Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Jojje skrivet 11 okt-09 kl 19:09
-
Jag har just tagit mig igenom boken Bankerna och skuldnätet. Mycket intressant för mig som inte har någon som helst ekonomisk utbildning. Jag har länge funderat över hur det hänger ihop, detta med system som innebär att folk aldrig blir skuldfria.
Om det nu går till som det beskrivs i boken, hur denna råa kapitalism får härja så är det verkligen hög tid att något görs.
Nu är ju boken skriven ur ett amerikanskt perspektiv och där beskrivs att staten inte kan ge ut sedlar själva utan man låter FED göra detta. Sedan lånar staten av FED och tvingas att betala ränta. En omöjlig ekvation. Snart kan inte skattebetalarna betala räntorna.
Nu undrar jag om någon annan som läst denna utmärkta bok kan beskriva hur det förhåller sig i Sverige. Är Riksbanken verkligen ägd av staten?
Vad betalar staten i räntor på statsskulden osv.
-
Stater och kommuner bör inte få låna alls eftersom de som spenderar pengarna inte är kvar när de skall betalas tillbaka. Den rätta ordningen är att skatteintäkterna utgör måttet på vad man har att spendera.
-
Stater och kommuner bör inte få låna alls eftersom de som spenderar pengarna inte är kvar när de skall betalas tillbaka. Den rätta ordningen är att skatteintäkterna utgör måttet på vad man har att spendera.
Kommuner får enligt lag bara låna till investeringar. Ej heller får man finansiera driften med hjälp av realiseringar. Normalt har kommunerna finansiella resultatmål där vinsten styr investeringstakten. ;)
-
Så stor är östgötakommunernas skuld,
Kronor per invånare 2008
Kommun Skuld per invånare
Linköping 60622
Finspång 43470
Boxholm 39437
Ödeshög 37570
Mjölby 36158
Norrköping 33188
Ydre 30730
Åtvidaberg 29282
Söderköping 28405
Motala 23979
Vadstena 22381
Kinda 20233
Valdemarsvik 11207
Det behövs en lag med innebörden att nya lån till stat och kommuner är att betrakta som gåva och inte behöver återbetalas. Tillfälliga politiska majoriteter kan inte tillåtas skjuta betalningen för sitt spenderande på framtiden. De måste begränsa sig till vad de kan ta ut i skatt.
-
Så stor är östgötakommunernas skuld,
Kronor per invånare 2008
Kommun Skuld per invånare
Linköping 60622
Finspång 43470
Boxholm 39437
Ödeshög 37570
Mjölby 36158
Norrköping 33188
Ydre 30730
Åtvidaberg 29282
Söderköping 28405
Motala 23979
Vadstena 22381
Kinda 20233
Valdemarsvik 11207
Det behövs en lag med innebörden att nya lån till stat och kommuner är att betrakta som gåva och inte behöver återbetalas. Tillfälliga politiska majoriteter kan inte tillåtas skjuta betalningen för sitt spenderande på framtiden. De måste begränsa sig till vad de kan ta ut i skatt.
Det där är investeringsskulder, vanligtvis till kommuninvest, kommunernas eget finansbolag. De motsvaras av tillgångar i kommunernas balansräkning, vanligtvis fastigheter.
Kommuner får inte gå med underskott enligt lag. Läs på lite bättre.
Det man kan anklaga kommunerna för är att göra fört mycket onödiga investeringar, som sporthallar och konsertlokaler. Det har Reinfeldt kritiserat kommunerna för och det är bra.
-
Skit samma. Investeringarna i fråga saknar något bestämt värde och med en regel om att långivaren får nöja sig med det pengarna investerats i, om återbetalningen uteblir, skulle det inte bli några lån.
-
Skit samma. Investeringarna i fråga saknar något bestämt värde och med en regel om att långivaren får nöja sig med det pengarna investerats i, om återbetalningen uteblir, skulle det inte bli några lån.
Du menar att vi skall tillåta kommuner att gå i konkurs? Eftersom kommuner kan sättas under konkursförvaltning så finns den regeln redan i praktiken.
-
Jag menar att det behövs striktare regler men inga retroaktiva. När det inte blir fler krediter, får man börja rätta munnen efter matsäcken. (Betyder att begränsa utgifterna till inkomsterna).
-
Jag menar att det behövs striktare regler men inga retroaktiva. När det inte blir fler krediter, får man börja rätta munnen efter matsäcken. (Betyder att begränsa utgifterna till inkomsterna).
Munnen rättas redan efter matsäcken, eftersom kommuner enligt lag inte får gå med förlust. Däremot får de låna till investeringar, vilka inte påverkar kommunernas resultat, eftersom skulden motsvaras av en tillgång i form av det lånen har investerats i, vanligtvis fastigheter.
Det normala kommunala finansiella målet är att investera motsvarande avskrivningarna plus vinsten. Eftersom lånen amorteras i takt med avskrivningarna riskerar detta att leda till likviditetsbrist och försämrad infrastruktur om inte kommunerna kan låna upp pengar i takt med amorteringarna.
-
Det som fått kommuner, stater, företag och individer att skuldsätta sig så mycket de kan och får, är att i en inflationsekonomi är det ett vinnande koncept medan sparande är för losers. Man kunde tänka sig att det sedan blir tvärtom när skulderna skall betalas tillbaka men det kommer aldrig att ske för det kan inte göras utan ett sammanbrott och en helt ny ordning.
Under en redig ordning är det inget problem att betala sina investeringar med sina intäkter eller med hjälp av finansiärer som chansar i hopp om framtida vinster.
-
Det som fått kommuner, stater, företag och individer att skuldsätta sig så mycket de kan och får, är att i en inflationsekonomi är det ett vinnande koncept medan sparande är för losers.
Det är snarare kundbehovet som styr kommunens investeringar. Dvs föräldrar som ropar på daghem i snabbare takt än att kommunerna lyckas bygga upp ett överskottskapital via skatterna.
En annan redig ordning vore att koimmunerna trykte upp egna lokala pengar för att finansiera nybyggnationen med och sen återkallade essa genom skatter och avgifter. Då skulle den lokala ekonomin stimuleras av kapitaltillskottet, samtidigt som kommunerna slapp belåna sig på finansmarknaden. JAg tror att jag skall skriva en motion om det. :D
-
Undrar vilka kunder det är som ropar efter rondeller i varje korsning och hur mycket de investeringarna värderas till.
-
Undrar vilka kunder det är som ropar efter rondeller i varje korsning och hur mycket de investeringarna värderas till.
Nu snackar vi vägverket - det är en annan historia!
Den sortens investeringar finansieras bäst med vägavgifter. En myntautomat i varje vägkorsning.
Skämt åsido är Vägverket en knepig histortia, eftersom monopolsituationen är svår att komma ifrån. Det leder till en rad oförnuftiga beslut och demokratiska styrningsproblem som är värda en egen tråd.
Kommuner kan också skapa idiotier angående väghållningen - här diskuterar jag gärna mer.
-
Tydligen ingen som läst boken "Bankerna och Skuldnätet"
åtminstone så tolkar jag det så, eftersom ni inte kan hålla er till ämnet.
Man vill ju gärna diskutera det som man ursprungligen lagt ut.
-
Kommuner som vill investera nu för pengar som kommuninnevånarna räknar med att kunna tjäna senare, kräver att det finns andra som skjuter upp motsvarande resursutnyttjande till senare som redan är intjänat. Metoden för att få dem att göra det är en tillräckligt hög ränta på pengarna.
Finns det inga som kan prestera detta sparande, kommer lånandet att finansieras med inflation som gör dem till vinnare som är mest belånade.
-
Tydligen ingen som läst boken "Bankerna och Skuldnätet"
åtminstone så tolkar jag det så, eftersom ni inte kan hålla er till ämnet.
Man vill ju gärna diskutera det som man ursprungligen lagt ut.
Anmäl till moderator och be henom knoppa av diskussionen
-
Kommuner som vill investera nu för pengar som kommuninnevånarna räknar med att kunna tjäna senare, kräver att det finns andra som skjuter upp motsvarande resursutnyttjande till senare som redan är intjänat. Metoden för att få dem att göra det är en tillräckligt hög ränta på pengarna.
Finns det inga som kan prestera detta sparande, kommer lånandet att finansieras med inflation som gör dem till vinnare som är mest belånade.
Det finns andra metoder än räntan att skapa incitament för sparande. Jag tänker inte dra dem en gång till här och nu.
En ökning av penningmängdenbehöver inte leda till inflation om utbudet av varor och tjänster samtidigt ökar. Ett ökat uttag av skatter och offentliga avgifter räknas här som konsumtion.
-
Nu snackar vi vägverket - det är en annan historia!
Mig veterligen finansieras rondellerna av såväl stats- som kommunalskatt. Hårklyveri visserligen, det är ju samma stackarekunder som står för fiolerna.
Som här, t.ex. (http://www.strangnas.se/Nyheter/Ny-rondell-i-korsningen-Bondegatan-Eskilstunavagen/)
Meningslösa "investeringar" får mig att misstänka att det finns någon så att ösa pengar ur som så att säga går vid sidan av det ordinarie systemet. Utanför Vasaskolan i Strängnäs plockades trafikljuset bort vid övergångsstället för att det var "för dyrt". Tanken väcks att kostnaden för ovanstående rondell kunnat hålla trafikljuset lysande återstoden av min livstid.
-
Mig veterligen finansieras rondellerna av såväl stats- som kommunalskatt. Hårklyveri visserligen, det är ju samma stackarekunder som står för fiolerna.
Som här, t.ex. ([url]http://www.strangnas.se/Nyheter/Ny-rondell-i-korsningen-Bondegatan-Eskilstunavagen/[/url])
Meningslösa "investeringar" får mig att misstänka att det finns någon så att ösa pengar ur som så att säga går vid sidan av det ordinarie systemet. Utanför Vasaskolan i Strängnäs plockades trafikljuset bort vid övergångsstället för att det var "för dyrt". Tanken väcks att kostnaden för ovanstående rondell kunnat hålla trafikljuset lysande återstoden av min livstid.
En del innerstadsvägar finansieras av kommunerna själva, men den större delen av vägnätet finansieras statligt av vägverket och privat av olika vägföreningar.
Vägverket är besvärligt att hantera eftersom det finansieras statligt men styrs av regionala intressen. Kommunerna måste tjata till sig vägsträckningar förhandlingsvägen i konkurrens med andra kommuner och regioner och ibland får de fasta byggnationer - som rondeller eller vägtunnlar- fast de inte ber om dem.
Tidigare hade vägverket rätt att fritt besluta om förbättring av befintliga vägsträckor, men var tvungna att låta omdragningar gå ut på entreprenad. Det är därför vi har så många asfalterade kostigar i Sverige idag.
-
--- En ökning av penningmängden behöver inte leda till inflation ---
Varje användning i förskott av pengar man tänker tjäna senare som inte motsvaras av andras uppskjutande av redan intjänat spender-utrymme, ger en penningvärdeförsämring relativt NORMALITET.
Eventuell ökad produktion och produktivitet har inte med saken att göra eftersom den inte uppstår som ett resultat av för hög kreditgivning.
-
Varje användning i förskott av pengar man tänker tjäna senare som inte motsvaras av andras uppskjutande av redan intjänat spender-utrymme, ger en penningvärdeförsämring relativt NORMALITET.
Eventuell ökad produktion och produktivitet har inte med saken att göra eftersom den inte uppstår som ett resultat av för hög kreditgivning.
Vad grundar du det på?
-
Kommunerna måste tjata till sig vägsträckningar förhandlingsvägen i konkurrens med andra kommuner och regioner och ibland får de fasta byggnationer - som rondeller eller vägtunnlar- fast de inte ber om dem.
Cirkulationsplatsen finansieras av statsbidrag från Vägverket och Strängnäs kommun.
Googlar jag på "finansiering rondeller" dyker otaliga kommunstyrelseprotokoll upp där kommuner tillskjuter miljon efter miljon till rondellprojekt.
Nu kanske det verkar som om jag hänger upp mig på rondeller. Det är alldeles riktigt. Ända sedan Vagnhärad begåvades med en alldeles egen rondell har jag undrat var pengarna till dylika meningslösheter kommer ifrån, eller rättare sagt via vilka kanaler de slussas.
-
Tydligen ingen som läst boken "Bankerna och Skuldnätet"
åtminstone så tolkar jag det så, eftersom ni inte kan hålla er till ämnet.
Man vill ju gärna diskutera det som man ursprungligen lagt ut.
Jodå, den står i min bokhylla till exempel men onekligen spårade tråden ut lite.
Suresh: Ja, skriv en motion bara. Sätt igång! ;)
-
Jag har just tagit mig igenom boken Bankerna och skuldnätet. Mycket intressant för mig som inte har någon som helst ekonomisk utbildning. Jag har länge funderat över hur det hänger ihop, detta med system som innebär att folk aldrig blir skuldfria.
Om det nu går till som det beskrivs i boken, hur denna råa kapitalism får härja så är det verkligen hög tid att något görs.
Nu är ju boken skriven ur ett amerikanskt perspektiv och där beskrivs att staten inte kan ge ut sedlar själva utan man låter FED göra detta. Sedan lånar staten av FED och tvingas att betala ränta. En omöjlig ekvation. Snart kan inte skattebetalarna betala räntorna.
Nu undrar jag om någon annan som läst denna utmärkta bok kan beskriva hur det förhåller sig i Sverige. Är Riksbanken verkligen ägd av staten?
Vad betalar staten i räntor på statsskulden osv.
Från vad jag har lyckats kolla upp så lyder riksbanken under staten ja och inte som i USA. Dessutom står det i vår grundlag att vi är skyldiga att betala skatt - något som inte heller står i USA's grundlagar/konstitution och likväl bygger på bedrägeri. Det finns åtminstone rätt många berättelser om folk som bett att få se lagtexten där det står att de är skyldiga att betala skatt och arbetarna på skattekontoret har aldrig lyckats producera någon sådan då den inte verkar finnas... Men som sagt, detta skulle jag vilja kolla upp närmre innan jag skriver under helt på det.
Gällande att riksbanken lyder under staten finns dock ett frågetecken kring.... Jag har t.ex. en del studielån. I riksbankslagen (sök efter riksbanken på en site som listar lagar så hittar du denna) står (om jag inte minns fel) att riksbankens "grundplåt" (för att välja ett enkelt ord) är 1 miljard kronor - vilket är absolut ingenting i sammanhanget. Resterande pengar måste alltså komma från någon annanstans...
Delar av pengarna kommer från lån i "The International Bank" (vilka de nu är.... hmmm...) och är således låtsaspengar skapade utifrån lån av ingenting. Mycket intressant system.
Jag har faktiskt funderat på att undersöka om jag kan slippa undan återbetalningen av studielånet såvida de inte lyckas bevisa att just mitt studielån härrör från de 1 miljard kronor som riksbankens grund står på. Om inte så har jag ju lånat låtsaspengar och då borde det inte finnas något att betala tillbaka. ;D
-
Riksbanken lyder inte under staten men ägs av staten. Den frigjordes från demokratisk kontroll på 80-talet genom en kupp, utförd av Bengt Dennis, Erik Åsbrink och Kjell-Olov Feldt, kallad Novemberrevolutionen. Kreditmarknaden avreglerades, bankerna lånade ut pengar (dvs. skapade nya pengar ur luft) som aldrig förr, hyperinflation inträdde och den ekonomiska krisen på 90-talet blev resultatet.
-
Jag: "Varje användning i förskott av pengar man tänker tjäna senare som inte motsvaras av andras uppskjutande av redan intjänat spender-utrymme, ger en penningvärdeförsämring relativt NORMALITET."
Vad grundar du det på?
På en enkel modell med en ö bebodd av några som lånar, andra som sparar och en kassör som sprider skuldsedlar mätta i en inflationsvaluta mot säkerheter och löften.
-
Tydligen ingen som läst boken "Bankerna och Skuldnätet.
Nä, vi hoppas att slippa och att du skall bjuda på ett välformulerat sammandrag av innehållet.
-
Jag: "Varje användning i förskott av pengar man tänker tjäna senare som inte motsvaras av andras uppskjutande av redan intjänat spender-utrymme, ger en penningvärdeförsämring relativt NORMALITET."
På en enkel modell med en ö bebodd av några som lånar, andra som sparar och en kassör som sprider skuldsedlar mätta i en inflationsvaluta mot säkerheter och löften.
Du skrev någonstans att du gjorde antagandet att produktiviteten inte påverkades av valutamängden. Vad menade du med det?
-
Skulle vilja ha en mer pedagogisk redogörelse av Bo för ö-modellen och räntan. Exakt hur tänker du Bo och varför är räntan inte ett problem enligt dig? Och hur appliceras din ö-modell i den verkliga världen... eller är din modell den verkliga världen enligt dig?
-
Gör man en enkel modell av en ekonomi med få aktörer, inser man att problem och kriser som de vi har nu, inte behöver illasinnade konspirationer för att uppstå. - De finns redan där, om man inte hittar de rätta spelreglerna.
-
Jo, men det är ju så som det har diskuterats här hela tiden, dvs. att det handlar om ett strukturfel med fel aktörer på fel plats med fel system. ;)
Men varför inte presentera själva modellen som är lösningen på problemet? Jag har ju vid ett flertal tillfällen beskrivit Ellen Browns lösning här på forumet, som jag själv anser som mycket vettig, på ett som jag tycker själv lättfattligt sätt. Suresh har beskrivit den helt räntefria demurragemodellen. Jag tycker inte att jag fått se din modell och jag är helt öppet nyfiken.
-
Om man tänker sig en ö med ett begränsat antal aktörer kommer det aldrig att bli något problem om man handlar med skuldsedlar mätta i reala värden. - T ex odlingsjord eller något annat eftertraktat. - När behovet av betalningsmedel är mättat, kommer varje nyutgiven skuldsedel att motsvaras av att en annan blir inlöst.
Problemet som vi skall undersöka är hur spelreglerna bör vara, där man saknar en överenskommen myntfot.
Man har handlat med kaurisnäckor förut men de räcker inte till, så problemet deflation löses nu genom att man får sedlar av hövdingen mätta i enheten kaurisnäckor, genom att erbjuda sin odlingsjord som säkerhet.
Folk med en viss tendens att skjuta upp jobbiga saker på framtiden för att kunna njuta av livet nu, belånar allt de har, kan dra ner på jobbandet och leva gott på lånade pengar medan de förtänksamma och ansvarsmedvetna blir akterseglade och får minskat konsumtionsutrymme. - Mera pengar i omlopp och minskad produktion ger ju nu stigande priser och även låntagarnas säkerheter ökar i värde. - De lånebenägna kan därför ta nya lån upp till sina fastigheters nu högre nominella värden.
Man har alltså nu istället problemet inflation att lösa och hur gör man det bäst? - Jag menar att den osökta lösningen är att göra sparandet mera attraktivt i relation till lånandet och att det instrument man har till sitt förfogande är räntan.
Rätt nivå på räntan är den som ger stabilt penningvärde och det blir också den som gör att någras uttag av konsumtion i förskott balanseras ganska precis av att andra skjuter upp till framtiden njutandet av redan intjänat konsumtionsutrymme.
-
Nä, vi hoppas att slippa och att du skall bjuda på ett välformulerat sammandrag av innehållet.
Om du inte har läst boken så kan du inte diskutera den.
Gack till bibliotek och låna, så kan vi parta om innehållet sedan.
-
Gällande att riksbanken lyder under staten finns dock ett frågetecken kring.... Jag har t.ex. en del studielån. I riksbankslagen (sök efter riksbanken på en site som listar lagar så hittar du denna) står (om jag inte minns fel) att riksbankens "grundplåt" (för att välja ett enkelt ord) är 1 miljard kronor - vilket är absolut ingenting i sammanhanget. Resterande pengar måste alltså komma från någon annanstans...
Delar av pengarna kommer från lån i "The International Bank" (vilka de nu är.... hmmm...) och är således låtsaspengar skapade utifrån lån av ingenting. Mycket intressant system.
Ja, detta är att sätta fingret på problemet.
Var får staten pengarna ifrån, eller ännu viktigare, Vem är det som staten betalar räntor till?
Läser man Ellen Browns bok så får man den uppfattningen att om staten själva ger ut pengarna så kan staten slippa att betala räntor.
-
Ja, detta är att sätta fingret på problemet.
Var får staten pengarna ifrån, eller ännu viktigare, Vem är det som staten betalar räntor till?
Läser man Ellen Browns bok så får man den uppfattningen att om staten själva ger ut pengarna så kan staten slippa att betala räntor.
Det där är under utredning i forumet för www.ekonomiskreform.se (http://www.ekonomiskreform.se). Folket där studerar vanliga ekonomiläroböcker för att hitta svar och ringer och tjöter med riksbankens tjänstemän och så vidare. Rätt seriöst folk även om det är på amatörnivå. :) Om ni tittar ovan så gav jag lite info kring vad journalisten Dan Josefsson kommit fram till när det gäller riksbankens inflytande över svensk penningpolitik. Han har flera intressanta artiklar på sin hemsida och har gjort en dokumentär om Novemberrevolutionen. :)
http://josefsson.net/ (http://josefsson.net/)
-
Du skrev någonstans att du gjorde antagandet att produktiviteten inte påverkades av valutamängden. Vad menade du med det?
Ökad produktivitet visar sig normalt i att man får mer för sina pengar eftersom det produceras mer i relation till satsat arbete. Orsaken till ökad produktivitet är teknisk utveckling och mera genomtänkta produktionsmetoder.
Valutamängden påverkar inte produktiviteten.
-
Pengar är inte bara bytesmedel utan även ett sätt att skapa efterfrågan om de ges ut på rätt sätt.
-
Ökad produktivitet visar sig normalt i att man får mer för sina pengar eftersom det produceras mer i relation till satsat arbete. Orsaken till ökad produktivitet är teknisk utveckling och mera genomtänkta produktionsmetoder.
Valutamängden påverkar inte produktiviteten.
Där har du fel. Förändringar i valutamängd kan påverka både produktion och konsumtion.
-
Det finns en massa trixande som handlar om omfördelning av köpkraft som har inverkan på produktionens inriktning.
Jag har redan berört inflationens omfördelning från sparare till lånare. Att göra lånandet billigare som nu för att få fart på en stagnerande ekonomi, sker på spararnas bekostnad. Alla som äger, blir fattigare och alla som har skuld, får det bättre. - Det finns inte en rimlig chans att pengarna kommer att betalas tillbaka. Villaägarnas planer beträffande sina huslån är att de skall övertas av näste köpare och de räknar själv inte med andra utgifter än räntan.
-
Det där är under utredning i forumet för [url=http://www.ekonomiskreform.se]www.ekonomiskreform.se[/url] ([url]http://www.ekonomiskreform.se[/url]). Folket där studerar vanliga ekonomiläroböcker för att hitta svar och ringer och tjöter med riksbankens tjänstemän och så vidare. Rätt seriöst folk även om det är på amatörnivå. :) Om ni tittar ovan så gav jag lite info kring vad journalisten Dan Josefsson kommit fram till när det gäller riksbankens inflytande över svensk penningpolitik. Han har flera intressanta artiklar på sin hemsida och har gjort en dokumentär om Novemberrevolutionen. :)
[url]http://josefsson.net/[/url] ([url]http://josefsson.net/[/url])
Tack för de tipsen! Mycket bra och läsvärda sidor.
-
Om man tänker sig en ö med ett begränsat antal aktörer kommer det aldrig att bli något problem om man handlar med skuldsedlar mätta i reala värden. - T ex odlingsjord eller något annat eftertraktat. - När behovet av betalningsmedel är mättat, kommer varje nyutgiven skuldsedel att motsvaras av att en annan blir inlöst.
Problemet som vi skall undersöka är hur spelreglerna bör vara, där man saknar en överenskommen myntfot.
Man har handlat med kaurisnäckor förut men de räcker inte till, så problemet deflation löses nu genom att man får sedlar av hövdingen mätta i enheten kaurisnäckor, genom att erbjuda sin odlingsjord som säkerhet.
Folk med en viss tendens att skjuta upp jobbiga saker på framtiden för att kunna njuta av livet nu, belånar allt de har, kan dra ner på jobbandet och leva gott på lånade pengar medan de förtänksamma och ansvarsmedvetna blir akterseglade och får minskat konsumtionsutrymme. - Mera pengar i omlopp och minskad produktion ger ju nu stigande priser och även låntagarnas säkerheter ökar i värde. - De lånebenägna kan därför ta nya lån upp till sina fastigheters nu högre nominella värden.
Man har alltså nu istället problemet inflation att lösa och hur gör man det bäst? - Jag menar att den osökta lösningen är att göra sparandet mera attraktivt i relation till lånandet och att det instrument man har till sitt förfogande är räntan.
Rätt nivå på räntan är den som ger stabilt penningvärde och det blir också den som gör att någras uttag av konsumtion i förskott balanseras ganska precis av att andra skjuter upp till framtiden njutandet av redan intjänat konsumtionsutrymme.
1: typ så här: http://www.digitalcoin.info/The_Essence_of_Money.html (http://www.digitalcoin.info/The_Essence_of_Money.html)? ;) Synd bara att det inte fungerar så i vårt nuvarande ekonomiska system. "Never has anyone been unable to build a house due to lack of inches"... klockrent! :D
2: Varför skulle de som har makten över räntan, och som i dagens läge inte behöver svara inför några demokratiska organ, tillåta en sådan stabilitet när de istället kan agera herrar över världens handel till egen fördel? :-\
-
I praktiken spenderar långivarna en del av räntan medan de ackumulerar resten, vilket får dem att leva i överflöd, samtidigt som resten av samhället upplever en ständigt tilltagande kapitalbrist. The grip of death, vilket tydligen kan släppas på något under efterspelet av en global finanskris.
-
Var tror du det ackumuleras? - Kina.
Spararna sätter det på banken eller köper aktier, bankerna lånar ut allt de har och mer därtill och företagen investerar och spenderar även de mer än de har och är högt belånade.
Det kan inte vara sparandet som är problemet. Begrundar man den animerade sagan, inser man att ju mer det sparas i madrassen av folks skuldförbindelser, desto fler kan det ges ut och folk kan ta ut mer konsumtion i förskott av vad de tänker producera längre fram.
-
I praktiken spenderar långivarna en del av räntan medan de ackumulerar resten, vilket får dem att leva i överflöd, samtidigt som resten av samhället upplever en ständigt tilltagande kapitalbrist. The grip of death, vilket tydligen kan släppas på något under efterspelet av en global finanskris.
TUR ATT DET FINNS FINANSKRISER! eller. hm.. vänta nu. :-X ::)
Här är en annan rolig saga om pengar: http://riktigapengar.se/plus5/ (http://riktigapengar.se/plus5/) ;D
-
Sagan på riktiga pengar, kunde ha varit en kortversion av Bankerna och Skuldnätet
Himla bra, tack för den!
-
Sagan på riktiga pengar, kunde ha varit en kortversion av Bankerna och Skuldnätet
Himla bra, tack för den!
Jojje, du kommer nog att uppskatta den här filmen också: http://www.youtube.com/watch?v=F8LPNRI_6T8 (http://www.youtube.com/watch?v=F8LPNRI_6T8). Den handlar en hel del om det som avhandlas i Ellen Browns bok. En uppföljning till "The money masters" lite grand kan man säga också. En uppföljning av de ekonomiska förutsägelserna som gjordes i den filmen. Iaf början är så... har bara sett början än så länge. ;)
-
Min uppkoppling medger inte at jag kan se filmen. Kan du kort berätta vad den handlar om?
-
Min uppkoppling medger inte at jag kan se filmen. Kan du kort berätta vad den handlar om?
Den är en follow up på The money masters kan man säga. Om banknissarnas senaste förehavanden... det som money masters förutspådde. Den innehåller även en hel del av det som Ellen Brown tar upp om derivat och andra "Weapons of financial mass destruction". Väldigt konspiratorisk visserligen men samtidigt helt korrekt i sin beskrivning av hur vårt ekonomiska system utnyttjas av banknissarna.
-
Nu ligger gamarna på lur i väntan på att få kamma hem godiset.
http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article6161979.ab (http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article6161979.ab)
Singeltjejen Anna Åhlberg, 28. Bor i en nyköpt etta i Stockholm.
Hur stora lån har du på din bostadsrätt?
– Typ 1,5 miljon.
Har du råd att bo kvar om räntan stiger till över 6 procent?
– Ja, jag kommer kunna bo kvar, men jag kommer inte ha några pengar över eller spara något. Det blir existensminimum. Om räntorna höjs blir jag tvungen att skattejämka och fundera på att kanske låsa eller dela upp några av lånen.
Jo du, lilla Anna - vill man bo fint får man lida pin. Den järnhårda lönelagen säger att du SKA leva på existensminimum. När det inte går att pressa ner lönerna mer kan man pressa upp räntorna istället. Då går alla de pengar du tjänar in på att arbeta till att betala den bostad du måste ha för att kunna arbeta. Det var aldrig meningen att du eller de andra lycksökarna i din proletärgeneration skulle få någonting över, det var bara meningen att ni skulle få lukta på den fina doften av rikedom några sekunder när ni skrev på köpekontrakten på Mäklarfirmornas luftkonditionerade kontorslokaler.
-
Äsch, det är rätt lugnt att vara slav bara man inte vet om det. Anna klarar sig nog.
-
Nu ligger gamarna på lur i väntan på att få kamma hem godiset.
[url]http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article6161979.ab[/url] ([url]http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article6161979.ab[/url])
Jo du, lilla Anna - vill man bo fint får man lida pin. Den järnhårda lönelagen säger att du SKA leva på existensminimum. När det inte går att pressa ner lönerna mer kan man pressa upp räntorna istället. Då går alla de pengar du tjänar in på att arbeta till att betala den bostad du måste ha för att kunna arbeta. Det var aldrig meningen att du eller de andra lycksökarna i din proletärgeneration skulle få någonting över, det var bara meningen att ni skulle få lukta på den fina doften av rikedom några sekunder när ni skrev på köpekontrakten på Mäklarfirmornas luftkonditionerade kontorslokaler.
Så märkvärdigt dyrt behöver det väl ändå inte vara att låna 1,5 milj. Många små lägenheter som säljs dyrt har låga eller mycket låga månadsavgifter. Vid 6% ränta kostar 1,5 milj 90000 kr/år minus skatteavdrag dvs ca 6000, motsvarande 5000 kr/månad. Just nu kostar det nästan ingenting att låna 1,5 milj och Anna har därför goda möjligheter att spara ihop en buffert för sämre tider. Just nu är det ingen ide att amortera eftersom man kan få mer i riskfri inlåningsränta än vad bottenlån kostar (tack vare att staten har sin insättningsgaranti och att diverse finansbolag fortfarande kan ta mycket bra betalt för pengarna de lånar ut)
-
Så märkvärdigt dyrt behöver det väl ändå inte vara att låna 1,5 milj. Många små lägenheter som säljs dyrt har låga eller mycket låga månadsavgifter. Vid 6% ränta kostar 1,5 milj 90000 kr/år minus skatteavdrag dvs ca 6000, motsvarande 5000 kr/månad. Just nu kostar det nästan ingenting att låna 1,5 milj och Anna har därför goda möjligheter att spara ihop en buffert för sämre tider. Just nu är det ingen ide att amortera eftersom man kan få mer i riskfri inlåningsränta än vad bottenlån kostar (tack vare att staten har sin insättningsgaranti och att diverse finansbolag fortfarande kan ta mycket bra betalt för pengarna de lånar ut)
Man måste agna räntefällan med lågkonjunktursost. Sen sitter de små gnagarna där och sprattlar.
-
First you sow, then you reap. Every harvest season its the same thing. It´s a tough job. But someone´s gotta do it.
-
Man måste agna räntefällan med lågkonjunktursost. Sen sitter de små gnagarna där och sprattlar.
På ostfällan är alltid osten gratis/ryskt ordspråk
-
På ostfällan är alltid osten gratis/ryskt ordspråk
the only free cheese is in the mousetrap - Randy Gage (http://www.randygage.com/blog/)