Alternativ.nu
Djur => Får => Fårraser & avel => Ämnet startat av: Rosten skrivet 04 jul-09 kl 12:55
-
Vi har 2 hektar betesmark.
Det finns inga träd på marken men står träd i dikena runt marken så lite skugga finns det.
Marken har en väldigt bra tillväxt på gräs, klöver mm.
Så djuren får inte vara lämpade för ett liv på magert bete.
Fåren skall passa nybörjare.
Så jag vill att dom klarar lammning mm på ett bra sätt.
Vara snälla och lugna och funka bra ihop med oss på gården.
Vi har nu läst flera olika böcker mm så nu är vi förvirrade fast på en högre nivå. ;D
Vad sjutton skall man välja?
Vi bor utanför Örebro man kan åka rätt långt för rätt ras.
-
Antar att det är mer "åker bete" ni har? De äldre raserna är mer lämpade för naturbeten och kraftiga beten kan de ibland må dåligt av (ätstörningar, diarré). Klöver (röd) är inte lämpligt som får foder utom i mycket små mängder. Dessutom ser jag tydligt på mina, gutefår och roslagsfår, att de undviker både röd- och vitklöver om de inte tvingas äta det. Det har väldigt låg prioritet.
Upplever också att mina får vill ha stor variation i vad de äter. De vill gärna äta sly också och mer örter och annat än rent gräs. På rena åkerbeten tröttnar de väldigt fort och vill byta. Framförallt gutarna.
-
jo det är åkerbete, gammal hästhage som stått ett par år. all mark runt omkring oss är åkermark. Sly finns inte alls.
-
Mina Åsenfår har gått på diverse marker utan problem med magarna, även om det optimala är naturbete om man ska hålla djuren "ursprungligt". Rödklöver är bäst att undvika under betäckning och dräktighet även om det inte är mina fårs absoluta favoritföda annars heller.
Kanske kunde Ryafår vara något? Lite mer "förädlad" lantras men ändå med bidrag for hotad ras och väldigt värd att bevara?
Lite större lamm och en ull som går att sälja till spinneri/karderi? För Finullsfår gäller ju samma sak, men dom är ju så fruktsamma så att det ofta kan bli flasklamm och många lamm/tacka kräver ju ännu mera passning vid lamningen.
Åsenfåren har förresten klarat lamningar bra och håller sig ganska snällt i hagen, bara det finns mat ;) Men så är det väl med dom flesta fårraserna. Små och behändga är dom också, har en varierande ull som passar bra till hantverk.
Hur som helst, Hoppas att ni hittar Rätt får för er och tycker att det är lika roligt med får som jag gör :)
Mvh
Charlotte
-
Rödklöver kan leda till sterilitet + att det också kan ge våmmstörningar, framfall och lammningsförlamning.
De mer framavlade raserna kan ha lite bättre tålighet med denna typ av foder. Men frågan är hur mycket rödklöver det är om markerna de inte brukats på ett par år och dessförinnan varit hästbete? Det kanske inte är något att fästa sig vid? För som Charlotte skrev, så ligger det dessutom långt ner på matsedeln ;)
De flesta lantraser har lätta lammningar. Finullen har det också, problemet med dem är att de under "goda" förutsättningar producerar många lamm. Ju fler lamm som trängs desto större risk för problem födslar. Däremot går det ganska enkelt att styra dem mot två lamm med planering av foder och betäckningstidpunkt. Många lamm ger ju också ökad risk för flasklamm.
-
Satsa på finullsfår så gör det inte så mycket om det går dåligt.!
De andra allmoge fåren är så få att mistag står rasen dyrt.!
När du sedan känner dig säker kan du byta ras till en av de små allmoge raserna.!
-
Satsa på finullsfår så gör det inte så mycket om det går dåligt.!
De andra allmoge fåren är så få att mistag står rasen dyrt.!
När du sedan känner dig säker kan du byta ras till en av de små allmoge raserna.!
Fast risken att "det går dåligt" med Finullsfår är större...
Dom kräver pga sin fruktsamhet en kraftigare utfodring och mer passning.
Jag hade aldrig i mitt liv ägt ett får när jag köpte Åsenfår, vad är det som ska gå så dåligt att rasen skulle bli mer hotad för att en nybörjare startar med allmogefår?
Blir det problem skaffar man väl hjälp?
För att trygga de hotade raserna är många små besättningar viktiga ur sjukdomssynpunkt tex.
För mig finns det bara en nackdel med allmogefåren, det blir för små lamm eftersom jag vill sälja till slakteri, skulle jag ha får "bara" för självförsörjning skulle jag förmodligen ha Åsenfår igen.
Mvh
Charlotte
-
Ja, finullsfår är väl inte lösningen direkt. De är inte helt lätta att hantera som nybörjare. Då är rya lättare. Men allmogefåren är bra och friska djur. Däremot ska de inte ha för kraftiga beten. Som jag skrev tidigare kanske det inte är så stora problem med marken om den stått utan åtgärd? Tar man det försiktigt och är uppmärksam kan man nog komma förbi problemen.
Kolla vad som växer där nu och har inga djur betat än i år borde väl gräset slås? För får gillar inte långt gräs. Flera av allmogeraserna är ganska betryggande i antal också, som värmlandsfår (tror de är fler än rya) och åsen.
-
För mig finns det bara en nackdel med allmogefåren, det blir för små lamm eftersom jag vill sälja till slakteri, skulle jag ha får "bara" för självförsörjning skulle jag förmodligen ha Åsenfår igen.
Mvh Charlotte
Vi har inga planer på att börja sälja får till slakt. Så det gör inget om lammen blir små.
Utan räknar bara att ha för egen del. (och kanske någon släkting)
Samt att sälja lamm om någon vill starta upp en genbank.
-
Antal får
DalaPäls-får 263
Gestrike-får 249
Helsinge-får 388
Roslags-får 589
Svärdsjö-får 168
Värmlands-får 1834
Åsen-får 1167
Klövsjö-får 106
Finullstackor
År 2007 var drygt 2700 med i Elitlamm Avel och de födde 2,39 lamm per tacka och hade 1,78 uppfödda med total lammvikt/tacka på 57,9 kg.
År 2007 var 530 Ryatackor med i Elitlamm Avel och de födde 2,13 lamm per tacka och hade 1,88 uppfödda med total lammvikt/tacka på 54,8 kg.
År 2007 var knappt 240 Gutetackor med i Elitlamm Avel och de födde 1,67 lamm per tacka och hade 1,16 uppfödda med total lammvikt/tacka på 28,0 kg.
Målet med att hålla en ras med under 500 st avelsdjur i bör vara att sälja avelsdjur.!
Ska man äta upp lammen bör man hellre satsa på en ras som har minst 1000 st djur.!
Genbanks bidrag finns för ovan stående djur raser.
-
Men det blir för det mesta en del bagglamm över att äta i slutänden.
Jag tror mest på ett bevarande av gamla husdjursraser där man tar till vara på vad djuren producerar...
Mvh Charlotte
-
Målet med att hålla en ras med under 500 st avelsdjur i bör vara att sälja avelsdjur.!
Ska man äta upp lammen bör man hellre satsa på en ras som har minst 1000 st djur.!
Feltänk.
Du lär få bagglamm att äta även i en ras som består av typ 200 djur (här jämför jag med allmogegetterna som finns i ungefär sådant antal. Redan där är det omöjligt att placera ut alla bockar i avel). Tror du att du ska kunna sälja vartenda djur till liv och inte är beredd att stoppa ett enda i frysen så är det dessutom risk att du gör skada för rasen genom att tro att de måste spridas bara för att de är utrotningshotade. Ett visst urval måste man göra - dåligt fungerande djur oavsett kön gör t ex bäst nytta i frysen.
En annan sak är att marknaden är liten - om en enveten person lyckas sälja alla sina lamm till liv blir det antagligen färre lamm som går ut från andra besättningar vilket i det långa loppet ger en snedvriden spridning av djurmaterialet och risk att tappa genetisk variation i raserna.
;)
-
Vi har 2 hektar betesmark.
Det finns inga träd på marken men står träd i dikena runt marken så lite skugga finns det.
Marken har en väldigt bra tillväxt på gräs, klöver mm.
Så djuren får inte vara lämpade för ett liv på magert bete.
Som mångårig lantrasbevarare kan jag bara säga att just den typ av kraftigt monotont gräsbete är det sämsta tänkbara till de lantrasfår som är anpassade till magrare och mer varierande marker. Finull och rya räknar jag inte riktigt hit, så det är möjligt att det skulle vara bäst med dom. Mitt råd måste doch bli vanliga köttfårskorsningar tex klassikern finull x texel eller som jag en gång hade finull x dalasau, innan jag gick över till gutefår som passar bättre på mina stenrika marker i norra Skåne. Visst är det bra med fler lanrasbevarare, men jag vill vara helt ärlig mot dig och ge dig ett råd som jag rent spontant känner kan vara rätt för dig.
-
Du lär få bagglamm att äta även i en ras som består av typ 200 djur (här jämför jag med allmogegetterna som finns i ungefär sådant antal. Redan där är det omöjligt att placera ut alla bockar i avel). Tror du att du ska kunna sälja vartenda djur till liv och inte är beredd att stoppa ett enda i frysen så är det dessutom risk att du gör skada för rasen genom att tro att de måste spridas bara för att de är utrotningshotade. Ett visst urval måste man göra - dåligt fungerande djur, djur med för "vanlig" härstamning och liknande gör bäst nytta i frysen. ;)
Feltänk.
Vi bör bryta med traditionen med mång gifte för utrotnings hotade raser.
För att få maximal gen spridning minsta möjliga inavel bör var bagge ha så få tackor som möjligt.
Tvärt imot vid produktion som verkar för att minska den genetiska spridningen innom flocken.
Optimalt ur bevarande är en tacka per bagge.
Vi bör verka för så många baggar som möjligt kommer i avel.
Att skaffa ny bagge till tacklammen var år.
Det är inte fel att äta lamm men de bör få betäcka(s) först.
Också får går att äta men det verkar gå många förbi.
-
Optimalt ur bevarande är en tacka per bagge.
Jo, det är väl en vacker tanke. Men så var det det där med kartan och verkligheten.... :P
-
Ja du Henriksson, du är väl inne på gruppbetäckning antar jag? Det är säkert jättebra ur många synvinklar, men det blir svårt med utrotningshotad-bidrag där! Du måste ha bevisat faderskap i så fall! Metoden är säkert den bästa för då tillåts både tackor och baggar ha åsikter om sina partners :-[ + att en bagge inte hinner med alla samtidigt om många brunstar på en gång.
Får inte ihop din uppställning över antal får/ras ??? Gutarna är ett antal tusen, runt 6 tror jag och av dem är nog 2 - 3000 anslutna till kontrollen. Tappade du en nolla?
I princip håller jag med dig Ronny om beten osv. Men det är många "bevarare" både på alternativ och utanför som håller sin hotade raser på rena åkerbeten + att de har högproduktivt foder till dem inklusive kraftfoder, vilket är minst lika fel och dessutom förstör fettsyrorna, vilket gräset inte gör ::)
Tycker själv att det borde ställas hårdare krav både i bevarandeföreningar och hos kontrollorgan på hur djuren hålls för att vara bidragsberättigade.
-
Får inte ihop din uppställning över antal får/ras ??? Gutarna är ett antal tusen, runt 6 tror jag och av dem är nog 2 - 3000 anslutna till kontrollen. Tappade du en nolla?
http://www.faravelsforbundet.com/index.php/fakta/raser/farraser/194-gutefar
Ja du Henriksson, du är väl inne på gruppbetäckning antar jag? Det är säkert jättebra ur många synvinklar, men det blir svårt med utrotningshotad-bidrag där! Du måste ha bevisat faderskap i så fall! Metoden är säkert den bästa för då tillåts både tackor och baggar ha åsikter om sina partners :-[ + att en bagge inte hinner med alla samtidigt om många brunstar på en gång.
Det som gäller allmoge är "I de besättningar där gruppbetäckning används anges som far åt respktive lamm det årets baggrupp. Baggruppens sammanstättning skall vara känd och det ska gå enkelt att härleda vilka individer som har ingått."
Sid 5:8
http://www.allmogefar.se/avelsplan_antagen%202007-11.pdf
Det jag var ute efter var att följa avelsplanen, att så många baggar som nöjligt ska användas i avel.
Att säja till köpare att det bör vara få tackor per bagge ser jag som en god strategi för att nå detta mål.
-
Fast man kan ju undra hur högproduktiv en gammal hästhage är?
På mitt naturbete finns det även några bitar med vanliga vallar, den ena har inte brutits på många år, där börjar olika örter vandra in som fåren gillar. Mvh Charlotte
-
Ja, det var lite det jag menade Charlotte. Den var ju inte använd som åker på många år.
Henriksson http://www.elitlamm.com/Information/tabid/850/language/sv-SE/Default.aspx (http://www.elitlamm.com/Information/tabid/850/language/sv-SE/Default.aspx) här står 3302 tackor 2008 och 4907 lamm av gute!
Det andra såg ju mer ut som en historisk länk ???
-
Fast man kan ju undra hur högproduktiv en gammal hästhage är?
På mitt naturbete finns det även några bitar med vanliga vallar, den ena har inte brutits på många år, där börjar olika örter vandra in som fåren gillar. Mvh Charlotte
Hur vet man som nybörjare om man har för "fett" bete?
En person som var här och tittade på lite andra saker sa att det skulle bli perfekt hö.
Men jag är inte säker på hur kunnig den personen var.
Hagen har använts som bete i minst 20 år innan vi flyttade hit. (hästhage)
Den var hårt nerbetad när vi flyttade hit.
Vi har nu bott här 3 sommrar och inte gjort något med hagen.
Tanken är nu att slå ner allt som växer i den och sen släppa in får där.
Så jag vill gärna ha någon lantras.
Men om det är olämpligt med det som växer på den så väljer jag hellre någon anna typ av får som klarar betet bättre.
-
Jag kan faktiskt inte tro att mark som använts till bete i 20 år skulle vara farlig för allmogefår att beta på.
Jag har som sagt haft mina på allt Från naturbete, gamla vallar, återäxt på gamla och nya vallar Till gamla gräsmattor när dom röjt runt ett hus min pappa har. Och hittills har inget får blivit sjukt eller övergött. Just såna gamla övergivna betesmarker som du verkar ha har mina städat till flera stycken så att dom blivit riktigt fina.
På såna gamla vallar brukar det kunna bli ett spätt och bra hö för får. Jag vet att en bonde i närheten gjorde analys på sånt hö på skoj för en massa år sedan (där alltså ogräs och örter härjat fritt och han hade inte gjort något annat än slagit hö där) och värdena var riktigt bra :)
Mvh
Charlotte
-
Här avses åtgärder som gödsling med stall- eller handelsgödsel, kalkning, insådd, markbearbetning
i form av betesharvning m m. Åtgärderna har vidtagits i produktionshöjande syfte.
Ingen påverkan (magert bete)
Ytan är opåverkad av produktionshöjande metoder i form av gödsling m m.
Kännetecknas av en stor andel örter och smalbladiga gräs.
Svag påverkan (normal bete)
Påverkan finns genom att de naturliga vegetationstyperna är störda men
påverkan är trots allt ringa. I många fall kan det vara en enstaka eller en i
tiden ganska avlägsen tillförsel av växtnäring. Fältskiktet är gräsdominerat
och örtinslaget mindre med arter som rölleka, kummin, enstaka vitklöver
eller ogräsmaskrosor.
Tydlig påverkan (fett bete)
Påverkan ligger nära tiden eller framgår fortfarande mycket tydligt i vegetationen.
Delytorna är frodiga och oftast finns bara ett fåtal gräsarter närvarande.
De naturliga vegetationstypernas mosaikartade växttäcke är borta.
Dominerande arter är ängsgröe, vitklöver och ogräsmaskrosor samt inslag
av nässlor och åkertistel.
http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra05_2.pdf
-
Hagen har använts som bete i minst 20 år innan vi flyttade hit. (hästhage)
Den var hårt nerbetad när vi flyttade hit.
Hästar är vanligtvis utfodrade med extra kraftfoder det tillförs hagen som gödning, så hästhagar kan vara feta beten för får.
-
Hästar är vanligtvis utfodrade med extra kraftfoder det tillförs hagen som gödning, så hästhagar kan vara feta beten för får.
Det är nu tredje sommaren utan någon typ av betning.
Det har alltså inte gått något annat djur än våra katter och någon räv på marken dom tre sista åren.
-
Om hästarna skitigt i hagen i 20 år är det så mycket gödning som finns i jorden. Viss utlakning sker med regn men det mesta av gödningen bör vara kvar. Om du slår, torkar och brännerupp höet och för bort askan utarmas jorden snabbt. Ett långsamare sätt är att skaffa får som betar utan kraftfoder, då för du bort näringen via fåret upp på ditt matbord, som dagen efter spolas ner i toan hannar på reningsverket där det kallas slam och som deponeras på tippen förvi inte törs använda det som gödning på våra åkrar.
Slå gärna hagen och lägg gräset i en komposthög utanför hagen så har du om ett par år fin kompost till kökslandet.!
Men kolla floran är det mycket nässlor är betet fett är det därimot mycket smalbladigt gräs är det magert.
-
Slå gräset verkar logiskt, med tanke på säsongen, men sedan är det väl bättre att spara som hö? Visst gödslar hästar, men alla hästar får inte alls kraftfoder, mina får aldrig. Dessutom gödslar fåren själva, så den typ av påverkan får man ju alltid på ett bete.
Är det mest som typ 1 eller 2 av det Henriksson beskriver är det knappast någon fara. Kolla lite närmare på vad som växer där m.m. Rosten. Det mest idealiska är ju att ha historiska naturbeten/slåtterängar till sitt förfogande, men om du vill ha lite får av lantras mest för egen del tror jag inte det är någon fara.
Börja med några stycken och låt dem gå där ett par år och se hur det artar sig. Marken ändrar sig också efter betesdjur och betestryck. Så även ett naturbete.
Så ska man hårddra detta bör ingen få ha bara ett djurslag på ett naturbete t.ex. En annan sak är att får ska ut på betet när gräset är runt 4 cm, det är inte långt. Väntar man för länge bildas direkt rator av förvuxet gräs som de aldrig vill äta.
-
Jag tycker att Rosten ska köpa den fårras han vill:) Jag kan inte tänka mig att hästgödseln har gjort mer skada än att det bildats rator med en massa nässlor där dom ha haft gödselhörnor, det är i alla fall vad som händer i mina hästhagar. Egentligen känner jag att mina får är ännu mer värdefulla när dom fixar till gamla åkerplättar som ingen är intresserade av att bruka eller beta (för små för att bruka och inga värdefulla växter som gör att man får högt bidrag). Till slut blir det riktigt fina naturbeten där också:) Mvh Charlotte
-
Våra hästbeten (ett är dessutom f.d kobete) funkar iaf bra för våra hälsingefår..
(Har fin bagge till salu som kan hämtas ihop med grisarna ;)) Finns fler Hälsingefår här i krokarna dessutom..
Det är nu tredje sommaren utan någon typ av betning.
Det har alltså inte gått något annat djur än våra katter och någon räv på marken dom tre sista åren.
-
Vi har en del maskrosor och vitklöver i hagen.
Men inga brännässlor i hagarna.
På och runt dygnstacken finns det därimot gott om nässlor.
Men det räknar jag med att grisarna skall hålla efter till viss del. (inte på dygnstacken)
-
Det låter som "normalt bete".
Tuta och kör med vilken ras eller blandras som du vill.?
PS.! Finull utan kraftfoder är inte så jobbiga som om man flussar med kraftfoder för att få många lamm.
-
PS.! Finull utan kraftfoder är inte så jobbiga som om man flussar med kraftfoder för att få många lamm.
Vi har inga krav på hög avkastning.
-
Fast det krävs lite mer planering än det för att hålla dem på mattan ;)
-
Dom Finullsfårägare jag känner flushar inte sina renrasiga tackor, det blir många lamm ändå, det är ju en av rasens egenskaper...
Jag inser inte riktigt vitsen med att köpa en hotad ras med egenskapen mycket hög fruktsamhet för att försöka avstyra och tom jobba med att försöka avla bort den som ibland nämns...
Det finns ju hotade raser med lägre fruktsamhet.
Mvh Charlotte
-
Rasens kännetecken
Rasen kännetecknas av hög fruktsamhet, goda modersegenskaper, hög mjölkproduktion och en mjuk glansig och silkig samt finfibrig och finkrusig ull i de tre färgvarianterna vitt, svart och brunt.
Med den rasen behövs inte så många tackor för att fylla betet med lamm, färre tackor betyder lägre kostnad för foder under vintern. Och man får märelfri ull. Det finns relativt många så det är lätt att hitta livdjur. Ullen är färdig sorterad i färg, bara förpacka och sälja.
-
Visst är Finullsfår kanondjur:) Men kanske inte den första rasen man tänker på när man vill ha väldigt 'enkla' får som sköter lamning osv i stort sett själv. Mvh Charlotte
-
Nej, inte direkt nybörjar-djur!
Men Charlotte, att "man" talar om att dämpa deras fertilitet beror på att "man" de senaste 10-20 åren lyckats få dem mer fertila än vad som är nyttigt för dem.
Många lamm är inte bara av godo, för de klarar sig inte utan mänsklig hjälp. Lamm som inte får dia tillräckligt, får sämre immunförsvar och utsätts tidigare för parasiter än få födda lamm, där mamman kan ge dem di länge.
-
Nu har vi kommit så långt att fåren är köpta. (roslagsfår)
Men nu behöver vi lite hjälp med stängslet.
Vi sätter upp 4 trådar i första skedet. (granngården hade inte mera tråd på lagret)
Mått från marken 25, 45, 65, 90cm. Som jag har förstått så skall jag gjorda tråden som sitter 45 cm från marken.
Då kan jag sätta in ett antal jordspett vid elapparaten. Men kan jag trä ner några jordspett i det vattenfylda diket på andra sidan hagen och koppla dom på jordledningen?
Hur stort aggregat behöver jag? Ledningarna med ström blir straxt under 2 km. +jordledningen.
-
Jag har också bokat roslagsfår, men de kommer först i början på augusti. Jag har stängslat med 4 trådar, 20-35-55-80 cm höjd, el i alla trådar (ingen jordtråd alltså-kanske borde jag haft det). Jag har köpt ett Rutland ESM4400 från Börjes Tingsryd, 3800:- tror jag det kostade, 16,9 Joule laddenergi, ingen uppgift på antal Joule i utenergi. Har uppmätt 6,900 volt på tråden i alla fall. Jorda ordentligt! Låter som en bra idé att jorda där det är blött och koppla på det på jordtråden!!
Som sagt, jag VET inte om detta kommer att fungera för fåren, men jag hoppas innerligt det....
JBF
-
om någon känner sig sugen på Roslagsfår så finns det fem tackor till salu ovanför Umeå...
Maila mig om ni vill få mera fakta om detta..... sommarhälsningar Kison
-
Vi har Helsingefår och de har funkat kanon det här året som vi har haft dem.. Inga sjukdomar eller skador *peppar peppar* och väldigt lätta lammningar. På det hela en enkel och robust ras som borde passa nybörjare, de passade ju i.a.f. oss.
Och eftersom att du ändå ska hit och hämta grisar så kan du ju köpa dig ett bagglamm här också.. Så har du något att börja avla med sen. :)
-
Nu går det äntlingen 9 roslagsfår i hagen. ;D
Tackar alla för hjälpen både i tråden och ni som har skickat PM.
Så vi till slut kunde bestämma oss för vilken ras som passade oss.
Tänkte ta några bilder i morgon.
-
Vad kul Rosten, lycka till ;D
PS: Vi ser fram mot bilderna!
-
Här ligger dom och njuter av livet. ;)
(http://i3.photobucket.com/albums/y66/rosten1000/djur/far.jpg)
-
Såna sötnosar :-* och en stilig bagge också!
-
Men kolla floran är det mycket nässlor är betet fett är det därimot mycket smalbladigt gräs är det magert.
Om man har båda delar då?