkert säga att jag fick ett marknadsmässigt pris på dem.
-
Hmm.. Skrev jag att jag sålde till mina arbetskamrater.. Till min familj skulle det ju givetvis stå! ;)
-
Hmm.. Skrev jag att jag sålde till mina arbetskamrater.. Till min familj skulle det ju givetvis stå! ;)
Nej, det skrev du inte..du skrev att du sa priset till dina arbetskamrater.. ;)
-
Kan du uppskatta hur mycket pyssel det var? Tog det mycket tid att sköta?
Jag har för mig att du lönearbetar, kunde kalvarna vara ensamma på dagen eller behövde de mat flera gånger om dagen?
Var hade du dom innan de gick på grönbete? Var det några extra utgifter med inneboendet? Halm, vattentråg, diflaskor etc...
-
Nej det var inte så fasligt mkt arbete tycker jag.. Värmde upp vatten och blandade mjölkersättningen på morgonen innan jag åkte till jobbet och likadant så fort jag kom hem.. Tog väl typ 5-10 minuter varje gång.
De gick i typ en hästbox innan betessläppet, de fick väl mjölkersättning i ungefär fyra veckor innan de släpptes ut, d.v.s. att de var ungefär 6-7 veckor när de fick gå ut på bete. Under tiden de gick inne fick de också fri tillgång på hö och kornkross, men det var inte förens på slutet som de åt några nämnvärda mängder. Sedan fick de c:a 1 kg kornkross per kalv/dag under betesperioden. Det gick åt ungefär 1 säck mjölkersättning per kalv under perioden, jag köpte mina från en mjölkbonde så det blev lite lite billigare än om man hade köpt ifrån Granngården, eller rättare sagt, jag fick en bättre mjölkersättning för ungefär samma pris som Granngårdens billigaste.
Jag köpte hinkar med en "napp" i men det var onödigt, de drack aldrig från nappen ändå utan de drack direkt ur hinken. Lite halm gick väl åt men det var nog inte halm för mer än 10 kronor totalt sätt, i övrigt var det väl lite desinfektionsmedel (klorin) för diskningen av mjölkhinkarna som gick åt + några mineralstenar. Vattentråg måste de ju givetvis också ha men jag hade några plastbaljor sedan tidigare liggande så det behövde jag inte köpa in.
-
Byggde du ett vindskydd eller tog du in dom på kvällen?
-
Byggde du ett vindskydd eller tog du in dom på kvällen?
I början, under maj, så gick de i hagen bakom ladugården och då kunde de gå in/ut som de själva ville. Sedan fick de gå ute på "heltid", dock har jag en del skog i anslutning till alla hagar så de var ju inte utan regnskydd, även om jag inte kunde se att de någon gång besvärades av regnet/vinden under sommaren.
-
En liten rättelse.. Kollade i min anteckningsbok och 2 av kalvarna fick mjölkersättning i 12 veckor, den tredje i 8 veckor, d.v.s. att jag personligen gav dem ersättning i 10 resp. 6 veckor ungefär. Rent spontant tror jag att de där 4 veckorna extra var bra rent tillväxtmässigt, men jag är inte helt säker. Nästa år tänkte jag lägga upp det så att jag köper in kalvarna (1-2 veckor gamla) 10 veckor innan 1:a maj (om det passar med han som säljer), borde bli det optimala för min del tror jag.