Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: torpargubbe skrivet 24 jan-09 kl 17:55
-
det blir en del kol i askan från pannan hur är det med det som gödning/jordförbättrare? kanske är bättre att sålla askan och bara använda den i kompost och land? skall kolet ratas? vad jag vet så när dom gör utgrävningar så hittar dom kol från eldstäder som kan vara urgammla,,det talar väll för att kol bryts ned långsamt?
-
Kolbottnar, alltså där man kolat förr, får man fina skördar på.
-
Kolbottnar, alltså där man kolat förr, får man fina skördar på.
så då är det bara att blanda in kolet i komposten/landet då?
-
Du kan exempelvis gräva ned kol, urinera på det och sedan fylla igen med jord.
-
http://www.youtube.com/watch?v=2Ae9a8EaQds&feature=related
superintressant om biochar - inblandning av krossat träkol ger många fördelar som ökar bördigheten och för den som tycker det är viktigt så stannar kolet länge i marken dvs hindrar koldioxid att nå atmosfären
-
Kol är varken bra eller dåligt. Som du skrev hittas gammalt kol vid utgrävningar.
Kol gör dock jorden mer porös och i sandjordar kan det hålla kvar vatten till fördel för växtligheten. All kol växterna behöver hämtar de från luften (C02). Brunjordar innehåller mycket kol i form av delvis nedbryna växter.
Mvh: Linus
-
Detta kanske inte bör fungera i teorin men många vittnar om jordförbättring då man grävt ned kol.
-
Växter som ogillar lera för att jorden blir för tät (släpper igenom för lite luft). Vissa växters rötter är känsliga för syrebrist då är kol (som är poröst) bra i jorden. Kolet gör nytta som luftreservar för röterna.
Mvh: Linus
-
minskade utsläpp av koldioxid genom att kolet är relativt stabilt i jorden under mycket lång tid istället för att ganska snabbt brytas ned till bla koldioxid
det som gynnar växtlighet är kolpartiklarnas samlade effekt på bördigheten
kolet påverkar jordstruktur - vattenhållning - fungerar som substrat för bakterier, säkert en del gynnsamma - partiklarna interagerar säkert på olika sätt med växtnärningsämnen också
det ser så pass intressant ut att det kan finnas anledning att göra små försöksodlingar på den egna jorden
-
Min pappa använde flitigt kol i sina planteringar minns jag. Bland annat strödde han alltid lite i hålen när han satte potatis, jag antar för att få en jämnare vätsketillgång för de växande potatisarna. Vi hade lerjord i trädgården så det var nog meningen att mjuka upp också antar jag.
-
Intressant artikel (http://henandharvest.com/?p=118)
-
Vad blir det för effekter av för mycket aska i jorden? Jag hällde en hel del aska (och kol) runt ett av mina äppelträd för ett par år sen och i somras fick jag insjunkna fläckar som bredde ut sej och möglade på nästan alla äpplen på det trädet men inte på de andra. Har det något samband?
-
Vad blir det för effekter av för mycket aska i jorden? Jag hällde en hel del aska (och kol) runt ett av mina äppelträd för ett par år sen och i somras fick jag insjunkna fläckar som bredde ut sej och möglade på nästan alla äpplen på det trädet men inte på de andra. Har det något samband?
Jag vet inte vad det blir för effekter. Jag sätter till askan och överblivet kol till olika komposter. Ca en procents tillsats - som saltet till maten - gäller för askan. Träkol kan man säkert sätta till mycket mer av.
Askan får räknas som ett lättlösligt näringsämne. Det blir hög salthalt om man lägger mycket aska på ett ställe.
Man kan strö ut aska för att få bort mossa. Om det är klokt vet jag inte, men askan tar tydligen kål på vissa växter.
En kanske mer esoterisk sak att fundera över: Rudolf Steiner rekommenderade i sin lantbrukskurs att bränna olika slags djur- och växtdelar och strö ut dem om man måste decimera antalet av arterna ifråga - alltså som en bekämpningsåtgärd. Enligt min erfarenhet har detta en viss effekt på vissa djurslag. Jag har inte testat med växter. Det lär vara svårare men kan fungera. Men vad händer då om man bränner och strör ut utan avsikt att framställa ett bekämpningsmedel? Tja, jag vet inte, men föredrar att ta det säkra före det osäkra. Det anses i biodynamiska sammanhang att det som går genom komposten omvandlas så att sådana skadeverkningar neutraliseras. Tänker man hellre mer konventionellt/materiellt så kanske det finns något ämne i askan som är skadligt för den varelse (t ex träd eller trädslag) man brännt. I komposten omvandlas detta ämne eller binds i ofarlig form. Möjligen kan man hitta motexempel mot detta i t ex växter som spirar friskt efter en gräs- eller skogsbrand. Jag vet inte, men föredrar att ta det säkra före det osäkra, och dessutom följa väl etablerad komposteringstradition, som använts framgångsrikt även i vidare kretsar än de biodynamiska. I enlighet med denna bör nog askan gå via komposten.
Även eventuellt träkol sätter jag till komposten först. Enligt vissa teorier om hur Amazonas indianer framställt terra preta (googla!) så har de framställt träkol från olika växtslag och sen låtit det gå igenom en komposteringsprocess ihop med olika slags avfall, innan de satt det till jorden.
Min gamla vedspis med skorsten med dåligt drag framställer en del träkol (eller liknande material) mot slutet av eldandet, som jag numera tacksamt tar emot för kompostering. Jag kolar även gärna visa tvivelaktiga komposttillsatser, som apelsinskal, mögliga lökar, och sura hushållspapper, genom att lägga dem på glöden innan jag slutar elda. De blir då mer eller mindre förkolnade. Ska se om detta visar sig vara en bra komposttillsats.
-
James Lovelock, mannen bakom Gaia-hypotesen, tror att tillsats av träkol till jorden är enda sättet att rädda oss från växthuseffekten:
http://www.newscientist.com/article/mg20126921.500-one-last-chance-to-save-mankind.html?full=true&print=true
Mannen är för övrigt 90 år och ska snart på rymdresa! Läsvärd artikel!
-
Växter tar som sagt inte kol från jorden, men vissa jordar kan ändå förbättras med kol. Kolet stannar länge i jorden, men med de tidsperspektiv som finns i kolcykeln, är det inte en speciellt duglig kolfälla.
Aska innehåller som bekant annars värdefulla mineraler för växter (har ju växter som ursprung).
-
James Lovelock, mannen bakom Gaia-hypotesen, tror att tillsats av träkol till jorden är enda sättet att rädda oss från växthuseffekten:
[url]http://www.newscientist.com/article/mg20126921.500-one-last-chance-to-save-mankind.html?full=true&print=true[/url]
Mannen är för övrigt 90 år och ska snart på rymdresa! Läsvärd artikel!
Det fungerar dåligt före det att vi slutat med all fossilkolanvändning, det vore ju bättre att elda med träkolet istället före det.
-
som jag skrev i första inlägget så blir det en hel del kol, kanske man skulle sålla ut askan och gödsla med den ,bränna kolet på nytt i pannan eller sammla det och bränna det när man bränner annat brännbart avfall sedan använda askan,eller sammla kolet och krossa det,mala sönder det och sedan gödsla med det?
-
Skytten, kan du utveckla detta?
"Kolet stannar länge i jorden, men med de tidsperspektiv som finns i kolcykeln, är det inte en speciellt duglig kolfälla."
Jag tycker James Lovelock ger argument för att det är en duglig kolfälla. Hur bemöter du dem?
-
Det fungerar dåligt före det att vi slutat med all fossilkolanvändning, det vore ju bättre att elda med träkolet istället före det.
Du menar att vi ersätter fossilt kol med kol som tagits från atmosfären om vi eldar det? Medan om vi lägger det i jorden så bryts det ned så småningom utan att ersätta fossilt kol? Dock bryts det vad jag förstår ned så långsamt (hundratals eller tusentals år) så att det kanske är ungefär koldioxidneutralt att göra det ena eller det andra? Om man dessutom beaktar jordförbättringen, så kan detta kanske vara en variant att ta på allvar?
-
som jag skrev i första inlägget så blir det en hel del kol, kanske man skulle sålla ut askan och gödsla med den ,bränna kolet på nytt i pannan eller sammla det och bränna det när man bränner annat brännbart avfall sedan använda askan,eller sammla kolet och krossa det,mala sönder det och sedan gödsla med det?
Om du vill använda kolet till jordförbättring så tror jag inte du ska (eller behöver) krossa eller mala det. Om du föredrar att försöka elda om det så är det väl ett alternativ. Jag tycker f n att det är spännande att se vad det kan ge som jordförbättring.
-
Om du vill använda kolet till jordförbättring så tror jag inte du ska (eller behöver) krossa eller mala det. Om du föredrar att försöka elda om det så är det väl ett alternativ. Jag tycker f n att det är spännande att se vad det kan ge som jordförbättring.
ja jag håller på att skissa på en brikett press,, som jag ska tillverka bränsle med ,jag tänker använda ,papper,sammla löv ochtorka,gräsklipp mm även kol et kan ju vara en utmärkt ingrediens till briketterna..när man googlar briketter så ser man att bla i afrika så har dom kommit en bit med brikett tillverkning,,på vissa håll huggs det ner så mycket skog så det är ett allvarligt miljöproblem,,(nästan all mat lagas mes nån form av att elda bränsle, briketter kan rädda skog..
-
Du menar att vi ersätter fossilt kol med kol som tagits från atmosfären om vi eldar det? Medan om vi lägger det i jorden så bryts det ned så småningom utan att ersätta fossilt kol? Dock bryts det vad jag förstår ned så långsamt (hundratals eller tusentals år) så att det kanske är ungefär koldioxidneutralt att göra det ena eller det andra? Om man dessutom beaktar jordförbättringen, så kan detta kanske vara en variant att ta på allvar?
Kolet i atmosfären kan ha flera ursprungsorsaker. Det kan komma från vulkaner, animaliskt liv och bränder t.ex.
Att elda med kanske hundra millioner år gamla kolfällor och samtidigt försöka gömma kol från biomassa ytligt i jorden är inget utbyte som är fungerande på lång sikt. Det måste till sediment över till den grad att det inte brinner där i princip någonsin.
Att minska eller utesluta användning av redan säkert deponerad kol, måste prijoriteras före man deponerar kol från växter.
Således använda "nytt" kol, istället för millioner år gammalt.
Deponerat kol i jordens ytskikt är givetvis inte till förfång för atmosfären, men jag ser det inte som en framgångsrik metod, delvis pga av att ekosystemet inte ännu förser oss med allt det bränsle vi använder, och för att det skulle behöva deponeras på större djup.
Kortsiktigt skulle oxå växternas (trädens) kolupptagningsvolym minska om vi forcerade averkningar för ett sådant ändamål.
Gaia-hypotesen säger ju att ekosystemet ska klara sådana förändringar genom självreglering, och om det skulle ligga något i det, är det väl sannolikare att mikroorganismers tillväxt, företrädelsevis i havet kommer att öka, och deponera på havsbotten, dock med stor syreförbrukning.
Kan vi komma på en billig teknik att avskilja co2 från all sorts förbränning och låta deponera det som kalciumcarbonat, skulle vi få något som höll för de långa tider som behövs.
Det är inte några generationers problem vi måste fixa, när det gäller vårt ingrepp i kolcykeln, utan det bör ju hålla i millioner år.
-
Det är inte några generationers problem vi måste fixa, när det gäller vårt ingrepp i kolcykeln, utan det bör ju hålla i millioner år.
Det här sätter jag frågetecken för, med tanke på teoriernas osäkerhet och att problemet uppkommit under några generationer. Alltför långtgående åtgärder idag kan kanske t o m bli kontraproduktiva om ågra hundra eller tusen år (ny istid??).
Jag tror vi får utvärdera och utveckla detta efterhand som vi lär oss mer. Och vi måste därvid beakta mer än bara ett problem år gången. Om träkol i jorden t ex kan förbättra jordbruket och göra det mer uthålligt och ekologiskt, så spelar det in på frågan om vilket djup vi lämpligen deponerar det på.
-
Det går utmärkt att ha kol som jordförbättringsmedel, men deponeringen i sig är ingen bra storskalig metod för koldioxidreducering. Man ska således skilja på syften med en åtgärd, finns ganska många "miljöåtgärder" som har andra huvudsakliga syften.
Växer det bättre med att kola i jorden är det en bra åtgärd, även om kolet inte direkt tas upp, så ger ju stor biomassa stort luftupptag av kol.
En radikal antropogen klimatförändring kan på kort tid ändra utvecklingen på jorden för all framtid, ingen vet naturligtvis hur och om det är bra, men min moral ser det som mycket tvivelaktigt att vi bidrar till massutrotning av arter, detta får konsekvenser för mycket långa tidsperioder, så länge det finns liv här.
-
Det går utmärkt att ha kol som jordförbättringsmedel, men deponeringen i sig är ingen bra storskalig metod för koldioxidreducering.
Varför? Pga det du redan skrev, att det tills vidare är bättre att elda upp det? Något mer skäl? Det där med att det ska ner djupare?
Man ska således skilja på syften med en åtgärd, finns ganska många "miljöåtgärder" som har andra huvudsakliga syften.
Växer det bättre med att kola i jorden är det en bra åtgärd, även om kolet inte direkt tas upp, så ger ju stor biomassa stort luftupptag av kol.
En radikal antropogen klimatförändring kan på kort tid ändra utvecklingen på jorden för all framtid, ingen vet naturligtvis hur och om det är bra, men min moral ser det som mycket tvivelaktigt att vi bidrar till massutrotning av arter, detta får konsekvenser för mycket långa tidsperioder, så länge det finns liv här.
Min moral och filosofi säger mig att det är tvivelaktigt aktigt att satsa allt på ett kort, att dra långtgående slutsatser utifrån begränsad kunskap, att bara se till en fråga åt gången, att gripas av näst intill panik och forcera åtgärder.
-
Det där med kol som förbättringsmedel i jord är en sak.
Att deponera träkol för att radikalt minska koldioxiden i atmosfären är en annan sak.
Den sistnämnda är jag mycket tveksam mot.
Det där med ett kort vad menar du med det?
Fossilkol som får ligga kvar är en naturlig kolfälla, som vi använder, och nog är det väl bättre att först minska bruket av den, istället för att deponera kol i syfte att minska koldioxiden.
Ytkol binder väl ett tag, men kan det ersätta djupliggande fossilkol är det både bättre och billigare.
-
Det där med kol som förbättringsmedel i jord är en sak.
Att deponera träkol för att radikalt minska koldioxiden i atmosfären är en annan sak.
Nja, de hänger ihop eftersom båda följer av att använda träkol som jordförbättringsmedel. I varje fall om Lovelock & Co har rätt.
Den sistnämnda är jag mycket tveksam mot.
Det där med ett kort vad menar du med det?
Något skruvad formulering. Menade i princip detsamma som att se till en fråga i taget.
Fossilkol som får ligga kvar är en naturlig kolfälla, som vi använder, och nog är det väl bättre att först minska bruket av den, istället för att deponera kol i syfte att minska koldioxiden.
Hmmm indianerna i Amazonas kolar väl till stor del mer örtartade saker. Växtavfall från odlingar och sånt. Alternativet är att bränna (förkastligt, i varje fall utan att ta vara på energin), låta det gå tillbaka direkt till jorden (bra, men olika bra beroende på typ av material, och större delen bryts ned ganska snabbt), kompostering (bra, men för visst material kan kolning eller kolning+kompostering vara bättre), biogasjäsning(jag har kluven inställning, det ger energi, men ger det något bra jordförbättringsmedel?). Det kan alltså finnas en del material som bryts ned relativt snabbt som kan kolas. Kolningen kan göras på olika sätt. Möjligheter att ta vara på energin i rökgaserna finns. Mest tekniskt avancerat är såvitt jag vet pyrolys. Man bör också se till hur kvaliteten på det framställda jordförbättringsmedlet påverkas.
Ytkol binder väl ett tag, men kan det ersätta djupliggande fossilkol är det både bättre och billigare.
Om man bara ser till energi och växthuseffekt så är det nog så. Ser man även till annat så är jag inte så säker. Dessutom kan väl olika lösningar vara bäst för olika material, platser, klimat, tillgänglig teknik etc?
-
Deponerat kol i jordens ytskikt är givetvis inte till förfång för atmosfären, men jag ser det inte som en framgångsrik metod, delvis pga av att ekosystemet inte ännu förser oss med allt det bränsle vi använder, och för att det skulle behöva deponeras på större djup.
Är det något i den här vägen du tänker på?
"Dumping Crops at Sea Proposed as Way to Bury Carbon"
http://dsc.discovery.com/news/2009/01/30/carbon-sequestration.html
-
Kanske är jag helt fel ute, men.. borde inte tillsättning av kol förändra ph-värdet i marken? PÅ gott och ont. Sedan binder det ju vatten, vilket kan ha sina fördelar då marken håller fukten längre.
-
Kanske är jag helt fel ute, men.. borde inte tillsättning av kol förändra ph-värdet i marken? PÅ gott och ont. Sedan binder det ju vatten, vilket kan ha sina fördelar då marken håller fukten längre.
Jag har kollat runt lite men inte fått någon helt klar bild.
Träkol är inte särskilt reaktivt. Det kan dock kanske öka jonbyteskapaciteten, vilket kan indirekt påverka pH (ökad buffringsförmåga). Det beror också på om det bara är kol eller också aska. Askan höjer pH.
Till övriga fördelar får troligen även räknas en strukturförbättrande effekt, samt att det kan vara ett lämpligt substrat för gynnsamma mikroorganismer.
-
Bra, och såvitt jag kan se i huvudsak korrekt, artikel om jordförbättring med träkol - biokol -terra preta:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=884033
Nu när terra preta nått Dagens Nyheter så kanske det blir sanning och verklighet även i Sverige?
-
Det fungerar dåligt före det att vi slutat med all fossilkolanvändning, det vore ju bättre att elda med träkolet istället före det.
Om träkolet i jorden ger högre skördar, så kan balansen bli en annan, eller hur? Då finns en synergistisk (samverkande) effekt. Du kanske tänkt alltför linjärt?
-
Det bättre sättet att minska kolet i atmosfären genom odling, är att inte använda konstgödsel.
Plus ersätter man konstgödsel med t.ex kompostjord tillförs även en del kol i marken.
Att skaffa en kolmila för att få kol att gräva ner på åkern är däremot något mindre produktivt för kolbalansen.
-
Det bättre sättet att minska kolet i atmosfären genom odling, är att inte använda konstgödsel.
Plus ersätter man konstgödsel med t.ex kompostjord tillförs även en del kol i marken.
Att skaffa en kolmila för att få kol att gräva ner på åkern är däremot något mindre produktivt för kolbalansen.
Det där med att inte använda konstgödsel låter helt rätt.
I mina hittills blygsamma experiment sätter jag till träkol till komposten. Träkolet uppkommer som en biprodukt vid kanhända mindre effektiv vedeldning. Den lösningen de enligt DN-artikeln hade på gång i Afrika, med lerugnar, som gav matlagningsvärme och träkol, var kanske i samma anda.
Vi får fortsätta att pröva oss fram när det gäller detta.
Om det är så att man den här vägen kan höja skördarna, och en del av den ökade skörden kan gå till kompost, träkol för jordförbättring och/eller bränsle som ersätter fossila bränslen, så ter det sig ganska lovande.
-
Bra, och såvitt jag kan se i huvudsak korrekt, artikel om jordförbättring med träkol - biokol -terra preta:
[url]http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=884033[/url]
Nu när terra preta nått Dagens Nyheter så kanske det blir sanning och verklighet även i Sverige?
Ny länk till artikeln. DN håller tydligen på att stuva om ibland webbsidorna:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jorden-kan-radda-klimatet-1.798891
-
Hörde idag (vetenskapsradion) någon som påstod att utarmnigen av kol i jordarna är huvudsakligen en effekt av att man plöjer.
Jag ställer mig lite tveksam, då plogen är betydligt äldre, än fallet av kol i jordbruksmark.
Det som mer stämmer tidsmässigt, är konstgödselns införande, denna har till stor del ersatt kompostjord och naturgödsel, som innehåller mycket kol, tillskillnad från konstgödsel.
Att sedan konstgödsel är bidrag till koldioxidutsläpp redan vid dess tillverkning och transport, gör inte saken bättre.
Den genomsnittliga halten i dagens jordbruksjord är 1% och det har historiskt varit ca 3%.
-
En kritisk röst som kan vara värd att lyssna till:
Biochar for Climate Change Mitigation:
Fact or Fiction?
Almuth Ernsting and Rachel Smolker, February 2009
http://www.biofuelwatch.org.uk/docs/biocharbriefing.pdf
Kritiken gäller de mycket storskaliga tillämpningar av biokol som nu förbereds. Det argumenteras bl.a.
* att utvecklingen mot storskaliga tillämpningar går för fort, att vi vet för lite om denna teknik,
* att angreppssättet hos de storskaliga aktörerna är ensidigt, att man inte beaktar behovet av att tillföra jorden humusbildande substanser, utan vill kola allt jordbruksavfall och annat organiskt material.
-
Vi producerar mycket organiskt avfall, träfliseldning behöver inte direkt konkurrera med behovet av naturgödsel och kompost.
Gödsel är på många områden tom ett problem, i områden med storskalig anilmalieproduktion.
Det finns lovande pilot och tom färdigutvecklade anläggningar, där man kan producera väldiga mängder kompostjord, som kan ersätta konstgödsel näringsmässigt, samt radikalt förbättra jorden.
Som biprodukt erhålles en stor mängd proteinfoder.
För att förvandla detta avfallsproblem till en viktig resurs, krävs att en struktur för att sortera och ta tillvara det som idag är ett organiskt avfall, på ett sådant sätt att det inte kontamineras av oönskade beståndsdelar.
För att bibehålla tillräckilig matproduktion i framtiden, med stigande energikostnader, och markutarmning kommer vi nog inte ifrån att gå in på detta spår
Trots mer kapital, GMO, mer konstgödsel, mer ogräsbekämpning ökar inte skördarna mer, med de metoder som agrobusiness använder kommer vi inte längre, utan här har denna vägs ände kommit inom synhåll.