Alternativ.nu
Djur => Andra husdjur => Ämnet startat av: Mysse skrivet 24 jan-09 kl 13:30
-
Vår katt har parat sig med sin son! Jag vill inte ha kattungar med så hög inavel, det kommer antagligen inte gå att bli av med dem (fast fadern är vacker som en dag och modern är helt underbar).
Finns det något vi kan göra?
Hon går fortfarande och "råmar", men visst fortsätter katter att löpa ett tag trots att de har blivit befruktade.
/ Emma
-
men, har du raskatter eller hur ser det ut? om det "bara" är inavel i ett led, så "gör det" inte så mycket. det finns många rashundar som har flera led med inavel på båda sidor på sin stammtavla utan att visa upp defekter. huvudsaken är att båda föräldrar är friska.
du behöver ju inte tala om för köparna att det var ett inavelsolycka, det kommer inte bli några problem. har du inte planerat att ha kattuppfödning skulle jag dock rekommendera att du kastrerar båda katterna.
-
Vår katt har parat sig med sin son! Jag vill inte ha kattungar med så hög inavel, det kommer antagligen inte gå att bli av med dem (fast fadern är vacker som en dag och modern är helt underbar).
Finns det något vi kan göra?
Hon går fortfarande och "råmar", men visst fortsätter katter att löpa ett tag trots att de har blivit befruktade.
/ Emma
Fråga din veterinär om man kan ge en abortspruta.
Det finns ju både till hund och katt i alla fall.
-
så vid jag vet, så måste den ges ganska omgående efter olyckan. jag vet inte hur lång tid man har på sig, men vad jag har förstått, så handlar det om timmar. sedan finns det alltid risk för en livmodersinflamation vid aborter med abortspruta, har jag hört.
-
du behöver ju inte tala om för köparna att det var ett inavelsolycka, det kommer inte bli några problem.
Menar du att hon ska lura sina ev. köpare. ???
Hur oseriöst är inte det??
Nä...ärlighet varar längst. ;)
Men jag håller med om att kastrering av båda katterna är den bästa lösningen.
Det går att göra även om honkatten är dräktig om det är i ett tidigt stadium.
-
nej, hon behöver ju inte ljuga och säger att det är någon annan hane. det jag vill säga är att de flesta som köper kattungar i gula sidorna inte ens är intresserade av vem som är föräldrarna till den lilla kattungen de ska köpa för 100 kr. är det någon som frågar får man göra som man vill, men ingen kommer till skada om man inte säger för mycket.
-
Man kan para en mor med sin son el. far med sin dotter om man vill fick jag lära mej på en kattuppfödar utbildning för några år sen.
Hm vet inte var jag gjort av papprena .....ska kolla senare.
OM hon börjar löpa igen efter denna löpning (när sonen var på henne) så är hon nog ganska säkert inte dräktig .Har hört att man kan ge honkatten katt p-pilla med engång hon blivit parad för att det då fungerar som en abort pilla ,men på vår Mysan fungerade det inte + att det då finns en risk för att ungarna har nån missbildning .
-
Risken att det skulle bli nåt fel på ungarna är minimal, så oroa dig inte. Det är först när det blir inavel i flera led som det kan bli problem. Vi människor tycker att det är incest när en katta parar sig med en nära släkting, vilket det skulle vara om det var människor, men om katterna i övrigt inte är för nära släkt bör det inte vara nåt problem.
Du kan ju låta kastrera kattan om du är nervös.
-
Var inte orolig, blir det kattungar kommer dom säkert vara helt normala. Folk är så rädda för inavel, men det brukar aldrig vara nåt problem i första ledet. Vet att inom djuruppfödning förekommer planerad linjeavel som det kallas. Du kan lugnt sälja ungarna!
-
Sterilisera katten, gör ofta inget om den är dräktig. Så slipper ni kattungar i framtiden också. Vill ni ha ungarna så gör det inget om det bara är i ett led. Blir ungarna fina så kan det ju kvitta, är de missbildade så ta bort dem direkt.
-
Sterilisera katten, gör ofta inget om den är dräktig. Så slipper ni kattungar i framtiden också. Vill ni ha ungarna så gör det inget om det bara är i ett led. Blir ungarna fina så kan det ju kvitta, är de missbildade så ta bort dem direkt.
Att sterilisera är en dum idé.
Det är bättre att kastrera kattan.
-
Precis. Kastrera båda katterna. Då slipper dessutom hanen dra iväg och para sig med andras katter...
-
Jag hade för många år sen mor och son som parade sig av misstag. Det slutade med 4 missfoster. Sk "kängurukatter" de saknade helt eller delvis framtassar och 3 utav 4 hade inga ögonhålor, ögonen satt under huden och hade trillat ut den dagen de öppnat ögonen. Öronen satt på sidan av skallen och skallen var missformad på 2 av dem. När jag lämnade dem hos veterinären ville hon att jag skulle behålla dem och sälja dem dyrt som sk "kängurukatter". Jag blev så rasande att jag hotade slå dem i bordskanten om hon inte avlivade dem medans jag stod kvar >:(
-
När jag lämnade dem hos veterinären ville hon att jag skulle behålla dem och sälja dem dyrt som sk "kängurukatter".
:o :o :o
-
vilken veterinär ... helt otroligt ... :o
-
Om ungarna blir skadade eller ej går inte att veta förrän honan fött. En del genetiska defekter kan ta åratal att visa sej. Du ska absolut informera ev köpare om inaveln, så dom är förberedda på framtida komplikationer OM dom uppstår.
En bekant till mej råkade ut för tjuvparning mellan syskon och där blev utfallet inte lyckat. En katthane såg helt normal ut men utvecklade senare allergi mot det mesta. En hona föddes med missbildade tassar och käke samt ett uselt immunförsvar med ständiga sår som följd. Hon fick även allergi. Inavel är kanske ok om man vet vad man gör, inte annars.
Hur föräldradjuren ser ut har inte mycket med saken att göra, det är deras gener som avgör hur resultatet blir!
Lycka till!
-
inavel är aldrig bra! att avla med nära släktingar kan ge arvsanlag i dubbel uppsättning och ger ökad risk för sjukdomar och missbildningar. det spelar ingen om man "vet vad man gör". man kan inte styra vilka gener ungarna får! nu är ju olyckan redan skedd. men att ni verkar ha lärt er på kurser att man kan avla med nära släktingar tycker jag är vansinne. :o själv gick jag treårig djurssjukvårdutbildning på gymnasiet och fick lära mig grunderna i avel och genetik. där var det aldrig tal om inavel förutom i rena skräckexempel!... ni borde ge era kursledare en känga där bak!! 8)
-
Tack för svaren.
Nu tar jag hela historien.
Katten Klara är 13 år och en helt makalöst underbar katt. Trots sin ålder är hon i prima skick, hon har aldrig varit skadad eller "visat" sjukdom, hon är en enastående mor, och hennes ungar har blivit väldigt trevliga de med. Men vi börjar förstå att hon inte kommer att finnas hos oss för alltid. Vi vill därför ha en unge av henne, så där nostalgiskt ni vet.
Vi har dessutom fått en "beställning" på en unge från just Klara av en god vän, och henne lurar vi inte om inaveln.
Av dessa anledningar är vi alltså inte så jättepigga på att bli av med ungarna genom att kastrera henne.
Efter inavelshistorierna vi nu fått, så kommer jag att höra av mig till veterinär på måndag och se om man kan göra abort, jag vet att det går på hund. Jag är även rädd för de dålda inavelsdefekterna.
Vi hoppas dock ändå att de första tecknen på dräktighet INTE ska visa sig, och att vi ska kunna skicka henne till svärmor vid nästa löp.
Sönerna,Sibelius och Bethoven, är inte våra utan bor hos grannar. Vi sa att de måste kastrera dem när de tog dem, just av inavelsrisken. Det har inte blivit av- trots ett par påminnelser, tex när veterinärstationen hade gratis kastrering av katter för ett år sedan.
Vi känner Klara rätt bra efter alla år, och vi vet att det MÄRKS när hon börjar löpa, inga olyckor har skett trots att hon inte äter P-piller hela året om. I januari varje år börjar hon visa tecken och får då P-piller till mitt i sommaren nån gång. När löpningen nu satte igång fick hon utegångsförbud. Tanken var att hon skulle få åka på kärlekssemester hos svärmor där inga kattsläktingar bor nu till helgen. Tyvärr glömde vår son bort sig i fredags och olyckan var framme - Klara stack. När jag hittade henne befann hon sig under Bethoven mitt i själva parningsakten.
Efter denna kull skall Klara inte få fler ungar och jag kommer att kontakta veterinär för att få råd om kastrering eller P-piller i fortsättningen, med tanke på hennes ålder.
Jag vill också tillägga att vi har en till honkatt som ÄR kastrerad. Jag skäms lite för att vi sätter fler katter till världen medvetet, men vi har också tagit hand om några omplaceringsdjur och det kommer vi göra fler gånger.
/Emma
-
oj, då det var ju inte bra att de inte lyssnade på er angående kastreringen. med tanke på att du sa åt dem att kastrera för att få köpa borde du kunna tvinga dem att göra det eller ta tillbaka katterna o placera om dem. de har ju inte följt sin del av avtalet! men jag kan ju förstå om du inte vill ha grannfejd, vad ska man göra? :-\ mycket fult måste jag säga.
mitt förra inlägg var förresten inte riktat till dig om det jag skrev om kursledare osv. det var en reaktion på svaren du fått! bara så att du inte tar åt dig, du verkar ha vettiga tankar om avel. :)
-
Ta inte detta så allvarligt, och framförall inte moraliskt. De flesta kattpopoulationer har en del inslag av inavel. En "bondkatt" är normalt en sund katt, och eventuella defekter slås ut, då de vanligen inte har tillgång till livsuppehållande sjukvård.
I en by på landet är de flesta katter åtminstone kusiner.
En katthona kan kanske under femton år få avkomma, och hur många halvsyskon kommer det då inte att finnas i grannskapet, dessa halvsyskon är vanliga kattföräldrar.
Raskatter är inte alls fria från inavel, de har ofta en mycket smal genetisk bas, och det är oftast problemfritt.
-
oj, då det var ju inte bra att de inte lyssnade på er angående kastreringen. med tanke på att du sa åt dem att kastrera för att få köpa borde du kunna tvinga dem att göra det eller ta tillbaka katterna o placera om dem. de har ju inte följt sin del av avtalet! men jag kan ju förstå om du inte vill ha grannfejd, vad ska man göra? :-\ mycket fult måste jag säga.
mitt förra inlägg var förresten inte riktat till dig om det jag skrev om kursledare osv. det var en reaktion på svaren du fått! bara så att du inte tar åt dig, du verkar ha vettiga tankar om avel. :)
Jag tog det inte som kritik mot mig, jag är emot planerad inavel. Det är därför det här är ett så stort problem för mig. Vi är inte sugna på att spara en så pass inavlad kattunge, det tar emot helt enkelt.
Jag har tidigare alltid velat placera alla kattungar på andra orter, och som sagt till och med skickat iväg Klara på kärlekssemester.
Vi bodde tidigare flera mil härifrån, då tog våra nuvarande grannar två kattungar från oss, båda dessa katter blev dödade. Sedan flyttade vi till samma by, och de frågade om klara skulle få ungar igen någon gång för då skulle de vilja ha två nya. Vem kan motstå det? Det är klart att det blev nya kattungar - tyvärr tre hanar. Den sista bor 45 mil härifrån - och är kastrerad.
Vi är som ni kanske förstår GODA GRANNAR, men visst är det lite nonchalant. De verkar faktiskt i första hand se kastreringen som något som gagnar dem och deras katter, att katterna inte ska slåss och pinka. Hon har med en suck nämt flera gånger att de inte har kommit till skott ännu. "- men det går ju så bra, de är superkompisar med varandra".
Det kan jag intyga, Sibelius satt en meter ifrån och tittade på när de parade sig.
De vet så klart om vad som nu har hänt, och det kommer inte vara några problem att få dem att se det lite större problemet med okastrerade hankatter.
Jag kommer ringa och rådfråga veterinär imorgon om vad vi ska göra, och olika risker med abort. Vad har ni för åsikter och kanske erfarenheter? (Vissa veterinärer har ju lite konstiga åsikter i olika frågor, sälja kängurukattungar dyrt tex).
Klara går fortfarande runt och jamar och "råmar" efter någon som kan ge henne ett skjut. Trots att jag vet att de kan para sig flera gånger under samma löpperiod, så finns en gnutta hopp om att det inte blev något.
/ Emma
-
Katter är ju lite speciella, i o m att de måste para sig flera gånger för att det ska bli ungar. Honan får inte ägglossning förrän under första parningen. Så det har kanske inte blivit något.
-
Katter är ju lite speciella, i o m att de måste para sig flera gånger för att det ska bli ungar. Honan får inte ägglossning förrän under första parningen. Så det har kanske inte blivit något.
Aha, vad intressant, det var ett sånt här svar jag hoppades på. Då finns det ju hopp. Det är kul när man får lära sej något nytt. :)
Jag har pratat med veterinären idag. Hon sa att det finns en abortspruta som inte är godkänd och lite kontroversiell. Den används till hundar men även uppfödare av raskatter använder den vid olyckor. Den måste tas två gånger med 24 timmars mellanrum. Ju tidigare man tar den desto lättare för kattan, eftersom de döda fostren måste ut.
I övrigt sa hon ungefär det jag redan visste, precis som alla ni har skrivit om man lägger ihop det. Det kan gå hur bra eller hur illa som helst. Blir ungarna inte missbildade så kan de få nedsatt immunförsvar eller nåt annat eller så blir det inget som helst fel på dem.
-
Raskatter är inte alls fria från inavel, de har ofta en mycket smal genetisk bas, och det är oftast problemfritt.
Nja det är väl långt ifrån sanningen. Även om de inte blir synligt missbildade så vet ju de flesta om att det finns stora problem med sjukdomar inom rasaveln hos både hundar och katter. Många av dessa problem kan spåras tillbaks till just en eller få individer som använts hysteriskt i stamtavlorna. Med inavel ökar risken att resesiva gener kommer till uttryck och blir omöjliga att bli av med och det är ju mkt det vi ser som stora problem bland många raser idag. :(
Sen så kan ju alltid en olycka ske, men de som medvetet avlar på inavel är inga jag skulle välja att köpa djur ifrån!
-
Jag hade för många år sen mor och son som parade sig av misstag. Det slutade med 4 missfoster. Sk "kängurukatter" de saknade helt eller delvis framtassar och 3 utav 4 hade inga ögonhålor, ögonen satt under huden och hade trillat ut den dagen de öppnat ögonen. Öronen satt på sidan av skallen och skallen var missformad på 2 av dem. När jag lämnade dem hos veterinären ville hon att jag skulle behålla dem och sälja dem dyrt som sk "kängurukatter". Jag blev så rasande att jag hotade slå dem i bordskanten om hon inte avlivade dem medans jag stod kvar >:(
Här hittade jag något kallat "twisty cats".
Kan det vara sådana hon menade? (kängurukatter)
http://video.google.co.uk/videosearch?um=1&hl=en&q=twisty+cats&ndsp=21&ie=UTF-8&ei=XzeYSf3aCYKm0AXUjcW8Ag&sa=X&oi=video_result_group&resnum=8&ct=title#
-
:-X
-
Här hittade jag något kallat "twisty cats".
Kan det vara sådana hon menade? (kängurukatter)
[url]http://video.google.co.uk/videosearch?um=1&hl=en&q=twisty+cats&ndsp=21&ie=UTF-8&ei=XzeYSf3aCYKm0AXUjcW8Ag&sa=X&oi=video_result_group&resnum=8&ct=title#[/url]
Jepp :'( :-X
-
Det var det vidrigaste. Avliva de stackars katterna och kärringj-v-ln med.
-
Nej fy fan!!!!! >:(
-
Urk >:(
-
Nu kanske ni förstår min ilska gentemot veterinären...
-
Nu kanske ni förstår min ilska gentemot veterinären...
Jo :-X
-
Fy f-n
-
Veterinären borde få gå på armbågarna och prova hur det känns... :'(
-
Twisty cats blir det när man parar två sk skeppskatter, de som har fler tår än normalt. I Europa är det förbjudet att avla på mutationer men inte i USA, tyvärr... >:( :'(
-
Det är fruktansvärt..katterna på filmen har åtminstone stumpar att gå på, jag har sett katter med enbart knutor på bröstet, inväxta tassar som precis bara sticker ut, de får hoppa fram på bakbenen. Det är så avskyvärt att man inte finner orden för det :'( >:(
-
Hmmm.. Ja, den här hade ju inte särskilt mycket till framben... Förstår varför man kallar dem "kängurukatter". :-\
Bildkälla: http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.karmafarms.com/images/Twisty/flipdown.jpg&imgrefurl=http://www.karmafarms.com/twisty.htm&usg=__o2QIrc4kGEuODseWMEwnaBEGWZA=&h=352&w=360&sz=18&hl=sv&start=14&tbnid=KF6GoBlDMZyHIM:&tbnh=118&tbnw=121&prev=/images%3Fq%3Dtwisty%2Bcats%26gbv%3D2%26hl%3Dsv%26sa%3DG
-
Precis det jag menar :'(
-
[url]http://video.google.co.uk/videosearch?um=1&hl=en&q=twisty+cats&ndsp=21&ie=UTF-8&ei=XzeYSf3aCYKm0AXUjcW8Ag&sa=X&oi=video_result_group&resnum=8&ct=title#[/url]
Herregud!!!! Idioten till människa avlar ju medvetet på dem! *gråter nästan av ilska*
Jag tror iförsig att om jag av misstag fick en kattunge med en mildare missbildning (som vissa i de bilderna, inte så illa därran som Kimmas stackars småttingar) så skulle jag antagligen inte avliva den så länge den inte hade ont.
Handikapp kan de ju leva med ifall man sköter om dem och de inte har ont eller mår illa av det.
Men det är skillnad på att göra det bästa av en kass situation och att medvetet avla på sjuka djur!
*jag är glad att jag inte KAN nå den där uppfödaren...*
-
Jag ska bara tala om att Klara inte blev på smällen med sin son ... pjuuuh.
-
Kimma: Kan man inte anmäla din veterinär på något sätt? Eller skriva en insändare i tidningen och smutskasta fanskapet?//my
-
Kimma: Kan man inte anmäla din veterinär på något sätt? Eller skriva en insändare i tidningen och smutskasta fanskapet?//my
Hade man kanske kunnat göra då, men jag var i för mycket chock och det är över 10 år sen nu så..
-
Här hittade jag något kallat "twisty cats".
Kan det vara sådana hon menade? (kängurukatter)
[url]http://video.google.co.uk/videosearch?um=1&hl=en&q=twisty+cats&ndsp=21&ie=UTF-8&ei=XzeYSf3aCYKm0AXUjcW8Ag&sa=X&oi=video_result_group&resnum=8&ct=title#[/url]
Då verkar det vara en förekommande defekt och altså inget som skulle bero på inavel (missbildningar dyker normalt inte upp ens vid inavel).
-
Det finns ett annat sätt som inte är helt ovanligt i hundvärlden. Para katthonan med en hane som du vill ha ungar efter. Låt graviditeten gå igenom hela vägen och DNA-testa sedan kullen. Jag vet dock inte vad det kostar..
Jag anser personligen att de inavlade kattungarna ska avlivas. Sedan kan man behålla de ungarna som är genomtänkta.
-
Då verkar det vara en förekommande defekt och altså inget som skulle bero på inavel (missbildningar dyker normalt inte upp ens vid inavel).
Det beror nog på hur man definierar "beror"...
Defekterna/missbildningarna/dragen (vad man nu behagar kalla dem) är genetiska. Otur i det genetiska lotteriet kan alla ha oavsett inavel eller härkomst...
Men inaveln kommer in i bilden eftersom de flesta generna som styr dessa drag verkar vara recessiva. Det betyder att chanserna att de dyker upp ökar markant ju större inavelsgrad man har. (Ännu mer om man medvetet avlar på just de dragen.) Sen så är det ju en stoor gråzon var gränsen mellan ett"defekt" och bara annorlunda drag går...
-
Nyligen handlade uppdrag granskning om kusingifte. Det blir en högre andel barn med svåra, ovanliga sjukdomar och missbildningar om föräldrarna är kusiner. Det är just för den genetiska risken.
-
Ha! Det ska jag tala om för några gifta kusiner!