Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: Mårten Swärd skrivet 10 dec-08 kl 12:37
-
Hejsan!
Vår skog är i dagsläget ganska "produktionsinriktat" skött men jag skulle nu vilja styra in på att sköta den efter att försöka maximera ekologisk mångfald och naturupplevelse istället..
Lite grovt kan man säga att följande skogsområden finns:
C:a 2 hektar är tall/granskog c:a 80 år, denna "gammelskog" är väl den som är mest "naturlig", på det stora hela en ganska vacker bit mark med mycket blåbärsris och örter.
C:a 1 hektar granplantering, med en ålder på någonstans runt 4-5 år.
C:a 4 hektar lövskog med en ålder på c:a 20-40 år (björk/asp), denna delen av skogen är det ganska kraftigt gallrat men det liknar fortfarande en skog om man uttrycker sig så.. :)
Det jag skulle vilja veta är alltså hur man sköter dessa tre kategorier så att man maximerar den ekologiska mångfalden och får en så vacker skog som möjligt..
Lite ved måste vi dock plocka ut varje år, iaf 40 kubik hugget/kastat, (blädning och utkörning med häst) efter detta så är ekologisk mångfald (växter/insekter/djur) prioriterat.
Jag har försökt att hitta någon information om skogsskötsel som inte har som primärt mål att man ska maximera den ekonomiska vinsten, men jag har inte hittat någon bra sida/bok. Är det någon här som har något tips?
//Mårten
-
satsa på blandskog..dina 7ha är ju lagom till din vadåtgång..
-
Lite ved måste vi dock plocka ut varje år, iaf 40 kubik hugget/kastat
Hur mycket räcker 7 ha skog till?
40 kubik ved är ganska mycket uttag varje år - räcker skogen? Blir det över till annat?
Varför jag frågar är för att jag funderar själv hur mycket min egen skog räcker till - 3,5 ha. Jag vill gärna elda med ved. Men räcker det? Idag finns det gott om träd, förstås. Men hur ser det ut om 10 år? 20 år?
-
Tror det kommer räcka bra. Där jag växte upp var det max 3 hektar skog, jag vet inte exakt men det var inte mer i alla fall. Där växte det upp snabbare än vi sågade ner för att värma huset. Och då var det ett gammalt, stort hus med halvdålig isolering och dessutom eldade vi i vedspis och kamin, inte någon modern högeffektiv panna. Men det beror ju på boniteten också, där var ganska fuktigt och bra jord så det växte fort
-
Är alla bekanta med begreppet bonitet då? Alltså tillväxt per år räknat i kubikmeter per hektar. dvs om boniteten är 6m3/ha så kan man ta ut 42m3 per år utan att volymen minskar på 7ha! ...fast hade jag haft en så enorm energi-förbrukning hade jag nog sett över huset/pannan i alla fall..
-
7 ha bör räcka till veduttag. Det är detta som är produktionskravet, och det kan säkert uppnås utan att förlora i naturupplevelse. Det vi vanligen menar med en skog för naturupplevelse är ju inte en skog som är helt vildvuxen och full av tomtar och troll.
-
7 ha bör räcka till veduttag. Det är detta som är produktionskravet, och det kan säkert uppnås utan att förlora i naturupplevelse. Det vi vanligen menar med en skog för naturupplevelse är ju inte en skog som är helt vildvuxen och full av tomtar och troll.
Det där har du helt rätt i. Genom att ta ner i första hand granar klarar man vedbehovet och får samtidigt en ljusare, trevligare skog med mera undervegetation
-
För min del räknar jag med att de kommande 3 åren så borde jag klara mig med att enbart ta ned träd/skog runt åkrar och i hagar. Sedan blir det väl aktuellt att ta ned i själva skogen..
Det är ju 1 hektar med granplantering (c:a 4 år gammal) som jag skulle vilja att få att se ut som "riktig" skog istället för att ha en "skogsåker".. Försökte få lite information om hur man skulle göra för att få till detta genom att prata med någon "skogskonsult", de bara skakade på huvudet och tyckte jag var dum i huvudet som skulle förstöra pengar på det viset.. :)
I avsaknad på expertiskunskap inom "skogsförstöringsområdet" så är min plan att gallra väldigt hårt så at granplantorna står mkt glest och spara mkt löv.. Då borde man ju kunna få området lite mera "skogslikt" eller?
Vad gäller tillväxt och bonitet så fick jag ett papper med när jag köpte gården, jag begriper inte vad siffrorna står för men det kanske ni gör? Siffrorna är nog lite i överkant eftersom att de räknar vissa delar som skog som jag räknar som hagmark, dvs att jag plockar ned c:a 1 hektar skogsmark och gör om till hagmark.
Detta är vad som står bland annat:
Antal hektar skogsmark: 8.1
Totalt virkesföråd: 1086 m3sk
Medeltal per ha: 134 m3sk
Fastighetens medelbonitet: 6.1 m3sk per ha
Tillväxt per år uppskattad till: 39 m3sk
Averkningsförslag totalt under perioden: 58 m3sk (gallring)
Går det utifrån ovanstående information att säga om jag kan plocka ut 40-50 kubik ved (kubik alltså huggen och "kastad")?
-
m3sk = skogskubikmeter = stamm, topp, grenar, bark
m3s = skälpt = luft + ved
m3sk = ca. 2 m3s
-
Ja med dom siffrorna så blir det ju 6.1*8= ca 49m3. Visst måste du kunna ta ut den mängd ved du behöver..
För att minska mängden kvarblivet ris i skogen går det finfint att göra ved av grenar ända ner till ett par cm. Spara några stora lövträd och granar som skuggar och förhindrar att gräs och buskar tar över...
-
I avsaknad på expertiskunskap inom "skogsförstöringsområdet" så är min plan att gallra väldigt hårt så at granplantorna står mkt glest och spara mkt löv.. Då borde man ju kunna få området lite mera "skogslikt" eller?
Ja. Fast friställ särskilt löv i grupper, istället för att gallra bort granplantorna jämnt över ytan. Där du har mycket lövuppslag, röj bort granplantorna, där du inte har lövuppslag, låt granarna vara. Naturen väljer bästa träd på bästa plats, generellt, bara att göra som naturen vill. Och löven behöver ju också röjas så de inte toppar ut utan blir riktiga träd istället för skrangliga stickor.
Gran är ju bra ved (iaf i panna eller kamin), så du kan ju successivt gallra bort gran till ved över åren om du har lust.
Vad gäller pengar så är ju frågan "vems pengar". Skogsbolagens och massabrukens eller dina? Bäst betalt får du väl för björkved som du säljer till privatpersoner? Och ännu bättre betalt för den björk du eldar upp själv, jämfört med att elda med ved.
-
Naturen väljer bästa träd på bästa plats, generellt, bara att göra som naturen vill.
Problemet är att gran har fördel över alla andra träd utom på väldigt bra och väldigt dålig mark. Hjälper man inte till så blir det nästan bara gran kvar till slut
-
Detta är vad som står bland annat:
Antal hektar skogsmark: 8.1
Totalt virkesföråd: 1086 m3sk
Medeltal per ha: 134 m3sk
Fastighetens medelbonitet: 6.1 m3sk per ha
Tillväxt per år uppskattad till: 39 m3sk
Averkningsförslag totalt under perioden: 58 m3sk (gallring)
Går det utifrån ovanstående information att säga om jag kan plocka ut 40-50 kubik ved (kubik alltså huggen och "kastad")?
Vem har gjort skogstaxeringen?.
Tips från mig:
Gallra/röj åkerkanterna enbart lätt så har du en riktigt bra "vedproducent" på ägorna.
-
Problemet är att gran har fördel över alla andra träd utom på väldigt bra och väldigt dålig mark. Hjälper man inte till så blir det nästan bara gran kvar till slut
Det är ju också därför man skall röja bort granen ojämnt, så lövet får utrymme och inte kvävs av granen.
Själv röjde jag härom året bort all gran från en avdelning ungskog som ligger 40-50m åt bägge sidor om bilväg, lövet står fortfarande tätt och behöver röjas igen. Har även nyss tagit upp stickspår för utkörning av frötallar.
Blir lättarbetat nära väg, bara skaffa en elvinsch till släpkärran och vinscha ut all björk (även ek och bok, men den får vara och växa, ek och bok behöver ha lite trångt för att bli raka) och tall till ved. Kvar blir någon form av kombination av ek, bok, björk och tall. Lite al också. Självfröat, så det var inte slöseri med pengar att röja bort granen tycker jag. Blir jättefint. Tallen gallrar jag nog bort i en förstagallring runt 25-30 års ålder, så blir resten löv. Tills dess, under åldern 10-25 blir det fint med rätt klent veduttag. Även sen också.
-
Det är ju också därför man skall röja bort granen ojämnt, så lövet får utrymme och inte kvävs av granen.
Själv röjde jag härom året bort all gran från en avdelning ungskog som ligger 40-50m åt bägge sidor om bilväg, lövet står fortfarande tätt och behöver röjas igen. Har även nyss tagit upp stickspår för utkörning av frötallar.
Blir lättarbetat nära väg, bara skaffa en elvinsch till släpkärran och vinscha ut all björk (även ek och bok, men den får vara och växa, ek och bok behöver ha lite trångt för att bli raka) och tall till ved. Kvar blir någon form av kombination av ek, bok, björk och tall. Lite al också. Självfröat, så det var inte slöseri med pengar att röja bort granen tycker jag. Blir jättefint. Tallen gallrar jag nog bort i en förstagallring runt 25-30 års ålder, så blir resten löv. Tills dess, under åldern 10-25 blir det fint med rätt klent veduttag. Även sen också.
Och sen om hundrafemtio år kommer en del fur att levereras till flottan som mastvirke.
-
Som ett riktigt dumhuvud har jag som livsprojekt att ta ner/bort all gran ur min skog på 28 ha. 8 ha avverkades redan av förra ägaren. Lyckligtvis hade de bara granplanterat 3 ha för en 10 år sedan.
Jag tar konsekvent ner all gran områdesvis och låter allt annat stå kvar - det mesta går iväg som massa, det som är värt att såga sågar jag för eget bruk, övrigt sparas till stolpar, gärdesgårdsstör och annat man kan använda senvuxna granslanor till.
På planteringarna röjer jag bort all gran och låter den ligga ett år för att sedan släpa ihop den och eldar upp allt och sprider askan. Det är det bästa med det hela - sprida askan av granplanteringshelvetet.
Jag återställer även åkerlyckor och skogsbetesmarker - som konsekvens får jag en ljusare och i mina ögon trevligare skog.
Ved plockar jag idag från röjning vid åkerkanter.
Alla förståsigpåare tycker att det jag gör är vansinne. Men man kan ju undra vad som är vansinne - grannen sålde en rotpost på 5 ha sluten granskog = tråkig monokultur som efter avverkning ser ut som en krigszon. Det är vad som kallas klokskap.
-
PopCorn - Vi hade kunnat vara bröder vi två, vi har åtminstone samma livsprojekt. Ett Sverige som det såg ut för 150 år sedan, innan granplanteringen sköt fart, det är något att kämpa för
-
Ja jag tycker då ni gör alldeles rätt. Vem ska komma och påstå nåt annat, det är ju er egen mark som naturligtvis ska skötas efter eget huvud! Eftersom allas huvuden funkar olika så får man ju automatiskt en fin variation...
Om färre lyssnat på "experter" hade vi haft ett vackrare landskap redan nu..
-
Om färre lyssnat på "experter" hade vi haft ett vackrare landskap redan nu..
Och tyvärr ett i pengar mindre värdefullt skogsbruk. Tyvärr är granen väldigt lönsam för den med storskaligt skogsbruk. Men precis som du säger, vacker skog blir det knappast
Det finns på en del platser i södra sverige försök med plantering av fågelbärsträd, vildkörsbär. En sådan skulle jag vilja besöka, kan tänka mig att den ger ett helt annat intryck än en mörk och dyster granskog
-
Och tyvärr ett i pengar mindre värdefullt skogsbruk. Tyvärr är granen väldigt lönsam för den med storskaligt skogsbruk. Men precis som du säger, vacker skog blir det knappast
Det där med lönsamhet är ju relativt. Om man är självverksam med motorsåg, så är kvistningen av gran extremt tidskrävande. Man klarar av att fälla, kvista och aptera ett mycket större antal lövträd eller tallar på samma tid som man tar hand om en gran.
Frågan är om de ökade tillväxten man får på ett granplantage väger upp att man antingen får lägga mycket, mycket mer tid eller lägga ut arbetet på en skördare och låta någon annan få betalt.
Som bekant har produktiviteten per timme höjts radikalt i skogen sedan man började med skördare+skotare, mycket färre personer tar hand om mer virke. Men är det lönsamt för skogsägarna, eller är det lönsamt för entrepenörerna, virkesinköparna och maskintillverkarna?
Jag vet skogsbönder som kan försörja två personer på hundra hektar skog, de kör motorsåg och skotning med traktor. Hundra hektar kan inte en person leva på om man skall låta entrepenörer och skördare göra allt.
Nedsidan är väl förstås att motorsåg är farligt arbete, speciellt jämfört med skördare.
Hur många fullvuxna granar hinner man med motorsåg på en timme? Jag har fällt, kvistat och apterat tio tallar på en timme vet jag, och då jobbade jag lugnt och metodiskt. Behövde inte ens tanka om motorsågen.
-
Jag funderar lite på hur stor lönsamhetsskillnaden mellan gran och löv är egentligen. Visst, tar man upp granen till timmerstorlek så är det ju en skaplig prisskillnad, men löv växer ju betydligt fortare så man borde ju kunna få ut löv-massa 2-3 ggr på samma tid och då är det väl ingen direkt skillnad, eller?
-
Jag funderar lite på hur stor lönsamhetsskillnaden mellan gran och löv är egentligen. Visst, tar man upp granen till timmerstorlek så är det ju en skaplig prisskillnad, men löv växer ju betydligt fortare så man borde ju kunna få ut löv-massa 2-3 ggr på samma tid och då är det väl ingen direkt skillnad, eller?
Beror på om du är skogsägare eller virkesinköpare...
Satsar man speciellt på t ex hybridasp så lär det klå gran rejält. Där hinner du med 3-4 generationer på samma tid som en granvända. 20 år från plantering till slutavverkning, och då gallrar man vid sju och 15 år också. Och nästa vända planterar sig själv gratis via rotskott, fast det blir förstås rejält med röjning när det blir 60 000 rotskott på en hektar...
Grejen med lövskog är väl att den kräver mer arbete, och inte bara röjning + gallring två gånger + slutavverkning. Man bör väl t ex stamkvista?
Sedan är det ju inte bara lövmassa man kan göra av t ex björk. Lövkubb. Brasved. Och det blir mycket mer grot av löv.
Massabruken och industrin är väl anpassade för barrmassa, så det är klart de vill man skall ha gran. Södra pratar i princip inte om något annat.
-
Jag tycker att det som Larso tar upp med frågan -För vem är skogen lönsam? är liksom den springande punkten ang. skogsbruk.
Låt säga att allt skogsbruk över en natt skulle bedrivas manuellt (motorsåg + på sin höjd en mini-skotare). Jag är övertygad om att fler fick arbete på så vis än de som blir av med sina jobb hos maskintillverkarna. Dessutom stannar mer av vinsten i Sverige. Idag är dom största tillverkarna uppköpta av utländska giganter (John Deere, Caterpillar m.fl) så det som den svenska skogen ger i allt högre grad slutar som amerikanska styrelsearvoden.
Småskalighet är inte bara nåt gulligt som några fantaster ägnar sig åt utan ett sätt för Sverige att leva bättre av rikedomen i skogen!
-
Ett utav skälen till att småskaligheten kommer tillbaka är nog rent ekonomisk.
Bättre att ha ett jobb i sin skog än att för småpengar låta andra föra bort rubbet.
Även storjordbruk (agrobussiness) har sin tid utmätt.
-
Även storjordbruk (agrobussiness) har sin tid utmätt.
Man kan drömma iaf. Men jag är tveksam. Allt fler regler och förordingar motverkar småskalighet. Nu skall ju rent av gårdsstöden bort för de som har färre än 4-5 stödrätter.
-
Åtminstone tycker man att statlig skog kunde delas upp i mindre lotter vid försäljning så den kom vanliga dödliga till gagn. Centern, som förut var ett landsbygdsparti (nu vet jag inte vad dom är..) borde ju arbeta för en levande landsbygd med bl.a såna initiativ. Mer skog till folket!
-
Åtminstone tycker man att statlig skog kunde delas upp i mindre lotter vid försäljning så den kom vanliga dödliga till gagn. Centern, som förut var ett landsbygdsparti (nu vet jag inte vad dom är..) borde ju arbeta för en levande landsbygd med bl.a såna initiativ. Mer skog till folket!
Svea Skog säljer ju faktiskt av skog successivt, och endast de som redan äger skog i kommunen får köpa. Fast speciellt små lotter är det inte, och det breddar ju inte antalet skogsägare direkt.
-
Nej jag var just inne och tittade på vad Sveaskog säljer i mellansverige och det ser ut som att dom valt att lägga sig på 150-200ha per skifte. Jag hade gärna sett att dom kunde sälja bitar på 10-25ha eller åtminstone 25-50ha. Mer arbete att administrera förstås men det är ju ett statligt företag så dom borde ju älska byråkrati?!
-
Här i trakten (5-6 mils radie) har jag inte sett en endaste skogsförsäljning där ytan är mindre än 100 hektar.. jag skulle vilja köpa till 2-10 hektar men det är bara fet-glömma, det kommer inte att komma ut någon sådan skog inom avstånd från gården under min livstid, tyvärr.
-
Tror inte att staten/Lantmäteriet, är intresserade av att gå tillbaka till mindre och utspridda brukningsenheter med sämre arrondering och därmed ökade kostnader som följd.
Därav Sveaskogs "strategi" att lägga sitt fastighetsutbud på omkr 100 ha eller större, och där kan oftast bara de som redan är storskogsägare vara med och finansiera köpet.
Givetvis då genom att flå av skogen från sina egna ägor.
Snacka om det perfekta "ekorrhjulet",,,,,,,
-
precis.. "ekorrhjulet".. hm ja jag får hoppas att diskussionen härinne om en samägd skog i stiftelseform kan utmynna i nånting så man får sin skogslott att pyssla om. Jag är i min krafts dagar och det vore ju väldigt synd om man hann bli 60år innan man kom över en bit skog..
-
Kan du komma över en bit skog när du är sextio så är det inte sent, jag har varit sextio ett tag, och aldrig skogat som nu.
precis.. "ekorrhjulet".. hm ja jag får hoppas att diskussionen härinne om en samägd skog i stiftelseform kan utmynna i nånting så man får sin skogslott att pyssla om. Jag är i min krafts dagar och det vore ju väldigt synd om man hann bli 60år innan man kom över en bit skog..
-
Nog finns det väl div småskiften till salu även i Bergslagstrakten?. (5-15 ha),,,,,, ;)
-
Jo helt kört är det inte så jag hoppas hitta något trevligt ställe inom en 3års-period och med lite tur hålla mig frisk så jag har en 30-40 år på mig att göra den till en varierad och artrik blandskog...
-
Det där med lönsamhet är ju relativt. Om man är självverksam med motorsåg, så är kvistningen av gran extremt tidskrävande. Man klarar av att fälla, kvista och aptera ett mycket större antal lövträd eller tallar på samma tid som man tar hand om en gran.
Frågan är om de ökade tillväxten man får på ett granplantage väger upp att man antingen får lägga mycket, mycket mer tid eller lägga ut arbetet på en skördare och låta någon annan få betalt.
Som bekant har produktiviteten per timme höjts radikalt i skogen sedan man började med skördare+skotare, mycket färre personer tar hand om mer virke. Men är det lönsamt för skogsägarna, eller är det lönsamt för entrepenörerna, virkesinköparna och maskintillverkarna?
Jag vet skogsbönder som kan försörja två personer på hundra hektar skog, de kör motorsåg och skotning med traktor. Hundra hektar kan inte en person leva på om man skall låta entrepenörer och skördare göra allt.
Nedsidan är väl förstås att motorsåg är farligt arbete, speciellt jämfört med skördare.
Hur många fullvuxna granar hinner man med motorsåg på en timme? Jag har fällt, kvistat och apterat tio tallar på en timme vet jag, och då jobbade jag lugnt och metodiskt. Behövde inte ens tanka om motorsågen.
Det mesta tyder på att mekaniseringen har varit mycket lönsam för skogsägarna om det är "traditionellt skogsbruk" dvs huvudsakligen produktion av sågtimmer, massaved och brännved av tall, gran och en del björk och asp, vi pratar om. Den som avverka med skördare tjänar knappast pengar på skogsägarens bekostnad. Trots att virkespriserna i realakronor fallit har skogsägarnas netto hållits uppe tack vare väsentligt sänkta kostnader. Det har också lett till att det blivit allt mindre "lönsamt" att själv, manuellt avverka med motorsåg i konventionell skog.
Om man kan leva på 200 ha skog eller inte vid "traditionellt skogsbruk" har mycket lite med om man gallrar och slutavverkar i egen regi eller låter göra det med maskiner. Det spelar väsentligt större roll hur man finansierat sitt skogsköp. 200 ha bördig skog i södra Sverige med minimala skulder kan naturligtvis uthålligt ge avsevärt med pengar i handen årligen om skogen har bra åldersstruktur och avverkar tillväxten.
Det skulle motsvarande värde insatt på ett bankkonto eller som aktier i ett antal stabila företag också göra.
Att avverka "fullvuxen" skog med skördare oavsett om du ställer en skärm eller lämnar fröträd och få virket utkört till bilväg kostar normalt under 100 kr/m3 fub. Vid korta avstånd och stora träd kanske 70 kr. Virkesmarknaden fungerar i praktiken så att det är en tvåprismarknad. Priserna för virke vid bilväg (leveransvirke) är i princip officiella och betalas enligt en prislista. Utöver listan kan det gå att få diverse tillägg beroende på volym, årstid, vägstandard, vilken relation man har till köparen osv. Tilläggen är dock oftast ganska modesta. Sen finns marknaden för skog på rot (rotposter och leveransrotköp) där är det anbudsgivning från köparna som gäller och priset är oftast ett pris per m3fub, oavsett vilket sortiment det visar sig bli. Dessa priser är under perioder med stor efterfrågan på virke ofta väsentligt högre än listpriserna. Skillnaden är i många fall betydligt större än vad avverkningskostnaden är. Dvs du skulle få sämre betalt för virket om du själv högg ner det och lade upp det vid bilväg, än om köparen bekostar avverkningen och gör den med sina maskiner.
Ett konkret exempel är en god vän som själv avverkade ett objekt på sin fastighet, körde ut det till bilväg med sin traktor och sålde det som leveransvirke med sedvanliga tillägg för att han har en lång relation med köparföretaget osv. Något senare säljer han ett närliggande objekt av jämförbar skog på rot. Betalningen för den avverkningen (från samma företag) var högre per m3fub än för det virke han själv huggit och kört fram och sålde färdigt vid bilväg. Det var inte ens under en riktig virkeshausse. som det var under 2007-2008 på sina håll i landet.
Med den prestation Larso anger, 10 träd/h och antagandet att medelvolymen på dessa är 0,2 m3fub presterar han 2 m3fub/h. Sen ska virket också köras ut till bilväg. Om vi antar att det kostat 80 kr/m3fub att avverka och köra ut motsvarande mängd med skördare och skotare och att skördningen kostade 50 och skotningen 30 så har Larso 100 kr/h på att göra jobbet själv. Från det ska dras kanske 30 kr/h för motorsåg, bensin, skyddsutrustning mm. Och i risig granskog är troligen prestationen väsentligt sämre per timme.
Detta förutsätter att objektet man säljer inte är extremt litet, vilket inte är något problem om man har 200 ha. Har man mindre skog har man dock utmärkta möjligheter att fördela sina skogsinkomster över tiden och på så vis få en jämn inkomst att betala skatt för även om man kanske gör en större (och mer välbetald) avverkning var 10e år. Då ska man naturligtvis försöka passa på när efterfrågan är god och priserna höga.
Levererar man sitt virke till skogsägarföreningarna fungerar inte detta. De betalar (det kan finnas undantag som det talas tyst om) prislistan plus eventuella premier, och tar betalt för den verkliga avverkingskostnaden, ofta med ett påslag för administrationen av avverkningen etc. Men ger sig inte in i budgivningar på rotposter eller leveransrotköp. De föreningar som fungerar väl, som exv Södra delar sedan i stället ut sina vinster som efterlikvider och utddelning på insatskapital osv. Därmed får skogsägaren glädje av högkonjunkturvinsterna den vägen, även om virkespriserna ofta inte når samma höjder som på anbudsmarknaden. I Mellansverige finns dock ingen skogsägarförening som är välfungerande och lönsam och därmed får skogsägarna i stort sett inga andra intäkter från föreningen än virkeslikviden. Och då vill jag påstå att det är en mycket dålig affär att leverera dit.
Om man inte avser att bedriva ett skogsbruk som är så väldigt annorlunda att det nästan inte går att använda maskiner för att avverka (mer avancerad ädellövskogsskötsel, masurbjörk, fågelbär, vrilar, skogsbruk med annat förstahandsmål än virkesproduktion osv) så har man otroligt dåligt betalt för att själv avverka och köra fram virke. Däremot är röjning plantering planering och annat mycket lönande att göra själv, om man har/skaffar någorlunda handlag.
-
Vettigt och balanserat inlägg. Även intressant om skogsägarföreningarna. Har också uppfattningen att de ofta blåser sina egna medlemmar.
Naturligtvis är det inköpspriset och finansieringen av skogen som är avgörande för lönsamheten. Är det kontantköp så måste man förstås jämföra med den relativa avkastningen på kapital man kunde fått någon annanstans, så även då bör man räkna med ränta.
Med den prestation Larso anger, 10 träd/h och antagandet att medelvolymen på dessa är 0,2 m3fub presterar han 2 m3fub/h. Sen ska virket också köras ut till bilväg. Om vi antar att det kostat 80 kr/m3fub att avverka och köra ut motsvarande mängd med skördare och skotare och att skördningen kostade 50 och skotningen 30 så har Larso 100 kr/h på att göra jobbet själv. Från det ska dras kanske 30 kr/h för motorsåg, bensin, skyddsutrustning mm. Och i risig granskog är troligen prestationen väsentligt sämre per timme.
Ett tillägg här är att en timmerstock (rotstock) på 3.1m i längd och 30cm ub i toppen är minst 0.3*0.3*3.14*3.1/4=0.22m3fub. För 25cm blir det 0.15 m3fub. För 20cm blir det 0.097 m3fub. Minst. Nu har jag räknat på en cylinder och inte på en kon, så det blir lite mer i verkligheten. (Södra mäter även timmer i m3fub och inte m3to).
När jag pratade om 10 träd/h så var det hyfsat stora tallar som gav en rotstock enligt ovan och 2-3 ytterligare timmerstockar, plus 1-2 klenare massastockar. Säg 0.15 m3fub massa och 0.3+0.15+0.1=0.55 m3fub timmer. (Ja, det blir en del dåligt klassat timmer förstås, och ibland får några stockar bli massaved istället pga alldeles för dålig kvalitet).
Det är alltså inte 0.2 m3fub per träd, utan 0.7 m3fub per träd. Får man 300:- ex moms för massan och 400:- ex moms i snitt för timret, så är det 45+220=265 SEK ex moms per träd. Blir en "hyfsad" timpenning, nog för att lägga ut skotningen externt.
Nu är vuxen tallskog kanske ett dålig exempel, men min grundtes att det hade gått långsammare motormanuellt med motsvarande granskog står jag för.
Så vad blir timpenningen med ovanstående träd? Jag skulle säga att det blir en ruggigt bra timpenning. Brutto ser det ut som 2650:- SEK i timmen, dra bort kostnad för motorsåg och skotning. Tror nog att man ändå ligger på extremt bra lön. 2650:- minus säg 7*50=350 SEK för skotning och 50 SEK för motorsågen. Det är alltså en timpenning på 2300:- SEK. Netto. Det är högre än en senior IT-management eller ledningsgruppskonsult som ligger på 1500-2000 SEK i timmen, brutto. T o m högre än vad en bilmärkesverkstad tar för service av bil eller byte av en lampa...
Då är det snarare så att man kanske skall lägga ut mer tidskrävande gallringar på entrepenörer med skördare, men ta (iaf tall) slutavverkningen själv med motorsåg...
2300:- SEK i timpenning, netto före skatt, tycker jag är bra. Vad tycker ni? För all del, halvera pga kvalitetsbrister på många stockar, vilket är en kraftig överdrift, specielt som massaved betalar sig med 300:- mot timmer på 400:- (så pass lågt då jag apterar korta stockar 3.1 eller 3.7m pga egen skotning med småskalig utrustning, och som sagt en och annan timmerstock av dålig kvalitet), så någon halvering blir det inte ens om man lägger allt i massahögen.
Fast jag misstänker att jag räknat fel. Men det var faktiskt 10 träd.
Gungor och karuseller. Den egna skotningen tar så pass mycket mer tid än fällning, kvistning och aptering, att timpenningen i slutändan inte blir lika bra.
-
Jag klämmer sällan så mycket som 10 träd om dan, är det gallring är det förståss mycket mer.
Men stora lövträd, kan det bli ungefär 12 kubik ved,(om jag nu lägger en hel dag på det, och har lite hjälp, med att klyva).
Det har ett värde på ca 3500:- kr, när hjälp och andra kostnader är betalda.
Jag har ingen skog, och det finns ändå mycket att göra.
Omkostnaderna är små, men arbetsintensiva.
Ingen kanonlön men inte heller dålig.
Om jag skulle jobba ihop pengar till egen ved skulle jag ju behöva en bruttolön på över 5000:- den dagen.
Ved jag säljer har då ett lägre lönsamhet, så jag säljer inte så mycket ved.
-
Jag klämmer sällan så mycket som 10 träd om dan, är det gallring är det förståss mycket mer.
Men stora lövträd, kan det bli ungefär 12 kubik ved,(om jag nu lägger en hel dag på det, och har lite hjälp, med att klyva).
Det har ett värde på ca 3500:- kr, när hjälp och andra kostnader är betalda.
Visst är det så. Ovanstående exempel om 10 trän på en timme a sju m3fub, blir åtminstone 14 kubikmeter ved med lite mer arbete, och betalar då åtminstone 4200:- ex moms, brutto. Som synes räcker det med 10 träd om dagen, från fällning till färdig ved, så har man en bra bruttotimpenning om 4200/8=525:- SEK per timme. Högre än många vanliga IT-konsulter idag.
-
Men skulle det gå att sälja så mycket ved?
Finns det så stor efterfrågan?
-
Men skulle det gå att sälja så mycket ved?
Finns det så stor efterfrågan?
Min erfarenhet är att man säljer lika mycket ved som man annonserar, iaf i Göteborgsområdet. Enbart på hemsidan och antagligen Google-sökningar sålde jag ca 50 kubikmeter ved förra året, och jag fick tacka nej till massor som hörde av sig trots att jag skrivit att veden var slut. Skulle man sätta ut annons så skulle man nog kunna sälja mer ändå.
-
Ved är kanske mindre handelsvara i skogsdistrikten, där var och varannan har tilllgång till egen ved.
Men vedhandeln ökar det är definitivt inte en branch i vikande.
Här var det en som lånade ett större belopp till en vedprocessor, banken var positiv pga "marknades positiva utveckling", således goda framtidsutsikter.
Vi importerar ved i ganska stor omfattning, för att det inhemska behovet är stort, och konkurrerar tom med massa.
-
Vettigt och balanserat inlägg. Även intressant om skogsägarföreningarna. Har också uppfattningen att de ofta blåser sina egna medlemmar.
Ett tillägg här är att en timmerstock (rotstock) på 3.1m i längd och 30cm ub i toppen är minst 0.3*0.3*3.14*3.1/4=0.22m3fub. För 25cm blir det 0.15 m3fub. För 20cm blir det 0.097 m3fub. Minst. Nu har jag räknat på en cylinder och inte på en kon, så det blir lite mer i verkligheten. (Södra mäter även timmer i m3fub och inte m3to).
När jag pratade om 10 träd/h så var det hyfsat stora tallar som gav en rotstock enligt ovan och 2-3 ytterligare timmerstockar, plus 1-2 klenare massastockar. Säg 0.15 m3fub massa och 0.3+0.15+0.1=0.55 m3fub timmer. (Ja, det blir en del dåligt klassat timmer förstås, och ibland får några stockar bli massaved istället pga alldeles för dålig kvalitet).
Det är alltså inte 0.2 m3fub per träd, utan 0.7 m3fub per träd. Får man 300:- ex moms för massan och 400:- ex moms i snitt för timret, så är det 45+220=265 SEK ex moms per träd. Blir en "hyfsad" timpenning, nog för att lägga ut skotningen externt.
Nu är vuxen tallskog kanske ett dålig exempel, men min grundtes att det hade gått långsammare motormanuellt med motsvarande granskog står jag för.
Så vad blir timpenningen med ovanstående träd? Jag skulle säga att det blir en ruggigt bra timpenning. Brutto ser det ut som 2650:- SEK i timmen, dra bort kostnad för motorsåg och skotning. Tror nog att man ändå ligger på extremt bra lön. 2650:- minus säg 7*50=350 SEK för skotning och 50 SEK för motorsågen. Det är alltså en timpenning på 2300:- SEK. Netto. Det är högre än en senior IT-management eller ledningsgruppskonsult som ligger på 1500-2000 SEK i timmen, brutto. T o m högre än vad en bilmärkesverkstad tar för service av bil eller byte av en lampa...
Ja så kan man räkna om man ser virkesvärdet som ersättning för arbete och inte jämför med alternativet, dvs låta någon annan avverka. Träden har ett avsevärt värde redan på rot. Det enda jag anser man kan se som arbetsinkomst är den "förädling" man åstadkommer genom att avverka och transportera träden till bilväg. De beskrivna tallarna är rejäla träd. Hade det varit fler (exempelvis en fröträdställning) så det varit ett "normalstort" avverkningsobjekt borde avverkning´och skotning inte kostat mer än ca 80 kr/m3fub. Enligt mitt sätt att se det hade du då fått 265 kr/träd för virket minus 42 kr/träd för avverkning och skotning. Det är de 42 kronorna per träd som är ersättningen för förädlingen dvs avverkningen. Hade du sålt motsvarande avverkning på anbudsmarknaden hade priset vid god efterfrågan sannolikt varit så mycket högre än vad leveransvirkespriserna är att du s a s fått avverkningen gratis och kanske mer därtill.
Att avverka tall med en medelstam på 0,7 m3fub går ganska snabbt även manuellt. Det är dock få förunnat att någon stor del av deras avverkningsbara skog är av det slaget. Avverkningsobjekt med en medelstam på 0,7 m3fub är överhuvudtaget ovanliga, och allt ovanligare ju längre norrut man kommer...
Och som du skriver, prestationen i gran är väsentligt lägre.
Om man däremot gör som någon annan beskrev, tar vara på virke som annars inte tagit till vara då är virkets alternativvärde noll (om man inte värderar död ved i skogen osv). Hela virkesvärdet blir då ersättning för arbete. Exempelvis "bortglömda" röjningar med många stammar som kan bli bra ved, men är mycket dyra att avverka komventionellt, människor som vill bli av med träd från tomten där man kan få betalt både för att fälla och frakta bort träden samt sälja virket. Spridda vindfällen brukar också gå att köpa mycket billigt "på rot"
-
Ja så kan man räkna om man ser virkesvärdet som ersättning för arbete och inte jämför med alternativet, dvs låta någon annan avverka.
Det är de 42 kronorna per träd som är ersättningen för förädlingen dvs avverkningen. Hade du sålt motsvarande avverkning på anbudsmarknaden hade priset vid god efterfrågan sannolikt varit så mycket högre än vad leveransvirkespriserna är att du s a s fått avverkningen gratis och kanske mer därtill.
Att avverka tall med en medelstam på 0,7 m3fub går ganska snabbt även manuellt. Det är dock få förunnat att någon stor del av deras avverkningsbara skog är av det slaget. Avverkningsobjekt med en medelstam på 0,7 m3fub är överhuvudtaget ovanliga, och allt ovanligare ju längre norrut man kommer...
Och som du skriver, prestationen i gran är väsentligt lägre.
Om man däremot gör som någon annan beskrev, tar vara på virke som annars inte tagit till vara då är virkets alternativvärde noll (om man inte värderar död ved i skogen osv). Hela virkesvärdet blir då ersättning för arbete.
Du har naturligtvis rätt om att man bör titta på alternativkostnaden.
I mitt tallfall här handlar det om 0.5 hektar återställning av betesmark. För lite mark för att vara intressant för skogsbolagen, så det är "bortglömd" mark. Dessutom kan jag ju inte ha körskador på den marken, så jag måste ta det själv.
Frötallar... Har frötallar i den andra skogen. Grövre och högre. Många ger över 1 m3fub per styck.Tog även ner några motsvarande i hemskiftet när jag gjorde om lite skog till renare ekskog. Rotstock på över 40cm toppmätt. Står dock kvar några som var svåra att fälla utan att de fastnar i en ek samtidigt. En av dem är extremt grov och hög, kan nog ge över 1 m3fub. Men som sagt, få förunnat att ha några större mängder sådana träd.
Skall gallra ur de klenare tallarna ur en annan framtida avdelning ekskog (nästa vinter?), men hälften av tallarna där är grövre, och får nog stå kvar några 5-10 år till efter gallringen så ekarna får växa till sig i konkurrens och bli hyfsat raka. I idealfallet är det 25 eller 30-årig ekskog när man tar ner de sista ekarna i den avdelningen någon gång. Sådant måste man göra motormanuellt, skulle jag ta in en skördare för gallringen av den avdelningen skulle den köra ner alla yngre ekar.
Våran granskog i andra skiftet skall förstagallras "när som helst" av Södra. Blev "lite" förbannad när de förröjde bort några hundra ungplantor bok och ek som gömde sig bland granarna (Södra vill bara att allt skall vara gran), men jag hann åtminstone märka upp all större bok, ek och oxel med naturvårdsband, så de låter dem vara och de kan fortsätta fröa av sig. Skall försöka få dem att friställa dem med åtminstone 10m, så det kan etablera sig nya plantor runt dem, sen får jag springa runt och röja bort granplantorna där, och vid nästa gallring snitsla in varje sådant område med naturvård.
-
I den här iofs intressanta siffer-excersisen glömmer ni väl ändå själva syftet med eget arbete med sågen? Att slippa få sin skog sönderkörd av stora maskiner...
Om man, som dom flesta skogsägare tyvärr tycks göra, prioriterar tid på sofflocket så går det säkerligen att försvara ekonomiskt.