Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Mårten Swärd skrivet 03 jul-09 kl 18:52
-
Morsning
Fick taxeringsvärdet på gården idag och nu undrar jag hur det funkar med taxeringsvärden?
På det tidigare kåken var taxeringsvärdet så löjligt lågt att jag aldrig satte mig in i hur faan det där systemet fungerar, men nu blev det 1.2 miljoner och då kommer man ju upp i summor som pockar på uppmärksamhet..
Så alltså, hur mkt kommer man få betala med ett taxeringsvärde på 1.2 miljoner? Dras summan ifrån skatteberäkningen i deklarationen eller behandlas detta separat på något sätt?
Någon som har tid/ork att förklara hur det funkar?
-
Tax.värdet är uppdelat i bostadsdel (tomt och bostadshus) och rörelsedel (jordbruk, skog, ekonomibyggnader). På bostadsdelen betalar du fastighetsskatt som på en vanlig privatbostadsfastighet (eller vad det nu heter). På rörelsedelen betalar du ingen fastighetsskatt.
-
Men hur funkar det om man har två småhus och det ena ingår i verksamheten? Vad händer med det hus som ingår i verksamheten?
-
Ingen bostad ingår i rörelsedelen på ett lantbruk.
-
Ingen bostad ingår i rörelsedelen på ett lantbruk.
Även om den ingår på alla andra sätt? Den används inte som privatbostad utan ingår i stuguthyrningsverksamheten på gården.
-
Om mer än 50 % av bostadsytan används i företaget, kan du få taxera om bostaden til näringsfastighet. Men alla revisorer osv avråder starkt från att blanda in sin privata bostad så. Kursar du så blir du helt bostadslös.
-
Men alla revisorer osv avråder starkt från att blanda in sin privata bostad så.
Kursar du så blir du helt bostadslös.
"Kursar" man så blir man väl helt bostadslös i alla fall ???
-
nja.. det beror ju på vilka avbetalningplaner man kan göra, vilka andra inkomster man har från lönejobb, vilket nytt lönejobb man skaffar sig osv.
-
Ja det kan inte vara så smart att taxera om sin bostad. Men i detta fallet så har vi två hus. Det ena bor vi i och det ingår inte i näringsverksamheten men det andra gör det. Blev lite osäker när jag gick igenom taxeringen så det var därför jag slängde ut frågan.
-
jamen försök då taxera om det som ni har företag i!
-
Ja det kan inte vara så smart att taxera om sin bostad. Men i detta fallet så har vi två hus. Det ena bor vi i och det ingår inte i näringsverksamheten men det andra gör det. Blev lite osäker när jag gick igenom taxeringen så det var därför jag slängde ut frågan.
Vad jag kan förstå är ett småhus ett småhus oavsett om det ingår i näringsverksamheten eller inte. De småhus som ingår i NV måste man också betala fastighetsavgift för, men fastighetsavgiften är en kostnad i NV som alla andra och dras därmed av där.
Det där med skydd mot bostadslöshet vid kk tror jag inte mycket på. Så länge man driver sin verksamhet som enskild firma eller HB är man personligen betalningsansvarig och det är vad jag vet inget som hindrar utmätning av bostäder, även om det leder till att ägaren därefter saknar bostad.
-
Nej, ett småhus är inte ett småhus. Som jag skrev beror det på användningsområde.
Konkurs, jag är inte helt insatt i hur det funkar. Men om du inte längre vill betala räkningarna i ditt företag med din lön, tänker jag mig att det är konkurs, utan att ens privatekonomi störs. Men jag kan vara fel ute.
-
Går man i konkurs med enskild firma så kan man ju inte behålla huset. Det finns ju ingen skillnad mellan privatpersonen och företagaren då, du har ju bara ett registreringsnummer, personnumret. Man får behålla existensminimum helt enkelt, resten mäts ut.
Varför skulle annars hus och gårdar säljas på exekutiv auktion, om det vore så att ägarna får behålla dom vid en konkurs?
Är man ensamstående så är lösningen att driva sitt företag i AB-form. Då finns det en strikt skillnad mellan privatperson och företag.
Har man en fru/man/sambo så är det ju lämpligt att denne står för huset om man ser att det börjar knaka med företagandet, ifall man driver det som enskild firma.
Enligt mig så är en enskild firma en fälla som alltför få förstår konsekvenserna av om det går åt skogen.
-
Nä, det är begreppet konkurs som jag inte har koll på. Annars vet jag att ekonomin hänger ihop. Tänkte liksom att man sätter en punkt då man inte vill lägga mer pengar i företaget, pyttar in sin privata pengareserv till skulderna, men att man sen kan leva vidare på sitt lönejobb.
-
Det vore en bra lösning om det vore så, men tyvärr är en personlig konkurs en långt större tragedi än så.
Så här skriver kronofogden på sin sida:
Konkurs innebär att i princip alla tillgångar som en skuldsatt person eller ett företag har, tas om hand och används för att betala av alla skulder som personen eller företaget har.
Konkurs kan gälla både privatpersoner (personlig konkurs) och företag.
Du blir inte skuldfri om du sätts i personlig konkurs
Just den sista meningen är den som de flesta missat. De skulder som inte täcks av utmätningen i samband med konkursen, skrivs alltså inte av utan finns kvar. Skatteskulder försvinner ju efter 5 år om ingen lyckats mäta ut dom tills dess. Men andra skulder lever kvar livet ut om inte den du är skyldig pengar missar att påminna dig under 10 år, då preskriberas dom. Men minsta lilla påminnelse, så löper en ny 10-årsperiod.
-
Morsning
Fick taxeringsvärdet på gården idag och nu undrar jag hur det funkar med taxeringsvärden?
På det tidigare kåken var taxeringsvärdet så löjligt lågt att jag aldrig satte mig in i hur faan det där systemet fungerar, men nu blev det 1.2 miljoner och då kommer man ju upp i summor som pockar på uppmärksamhet..
Så alltså, hur mkt kommer man få betala med ett taxeringsvärde på 1.2 miljoner? Dras summan ifrån skatteberäkningen i deklarationen eller behandlas detta separat på något sätt?
Någon som har tid/ork att förklara hur det funkar?
enklast är att ta ett snack med skattemyndigheten.
Om jag inte minns fel så betalar man idag en avgift på ca 6000:- oavsett dit värde på kåken.
-
Ändring av fastighetsskatten 2008
Regeringen Reinfeldt meddelade den 3 april 2007 att den statliga fastighetsskatten skall tas bort och ersättas med en kommunal fastighetsskatt.
I budgetpropositionen för 2008 (presenterad 19 september 2007) föreslog regeringen Reinfeldt att fastighetsskatten skulle ersättas med en kommunal fastighetsskatt. Denna kommunala fastighetsskatt föreslås för småhus vara 0,75 % av taxeringsvärdet (dock högst 6000 kronor per år) samt för flerbostadshus vara 0,4 procent av taxeringsvärdet (dock högst 1200 kronor per lägenhet och år).
Statens minskade intäkter kompenseras genom att kapitalvinstskatten för privatbostäder höjs från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kommer att kvarstå, men nya uppskovsbelopp begränsas till högst 1,6 miljoner kronor. Uppskoven räntebeläggs också med belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
-
Jag fattar det du säger. Men det är inte en definition på en konkurs. I och för sig så kan jag väl räkna ut själv att man helt enkelt inte går i konkurs om man kan betala skulderna, utan då betalar man och lägger ner företaget..
-
Nej, ett småhus är inte ett småhus. Som jag skrev beror det på användningsområde.
Konkurs, jag är inte helt insatt i hur det funkar. Men om du inte längre vill betala räkningarna i ditt företag med din lön, tänker jag mig att det är konkurs, utan att ens privatekonomi störs. Men jag kan vara fel ute.
Ett småhus är ett småhus. Används det som något annat än bostad är det inte längre ett småhus utan något annat.
"Ett småhus är enligt 2 kap. 2 § FTL en byggnad som är inrättad
till bostad åt en eller två familjer. Endast byggnader som klassificeras
som småhus inklusive komplementhus kan utgöra
värderingsenhet avseende byggnad på en småhusenhet.
Det är inte ovanligt att det på en småhusenhet finns byggnader,
som kan användas för olika ändamål. Om byggnaden inte är
inrättad för boendefunktioner eller utgör ett komplementhus
hänförs byggnaden till annan byggnadstyp än småhus vilket
leder till att den inte kan ingå i småhusenhet. Som exempel kan
nämnas lagerbyggnader för småhusägarens firma och lastbilsgarage
för ägarens åkerirörelse.
Inte heller indelas tre eller flera sammanbyggda tvåbostadshus
på en fastighet som småhus. De skall indelas och värderas som
ett hyreshus."
-
Jaja småhus, hyrehus, vad de nu vill kalla det. Använder man över 50 % av ytan så kan man klasa det som närin gsfastighet, till skillnad från privat fastighet/bostad.
-
Jag fattar det du säger. Men det är inte en definition på en konkurs. I och för sig så kan jag väl räkna ut själv att man helt enkelt inte går i konkurs om man kan betala skulderna, utan då betalar man och lägger ner företaget..
Nu blir detta lite off-topic, men eftersom frågan dök upp..
En definition på personlig konkurs är i stort sett förmyndarskap.
När man försätts i konkurs utses en konkursförvaltare som träder i ditt ställe. Denne får tillgång till alla dina tillgångar och får sälja av dom så gott han kan för att betala dina skulder. Under tiden du befinner dig i konkurs får du själv inte sälja eller förverka tillgångar, och jag minns inte säkert, men har för mig att jag dessutom hade reseförbud. Mobiltelefonabbonemang jag hade var t.ex uppsagda en halvtimme efter konkursbeslutet.
När förvaltaren anser att han gått igenom allt som finns upprättar han en förvaltarberättelse med tillgångsförteckning som man under Ed får godkänna.
Därefter avslutas konkursen och man får åter tillgång till sin ekonomi.
-
Fy jävla satan vad jag ska akta mig för det. Det lät bara vidrigt att utsättas för!
-
Nä, det är begreppet konkurs som jag inte har koll på. Annars vet jag att ekonomin hänger ihop. Tänkte liksom att man sätter en punkt då man inte vill lägga mer pengar i företaget, pyttar in sin privata pengareserv till skulderna, men att man sen kan leva vidare på sitt lönejobb.
Om man har betalat sina skulder och därefter avslutar sin näringsverksamhet så kallas det avveckling, inte konkurs.
-
jo jag räknade ut det själv sen.. Såg du inte det?
-
jo jag räknade ut det själv sen.. Såg du inte det?
Varför läsa ut tråden om man kan komma med en mescherschmidtkommentar direkt? :o
-
Nä.. så menade jag inte ju.. Eller menar du att du är messersccmidt?
-
Jaja småhus, hyrehus, vad de nu vill kalla det. Använder man över 50 % av ytan så kan man klasa det som närin gsfastighet, till skillnad från privat fastighet/bostad.
Min poäng var bara att hur en fastighet är taxerad i fastighetstaxeringen inte alls behöver styra huruvida den ingår i näringsverksamhet eller inte. Även ett småhus (enl skatteverkets def.) kan mycket väl ingå i nv och då blir fastighetsavgiften en kostnad i nv som alla andra.
-
Jaha, så. Men när det ingår i näringsverksamehten slipper man väl betala fastighetsskatt? Så taxeringsvärdet då kvittar fullständigt. Eller är jag ute å cyklár?
-
Jaha, så. Men när det ingår i näringsverksamehten slipper man väl betala fastighetsskatt? Så taxeringsvärdet då kvittar fullständigt. Eller är jag ute å cyklár?
ja, du cyklar ganska bra. Bostadshus (alla byggnader med undantag för lantbruks byggnader faktiskt) oavsett om de används i näringsverksamhet eller ej är fastighetskattskyldig.
-
Nä så mycke tcykalr jag inte. Jordbruksfastighet behöver tex inte betala skatt. Ekonomibyggnader å mark. Sen taxeras de ändå, helt meningslöst.
-
Nä så mycke tcykalr jag inte. Jordbruksfastighet behöver tex inte betala skatt. Ekonomibyggnader å mark. Sen taxeras de ändå, helt meningslöst.
Nja, de ska taxeras bland annat för att Sverige ska kunna redovisa hur mycket stöd lantbruket får. Skattebefrielse är en form av stöd. Varför ska jag betala fastighetskatt för mitt produktionskök när det ligger i anslutning till min restaurang och inte betala skatt om det hade legat på gården?
-
Nä så mycke tcykalr jag inte. Jordbruksfastighet behöver tex inte betala skatt. Ekonomibyggnader å mark. Sen taxeras de ändå, helt meningslöst.
Diskussionen handlade väl om beskattning av småhus. På jordbruksfastigheter finns i många fall småhus och detssa får man vara så god att betala fastighetsavgift för, oavsett om de ingår i nv eller inte. Det kan också finnas annat som också drabbas av fastighetsskatt på en jordbruksfastighet exv vattenkraftverk och täkter. Däremot är det ingen fastighetsskatt eller fastighetsavgift på jordbruksmark, ekonomibyggnader, och skogsmark.
Taxeringsvärdet är inte meningslöst även om det inte är fastighetsskatt /-avgift på exv jordbruksmark. Taxeringsvärdet används som "referensvärde" i en lång rad andra sammanhang (exv, fördelning av ingångsvärden, bestämning av stämpelskatt, en del schablonregler vid reavinstbeskattning, definition av gåva osv) och att ta bort det skulle innebära att ett mycket stort antal andra regler skulle behöva ändras och något annat "referensvärde" ändå tas fram.