Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: Attes matte skrivet 03 dec-08 kl 22:50
-
Jag har börjat fundera på att installera ett minireningsverk på nya gården istället för att pula med trekammarbrunn och infiltration och sånt eftersom båda grannarna säger att deras infiltration funkar sådär. Det är väldigt lerig jord och nån slags kompakt pinnmo på hela tomten, och markens egen dränering är näst intill obefintlig. Tomten är dessutom väldigt plan. Det är bara ett par decimeters höjdskillnad på högsta och lägsta punkten.
Det reningsverk jag "fastnat" för är Evergreens Bio Cleaner http://www.evergreensolutions.se/files/prod1.html
Är det nån här som har nån erfarenhet av dessa?
Jag tänkte prata med kommunen oxå och höra vad dom har för förslag och idéer, men det vore intressant att höra om privat-personers erfarenheter.
Vilka fördelar och nackdelar finns med dessa små mackapärer...?
Mycket tacksam för svar.
/Sara
-
Ingen...? ???
/Sara
-
Jag installerade ett minireningsverk förra året, en Ecobox F3.
Mitt tips är att först höra med komunen om vilka avlopps lösningar som är tilllåtna för det är olika i olika komuner. I min komun så är det inte tillåtet att bara ha trekammarbrunn och infiltration utan man måste också ha nån sorts fosfor rening utöver det för att det ska bli godkänt.
Jag har också tung ler- jord och den enklaste lösningen blev ett mini reningsverk och kostnaden är ungefär lika mycket som för de andra lösningarna som min komun godkänner. Fast nu köptes den direkt ifrån tillverkaren och gräv- jobbet utfördes av en bekant så det blir ju billigare än att anlita en firma.
Det är inte mycket underhåll som behövs, ett filter ska rengöras en gång per år och det är bara att spola av med en vatten slang så är det klart.
Men däremot så behövs den slam- tömmas lite oftare. För mig som bor ensam räcker det med en gång per år men är man fler så ska den tömmas två gånger per år och om man är väldigt många så blir det ju fler gånger.
Jag är nöjd med mitt val, det är inget som krånglar än så länge.
Hoppas att jag kunde hjälpa dig lite även om jag inte har någon erfarenhet av Evergreens Bio Cleaner .
Mommo.
-
Tack för infon!
Det är ju såklart intressant oavsett vilket märke det är på verket.
Vad slutade prislappen på för er?
Jag kommer oxå att lösa grävningen privat, så ett prisexempel exklusive grävjobbet är perfekt.
Är det nån fler som installerat ett minireningsverk (oavsett tillverkare) får ni gärna dela med er av erfarenheter.
/Sara
-
Minnet är dåligt men ca 45 000 kr kostade det nog. Men då är frakten och lite grus inräknat.
Lycka till!
-
Det var ju inte så himla blodigt...
Ska prata med kommunen nu oxå och höra vad dom har att säga... ;)
/Sara
-
Hej!
Jag och min sambo funderar också på att installera minireningsverk och är inne på WehoPuts, en variant där slammet hamnar i filterpåsar som sedan kan komposteras (påsen byts 4 ggr/år). På så sätt behöver man inte slamtömma. Men vi är än så länge inte säkra på vad kommunen säger om den typen av lösning.
Sen funderar vi på ev. "efterpolering". Troligtvis kan man inte låta utloppet gå rakt ut efter minireningsverket utan ska leda det genom ett s.k. resorptionsdike (är det någon som har en bra beskrivning på ett sådant!?).
Priset för reningsverket hamnar dessvärre på uppåt 78 000 kr inklusive en tillsats som gör att det går att använda även för fritidsboende. Kanske är det dumt att investera så mycket pengar i ett avlopp till en liten stuga. Å andra sidan räknar man då med att det ska hålla länge och uppfylla även framtida reningskrav.
-
Jag har lagt planerna på minireningsverket på hyllan så länge, mest för att det verkar kosta en massa i drift.
Det kommer istället att bli en upphöjd markbädd. Vi får se hur det löser sig... ;)
Till ett fritidsboende skulle jag inte investera så mycket pengar på ett minireningsverk. Då skulle jag välja dass eller nån slags mulltoa eller liknande.
/Sara
-
Vi vill både kunna använda och sälja huset med permanentstandard, så någon slags avlopp får det bli, återstår att se vilket. :-\
-
Enligt tillförlitliga uppgifter (Naturvårdsverket.se LUV-projekt )kostar ett minireningsverk ca 9000:-/år, med kaptital och drift.
Godkänt torrtoasystem med kompostering och urinsep ca 2000:-.
-
Enligt tillförlitliga uppgifter (Naturvårdsverket.se LUV-projekt )kostar ett minireningsverk ca 9000:-/år, med kaptital och drift.
Godkänt torrtoasystem med kompostering och urinsep ca 2000:-.
Vad menar du med "kapital"...?
/Sara
-
Kapital är vad anläggningen kostar fördelat på anläggningens livstid, + finansiering.
-
Ah... :)
Det var dyrt det... :-\ Tur jag la det på hyllan så länge. ;)
/Sara
-
Se oxå upp med infiltrationsbäddar, de kan ha en livslängd på 10 till 15 år, och sedan ska alla massor behandlas som miljöfarligt avfall, och det kan kosta flera tiotusentals kronor att byta bädd.
Enskillda avlopp kan således bli dyra, två personers hushåll släpper ut 16 kilo kväve och 6 hg fosfor, reningen beräknas bli ca 70% till 90%.
Reningskostnaden är för ett minireningsverk då 600:-/kg för kvävet. Rätt mycket högre kostnad än för kväve/fosforhantering i jordbruket.
Att själv ta hand om toaavloppet och återbruka näringen är miljömässigt bäst och oxå billigast.
Lagstiftningen har skärps, så i längden får vi inte ha trekammarbrunn för toaavlopp.
-
Se oxå upp med infiltrationsbäddar, de kan ha en livslängd på 10 till 15 år, och sedan ska alla massor behandlas som miljöfarligt avfall, och det kan kosta flera tiotusentals kronor att byta bädd.
Enskillda avlopp kan således bli dyra, två personers hushåll släpper ut 16 kilo kväve och 6 hg fosfor, reningen beräknas bli ca 70% till 90%.
Reningskostnaden är för ett minireningsverk då 600:-/kg för kvävet. Rätt mycket högre kostnad än för kväve/fosforhantering i jordbruket.
Att själv ta hand om toaavloppet och återbruka näringen är miljömässigt bäst och oxå billigast.
Lagstiftningen har skärps, så i längden får vi inte ha trekammarbrunn för toaavlopp.
Är det årliga siffror du pratar om här?
Kan man sköta bädden på nåt sätt så att den inte mättas så fort? Och hur vet man när en infiltrationsbädd måste bytas?
/Sara
-
Ja det är årliga kostnader.
En infiltrationsbädds livstid är svår att ställa prognos på. I en del fall fungerar den inte alls från början och i bästa fall 20 år.
Man kommer sannolikt att testa och kräva att den åtgärdas när det är dags.
Hela ideen med infiltration i t.ex sand är inte bra, man deponerar ju näringsämnena, och sen ska de grävas upp och sannolikt deponeras som miljöfarligt avfall.
En ytligare bädd med vegitation som binder näringen är betydligt bättre.
Bäst är kompostering och gödsling i odlingsland, först då kan man tala om cirkulation.
Det finns lite olika alternativ för att åstadkomma detta, det billigaste är en mulltoa, och varmkompost.
Sedan finns det mer lättanvända system med toalett utan eller lite vatten som använder vakumsug och skiten transporteras till en behållare som bryter ner med bakterier och kompostmask. (http://www.bioglobe.se/)
-
Mulltoa kommer det inte att bli. Däremot kommer jag nog att använda mitt befintliga utedass en hel del. (Är det bara jag som tycker att utedass är mysiga?? ??? )
Nåt jag har "hört" är ju att man absolut inte ska ha nån växtlighet i infiltrationsbädden eftersom rötterna sätter igen rören. Stämmer det? Jag var nämligen lite sugen på att plantera nån salix-variant på gården. Jag har ju en hel del kaniner som behöver gnaga... ;) Skulle man kunna plantera pil på infiltrationsbädden?
Förresten, appropå utedass... Kan en slamtömningsbil även ta reda på det som hamnar i dasset? Jag vill verkligen inte kompostera... inte det i alla fall... :-[
/Sara
-
Salix är mycket bra för att ta upp närsalter, en infiltrationsbädd och en rotzon konstureras inte lika. Man bevattnar i princip odlingen(pil är väl salix även det).
Hantera skiten kan göras ganska smärtfritt, det ÄR INTE FARLIGT om man tvättar sina händer, och efter kompostering är det mull.
Den moderna västerländska människan har uppfostrats till att hantera latrin är både äckligt och en syssla för kastlösa, ingen annan vettig grund finns.
Den konstgjorda gödseln är mer kulturellt hygienisk än naturligt hygienisk.
Men om latrinservice finns i alla kommuner så, det får du kolla.
-
Jag vet att skiten inte är farlig... Slakta, flå, ta ur, stycka, mocka i stallet, gräva... inga problem, det gör jag. Men skyfflar folk-dynga gör jag bara inte om jag inte har en bössa riktad mot mig.
Nog pratat om det. ;)
Japp, pil är en salix-art. Det skulle ju vara super om jag kunde dra nytta av näringen på det sättet. Men en rot-zon trodde jag var i princip en damm med växter i. Salix kan man dock inte ha stående i vatten på det sättet. Eller kan man leda ut vattnet från trekammarbrunnen till en salix-odling utan att det rinner på ytan?
/Sara
-
Ja och detta hänger på lokala förhållanden hur man gör, och det är möjligt om du får tillstånd i din kommun. Detaljkunskap hur en sådan rotbädd ska byggas förmår jag nog inte åstadkomma, det finns säkert någon som kan ge råd mer lokalt.
Systemet räknas som mycket bra.
-
Strålande... Då ska jag googla lite på det...
Tack!
/Sara
-
Ha hur många pilar du vill men jag skulle inte placera någon närmre än 30m från någon rörledning jag har. Det samma gäller poppel mm.
-
30 meter? Det låter som lite overkill på säkerhetsavstånd... ;) Dåliga erfarenheter, eller? ;)
/Sara
-
Asp (Populus Tremula) har ett rotsystem som slår det mesta (allt?) i vår natur, popplar kanske är nåt liknande.
Såna borde vara användbara i rotzoner, däremot inte i närheten av infiltrationsrör.
En variant om det är dåligt fall och tät jord skulle kunna vara vacuumtoalett.
Det här paketet (http://www.wostman.se/norrtalje.html) ska enligt uppgift kosta ca 25000 kr plus installation.
Fördelen är att det blir liten vattenåtgång, relativt lätt att installera (ca 50 mm plastslang till tanken), oberoende av fall.
För BDT-avloppet är nog en upplyft infiltration mer pålitlig i åretruntdrift, än en rotzon.
Jag tror den senare i stort lägger av när det är lite tjäle i jorden.
-
Nja, snarare erfarenhet, det ger ju mycket jobb. Om 20-25 meter inte är något problem känns ju knappast 30m som overkill. Fäll en asp utan ringbarkning och mät från stubben till de yttersta rotskotten och då känns ändå asp som amatörernas afton. Har sett poppelrötter som tre år efter plantering totalt fyllt iof betongrör. Inte på min gård iaf och om om grannen om jag hade någon tillräckligt nära började med sådant skulle jag be honom ta ner träden eller börja smyga runt med kopparspik på nätterna :o
I övrigt anser jag att popplar är tjusiga bara de står långt från ledningar.
-
På www.nuvaren.se kan ni se ett fullgott alternativ. Det är ett biologiskt reningsverk som tar bort nästan all kväve och upp till 95% av fosfor, utan att använda kemikalier. Utan att ansluta till dyra filter och som inte behöver slamsugning!!!
-
Många här söker nog lösningar där man tar till vara kväve och fosfor istället för att "reducera" i ett minireningsverk. Om man gör reklam för en produkt så är det kanske lämpligare under Annonser?
-
Någon som har erfarenhet av Folke Gunthers "levande väggen"?
-
Någon som har erfarenhet av Folke Gunthers "levande väggen"?
Menar du den här? http://www.holon.se/folke/projects/openliw/openlev.shtml (http://www.holon.se/folke/projects/openliw/openlev.shtml)
Näe, men tack för tipset.
-
Vill man ta vara på fosforn så kolla www.bioptech.se Jag kan säga det med en gång så ingen tror något annat: Ja, jag har viss liten anknytning till bolaget i fråga men det har snarast tillkommit för att jag tror på lösningen.
-
Jag har läst på hemsidan om poloniten och uppfattat följande: Polonit är en bergart som bryts i Polen i stora dagbrott. Innan det kan användas i avloppsreningen processas det och hettas upp i en naturgaseldad ugn. Sedan transporteras det till Sverige. Det går åt 500 kg i en sk. kretsloppsbrunn och där är Polonitens uppgift att binda fosfor och metaller. Kvävet ska alltså tas om hand på annat sätt. Varje eller vartannat år ska poloniten bytas ut mot nya 500 kg och den använda ska spridas på jordbruksmark.
Detta känns varken särskilt kretsloppsanpassat eller klimatvänligt. Jag tror på avloppslösningar där vi kan ta tilll vara näringsämnena utan att orsaka miljöproblem på annat håll.
-
den mesta jordbruksmarken tillförs även kalk så kvittar ju egentligen, jag tycker iof urinseparering i plasttankar är jättekonstigt när man ändå kan pissa var man vill ;D
-
den mesta jordbruksmarken tillförs även kalk så kvittar ju egentligen, jag tycker iof urinseparering i plasttankar är jättekonstigt när man ändå kan pissa var man vill ;D
Ja visst, är man kille kan man pinka nästan var som helst. Inte lika jävla lätt för en tjej. >:(
Nu är i alla fall min avloppsanläggning klar. Det blev en vanlig trekammarbrunn i plast, en pumpbrunn och en fördelningsbrunn och en upphöjd infiltrationsbädd, 16-17 meter lång.
Har ingen aning om vad det kostade i slutändan eftersom fakturan innehöll alla komponenter till golvvärmesystemet oxå.
/Sara
-
Om det inte är förbjudet, så tänkte jag att jag kunde länka till en produkt av företaget jag jobbar på... :-)
http://www.wehoputs.com/
Marknadsledare här i Finland och försäljningen är på uppgång i Sverige. Min bror har ett sådant installerat hos sig, som också flera arbetskamrater, och de är nöjda. Kostar inte mycket i underhåll/el, ger med bra marginal godkända reningsresultat och behöver inte tömmas så ofta.
-
Morsning!
Eftersom att vår #%&#! kommun är så slut i huvudet måste vi göra en ny avloppsanläggning och jag funderar på ett minireningsverk.. Är det någon som har koll på vad den rena driftskostnaden är på ett sådant? D.v.s. elförbrukning/kemikalier under ett år.. På ett ungefär då..
Jag tittade lite tidigare i denna tråd och då kom denna länk upp:
http://www.nuvaren.se/?q=node/8
Men jag är inte alls bevandrad i detta område så jag har ingen aning om vad det är jag ser.. :) Kommer denna pryl till UTÖVER en trekammarbrunn eller är detta en "trekammarbrunn" och infiltrationsbädd i ett?
-
Det ska inte behövas nåt annat än ett reningsverk. Så det blir alltså istället för trekammarbrunn och markbädd.
Men hur mycket det skulle kosta i drift har jag liiite dålig koll på. Jag kom aldrig riktigt så långt i mina efterforskningar. Men om jag skulle dra till med en vild gissning så skulle jag säga kring två tusen per år. Det är förutom ström och slam-tömning oxå kemikalier som ska köpas...
/Sara
-
Vad sägs om detta? Inga kemikalier eller el. :)
Ecobox® F3
- ett minireningsverk för enskilda hushåll och fritidshus
ett komplett reningsverk för fritidshus och enskilda hushåll med
slamavskiljare och biologiskt filter i en och samma enhet.
en enkel och miljövänlig lösning för rening av avloppsvatten.
kompakt och utrymmessnål vilket underlättar placering och installation.
testad och godkänd av oberoende parter.
inga rörliga delar som kräver underhåll.
varken kemikalier eller elektricitet behövs.
I Ecobox® F3 sker reningen av avloppsvattnet i ett filter som består av
naturliga material, där både filtrering och biologisk nedbrytning
samt fosforreduktion erhålls.
http://www.seab.ecot.se/f3.htm
-
Ja, Tant Jansson... Något liknande tittade jag också på för ett par år sedan och ville använda mej av. Min kommun sa nej. Det var "en för enkel lösning".
-
Jag pratade med kommunen för något år sedan. När jag upptäckte denna smarta sak.
Här, i Linköping, är det ok att installera denna om man fixar urinsepareringen på något sätt. För här måste alla nyinstallationer ha urinseparering.
-
Den hemsida gav upphov till fler frågor än svar:
Vadå naturmaterial?
Sker den biologiska reningen i samma material som fosforupptaget?
I så fall borde inte materialet när uttjänt klassas som farligt avfall då?
osv, osv....
-
Jag vet att skiten inte är farlig... Slakta, flå, ta ur, stycka, mocka i stallet, gräva... inga problem, det gör jag. Men skyfflar folk-dynga gör jag bara inte om jag inte har en bössa riktad mot mig.
Nog pratat om det. ;)
Japp, pil är en salix-art. Det skulle ju vara super om jag kunde dra nytta av näringen på det sättet. Men en rot-zon trodde jag var i princip en damm med växter i. Salix kan man dock inte ha stående i vatten på det sättet. Eller kan man leda ut vattnet från trekammarbrunnen till en salix-odling utan att det rinner på ytan?
/Sara
pil/salix har väldigt långa trassliga rötter så om jag vore dej skulle jag inte sätta det vid avlopps rör! ska sitta minst 5 m från bebyggelse tror jag det va....
-
pil/salix har väldigt långa trassliga rötter så om jag vore dej skulle jag inte sätta det vid avlopps rör! ska sitta minst 5 m från bebyggelse tror jag det va....
5? Tror det snarare är 15m.
-
Så vitt jag förstår består filtret av stenull. Men hur återvinns näringen ur den, kan man verkligen kompostera stenull?