Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Off-Grid skrivet 11 jan-09 kl 11:29
-
Jag har fastnad för två mycket intressanta koncept, nämligen halmbalshuset, som ju har enormt god isolering och går att bygga till stor del själv/av okvalificerad arbetskraft, och konceptet klimatskal, alltså att bygga i ett växthus och på så sätt minska uppvärmningsbehovet och dessutom få medelhavsklimat vid huset. Givetvis har man platt tak på huset så att det kan användas som takterass/odling i krukor.
Men frågan är ju om halmbalarna klarar av den höga luftfuktigheten i ett växthus? Är det någon här som är insatt i halmbalsbygge, eller som har någon idé?
En källa sade att fuktighetsprocenten skulle hållas under 20%, annars börjar de brytas ned. Kan man klara det i ett växthus med 30-70% luftfuktighet, eller kommer fukten vandra genom putsen och fördärva halmen? Är mitt drömhus en omöjlighet? Det här med byggnadsteknik är alltså inte alls min starkaste sida.
-
Jag är själv rätt ny på de här koncepten, men den kombinationen känns inte särskilt lyckad tycker jag.
För det första har inte halm en enormt bra isoleringsförmåga. Den isolerar, men en av poängerna är att den också släpper igenom luft och ånga vilket ska ge ett stabilt inomhusklimat. Därför är idén med växthus runt om huset ganska onödig på ett sånt hus. För det tredje så vill man ha lutande tak på halmbalshus, som leder bort vatten. Det kommer ju i och för sig inte regna på det om du har ett växthus runt omkring. :)
-
Om luftfuktigheten bör vara under 20% så får man se till att det blir det. Alltså inte använda växthuset på samma sätt som ett vanligt växthus. Det är inte glashuset som gör att det blir fuktigt, snarare tvärtom då luft som värms upp får en lägre relativ luftfuktighet.
-
Jag är själv rätt ny på de här koncepten, men den kombinationen känns inte särskilt lyckad tycker jag.
För det första har inte halm en enormt bra isoleringsförmåga. Den isolerar, men en av poängerna är att den också släpper igenom luft och ånga vilket ska ge ett stabilt inomhusklimat. Därför är idén med växthus runt om huset ganska onödig på ett sånt hus. För det tredje så vill man ha lutande tak på halmbalshus, som leder bort vatten. Det kommer ju i och för sig inte regna på det om du har ett växthus runt omkring. :)
Nej, jag är rädd för att det inte skall vara något vidare smart.
Enormt var väl kanske att ta i, men man får ju iaf en mycket god isolering, exakt R-värde minns jag inte. Tydligen är det ju direkt väta som är halmbalarnas största fiende, och det sluttande taket och stora överhänget behövs ju inte om regnet inte kommer åt huset, som du påpekar. Alltså kan man slippa krångliga takstolar och takbeläggning och där spara en hacka till. Jag är snål, men jag vill kunna äga mitt hus i så stor utsträckning jag bara kan.
Idéerna med klimatskalet är, utan inbördes ordning att dels få ha ett växthus, dels ge ett trevligt klimat (man kan använda takterassen från tidigt på våren till sent på hösten samt för energiförbrukningens skull.
Anledningen till att jag vill ha just ett halmbalshus är främst av ekonomiska skäl. Nu vet jag inte om det är lätt att få bygglov för uppförande av självbärande (Nebraskametoden) halmbalsväggar, men med ett sådant kan man komma undan rejält billigt om man sliter själv och har händiga vänner (vilket jag råkar ha. :)) Att halmen dessutom är ett energisnålt och miljövänligt material att få fram är ju också en stor bidragande faktor.
Jag vill verkligen ha båda! :-\
-
Om luftfuktigheten bör vara under 20% så får man se till att det blir det. Alltså inte använda växthuset på samma sätt som ett vanligt växthus. Det är inte glashuset som gör att det blir fuktigt, snarare tvärtom då luft som värms upp får en lägre relativ luftfuktighet.
Det var alltså fuktighetsinnehållet i själva balarna som skulle hållas under 20%. Frågan är om det går att göra i ett växthus, men man bygger halmbalshus utanför Växjö, som inte direkt är känt för sitt torra klimat, och i Danmark, så hög luftfuktighet borde egentligen inte vara ett problem, tycker jag, det är ju regnet man skall hålla borta. Men jag vet ju inte. Känns trist att drömma och planera om kombinationen är en omöjlighet dock.
-
God isoleringsförmåga har ju halm i relation till priset. - Inte annars jämförbart med frigolit väl.
Men bygg ett hus med enkla brädväggar och stapla halmbalarna runtom som isolering. Använd dem sedan till jordtäckning om de börjar angripas. Jag använder själv mögligt hö som jag först dränkt i vatten till täckmaterial i ett växthus jag bor i.
-
Ett så stort glashus är nog inte särskilt billigt tyvärr. Man bör nog ha rätt tjockt glas så att det inte blåser sönder, vilket leder till en del vikt, så stommen måste vara riktigt stadig. Nästan så att man borde anlita arkitekt att räkna på det och hantverkare för att montera.
-
Ett så stort glashus är nog inte särskilt billigt tyvärr. Man bör nog ha rätt tjockt glas så att det inte blåser sönder, vilket leder till en del vikt, så stommen måste vara riktigt stadig. Nästan så att man borde anlita arkitekt att räkna på det och hantverkare för att montera.
Just glashuset räknar jag med vara en mycket stor del av kostnaden. Vet inte än vad kostnaden blir per kvadratmeter, men jag har inte kommit så långt i min planering än heller, just nu klurar jag på om det över huvud taget är möjligt. Kostnader och konstruktion blir senare kapitel.
-
God isoleringsförmåga har ju halm i relation till priset. - Inte annars jämförbart med frigolit väl.
Men bygg ett hus med enkla brädväggar och stapla halmbalarna runtom som isolering. Använd dem sedan till jordtäckning om de börjar angripas. Jag använder själv mögligt hö som jag först dränkt i vatten till täckmaterial i ett växthus jag bor i.
Nej frigolit har bättre isolering än halmbalar. U-värdet 0,13W/kvm har halmbalar på ca 45cm tjocklek. Ett rätt bra värde om jag inte är helt ute och cyklar.
Du bor i ett växthus? Berätta!
-
U-värdet 0,13W/kvm har halmbalar på ca 45cm tjocklek. Ett rätt bra värde om jag inte är helt ute och cyklar.
En tredjedel av mineralull med motsvarande tjocklek. Ska man bygga passivhus av halm blir väggarna 1,5 meter tjocka. :)
Detta enligt http://www.passivhuscentrum.se/fragorochsvar.html
Men isoleringsförmåga är ju inte allt man ska ta med i beräkningarna.
-
En tredjedel av mineralull med motsvarande tjocklek. Ska man bygga passivhus av halm blir väggarna 1,5 meter tjocka. :)
Detta enligt [url]http://www.passivhuscentrum.se/fragorochsvar.html[/url]
Men isoleringsförmåga är ju inte allt man ska ta med i beräkningarna.
Hehe, passivhus är det inte tal om. Blir rena bunkern med halm. =)
Främsta anledningen till att jag vill bygga med halm är ju att jag kan göra väldigt mycket själv, och till ett lågt pris.
-
en av de nyare tillverkarna av passivhus med ett nytt/eget material
http://www.combex.se/
-
Det verkar ju smidigt. Jag undrar vad combex innehåller egentligen.. enda man får fram på sidan är att det till 100% består av icke-organiska material.
Hur som helst har jag en känsla av att det blir svårt att övertala off-Grid att använda det. :)
-
Det verkar ju smidigt. Jag undrar vad combex innehåller egentligen.. enda man får fram på sidan är att det till 100% består av icke-organiska material.
Hur som helst har jag en känsla av att det blir svårt att övertala off-Grid att använda det. :)
Tja, det verkar i och för sig ruskigt enkelt, vad var det? "Två pers sätter upp ytterväggar på en arbetsdag på ett hus på 120kvm" Fritt ur minnet. Är det billigare än halm, vilket jag starkt betvivlar, skulle jag överväga saken, men jag vill inte ha ett riktigt passivhus, jag VILL elda för att hålla värmen, bara inte onödigt mycket. =)
Dessutom är jag rädd att de där prylarna är måttligt energisnåla i tillverkningen. Jag vill ju ha ett stort as till växthus runt huset, då vill jag hålla det så energisnålt i material som det bara går för att kompensera.
-
Hittade dethär växthuset på http://www.tradgardsteknik.se (http://www.tradgardsteknik.se)
Begagnat Växthus - Venlo
1.305 m²
Fullt genomgånget växthus.
Ny skjutdörr B2650xH2800mm, nya lister och montagedetaljer samt betongsockelelemet och plintar
Fackverk: 4 × 6,40 m
Ståndsida: 3 m från plint
Sektion: 17st 3m = 51m
Ventilation: ventluckors storlek 2×825×730mm inkl ventialationsmotor.
Storlek yta: 1.305 m²
Glas i tak: 4 x 730 × 1650 mm
Belastningsberäkning: 25kg snö/m2 samt 7kg hängande/m2.
Pris: 259.000:- fritt levererat 10mil från vårt lager
Det var det minsta begagnade växthuset de hadde ;D, finns upp till 10 000m2 men det är väl och ta i ::).
I vilket fall så får inte jag plats med det på min tomt.
-
Det är ju inte speciellt fuktigt i ett växthus om man inte vattnar hela tiden, snarare tvärtom, det är ju därför man vattnar 3 ggr om dagen.. du kan ju alltid kolla med
http://www.ecorelief.se/Default.aspx
-
hej jag tycker de låter som en härlig ide. vart é de som du tänkt bygga detta hus. sj bor jag precis utanför helsingborg å jag ska bygga ett hus av halmbalar. min arkitekt kommer snart till mej så att vi kan gå igenom allt.
hade varit kul å höra mer om ditt projekt.
Mvh Andreas Rödseth tel: 0768125751
-
Frågan är om du tål luftfuktigheten. Vissa ekohus med ihopbyggt växthus får problem med mikrober. Klimatskal är en bra idé i vårt extrema klimat men låt de superisolerande väggarna vara klimatskal. Superisolering+intelligent planlösning+3-glas är allt som behövs. Såvida du har ett generöst bygglov kan du lägga balarna på tvären på norrsidan. Inga fönster där. Innanför har du förråd o dyl=ouppvärmd klimatzon. I bodelen av huset har du stora fönster åt söder som tar in vintersol och lagrar värmen i lergolven
-
Som redan sagt behöver luftfuktigheten inte alls bli ett problem. Beroende på hur bra väggarna putsas är det inte heller stora luftrörelser i väggarna, utan fuktrörelser. Det är ju därför man putsar, putsen jobbar ju med att jämna ut fukt.
Vad gäller u-värden behövs inga 1,5 meter. Jag vet inte var passivhusC fick sina siffror ifrån men för liggande balar behövs mellan 0,6-0,8m halmbal plus ytskikt (oftast puts). För stående balar behövs mindre, men där kan du få det svårare att ha bärande balar. Men eftersom du inte kommer ha ett yttertak kommer vikten på balarna bli mindre.
Jag tror absolut att detta är ett möjligt och intressant projekt. Fortsätt skriv!
-
Hej,
Detta är inte direkt svar på frågor i tråden men jag har just kommit tillbaks från det spanska(eller snarare katalanska)kollektivet Mas Franch ovanför Girona vari de bygger en fantastisk halmbalskonstruktion som kommer att bli en stor möteslokal. De tar även voluntärer (WOOFING)och har kurser i delbyggnad av konstruktionen.
Finns intresse för kontakt och/eller bilder, maila mig på smallswedishwoman@yahoo.com
//Maria
-
Vad är det gör skillnaden på liggande respektive stående balar, stråriktningen?
och hur stor är skillnaden?
Är nyfiken på sånt därnt :D
-
Stående balar? Nej... man dimensionerar fackverket efter liggande balar...
Jag hävdar fortfarande att balarna troligen tål mer luftfukt än trådstartare (=mikrobproblemet).
-
Jag syftade på detta inlägg när jag undra om skillnad mellan olika håll att stapla balar. hoppas det blir rätt med citatet(första gången)
Som redan sagt behöver luftfuktigheten inte alls bli ett problem. Beroende på hur bra väggarna putsas är det inte heller stora luftrörelser i väggarna, utan fuktrörelser. Det är ju därför man putsar, putsen jobbar ju med att jämna ut fukt.
Vad gäller u-värden behövs inga 1,5 meter. Jag vet inte var passivhusC fick sina siffror ifrån men för liggande balar behövs mellan 0,6-0,8m halmbal plus ytskikt (oftast puts). För stående balar behövs mindre, men där kan du få det svårare att ha bärande balar. Men eftersom du inte kommer ha ett yttertak kommer vikten på balarna bli mindre.
Jag tror absolut att detta är ett möjligt och intressant projekt. Fortsätt skriv!
-
Bygg ett runt hus av halmbalar 1,5 meter tjocka väggar och ha en dom ovanpå som växthus gjord av plastfolie på ett triangelmönster av aspstänger.
-
Skillnaden mellan stående och liggande balar är stråriktningen.
I liggande balar ligger stråna från ytterfasad till innervägg,
och transmissionsförluster (och troligen konvektionsförluster)
blir därmed större, än i stående balar, där stråna står vinkelrätt
mot väggtjockleken.
I de mätningar som gjorts föreslås mellan 0,5 och 0,55 i lamda
för stående balar och 0,6-0,7 för liggande.
Med detta i åtanke behövs alltså motsvarande tjocklek plus puts
för att få passivhusvärden på väggen. Fast putsen ger lite bonus.
-
Jag skulle inte välja balar med stående strån
Tanken med balarna är ju att om ångtrycket blir för högt inne ska det leda ut en del - till exempel om man har gäster. Stråna ska då göra det de är bäst på - leda vatten.
-
[quote authorTack jojje för svar på frågan om stråriktningen! med såna väggar kan man göra som katten och ligga i fönstret.=(jojje) link=topic=56865.msg488577#msg488577 date=1237306415]
Skillnaden mellan stående och liggande balar är stråriktningen.
I liggande balar ligger stråna från ytterfasad till innervägg,
och transmissionsförluster (och troligen konvektionsförluster)
blir därmed större, än i stående balar, där stråna står vinkelrätt
mot väggtjockleken.
I de mätningar som gjorts föreslås mellan 0,5 och 0,55 i lamda
för stående balar och 0,6-0,7 för liggande.
Med detta i åtanke behövs alltså motsvarande tjocklek plus puts
för att få passivhusvärden på väggen. Fast putsen ger lite bonus.
[/quote]
-
Ångtransporten i halmbalar är troligen
mycket god även med strån på tvärs
med riktningen.
Relativt varandra är den såklart sämre,
men på det hela känns det ganska marginellt.
Jämfört med en plastspärr är stråriktningen
inte ens ett avrundningsfel.
-
Stråna behöver inte stå för att bli vinkelräta mot värmeläckaget.
-
Hur ser det ut i en halmbal egentligen? Jag har alltid trott att stråna ligger åt alla möjliga håll.
-
Hur ser det ut i en halmbal egentligen? Jag har alltid trott att stråna ligger åt alla möjliga håll.
I princip är det inte så - tänk hur komplicerat det skulle bli för balpressen att skära av dem rakt om de inte var ordnade. För att få balar som är lagom hårt pressade måste stråna ligga någotsånär - och då kan man få balar som inte tar alltför mycket plats och som håller för att kastas. I Sverige är det vanligaste att stråna läggs på tvären i en halmbal. Men i USA har man ju ett ytterligare format "big bales".
När det gäller stråriktning och fukttransporten tror jag inte skillnaden bara ligger på nörd-fakta-nivå faktiskt. Men har inte heller sett någon riktig undersökning vad jag vet. Helt klart är det ett mer hygroskopiskt material än många andra i vilket fall.
-
Balarna får en tydlig stråriktning av att pressas, även om stråna matas in hur som helst. Jämför bilderna nedan, samma samling streck i opressat respektive pressat skick.
En liten film (http://www.youtube.com/watch?v=DyWaUBSRzjE) där det (nästan) syns att stråna matas in ganska oordnat.
-
Ok, då förstår jag. tack.
-
En liten film ([url]http://www.youtube.com/watch?v=DyWaUBSRzjE[/url]) där det (nästan) syns att stråna matas in ganska oordnat.
Men det står ju uttryckligen att det där är en löspress.
Så här ser en vanlig/bra halmbalsvägg ut - relativt hårdpressade balar, relativt ordnade strån och stråändarna mot puts.
(http://www.ecobob.co.nz/_ImgUser/2/2994.jpg)
-
Men det står ju uttryckligen att det där är en löspress.
Ja, och ändå blir det tydlig stråriktning i balarna. Hårdare pressning ger ännu tydligare riktning.
-
I princip är det inte så - tänk hur komplicerat det skulle bli för balpressen att skära av dem rakt om de inte var ordnade.
Jag vill påstå att stråna mest är ordnade i djupled, alltså vinkelrätt mot presskolven.
De andra två dimensionerna är i stort utan ordning.
Halmen faller löst ur tröskan, vänds och strängas en eller flera gånger, vilket ökar oordningen bland halmstråna.
Pressens pickup och sidmatning bidrar inte nämnvärt till att minska denna oordning.
Skulle man alltså dissekera en hårdpressad bal, finner man att den synbarliga ordningen på ytan inte motsvaras i dess inre. :'( :o >:(
-
Lösbalar är inget för halmbalshus.
(http://www.dkimages.com/discover/previews/1245/35082422.JPG)
-
Jag har hört att man ska hitta halmbalar utan frö i, men jag vet inte varför (kan de börja gro annars kanske?) Vet ni något om det och hur man kan få tag på det?
Jag undrar också hur långt norrut ett halmbalshus kan fungera under vintern o vad man ska tänka på för att få det att funka.
(Jag läste nånstans att man tex kunde lägga dubbla balar i norrsidan och ha mycket fönster i södersidan, det var nog nånstans här på alternativ tror jag) Jag undrar om det finns några andra bra tips...?
Är det någon av er som har erfarenhet av halmbalsbygge? Chaan, har du varit med om bygget du visar bild på?
-
Fröna har väl bonden tagit hand om redan, så det borde inte vara något problem. Och blir balarna så fuktiga att något börjar gro i dem är det nog kört ändå.
-
Nej bilden på infill-väggen är vilken som helst från google. Men egentligen är den ovanligt jämn - det krävs oftast jättemycket jobb för att få det sådär slätt. Särskilt med bärande balar. De flesta låter därför väggarna vara vågiga istället. Så skulle jag tro att de fått tag i ovanligt hårdpressade OCH likformiga balar i det bygget på bilden.
Jag har varit med och byggt halmbalshus i Danmark och Bohuslän och lergolv i Närke och Östergötland. Sedan har jag varit runt och tittat på en hel del andra ler/halm/bals/eko-byggen i Danmark och Sverige.
Säd drar ju till sig gnagare. Men enligt dem jag pratat med kan inte mössen ta sig in i hårdpressade halmbalar (däremot mellan såklart - om de får tillträde). Däremot knaprar de lätt lera! Som jag skrivit nyligt. Dock brukar det sägas att råttor/möss inte är ett större problem än i vanliga hus. Skulle tro att grunden/syllen blir avgörande. I Danmark brukar de ha bleck liknande fönsterbleck liggande på syllen för att droppet ska rinna ut lite och det stoppar ju all klättring uppför väggen om det är tillräckligt brett.
Halmbalshus är ju perfekt i vårt nordliga klimat! Det man inte vill ha är väl frostsprängningar. Stort takskägg behövs. Och lerväggar vettande mot västerhavet där det ofta blåser ifrån kan vara en dålig idé ändå. Kan dock fungera med rätt putsblandning kanske.
Min idé är ju att lägga halmbalar på tvären mot norr (ännu bättre med ett förband med varannat lager dubbla balar och varannat på tvären, särskilt om bärande väggar) och ha mycket fönster mot söder - då måste även inre planlösningen anpassas efter detta. De superbreda väggarna mot norr gör nämligen fönster rätt onödiga, de skymmer ju ändå ljuset - istället kan man ha förråd och badrum innanför - sådant som inte kräver fönster. Det är egentligen klassiskt ekobyggtänkande. Fast halmbalar som byggmaterial är ju rätt nytt i Norden.
-
Jag menar att ett tak liknande bildens skulle passa bra för halmhusbyggen.
Såna hus är mycket vanliga i Amerika och i tropikerna jorden runt, men på våra breddgrader exponerar man väggarna i mitt tycke onödigt mycket för väder och vind.
Man kan ha lite högre väggar än på bilden, så att solen kommer åt att lysa direkt in genom fönstren från vår till höst, medan takutsprånget skuggar under sommaren.
Likadana takutsprång runt hela huset.
Ganska praktiskt utrymme under taket också - året runt, många bygger skärmtak med ungefär samma funktion mot enstaka väggar på vanliga hus.
Ytterväggunderhållet borde kunna minska drastiskt, oavsett väggmaterial, med en sånt skyddande tak.
(http://www.theblueridgehighlander.com/foxfire-southern-appalachian-heritage/images/Bungalow.jpg)
-
Tack för intressant svar, Chaan!
Frostsprängningar o stort takskägg, är det att man vill inte väggen ska bli blöt? (och sen frysa)
Vad spännande att du varit med och byggt och varit runt och tittat. Tror du det skulle funka uppåt Norrland också?
Ja visst, det låter ju smart med den där tjocka norrväggen och söderfönstren... har du sett några exempel på nån som gjort så?
Vad menar du med ett förband; att varannat lager ligger de åt ena hållet och varannat åt andra, i en vägg lika tjock som en bal är lång, eller?
Jaha mössen ja. Är det därför man vill ha fröfria balar tro? eller hårt pressade... och de äter lera alltså...!
Jag tror de i Simonsdale hade motorsågat väggarnas yta för att få dem lagom jämna.
-
([url]http://www.theblueridgehighlander.com/foxfire-southern-appalachian-heritage/images/Bungalow.jpg[/url])
Det ser lite japanskt ut tycker jag.
-
Med en lanternin eller några lunettfönster kan man få mycket ljus till mitten av huset.
-
Vad är lanternin eller lunettfönster?
De runda halmbalshus o andra rundhus som jag känner till (som Simonsdale o That Roundhouse) har ofta ett fönster mitt i takspetsen, och ett rejält utskjutande tak, med även några fönster i ytterväggen, men också ibland lite förvaringsutrymmen under det utskjutande taket.
Ja mkt spännande, ekobyggearkitektur. Funktion före form och så vackert det råkar bli sen. :-)
-
Ett runt halmbalshus kan ges en enkel taklösning om man lägger ett kraftigt armeringsjärn i ring uppe på balarna och låter radiella stockar stödja mot järnet så att man får en konisk takform.
-
Tack för intressant svar, Chaan!
Varsågod. Är du övertygad om att halmbalshus är klokt?
Frostsprängningar o stort takskägg, är det att man vill inte väggen ska bli blöt? (och sen frysa)
Om det är lervägg (vilket det oftast är i Sverige och även resten av Norden) så är själva vätan ett tillräckligt problem för att tvingas ha ett rejält takutskjut. Vad jag vet är det dock bara två svenska hus med lerväggar som verkligen fått problem av i alla fall tiotals. Det ena var det dåligt takskägg+havsnära. Det andra var det felaktig putsblandning och havsnära. Jag har skrivit om det här tidigare. Ja en enda vinter med frostsprängningar i lerputs så är putsen borta.
Vad spännande att du varit med och byggt och varit runt och tittat.
Ja det är något helt annat än att bygga med mineralull. I stort sett allt jag skrivit av värde på forumet är om halmbalshus.
Tror du det skulle funka uppåt Norrland också?
Ja särskilt i Norrland, om du menar inland. Torrt klimat och samtidigt behov av rejäl isolering.
Ja visst, det låter ju smart med den där tjocka norrväggen och söderfönstren... har du sett några exempel på nån som gjort så?
Visst det måste vara ypperligt i vårt klimat. Jag har inte sett det med halmbalar. Därmed inte sagt att det inte finns. Jag har en massa litteratur och videos men har inte allt i huvet förstås. Idén med tjocka norrväggar och mycket glas åt söder används ju i jordskepp. Men det finns nog en chans att bli först med just den konstruktionen jag föreslår. Jag tror i alla fall inte att någon byggt så i Sverige.
Jag menar också att tjock isolering är bättre anpassat till vårt stränga klimat än att som i jordskeppen ha en tjock termisk massa. Däremot halmbalshuset jag var med och byggde i Danmark hade rejäla höga fönster mot söder och i stort sett bara det (det var rätt litet och öppen planlösning). Det komiska var att de skulle ha det till keramikverkstad och själv bodde de kvar i ett lågt mörkt gammalt korsvirkeshus. Eller rättare sagt "hus med fackverksväggar" då korsvirkeshus egentligen (ursprungligen) betyder korslagda taksparrar.
Vad menar du med ett förband; att varannat lager ligger de åt ena hållet och varannat åt andra, i en vägg lika tjock som en bal är lång, eller?
Javisst - det bygger dock på att balarna är precis dubbelt så långa som breda. Men vanliga svenska halmbalar brukar ligga i ungefär det intervallet.
Jaha mössen ja. Är det därför man vill ha fröfria balar tro? eller hårt pressade... och de äter lera alltså...!
Största anledningen till att balarna ska vara hårdpressade är ju att de blir bättre att bygga med. Men det är nog pga gnagare de ska vara fröfria ja. Det kan i alla fall inte vara en nackdel. Ja jag har själv varit med och lagat 3 decimeter stora hål i lergolv som råttorna gjort. Lera bor de ju i naturligt (människor också).
Jag tror de i Simonsdale hade motorsågat väggarnas yta för att få dem lagom jämna.
Vanligast häromkring är grästrimmer. Men visst motorsåg måste ju vara effektivare på riktiga ojämnheter. Dock borde det vara svårt att få väggarna helt jämna då inte en motorsåg går att hålla jämte väggen. Bättre vore därför en lång häcksax men jag vet inte hur den tar halm, eller om det går att hantera ett så långt blad mot ett så hårdpackat material. Finns också de som använder vinkelslip med ett speciellt blad - måste vara rätt effektivt till just detta med utslätning av ojämnheter!
Det är också en avvägningsfråga. Hur mycket tycker man det är värt att lägga ned på arbete på att få väggen jämn? De flesta tycker inte det är värt det helt enkelt. Ligger balarna riktigt fel när väggen är uppbyggd får man dock i efterhand sparka dit dem eller slå med basebollträ. Det finns åtminstone en svensk som byggt helt jämna halmbalsväggar.
Har du bilder/filmer eller länkar, till bygget?
-
I stort sett allt jag skrivit av värde på forumet är om halmbalshus.
Ok, det visste jag inte. Jag får ta o kolla in dina gamla inlägg då!
Jag tar och skriver mera här också lite senare.
Har du bilder/filmer eller länkar, till bygget?
http://www.simondale.net/house/straw.htm
(om väggjämning en bit ner på sidan... det står där också att de använt motoråg men tror att häcksax tex nog vore bättre (inte för att just jämna väggar kanske var det allra mest centrala i denna funderings-fas men när vi nu råkade prata om det... :) ))
sen finns ju oxo de här som gör kubbhus; http://www.thatroundhouse.info/courses.htm och även halmbalshyddor
-
Ok, det visste jag inte. Jag får ta o kolla in dina gamla inlägg då!
Ja jag har skrivit en del helsidesinlägg om byggteknik men inte alla handlar om halmbalar. Sista 100 inläggen handlar mest om musik och vardagliga saker dock.
Det var lite roligt - jag har liknande funderingar men det ska vara skalade trästammar. Det finns ett avsnitt om ett liknande hus i två våningar som har höga sådana stockar (i Grand Designs, Discovery travel&Living) och jag har varit på studiebesök i ett lerbrödshus med flera våningar höga träd... min idé är att det faktiskt ska se ut som träd när det är klart, detta (ljust trä utan överdrivet mycket sågning) ihop med lera borde vara väldigt snyggt. Dock tycker jag bärande stommen bör byggas av något mer eldhärdigt såsom stålbalkar (övergivna järnvägsspår).
(http://www.simondale.net/house/images2/straw2.jpg)
-
Dock tycker jag bärande stommen bör byggas av något mer eldhärdigt såsom stålbalkar (övergivna järnvägsspår).
Måste bara säga att vid en brand så är en trä stomme säkrare än en i metall.
En järnkonstruktion ger sig utan att man får någon förvarning medan en trästommen står betydligt längre.
-
Ja man blir väldigt förvånad när stålet ger sig runt 1000 grader ;D
-
Det där med gamla räls som stomme i ett halmbalshus, - kan du inte bara backa nu när du nyktrat till.
-
Det där med gamla räls som stomme i ett halmbalshus, - kan du inte bara backa nu när du nyktrat till.
Japp jag tar tillbaka det, finns bara ett sätt att bygga hus på, bärande halmbalar.
-
Med den tjocklek man ändå måste ha för att isoleringen skall räcka, blir det inga problem med att inte bärkraften skulle räcka till. Eventuella sättningar bör väl ha samma storleksordning som för ett timrat hus.
-
Med den tjocklek man ändå måste ha för att isoleringen skall räcka, blir det inga problem med att inte bärkraften skulle räcka till.
Man spänner ned väggarna med ex stängselspännare innan taket åker på.