Alternativ.nu
Djur => Får => Hus, hägn & bete för får => Ämnet startat av: Birgit skrivet 06 feb-09 kl 07:12
-
Jag låter mina gutar och rosor lamma på betessäsongen och ger sedan slaktlammen hö/ensilage under vintern i fri tillgång. Utöver det får de salt, mineraler och lite gran,tall m.m. att pyssla med. De är färdiga till påsk utan något som helst kraftfoder. Mina gutelamm har fötts i juni, Roslagsfåren i maj. Inga tackor får kraftfoder heller.
Modellen kräver endast att man har god tillgång på grovfoder och bra "förvaringsutrymmen. Annars kan man ju köpa in grovfoder för den summan man köper kraftfoder för!
Men att ha vinterlammade tackor kräver enorma resurser om lammen ska vara färdiga till påsk. Kraftfoder både till tackor o lamm, massor av arbete, låg omga 3 halt i köttet, dyrt osv. Framförallt oetiskt med lamm som aldrig får komma ut >:(
De flesta här har ganska små besättningar och att ordna en praktisk lösning som min, som bygger på bete och grovfoder med minimalt arbete borde rimligen passa fler, oavsett var man bor. Det funkar bra om man jobbar utanför också.
-
Istället för att prata kraftfoder hit och dit kunde vi fördjupa våra resonemang kring produktionsmodeller istället. Det är nästan det som det handlar om, tycker jag. Alla har olika förutsättningar som ger olika lösningar på bästa sättet att ha får med lönsamhet. I dagsläget är det mycket som talar för t. ex Birgits produktionsmodell (sommarlammning): låga omkostnader, goda miljöersättningar och extensiv drift med utegångsfår. Men den modellen kräver också en massa mark och god tillgång på toppgrovfoder. Lammen går ju kvar över hela vintern. Det är dock nog fortfarande intressant för många att kunna slakta juni-aug när köttpriset är bra och framförallt skinnen fina. Det här är det roliga tycker jag med lammproduktion: det finns många strategier att välja emellan. Men nu är vi verkligen inne på en ny tråd och har lämnat Lollos fråga...
-
Starta en ny tråd om produktionsmodeller du ulfg! Det är ju en grund egentligen,
att man valt prod.modell, men ibland bara blir det. . . Kanske flera här på Alternativ ska tänka efter och då tycker jag att det vore kul om ni berättar om era filosofier, planer foch mål.
-
Jag försökte sommarlamning den säsong som gått, men senlärde jag mig att skinnen inte går att använda om maninte tar dem innan vintern. Då mer än halveras min vinst på lammen så det är ju totalt olönsamt. Därför försöker jag nu vrida tillbaka lamningen å idealet är väl i februari så de hinner växa till sig innan oktober.
-
Här kan vi väl dela med oss till varandra :)
Mvh
Charlotte
-
Jag låter mina gutar och rosor lamma på betessäsongen och ger sedan slaktlammen hö/ensilage under vintern i fri tillgång. Utöver det får de salt, mineraler och lite gran,tall m.m. att pyssla med. De är färdiga till påsk utan något som helst kraftfoder. Mina gutelamm har fötts i juni, Roslagsfåren i maj. Inga tackor får kraftfoder heller.
Modellen kräver endast att man har god tillgång på grovfoder och bra "förvaringsutrymmen. Annars kan man ju köpa in grovfoder för den summan man köper kraftfoder för!
Men att ha vinterlammade tackor kräver enorma resurser om lammen ska vara färdiga till påsk. Kraftfoder både till tackor o lamm, massor av arbete, låg omga 3 halt i köttet, dyrt osv. Framförallt oetiskt med lamm som aldrig får komma ut >:(
De flesta här har ganska små besättningar och att ordna en praktisk lösning som min, som bygger på bete och grovfoder med minimalt arbete borde rimligen passa fler, oavsett var man bor. Det funkar bra om man jobbar utanför också.
varför skulle de krävas sånna enorma resuser att ha vinterlammning?? har haft 50 tackor att lamma i dec/jan och tycker de inte krävs så mycke mer än sommarlammning tidsmässigt är de detsamma jag har 90tackor +jobbar heltid å lite till..ger tackorna inte specilet mycket kraftfoder utan satsar mer på riktigt bra grovfoder och fri tillgång på spanmål å soja till lammen men går inte åt så mycket föds dom i dec/jan så blir dom klara till påsk utan att behöva vräka i dom kraftfoder..tror inte de är billigare att ha dom till att lamma på våren å sen ha bete till alla lammen är jobb med de också ska flyttas mycke för att undvika parasiter osv å behöver va bra bete så dom kommer igång att växa också annars är de kört sen..grovfodert är inte heller billigt som dom ska matas i hela vintern sen å jobb de också med mycket djur vid installningen då å klippning osv
-
hej jag har 20 tackor som brukar lamma feb+mar, tackorna har fri tillgång på grovfoder.när lammningen sätter igång delar jag av stallet och efter hand som dom lamar får dom korn + tackfor..
lammen har en kammare dom kan gå in i och äta hö, kornkross blandat med lammfor...
sedan släpper jag ut dom i mitten av aprill... mina lamm brukar växa till sig bra på betet....
slakt brukar ske runt sep-till nov beroende på intresset av kött .... jag säljer allt mitt kött privat (SVART)
till vänner elller till vänners vänner... jag tar ut 50 kr kilot + 150 kronor per djur i styknigs avgift... lammen brukar ligga runt 19 till 26 kg när jag slaktar förra året 2008 va jag tvungen att köpa in lamm av chefen för att kunna tillgodose mina kunder...
-
Jag har lamning i dec / jan . släpper ut lammen på bete i april / maj tillsammans med tackorna.
Skiljer dem från tackorna några i taget för att inte få för mycket oro i gruppen.
De första lammen skickas till slakt vid midsommar.
Vi har texelkorsningar o lammen har tillgång till lammkammare innan de släpps ut på betet.
Kanske att vi hade kunnat skicka dem tidigare om de fått gå inne o "gödas" men det är så skönt att få släppa ut dem,
och få det lite mindre arbetsamt.
I år har jag dessutom lyckats mata mina tackor för mycket så de blivit feta och några har fått slidframfall och dödfödda lamm.
F-n också aldrig får man vara riktigt nöjd.
-
Jag har lamning i jan-feb, och slaktar i början på augusti. Jag har valt det (hittills) pga kilopriset blir någorlunda, jag får resten av augusti lugn till semestrande och framförallt - just jan-feb är det lugnt på mitt jobb och jag kan flexa och vara ledig mycket.
Jag har finull, och passar lamningarna noga för att kunna ta reda på ev stora kullar. Ett bök, jag vet, men jag har lärt mig det och det är det jag kan nu, så då blir det inte så jobbigt. Jag låter tackan behålla två lamm efter att ha haft alla hos sig ca en vecka, och övertaliga får gå i en box med lammbar sedan. Lammen kommer ut på bete i april dagtid.
Jag köper allt mitt foder, analyserat ensilage och tackfor. Fri tillgång på mineraler och ADE i vattnet.
Somliga åker på dyra utlandssemestrar eller köper Gucci-väskor, jag har får ;D
-
Men att ha vinterlammade tackor kräver enorma resurser om lammen ska vara färdiga till påsk. Kraftfoder både till tackor o lamm, massor av arbete, låg omga 3 halt i köttet, dyrt osv. Framförallt oetiskt med lamm som aldrig får komma ut >:(
De flesta här har ganska små besättningar och att ordna en praktisk lösning som min, som bygger på bete och grovfoder med minimalt arbete borde rimligen passa fler, oavsett var man bor. Det funkar bra om man jobbar utanför också.
Jag har lamning i januari, och känner inte alls igen mig i ditt resonemang.
Kraftfoder, ja. Men inte speciellt mycket om man har ett bra grovfoder.
Massor av arbete? Passa lamning gör man ju ändå, oavsett årstid. Strö och fodra måste man göra vintertid i vilket fall.
Låg omega 3 halt i köttet. Möjligt, har aldrig mätt det. Länka gärna till källan. I vilket fall som helst så är vi och våra kunder mycket nöjda med köttet, som har bra klassning.
Dyrt. Ja, det går mer kraftfoder och något mer strö. Men å andra sidan slipper jag stängsla lammbeten, med allt vad det innebär av mer areal, tid, pengar och parasittryck. Att bara ha tackorna på bete - där kan man snacka om minimal arbetsbörda!
Oetiskt? Tja, lammen lär ju inte lida av det, med tanke på att de går till slakt lagom tills betessäsongen börjar.
-
Falin: Det krävs väl lite mer yta inomhus, eller hur? Har du någon siffra?
När lammar deina tackor och vilken ras?
-
Jag har lamning i januari, och känner inte alls igen mig i ditt resonemang.
Kraftfoder, ja. Men inte speciellt mycket om man har ett bra grovfoder.
Massor av arbete? Passa lamning gör man ju ändå, oavsett årstid. Strö och fodra måste man göra vintertid i vilket fall.
Låg omega 3 halt i köttet. Möjligt, har aldrig mätt det. Länka gärna till källan. I vilket fall som helst så är vi och våra kunder mycket nöjda med köttet, som har bra klassning.
Dyrt. Ja, det går mer kraftfoder och något mer strö. Men å andra sidan slipper jag stängsla lammbeten, med allt vad det innebär av mer areal, tid, pengar och parasittryck. Att bara ha tackorna på bete - där kan man snacka om minimal arbetsbörda!
Oetiskt? Tja, lammen lär ju inte lida av det, med tanke på att de går till slakt lagom tills betessäsongen börjar.
precis håller fullständigt med
-
Falin: Det krävs väl lite mer yta inomhus, eller hur? Har du någon siffra?
När lammar deina tackor och vilken ras?
krävs minst lika mycket utrymme om du lamma på sommaren å ska stalla in alla lammen å skicka dom till slakt vid påsk
-
SLU har gjort studier om omega 3 bl.a. Men det finns både svenska och andra. USA t.ex. Det är ganska vanliga studier numer. Finns en förening i Halland - Gräskött - som har som inträdeskrav att man testar omega 3 halten på sina djur, för får de kraftfoder, visar det sig direkt på fettsammansättningen. Följer man inte debatten alls, så vet man ju inget! Det syns ju inte på köttet, men det påverkar vår hälsa. Det är inte bara fisk som innehåller omega 3, utan vilt och kött från tamboskap som lever på gräs och hö.
Oetiskt, ja, "lammen lär ju inte lida av det, med tanke på att de går till slakt lagom tills betessäsongen börjar." Det är just det som är oetiskt ::) Får är betesdjur. De får inte beta. Man "lurar" konsumenten.
Passa lammning? det är mycket mer strul med lammning i lagårdsmiljö. Mina gutar och rosor lammar ute, jag går en tur var morgon och märker lamm. Har inte haft ett enda felläge, som krävt min inblanding sedan jag började med utelammning. Lammen blir friska och pigga ute i friska luften. Smittspridningen är mycket högre på stall. Lammar tackorna i maj/juni, har du inte några större problem med parasiter, då lammen diar under den värsta perioden.
Inte en mastit, inte en lammningsförlamning, inte ett framfall, inte ett lamm som behövt hjälp att födas/komma igång, inte något tjuvande av lamm. Tackor med små lamm på bete är inget problem alls. Det är halvvuxna lamm som ställer till besvär.
Jag har haft innelammning med finullsfår, med kraftfoder osv. Jag vet skillnaden.
-
Falin: Det krävs väl lite mer yta inomhus, eller hur? Har du någon siffra?
När lammar deina tackor och vilken ras?
Jag har haft vinterlamning hela tiden, så jag har inget att jämföra med. Mina tackor har så väl tilltaget att lammen får plats ändå... :)
De lammar under januari, och är finull/dorset plus ett par med texelinslag.
Birgit:
Jag lurar inte konsumenten ett smack, och vi bor i en del av världen som inte medger att ha får som betesdjur mer än halva året. Jag ser fortfarande inte vad som är oetiskt? Oetiskt för mig hade tex varit att behålla lammen inne under sommaren och tokfodra med kraftfoder istället för att ha dem på bete.
Smittspridning, lamningsförlamning, tjuvande eller klena lamm etc har jag aldrig haft bekymmer med hittills, däremot har jag fått hjälpa ett par unga tackor att dra fram stora enfödda lamm i år. Helt mitt eget fel, som valde att inte gruppindela dem vid installningen och fodra efter behov, varpå de blev tjocka.
Jag vill inte avsätta mer bete till vårlamning, och har platsen inomhus, så för mig passar det utmärkt med vinterlamning. Dessutom vill konsumenten ha lammkött på andra tider under året, och jag hjälper gärna till att tillgodose det behovet.
Ser fortfarande gärna att du länkar till källa om Omega 3, vore intressant att få läsa!
-
Fast det var ju inte meningen att vi skulle påpeka för andra vilka problem dom har i sin produktion, det vet man väl själv och kan berätta om...
Jag har absolut inga problem med lamningar på stall, får tackorna välja så lammar dom inne tom.
Av 86 födda lamm i fjol (85 inomhus och 1 på betet) hade jag 0 fellägen som jag behövde hjälpa till med.
82 av 86 nådde avvänjningsålder. 2 dog som nyfödda eftersom jag inte var hemma och inte hade instruerat fårvakten att man måste kolla så att mjölken rann ner när dom diade. Dom var superpigga och såg ut att dia fint, men tackan släppte ju inte ner mjölken :'( Ett lamm var helt enkelt klent och ett dog av okänd anledning på betet, inga framfall, juverinflammationer eller andra problem, jag är helnöjd med säsongen som var :) Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna få till mindre strul än vad det var då. Ändå var det 20 förstalammare med i resultatet. Alla åt kraftfoder innan betessläppet.
Mitt enda problem i mitt nuvarande produktionssätt är att en stor del av lammen inte hinner växa klart till hösten i alla fall... Det blir ett "mittemellan allt vettigt system" Men i år har jag använt Leicesterbagge på alla "äldre" tackor, det ska bli intressant att se om resultatet förbättras.
Tackorna kommer även att lamma senare i år eftersom jag hoppas på snabbare tillväxt ändå pga baggrasen , detta blir ett "experimentår" ;)
Mvh
Charlotte
-
http://www-nlfak.slu.se/faktajordbruk/pdf06/Jo06-02.pdf (http://www-nlfak.slu.se/faktajordbruk/pdf06/Jo06-02.pdf)
http://www2.slu.se/forskning/fakta/faktajordbruk/pdf02/Jo02-11.pdf (http://www2.slu.se/forskning/fakta/faktajordbruk/pdf02/Jo02-11.pdf)
http://www.omega-3.se/livsmedel.html (http://www.omega-3.se/livsmedel.html)
-
Nu hittade jag en folder från http://www.mjornbygdenslamm.se/img/kott_landskap_holma.pdf (http://www.mjornbygdenslamm.se/img/kott_landskap_holma.pdf)
Diagrammet visar att omega 3 halterna minskar ganska snabbt vid stallutfodring även om man bara ger grovfoder. Då är ju inte modellen att ha sen lamning och att föda lammen över vintern på hö heller bra. Lamning inne i mars och slakt på hösten är kanske bäst för köttkvaliten ändå. De hänvisar till hemsidan www.eatwild.com (http://www.eatwild.com)
-
Jag tror som dig Signe :)
Man kan ge tackorna kraftfoder sådom mjölkar bra men strunta i att ge lammen. Här uppe skulle man nog behöva skjuta fram lamningen lite så att inte deras stallperiod blir så lång. Då blir det gräsbeteslamm som aldrig ätit kraftfoder. Men problemet är att då kan man inte ha Allmogefår utan måste ha något mer snabbväxande.
Mvh
Charlotte
-
Vi har allmogefår och det går utmärkt :). Men vi producerar ju bara mat till oss själva och då passar allmogefåren bäst precis som de alltid gjort... Jag tycker det är väldigt spännande att läsa om detta med skillnaden i köttkvalitet beroende på vad djuren ätit. Tack Birgit för att du ledde mig in på detta!
-
Fast om mina skulle på bete inom en snar framtid efter lamning så skulle dom födas i mitten av maj och då är i alla fall inte mina allmogefår färdiga att ätas till hösten. Vi vill i alla fall att dom ska väga liite när dom slaktas oavsett vem som ska äta dom :) Ett annat problem man får om lammen föds sent och ska gå på naturbete tycker jag är att betena lätt blir förvuxna. Då passar det bra om lammen är några månader så dom tar för sig lite av betet när dom kommer ut.
Mvh
Charlotte
-
Jag tycker det är väldigt spännande att läsa om detta med skillnaden i köttkvalitet beroende på vad djuren ätit.
Tack Birgit för att du ledde mig in på detta!
Men hoppla hoppla, kött kvalite är väl inte "endast och endast" dess innehåll av Omega-3 ::)
Ett fett bland flera andra..
Köttkvalite är väl en kombination av struktur,fetthalt,mörhet,saftighet, hygien och smak!
Dessutom:
"Nästan alla de vetenskapliga studier som gjorts på omega 3-fettsyronas inverkan på hälsan har gjorts på fiskolja.
Omega-3 är egentligen ett samlingsnamn för en hel grupp fettsyror
där bara två, EPA och DHA som finns i fisk, har kopplats till förbättrad hälsa.
Det omega-3-fett som finns i raps och linfrö, alfa-linolensyran ALA, har inte alls samma effekt.
ALA, vilken bildas i växter, och är ett slags förstadium till EPA och DHA.
Denna växt omega-3-fettsyra har inte bevisats bromsa en enda sjukdom .. "
Så undvik Omega-3 hysteri ;)
-
Om du läser lite mer Grimla om detta på länkarna så kan du se att det inte "bara" handlar om Omega 3. Och nu var det just länkar om Omegas 3-forskning som efterfrågades tidigare i tråden. Hoppla?
-
Nu hittade jag en folder från [url]http://www.mjornbygdenslamm.se/img/kott_landskap_holma.pdf[/url] ([url]http://www.mjornbygdenslamm.se/img/kott_landskap_holma.pdf[/url])
Diagrammet visar att omega 3 halterna minskar ganska snabbt vid stallutfodring även om man bara ger grovfoder. Då är ju inte modellen att ha sen lamning och att föda lammen över vintern på hö heller bra. Lamning inne i mars och slakt på hösten är kanske bäst för köttkvaliten ändå. De hänvisar till hemsidan [url=http://www.eatwild.com]www.eatwild.com[/url] ([url]http://www.eatwild.com[/url])
I det diagrammet du hänvisar till står det ingenting om hur mycket spannmål kontra grovfoder som utfodrats. Det gör det diagrammet rätt ointressant för min del, hur ska man då kunna jämföra?
I den första av de tre andra länkarna står det så här:
" Gräs och örter är däremot rika på omega 3-fettsyror och därför skulle mer bete eller vallensilage kunna vara ett effektivt sätt att öka andelen omega 3-fettsyror i musklerna. "
I den tabell 1 som finns där ser man också tydligt andelen omega 3 hos djur som gått på bete, vall eller spannmål, och så stor skillnad är det inte mellan bete och vallensilage. Däremot helsädesensilage och korn ger ett stort tapp.
-
Det här ser ut att bli en kul och bra tråd. Alla gör på olika sätt eftersom alla bor i olika delar av landet, har olika mycket tid över året för sin fårverksamhet, har olika storlek på stall och mängd med betesmark, osv, osv. Alla vet naturligtvis också om att just de gör rätt ;) Jättebra.
Jag skulle gärna ha vinterlamm som kunde uppnå slaktmognad i juli för att kunna sälja som dyrt exklusivt barbecue-kött och sedan ha fina lammskinn att sälja efteråt med. Men nu står jag där med gutefår som lammat just i januari och tycker inte det är så roligt. Utegångsdrift i blöta, regniga Halland med lamm med endast tillgång till ligghall känns ändå inte som någon hit. Vi får se hur det går med lammet - det är en pigg och kavat liten pojke och det skall bli intressant att se hur mycket han väger i juli. Nedre kritisk gräns i temperatur för bra lammningar utomhus utesluter nog sådana här undantag, eller hur? Två lamm dog i första veckan i januari, det här lammet kom i tredje veckan, var ensam och klarade sig. Ändå ingen övertygande statistik.
-
Det är ibland lite svårt att veta när man skall ha lammningen ,jag har i april.Men visst är det ett stort arbete att ha alla på bete,och det känns ganska tungt att stalla in 80 procent av lammen i slutet på oktober och utfodra ca hälften fram till påsk.Men fördelarna för mig är att det är lite bättre väder vid lammning inte speciellt stora kraftfoder lager och sist men inte minst lätt att få dem i bra klassning vid slakt,det går ju ganska lätt att skjuta på det några veckor .Men behöver inte stressa pga av priset.Men i oktober känns det ganska tungt.
Men visst jag har platsen så vinterlammning kanske man skulle prova på.Då kunde man ju dra ner mycket på betesmarken,skippa den mark man inte har stöd för.
Jag har köpt in några tackor som skall lamma nu,så jag får se hur det funkar iår.
Lars
-
Lera och fukt är nog värre än kyla i lamningstider.
Och det är viktigt att fåren fattar att de ska lamma inne för att det ska gå bra, tror jag. Mina skulle ju kunna lägga sig och lamma i snön eftersom dom kan gå ut om dom vill, men det gör dom inte.
Där kanske kylan spelar roll, dom är vana att sova inomhus eftersom vi för det mesta har kallt och snö här vintertid? Mina ligger alltid inne i fårhuset när dom inte är ute och äter. Får och djup snö passar inte så bra ihop ;) Smala ben och tung kropp. Sen lämnar dom lammen inne och går ut själva för att äta i början.
Jag har en kompis som har helkalla ligghallar och får som lammar i januari, men även hennes går in och lammar och det brukar gå fint, lammen fryser inte ihjäl bara tackorna tar hand om dom.
Så gegga och fukt är nog farligare.
Mvh
Charlotte
-
Har provat båda produktionsformer. Hade första året 20 lammande tackor på bete och året efter 60 lammande tackor på bete, fungerade utmärkt, förutom att räven till slut kom på att det var ett lätt sätt att föda sig på... tog lamm på upp till 10-12 kg. Nu med 300 lammande tackor är lammning på bete tyvärr inte att tänka på, det går inte att få den kollen på så många om man inte har dem inne tycker jag, därför har vi nu lammning i feb, resp. mars-april. Helst skulle vi ha lammning i dec-jan för att slippa ha lamm på bete, har de en ljus luftig ligghall med gott om strö och foder så kan inte jag förstå att det skulle vara oetiskt. Nästan värre faktiskt att först ha dem på bete och sen stalla in dem stå ut med att tillväxten avtar under hösten och sedan skicka dem på vårvintern. Tro mig, jag har provat det med, jag föredrar nog vinterlammning då. Sedan håller jag med flera i denna tråden att vi inte heller haft någon direkt utfodring med kraftfoder, det är förstårs bra grovfoder som är nyckeln där.
-
Måste vara tufft med rävar och andra rovdjur (korpar) när de lammar på betet. Kanske gutefår hade varit en möjlighet för att parera räv: med horn och ett ganska tufft beteende kanske lite större möjlighet att de fredar sig mot inte alltför många rävar? Alternativt en stor tuff vakthund som går tillsammans med dem. Men med en så rejäl grupp får som du har förstår jag att det kanske blir problem med överblicken över dem.
-
ulfg, räv o korp kan gutar hantera. Men det verkar osannolikt med räv som tar 10-20 kg lamm ??? Är det bevisat? Med våra finull, hände det bara första veckan. Rävar är inte stora. Däremot självdöda djur kan de släpa iväg, men oftast delar de bitarna och bär bort i omgångar.
Ska man ha utelammning är det inte fel att ha boskapsvaktare. De ser till att inget kommer nära lammen. En hund kan ha stenkoll på 100 tackor.
-
Om man satsar på produktionsmodellen med får som i princip går utomhus hela året och föds upp på extensiv betesdrift och bra vallfoder verkar faktiskt storvuxna gutefår väldigt svårslagna. Tuffa, hårdföra djur som till viss del kan freda sig själva mot mindre rovdjur och levererar lamm med bra slaktvikter på relativt måttliga beten. Det finns en vits med deras horn. Håller ni med?
-
Helt klart kan de använda hornen ;) Men mycket i deras sätt att hålla rovdjur från sig är en följd av att levt länge på en plats där stora rovdjur saknats (Gotland). De är kaxiga alltså. Funkar oftast bra, men inte när de ska jaga bort björn :o
Roslagsfåren funkar helt olika, de är väldigt flycktbenägna och väldigt tighta i flocken. Men blir de trängda "flyger" de ut åt alla håll. Måste vara förvirrande för rovdjur!
Sedan betar och vilar gutar helst på öppna platser (kan vara lite problem när man vill få dem att rensa sly i trädbevuxen mark.) Rosorna vill ha nära till skydd och man hittar dem ofta tätt ihoppackade under en låg gran eller dylikt på morgonen.
Det viktigaste om man ska hålla får extensivt är att man förstår skillnaderna och tar hänsyn till de olika rasernas behov. Mycket har får gemensamt, men de är anpassade efter olika förhållanden och detta bör man känna till oavsett vilken typ av fårhllning man har.
-
Jodå, det var allt räv, såg den själv vid ett tillfälle ta ett stort lamm. Det började annars första året med att den tog mkt små lamm, sen blev den väl modigare... Taktiskt var den oxå, gick endast på tackor med fler lamm så hon bara hann försvara en av dem. Tror på stora hundar som försvarar fåren, utom vid lamning. Har några fårkollegor som provat det, hundarna hade svårt att motstå att äta efterbörden och det slutade med att de gnagde direkt på lammen innan de ens lämnat tackan :'(
-
Då kan jag säga direkt att den/de hundarna inte hade rätt rangplacering i fårflocken. Våra hundar stör aldrig tackan som lammar, utan ligger en bit ifrån och bevakar. När tackan lammat färdigt, slickat rent lammen och börjar flytta sig, går de fram och försiktigt slickar i sig de rester som tackan lämnat. Går de fram till tackan när hon lammar åker de på stryk, även om de kommer för nära lammen direkt efter.
Först och främst är det en uppfostringssak, men vissa hundar är för "stöddiga" och passar inte. Man ska t.ex aldrig välja den kaxigaste valpen i en kull, utan den lugnaste.
-
Först och främst är det en uppfostringssak, men vissa hundar är för "stöddiga" och passar inte. Man ska t.ex aldrig välja den kaxigaste valpen i en kull, utan den lugnaste.
Helt rätt, ägaren har alltid en stor del i det. Sedan passar inte alla raser till sånt heller. Det finns många raser som just är framavlade för att vara med fårflocken dag och natt och för att skydda dem mot rovdjur. dessa raser skyddar fåren in i döden. men de raser jag tänker på kräver en duktig och mycket erfaren hundförare, inte för att de kan skada fåren utan de ger sig helt enkelt på allt som kommer för nära dem.
-
Jag har lamm på vintern. Trots billig spannmål och höga slaktpriser på våren har jag svårt att få dessa lönsammare än de som föds upp traditionellt.(har både och, kan jämföra).
Våra gutelamm som vi slaktar på hösten brukar dessutom bli riktigt högt klassade, rakt över. Det är svårare att få samma, jämna höga klassning på de som slaktas på våren. Har haft problem med fettavdrag exvis.
Att ge lamm soja känns direkt fel för mig.
Arbetsbelastningen är jämförbar. Har ordnat vinterutfodring och ströning relativt rationellt. Fåren går ute, med ligghall.
När köttrastackorna lammar på hösten, vintern, måste de tas in i mer skyddade boxar. Kräver en del jobb. Gutefåren sköter numera sina lamningar helt själva, ute(självklart med tillsyn)
Å andra sidan kräver sommarsäsongen mer av drivning mellan skiften, staketunderhåll och vattenkörning. Men det mesta går betydligt lättare och är trevligare på sommaren.
-
Väldigt informativt och kunnigt skrivet av Fårarherden och Birgit de här sista inläggen. Gutar framstår mer och mer som en ras som kanske kan kombinera hårdförhet och produktionsförmåga. Jag noterar skillnaderna mellan raserna. Kan en möjlig nackdel med gutarnas tuffhet vara att de är svårvallade? Att det tar lång tid för dem att acceptera en hund som försöker valla dem eller att det ibland helt enkelt inte går? Erfarenheter?
Mina egna erfarenheter är ju att ledartackan stångat ner en napoletansk mastiff (70 kg vakthund) och att de omringat och anfallit lilla drevern Elvis när de hade lamm. Jag skulle i och för sig vara intresserad av en vallhund när jag skaffar fler får och vill kunna driva på landsväg mellan olika beten och vid avskiljning.
-
Jo, fast gutar är ju väldigt lätta att hantera ändå. Speciellt om de gått där innan. Har själv aldrig använt vallhund på dem, men hört flera som haft problem med att de attackerar den. Däremot funkar det bra med boskapsvaktare, men de har ju ett lugnt, undergivet beteende. Har också använt min ena boskapsvaktare som ledare av flocken, jag har visat henne vart vi ska och så har hon knotat på och gutarna efter. Vi har ju ca 50 äldre tackor. Annars kan man gå före och lära hunden gå sist för att kolla att alla går med.
Som mest hade vi 100 finullstackor och vi har aldrig haft vallhund. Vi har viljat ha en bättre får-komunikation. Har man vallhund fokuserar ju fåren på den hela tiden.
-
En klok och van vallhund borde kunna valla gutar utan problem...
Min BC och jag är ju relativt självlärda och vallar "till husbehov", ingen precisionsvalling på bana utan in och ut ur fårhus vid ströning och utfodring för att slippa skräp i ullen och flytt mellan hagar.
Jag hoppade av min kurs pga div orsaker så vi har lärt oss ihop, hund, får och jag.
Han har tex fattat att man inte vräker sig på tacka med små lamm, lammen följer ju med mamman ändå, så det är onödigt jobb. Där försvinner ju en orsak till att tackorna ska behöva försvara sig.
Vallning är ju inte en fårjakt med hund, utan ett teamwork mellan hund, herde och flock. Där alla litar på varandra. Jag förstår att det kan bli problem om man tar en hund och bara släpper den till vilken fårflock som helst som är oinvallad, men det beror nog inte enbart på fårens ras...
Jag har sett mina tackor jaga ut räven ur hagen några ggr så det verkar som om dom kan lära sig att se skillnad på räv och hund, då borde ju även Gutarna kunna det ;)
Visst har väl Oskarsgården här på alternativ Gutar och vallhund?
Här finns bilder på vallning av Gutar:
http://www.workingkelpie.se/06_pic_3.htm
En "annorlunda" ras som jobbar med gutar:
http://www.agnetasblommorobin.se/vall.html
Mvh
Charlotte
-
Använder inte hund.
Jag vallar fåren på väg ibland. Det går fint. När man vallar utan hund så är det ju bra om man har någon gammal erfaren dam som styr upp det hela och håller ordning. Det går att valla ett gäng ungbaggar, men det är svårare och mer krävande.
På våren och några gånger under betessäsongen går vi fyra kilometer på vägen. Vi korsar en järnväg, det är lite otäkt, annars går det rätt lätt. Att möta bilar och bli okörd går också bra, bara inte iblarna försöker smyga förbi. De flesta bilister hemma börjar vänja sig vid mina dumheter med fåren på vägen.
Motar dem helt enkelt för att jag tycker det är skonsammare än att köra dem. Har ingen stor djurtransport. Blir rätt många vändor.
Tycker nog inte gutetackorna är tuffare än mina köttrastackor. Men de är mer påhittiga och ställer till mer "sattyg" Öppnar grindar, rundbalar, pillar, petar och river staket. Vanligt gammaldags järn-fårnät funkar inte alls för mig. Gutarna går till samlad attack och river sådant staket. Det är ström som gäller.
-
Måste vara tufft med rävar och andra rovdjur (korpar) när de lammar på betet. Kanske gutefår hade varit en möjlighet för att parera räv: med horn och ett ganska tufft beteende kanske lite större möjlighet att de fredar sig mot inte alltför många rävar? Alternativt en stor tuff vakthund som går tillsammans med dem.
Eller en eller flera lamor! ;)
-
Charlotte, det är inte fråga om att gutar inte ser skillnad på räv och hund! De är betydligt mer försvarsbenägna mot hund. Räven anser de inte som något större problem.
Naturligtvis kan det gå att lära dem vallas, precis som jag kan ha mina boskapsvaktare konstant hos dem. Men gutar har inte försvarsbeteende bara när de har lamm (även om det är tydligare då).
Gutarna har bara lite större egen vilja, integritet och påhittighet än många andra raser. De gillar inte när du (eller hund) talar om för dem vad de ska göra. (Kanske därför boskapsvaktare funkar så bra-de är ju lägst i rang och följer flocken).
Det är inte bara skillnad på vallhund och vallhund. Det är stor skillnad på olika fårraser också.
Fåraherden, jag tycker också det är lättare att mota gutar än att gå före. De ifrågasätter "varför" de ska följa ibland. Däremot om de är på rymmen, vet de precis vad jag menar när jag pekar i färdriktning och säger "gå hem". Då vet de alltid också vilken väg de tog och går samma tillbaka. Något som mina f.d. finullar aldrig kom ihåg. De kunde springa som "idioter" och leta kryphål.
Gutar är väldigt lugna och coola i sättet.
-
Som du kanske såg så var det med glimten i ögat jag skrev om att skilja på hund och räv?
Jag känner till flera Guteflockar som vallas, så det ÄR inte omöjligt, mitt svar på Ulfgs fråga.
Även skogsfåren anse av vissa "omöjliga" att valla, men med rätt teknik så funkar det också, men det krävs ju intresse för och kunskap om vallning.
Mvh
Charlotte
-
Det här är väl en intressant produktionsform!
http://www.fjallbete.nu/gastevenemang.html
Naturbetande Gotlandslamm som håller fjällbyarna öppna och fina och förser människor i dalarna och runtomkring med mat, skinn och ull.
Visserligen är det en förening som driver just det HÄR projektet, men det vore ju inte omöjligt att man som fårägare tog på sig att röja upp i en liten by.
Fårens tältbostäder är också väldigt fina och fräscha.
Mvh
Charlotte
-
Jag har aldrig haft problem med att valla gutar. Både sådana som har varit vana vid hund, men också sådana som har ansets "omöjliga".
Det är otroligt viktigt att den hunden som ska vänja fåren vid att vallas (oavsett fårras), är en bestämd och självsäker hund som vet vad den gör. Då löser sig problemen oftast av sig själv Om fåren har träffat t ex en feg hund innan, så har de en förutfattad mening om hur hundar är och då kan det bli svårt innan de har lärts om.
Det är med vallhundar som med all annan avel, du får ingen pärla om du inte avlat rätt i många generationer innan.
Alltså: en bra hund har absolut inga problem med Gutar!
(Jag har Border Collie)
-
Visserligen är det en förening som driver just det HÄR projektet, men det vore ju inte omöjligt att man som fårägare tog på sig att röja upp i en liten by.
Mvh
Charlotte
[/quote]
Der er meget interesse i at jag (nej, mine får) skal afgræs Söderhögen landsbygd når jag flytter. Renee
-
Jag tror inte heller att det är omöjligt att valla gutar, har själv sett folk göra det, men det kräver mer kunskap av både hund och herde för att fungera bra.
Alla får går att valla, men alla vallhundar (gäller även bc) kan inte valla alla får. Alla fårägare förstår sig inte på sina får heller.
Jo, Charlotte jag såg glimten ;) Ville bara belysa att det skiljer en del mellan olika fårraser, men även hur man håller fåren spelar in.
Kul länk, har läst om dem förut, men då hade inte en så bra hemsida.
-
Roligt att läsa att det går bra för Fjällbete. Såg på hemsidan att de gav fåren otröskad kornhalm. Jag har aldrig tänkt på att göra detta. Det borde kännas "vasst" att äta korn med agnar men fåren klarar kanske att "sortera". Någon annan som provat det?
-
Roligt att läsa att det går bra för Fjällbete. Såg på hemsidan att de gav fåren otröskad kornhalm. Jag har aldrig tänkt på att göra detta. Det borde kännas "vasst" att äta korn med agnar men fåren klarar kanske att "sortera". Någon annan som provat det?
Antagligen lyckas dom pillra ur kornen utan att äta agnarna. Dessutom borde det vara inplastade kornbalar (annars skulle väl för mycket säd försvinna i hanteringen av balarna?), och då blir ju fodret "uppmjukat" i balen på ett annat sätt än vad det blir i en vanlig öppen, heltorr bal.
Jag vet att någon som givit "Förvuxet" grönfoder med korn/havre i fått ofrivilligt flushade tackor pga sorterande och ätande av säden.
Jag blev också inspirerad och skulle vilja prova... Men vi har bara haft rajgräs som skyddsgröda dom senaste åren, annars kunde man ju låta en del grönfoder växa och testa lite. Perfekt att undvika transporter av kraftfoder utan att vara beroende av tork för kornet.
Mvh
Charlotte