Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: louise skrivet 12 maj-09 kl 21:12
-
jaha. så har jag äntligen fått komma till plöjningen, men får inte kläm på hur den ska ställas in. Provplöjde förra året men minns inte mycket. Och det var inte optimalt då heller.
Nu tycker jag mest den drar upp fåror. Tiltorna vänder sig inte kloss intill, utan det blir ett spår emellan. Ska väl prova att sänka ner stödhjulet, så att bladet lutar mer mot tiltan. Men jag höjde upp det först så mycket jag kunde för att plogen skulle gå ner ordentligt.. Men då kanske jag ska korta kraftstången istället så att plogen lutar mer framåt? För att få djupet?
I övrigt har jag ställt den så rakt det går bakom traktorn. Hm.. gick det att förstå? Nån sa att allt skulle vara så rakt som möjligt över allt, men jag anar att plogfårorna då blir väldigt smala jämfört med om bladet skulle stå i vinkel mot traktorn?
Tusen frågor. Nån som kan ge mig snabblektion i grunderna så jag kommer igenom den där plätten imorrn?
-
Man tycker ju att du kunde ha lånat en bok på bibblan eller nåt.
Kolla gärna en tidigare tråd:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=43872.0 (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=43872.0)
Stämmer att plogen ska stå vertikalt i jorden när den är på rätt plogdjup, likaså stå rakt sett från sidan och uppifrån.
Gissar att toppstången är för lång.
-
Men stör det dig att jag ställer en fråga här? Om biblioteket är svaret på allt så kan vi ju lägga ner alternativ.
-
Tusen frågor blev en, så mycket lättare!
Men det är inte så enkelt att förklara sånt i bara ord, speciellt för en icke-proffs-instruktör/författare,.
Det finns böcker med bilder som är mycket instruktivare.
Den här länken från tidigare tråden säger det mesta på ett kortfattat och tydligt sätt:
http://www.z.lst.se/NR/rdonlyres/FDAA2315-A265-48BD-B219-4883FE695E3C/0/burentegplog.pdf (http://www.z.lst.se/NR/rdonlyres/FDAA2315-A265-48BD-B219-4883FE695E3C/0/burentegplog.pdf)
-
När man säger att allt ska gå så rakt som möjligt bakom traktorn så menar vi alltså själva ramen. Det är ju nästa det enda som är lite rakt på en plog, och alltså det enda man kan utgå från.
Jag hittade ingen riktigt bra bild på en plog så här i hastigheten, men tog en där jag skrev in de olika delarna, det är en hästplog, men det spelar ingen roll, namnen är desamma. Det blir lite lättare att förklara när vi kan använda de gängse namnen. Klicka på bilden så den kommer upp i storlek.
Efter din beskrivning så låter det snarast som om toppstången är för kort. Stanna en gång med plogen i backen, gå ut på det oplöjda och huka dig ner och kolla om ramen ligger hyfsat vågrätt, den ska alltså inte luta framåt. Du ska länga toppstången och sen justera djupet med stödhjulet.
När du ändå är av traktorn så går du även en sväng bakom plogen, sätter dig ner i fåran och kollar om den ser ut att gå vågrätt även på bredden så att säga, gör den inte det så justerar du höger lyftarm med veven, upp eller ner så plogen går vågrätt.
Landsidan, som skymtar litegrann på bilden, ska gå i botten på fåran. Om plogen lutar framåt säger man att den går på spets, och då får vändskivan ingen chans att jobba ner tiltan, eftersom den släpper tiltan för tidigt.
En annan sak är att kolla hur brett plogen tar, alltså hur bred tilta. Jag skulle gissa att den är antingen en 12 eller 14 tums plog. Och då får du mäta från kanten av fåran där traktorhjulet går och se hur bred tilta den försöker ta, och då ska det alltså vara 30-35 cm. Är det bredare så får du korta in länken till lyftarmen så du tvingar ut plogen närmare hjulet. Detta är mycket viktigt! För bred tilta kan du aldrig vända ner med bra resultat. Man kan även se det på skäret, men det är lite svårare, skäret ska skära av tiltan nästan helt under, det ska vara 3-4 cm kvar som fungerar som ett gångjärn när tiltan vänder runt. Kör man för smal tilta så skärs den av helt och hållet, och då vänds den inte utan puttas bara i sidled.
Och sen sist då farten, kör inte för sakta, det vänder mycket bättre med lite fart. Och en sak till, kör några vändor så du får bort rosten på plogen, det är första förutsättningen innan man börjar laborera, en rostig plog plöjer som en påse nötter :)
Så, det var en snabbkurs i plöjning...
-
Existens, tack för en bra förklaring.. Nu kanske till och med jag vågar koppla på plogen.. Har ett hektar på flera småskiften som måste plöjas till hösten.. Nervös redan..
Vad gör man om man misslyckas totalt med plöjningen då? Får man harva igen det så gott det går och plöja igen nästa år? (Jag har nämligen 1/5 hektar som en hjälpsam person plöjde åt mig i höstas, men det ser ut som om en elefant levt rövare där..
-
Ja, harva igen så gott det går och plöj till hösten eller nästa vår. Huvudsaken är att det legat så att det nervända har multnat, annars vänder man bara upp en massa gräs igen. Och det brukar multna på ett knappt år. Rent allmänt skulle jag vilja råda nybörjare att plöja på hösten, särskilt om det är gamla gräsvallar. Då hinner det ligga till sig över vintern och man drar inte upp så mycket gräs med harven som om man plöjer på våren och ska harva direkt. Blir det ändå så, så får man harva ytterst försiktigt och grunt, och på rätt håll, dvs så man trycker ner tiltorna bättre, och inte river upp dom.
-
Skickar upp ett par exempelbilder från min nyligen plöjda grishage. Sandjord. Första bilden bra resultat och andra lite sämre, där var det hårdare packat.
-
jag begriper inte hur du får till de där "kokorna". Som sagt, min åker är bara ett enda pulver.
-
yey! Nu börjar det bli fåror här.
Men, traktorn drar snett. Läste nånstans att det är för att plogen fortfarande inte är i linje med traktorn, ska väl gå å ordna.
Sen är jag osäker på djupet. Ibland är det knappt 15, ibland 20. Men djupare går inte å gå, skivristen är nere 1/3, går den djupare så kommer ju fästet sätta stopp.
-
Ja, du ser, det kommer nog att bli bättre och bättre ska du se. :) Djupare behöver du ju inte ner, och skulle man vilja det så höjer man skivristen. Den sitter som i en klämma med en stor bult i, då lossar man bulten och kan justera både höjd och sidled.
Traktorn drar alltid snett när man plöjer, man får sitta med framhjulen pekande mot det oplöjda hela tiden, annars är man snart inne på det plöjda, det bara är så..
-
Jag kan bara skicka ut lite sympati för de som är nya på att plöja. Jag plöjde första gången för tre år sen och har väl hunnit med 20 ha sen dess. Det känns fortfarande lite vanskligt, inte med inställningarna så mycket som plöjningsmönstren. Det ska ju bli snyggt också.
-
Undrar vad för plog Du har? En - tvåskärig eller fler? På de plogar jag använt Arvika, en och tvåskärig, finns det två inställningsvevar. En för höjden på landhjulet och en för tiltbredden.
Hur ser det ut på Din? På den tvåskäriga har man ju en given tiltbredd och det är bara att ställa med sidförskjutningsveven så att båda blir lika breda. Kanske ger Dej lite input.
-
Det är en enskärig IH. "Landhjul" är ett nytt begrepp du för in. Fattar inte mycket. Eller jaha, "stödhjulet"? Ja, isåfall har jag två spakar. Men stödhjulet stä'ller djupet. Det kan visserligen få plogen att luta lite, men då blir det mindre djupt också.
Fan. det regnar. Vet ine om jag kan fortsätta plöja idag. Glömde jag skulle på möte igår så jag fick kasta mig från traktorn ut i samåkningsbil för kvällens aktiviteter.
-
Sidförskjutningsveven behöver man knappast använda i vardagslag, det är mera finlir som används för att få snygga ryggar och slutfåror.
Normalt ska plogen gå rakt och inte snedställas.
Att plogen är rätt inställd för normal plöjning ser man på att de två tapparna som fästs i traktorns lyftarmar är "lodrätt" inställda, den ena tappen ska vara i klockan 6 och den andra i klockan 12, typ.
Om plogen tar för smal eller för bred första tilta (tiltan närmast slutfåran, eller den enda om man har enskärig förstås) så ska man sidförskjuta plogen på bäraxeln.
Jag har aldrig behövt göra det, plogarna brukar vara inställda så att man kan plöja med nöjaktigt resultat utan att man behöver laborera med sånt.
Man kan däremot behöva använda justerveven på högra lyftarmen till hydraullyften (på traktorn alltså).
Den veven vill gärna kärva om man inte smörjer den ofta.
För övrigt viktigt att man smörjer plogen då och då, särskilt skivristlager blir snabbt utslitna annars.
-
Jaha. Nu har jag liksom plöjt från två håll, från åkerns långsidor och in mot mitten, och snart möts de färdigplöjda ytorna. Hur gör man med tiltor som möts å ligger åt olika håll? Hur ska jag "länka samman" de?
-
Då har du kommit till det som kallas slutfåra.
När du kör näst sista draget, så det alltså bara är en tiltbredd kvar, så försöker du köra det lite grundare (halva djupet) Och sen kör du två gånger åt andra hållet (du får alltså åka en tomsväng) första gången tar du den sista remsan, och allra sista draget förjupar du den fåra som du plöjde till halva djupet. Observera att detta är i den bästa av världar, alltså att det blir ungefär lagom avstånd kvar, och att fårorna ligger hyffsat parallella. När det ändå inte finns nåt gräs direkt så kan man plöja nåt extra drag in på det som redan är pöljt åt andra hållet, det har ingen större betydelse.
Man ska sträva efter att få den sista fåran så smal som möjligt, så blir den lättare att harva igen. Alltså så att man inte har två fåror liggande åt varistt håll, då är det ju ett rent elände att harva igen..
-
Naej.. ta det en gång till. På den beskrivningen kommer man aldrig till nr 3. Gör kortare meningar och förtydlige vilken fåra jag befinner mig i.
-
Viktigast är att det inte blir ett krondike av slutfåran, det blir ett helsicke att harva igen den sen.
Ställ plogen att gå lite grundare sista vändorna så blir det nog acceptabelt, småskavanker fixar du med harven.
-
Vad är ett krondike?
-
"Här du Blinn-Anders har vi ett stoort jävla krondike, så nu är det bäst du hoppar av bara fan".
Vet inte varifrån namnet kommer, ett stort utloppsdike betyder det.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Krondike (http://sv.wikipedia.org/wiki/Krondike)
-
nä hörrni. Jag har ju lyckats göra den ena biten sned, så allt går nu ihop i ett v. Där dwe var parallella blev det mer en motorcrossbana..vilka problem får jag nu med harvning och en jämn såbädd?
-
Är det ett ganska brett V "upptill" så kan du bara plöja på så tills det är färdigt.
Blir nästan bättre resultat då om man är ovan, än att försöka göra en rak slutfåra.
Ev problem med ojämn plöjning visar sig i sämre ogräsbekämpning och mer harvande för att få acceptabel såbädd.
Men det är inte hela världen, alla barn i början.
Harva inte för djupt första vändorna bara, så du sliter upp en massa torvor.
-
åh tack för stärkande ord!
Tovor har jag inga, det var en gammal gris-böknings-hage. Där var ogräs, mest målla såg det ut som. ca 2 cm långt allting.
Men det har du lärt mig förut, första harvningen ytligt, sen de på snedden djupare.-
-
Äh... jag har ett krondike. I skarven mellan de två sneda fälten. Försökte liksom plöja om fösa ner jord men det blev bara värre. Jag får ha nån harvningsteknik som flyttar jord tll mitten.
-
Har du bara en rejäl sladdplanka på harven, alternativt en rejäl sladd, så kör du bara över "krondiket" från några olika håll så fixar det till sig efter några körningar.
Ha kort toppstång och lyftarmarna långt nere bara så att du får tyngden på harvens sladdplanka hellre än på harvpinnarna.
När det är vanlig "vardagsplöjning" så behöver man inte försöka kvala in till plöjnings-SM, utan det viktiga är att man får tiltor som ligger med gräsvålen neråt utan att "flippa tillbaka" ;)
När det gäller plogdjupet... har du en traktor där du har reglage för tyngdöverföring, det är ett sådant reglage som man i princip bara använder när man har en buren plog men som kan spöka lite grann om det är konstigt ställt.
Är det kuperad terräng så lyfter ju dessutom en buren plog när traktorn lutar framåt och sjunker när traktorn lutar bakåt, så är det kullar på åkern så får du ju sitta och reglera med höj/sänk-reglaget och eventuellt tyngdöverföringsreglag hela tiden utifrån hur traktorn lutar i förhållande till marken där plogen befinner sig (plogen kommer ju en bit bakom traktorn...).
Har man en lite längre plog på 3 skär eller fler så märks marklutningens inverkan på plogdjupet väldigt tydligt, själv har jag en 4 skärig delburen plog så då måste man vara med och reglera höjden i både framkant och bak-kant under tiden man kör för annars så antingen hänger alla plogkropparna uppe i luften rätt som det är eller så börjar traktorn att gå väldigt tungt när plogen gräver sig rätt ner till Kina.
-
Ah! Var det därför den inte orkade i uppförsbackarna, den verkade plöja djupare.
Jag vet inte hur en sladdplanka på harv ser ut. Det jag har längst fram är en jävla tjock rund balk.
-
Är det kuperad terräng så lyfter ju dessutom en buren plog när traktorn lutar framåt och sjunker när traktorn lutar bakåt, så är det kullar på åkern så får du ju sitta och reglera med höj/sänk-reglaget och eventuellt tyngdöverföringsreglag hela tiden utifrån hur traktorn lutar i förhållande till marken där plogen befinner sig (plogen kommer ju en bit bakom traktorn...).
Har man en lite längre plog på 3 skär eller fler så märks marklutningens inverkan på plogdjupet väldigt tydligt, själv har jag en 4 skärig delburen plog så då måste man vara med och reglera höjden i både framkant och bak-kant under tiden man kör för annars så antingen hänger alla plogkropparna uppe i luften rätt som det är eller så börjar traktorn att gå väldigt tungt när plogen gräver sig rätt ner till Kina.
Men...ehh?? Vad menar du nu, det är ju därför man använder djupregleringen när man plöjer, för att slippa fenomenen med plog i luften eller kina.. Med rätt inställd djupreglering så håller den djupet oavsett om det är kullar, det är ju själva vitsen.
-
Äh... jag har ett krondike. I skarven mellan de två sneda fälten. Försökte liksom plöja om fösa ner jord men det blev bara värre. Jag får ha nån harvningsteknik som flyttar jord tll mitten.
Du får sicksacka så gott det går och få ihop jorden till mitten. Jag tror tyvärr inte du har nån sladdplanka på din harv, det är som namnet antyder en balk (som en planka) längst fram på harven, som jämnar till och föser jord.
Problemet är snarast att det är en såpass smal bit, då är det alltid lite marigare att få ihop slutfårorna med jord, men kör du kors och tvärs tills det är jamnt bara, så blir det säkert bra.
-
Det jag har längst fram är en jävla tjock rund balk.
;D ;D ;D ;D ;D Du är härlig!!!
-
Garv! Ja nu ser jag, den var bra! Tack för att du gav mig dagens skratt. Skryt av det slaget går nog tyvärr inte hem hos potentiella äkta makar..
-
Jag tror att den där runda balken inte är en k-k utan ett järnrör som håller ihop en tvådelad harv.
Bilden nedan visar en s-pinneharv, hopfälld och uppochnervänd, med en ställbar sladdplanka av tjock plåt.
Mycket användbar detalj.
(http://www.abllm.se/admin/uploads/20080425214936397.jpg)
-
Nere i Skåne är det så enkelt att man bara ställer in en gång... i typ Norrland finns det åkrar som lyckas luta åt alla håll samtidigt, då gäller det att vara flink i högerhanden för att hinna med att korrigera medan man kör - och man vill då ha en traktor med 3-punktslyft som reagerar blixtsnabbt.
-
Sladdplankan är en grov plåt/plattjärn som går att ställa in lutning/djupgående på och som sitter längst fram på harven.
Sladdplankan föser jorden framför sig och fyller på så sätt igen alla ojämnheter, som en jättestor spackelspade ungefär.
När man harvar efter plöjningen så är det i princip bättre att vara utan harvpinnar än att vara utan sladdplanka...
MEN, misströsta icke !
Du kan pröva med att du tar en rejält stor stock eller ännu hellre slipers, är stocken fyrkantig så tar den bättre - annars kan du ju skruva fast en vinkeljärn längst ut så blir stocken mera fyrkantig + håller längre.
Har du flera såna stockar efter varandra så är det ännu bättre - en lång sladd fyller igen håligheter bättre än en kort sådan.
Stocken drar du sedan i ett par kättingar bakom traktorn och kör kors och tvärs över åkern så att du sladdar till alla ojämnheter.
Då ska du se att krondiket försvinner så småningom.
-
jag fattar inte vad det är för fel på balken som är där. Den går ju i backen, före pinnarna.
-
jag fattar inte vad det är för fel på balken som är där. Den går ju i backen, före pinnarna.
Men är den helt rund kan det knappast vara en sladdplanka (?)
-
Nej, det är balken som drar själva harven, och den ska inte gå i backen, då har du sänkt ner den för djupt och harven kommer inte att gå riktigt som det är tänkt.
Tillfälligt skulle man väl kunna tänka sig att släpa den i backen för att få med lite jord, men det är inte dess uppgift.
Tänk också på att kedjorna som går bakåt på harven, ska vara slaka när du kör, inget ska påverka harvsläden så att säga, utan den ska få glida på marken som den vill.
Här är en bild på harvtypen, som jag fick länkad.
http://www.blocket.se/halland/Harv_Rogle_30pinnars_med_eftersladd_20886491.htm?ca=17&w=3&last=1
-
På just den typen av harv som Existens? länkade, brukar det finnas bulthål i den uppsvängda ramen framtill, så att man kan fästa tillsågade plankor av trä (därav benämningen sladdplanka som hänger med fortfarande).
Sladdplankan blir visserligen inte ställbar, men gör ett någorlunda hyfsat jobb ändå.
Vi hade nåt liknande i harvväg i min barndom, så jag har micklat lite med såna plankor, bytt ut när dom blivit utslitna och så.
-
Ni har kanske uttömt ämnet plöjning här.
Den bästa handledning jag sett är från plogtillverkaren Fiskars som jag råkade få med mig hem när jag gick på Dingle. Tack Fiskars o Dingle, skammen att plöja illa sitter djupt o är ju dessutom meningslöst att plöja om man inte gör rätt.
-
Tack för den lj.. ;D. Alla är vi ju små i början, och inte alla har gått på lantbruksutbildning. Jag själv är ganska nöjd och glad när jag bestämde mig för att försöka själv. Jag tänkte "Hur svårt kan det vara, jag ska ju bara vända på jorden, inte vinna SM i plöjning..". Vissa delar skall jag harva igen och plöja om på nytt till sensommaren, för att sen så vall där, men en del åkrar blev faktiskt väldigt fint plöjda av en som inte suttit mer än kanske 20 timmar i en traktorhytt..
//JBF
-
Den här brukar finnas på Tradera ibland, har själv haft (eller har?) den i gömmorna, tyckte den förklarade ganska bra:
http://www.tradera.com/KVERNELAND-VAGEN-TILL-BATTRE-PLOJNING-1970-auktion_99313860 (http://www.tradera.com/KVERNELAND-VAGEN-TILL-BATTRE-PLOJNING-1970-auktion_99313860)
-
Oj, en sån där skulle jag behöva få tag på. Köpte ju den där "Jordbrukets fältmaskiner" men den handlade ju bara om skördetröskor och växelplogar... Inget om slåtterbalkar och en/tvåskäriga plogar och MF135:or :o ;).
Förresten, om man saknar sladdplanka på sin enda harv, vad göra? Släpa en grov och tung ekplanka bakom traktorn, eller kan man kanske vända på snöbladet och sladda lite försiktigt med den?
//JBF
-
Harvramen brukar vara vinklad uppåt framtill/undertill, går det inte att fästa en träplanka där?
-
Hmm, ja, där är ju nån slags ram ja. Hur bred planka skall man ha då? som den på bilden lite högre upp i tråden, typ 15 cm?
-
15-20 cm nånting
-
Kvernerlands boken kan ni ladda ner här.
http://www.fordson.se/phpBB2/viewtopic.php?t=6875 (http://www.fordson.se/phpBB2/viewtopic.php?t=6875)