Alternativ.nu
Bygga & Bo => Vatten och avlopp => Ämnet startat av: Palleman skrivet 02 nov-08 kl 18:16
-
Läste lite här.. och hur gjorde dom med sitt avlopp, hur fick dom detta godkänt?
Känns såååå fel att gräva ner en tank som jag måste göra..
Avloppet från de vanliga vattentoaletterna används för att ge näring till odlingarna inne i växthuset. Kretslopp!
http://www.ecoprofile.se/2000_1098_Kasta_inte_sten_i.htm (http://www.ecoprofile.se/2000_1098_Kasta_inte_sten_i.htm)
-
snacka med Suresh, han har väl byggt ett liknande system har jag för mig?
edit: fast det var nog bara gråvatten om jag tänker efter... rätta mig om jag har fel ???
-
I know.. PM.at honom tidigare idag..
Vill oxå sätta griller i huvet på Götlaborgs kritiska kommun.. hohoho ;D
-
Har ni sett på programmet beyond river cottage?
Där bygger han ett avloppsystem som verkar rätt genialt.
Ett stort dike där han planterar i tur och ordning vass och sedan energiskog. Tydligen gör vassen en grovfiltrering av avfallet och sedan tar energiskogen hand om resten.
Verkade som ett rätt smart system som dessutom hjälper till med energibehovet.
/Samuel
-
Det är väl typ en rotzon? Det finns det artikel om i nån åter.. å sen finns det säkert trådar om det här på forumet om intresse finns för det.. Verkar skitbra men som med allt annat som faller utanför normen är det nog svårt att få det godkänt av kommunen.. :(
-
Yes.. men man får kämpa..
Jag vill bygga ett eget system och jag vill ha tid att klura ut det själv. Inte hjälp av nån entreprenad firma som knölar ner nåt skit i backen bara.. Så bestämt.. blir sluten tank nu i första steget. Den kommer funka ok så länge.. sen kommer jag bygga ut systemet i en stor skogsplantering.. markägaren vill gärna ha ut WC och BDT vattnet där för näringen / trädens skull.. men miljökontoret är av en annan åsikt.
Återkommer.. ;D
-
Vi tittade på ett TV-program om ett par engelsmän som gjorde ett sådant här system. Tror det var Drömhus på traveling and living. Vattnet de renat använde de till tvätt och dylikt.
-
skitbra
;D
-
Funderar själv en del kring detta. Antar att det skulle vara helt ok att köra avloppsvattnet genom växter och dyl så länge som det färdigfiltrerade vattnet inte spolas ut i naturen. Har man redan avlopp kan man ju spola ner det renade vattnet där, men då försvinner ju en stor del av poängen.
Är området där vattnet filtreras tillräckligt stort kommer eventuellt allt vatten att kunna avdunsta. Detta är ju i.o.f.s beroende av att allt vatten stannar i ett från naturen slutet system. Men för en person torde detta vara möjligt? Åtminstone sommartid.
Finns en del professionella system på youtube att titta på, finns också ett företag i Israel som ägnar sig åt detta.
MVH Mikael
-
Har man inte ett "kemikaliehushåll" är det givetvis mest ekologiskt att låta näringen komma till egen nytta, genom att bevattna och gödsla t.ex. en energiodling.
De centrala reningsverken använder biologiska metoder, men pga kontamination går gödslet inte att använda, och hur de än deponerar det kommer det att hamna på fel ställe förr eller senare.
(Förutom att systemet läcker ut mycket).
-
Har man inte ett "kemikaliehushåll" är det givetvis mest ekologiskt att låta näringen komma till egen nytta, genom att bevattna och gödsla t.ex. en energiodling.
De centrala reningsverken använder biologiska metoder, men pga kontamination går gödslet inte att använda, och hur de än deponerar det kommer det att hamna på fel ställe förr eller senare.
(Förutom att systemet läcker ut mycket).
Nja nu har du fel ........ Redan idag används rötslam bland annat körs delar av stockholms rötslam till norrland där det används för att återställa gruvmark ! Andra är i färd med att klassa rötslammet så att det kan användas som fosfatkälla till jordbruket ( Dock inte alla ) orkar inte dra allt men idag finns det även möjligheter till ytterligare ett process steg där du utvinner fosfaterna och får en ren produkt . Fast medger att vi i sverige är lite udda på det sättet att vi inte bränner rötslammet som dom gör i många andra länder
Slänger in en källa för mer info http://www.svensktvatten.se/web/Slam.aspx
-
Jag pratar givetvis om det slamm som deponeras och är för dåligt att gödsla en åker med.
Att fylla en gruva som ändå är kontamenerad av tungmetaller är knappast att gödsla, det är fyllnadsmassa, även om det sen kan växa något där..
Man gödslar en del energigrödor oxå, men mycket slam har dålig kvalite, och en raffinering är inte speciellt energisnålt, rätt väg är att se till att slammet inte förorenas.
Ett öppet kretslopp från konstgödsel till deponi av näringen i mark och hav är vad som i stor grad sker.
-
Du missar det där extra process steget . Vad det gör med slammet är att det plockar russinen ur kakan ........Men givetvis uppstår en rest det gör det med allt ? .........Det som används vid gruvorna används dessutom som täckmatrial ;)
Det optimala vore om man istället kunde använda rötslammet som det var utan processning ! Dock idag vore det en omöjlighet :( Dagens tvättmedel samt dagens läkemedelsbruk samt läckage av ämnen från diverse plaster gör det omöjligt .
-
Ja då trillade väl tioöringen ner!
Med stora centrala avlopp går det inte att sortera.
Kontaminerat urin kan lämnas för sig!
-
Jo jag skrev ju just det ! Man kan skilja på det ;) Men då är det ett extra process steg som gäller . Sen finns det andra sätt att komma undan man kan mixa rötslam med annat avfall och därmed få en renare slutprodukt ! Hur du än gör så kommer du under det naturliga gränsvärdet
-
Spä ut är ett vanligt fusksätt, man kollar halten, är det över lagstadgat gränsvärde, spär man soppan med (rent)vatten tills gränsvärdet är lagligt, och sen går det vidare.
Fan skiten späds ändå ut i havet, det hela är ett hyckleri, och imagologin framträder.
Det är som i många andra samanhang idag viktagare att det ser bra ut än att det är bra.
Föroreningarna i hav och mark har ökat i takt med de åtgärder man vidtagit för att lösa dem.
Allt snack om att utsläppen till miljön minskar är falsk, vi släpper ut som aldrig förr, trots avancerade energislukande system.
Det är i grund och botten ett systemfel.
Vi borde samla upp vid källan, torrdass och pinktankar, och sedan processa det på biologisk väg.
Vi är mer rädda för något tusental fall av ränneskita varje år, än att se skadorna med nuvarande system, med ständigt nytt kväve/fosfor i biosfären.
Satsa pengar på att finna bra preventivmedel, som antingen inte påverkar livet som får ta emot avloppet, eller snabbt kan brytas ner.
Se till att skapa ett samhällsklimat där inte 7% av befolkningen måste ta miljöfarlig antidepresiv medicin.
Tvätta med tvålflingor, mm mm.
En familj på 50-talets landsbyggd släppte i stort sett inte ut något allvarligt(tom torrdasset gödde deras potatis), på den tiden var industrin ganska ensam som miljöbov.
-
Att späda ut giftigt avfall med annat avfall för att få ner giftkoncentrationen låter inte som någon särskilt tilltalande lösning. Bättre då att inte blanda ihop näring och gift till att börja med.
-
Ni har rätt men resonerar ändå fel :) Den vanligaste tungmetallen som finns i avlopp/gödsel är bly . Bly finns även naturligt i våra åkrar ! Problemet är igentligen inte avfallet utan hur avfallet uppstår ...... är det avfall med en lokalt producerad källa eller är det avfall med en externt producerad källa ! Som det är idag så är mer eller mindre allt externt producerat
-
Vi har rätt och resonerar rätt, läs vad du själv skriver! du håller ju med.
-
Nä vad jag säger är att vi flyttar ett matriel från en plats till en annan ! Plus att jag även säger att idag finns det metoder att tillvarata det som är tekniskt möjligt med vår nuvarande teknik ! Dock snålas det en hel del med pengar och utveckling samt underhåll till en del reningsverk ( Varav ett jag jobbar på )
Huruvida det är en lokalt eller en externt producerad produkt är inte en fråga om reningsverk ! Det är en fråga om sjuka politiska beslut som centraliseringar och en sjuk mängd transporter
-
Förstår du vad du skriver, du har valt ett bra nick?
Tråden handlar om att ta vara på och återvinna Pallemans avfall, lokalt.
Och vad detta har för fördelar mot att skicka iväg det till central behandling.
Han har visserligen en del egenarrangerade långa transporter från Polen, men detta ska inte gå i avloppet, utan det ÄR snarast avloppet.
-
Jodå jag förstår precis ! jag svarade på en annans post nämligen din där du var helt ute och cyklade :D
I övrigt har jag inte svarat på hans frågor vassbäddar / infiltrationssytem ! och du kan förvränga bäst du vill men hitils har jag sakligt visat dig och även gett dig en del källor och du stollar fortfarande runt ?
Du vet inte ens vad SP samt slu kommit fram till när det gäller cerifieringen
-
Har man inte ett "kemikaliehushåll" är det givetvis mest ekologiskt att låta näringen komma till egen nytta, genom att bevattna och gödsla t.ex. en energiodling.
De centrala reningsverken använder biologiska metoder, men pga kontamination går gödslet inte att använda, och hur de än deponerar det kommer det att hamna på fel ställe förr eller senare.
(Förutom att systemet läcker ut mycket).
Nu citerar jag dig igen ........Eller punkterade ! Du har ingen som helst kunskap om reningsverk och hur det fungerar idag ..............Läs vad du själv skrev
Sedan sätter du dig in i http://www.svensktvatten.se/web/Certifieringssystem_for_slam.aspx
Givetvis rekomenderar jag Dom böcker och handböcker som är utgivna av svenskt vatten
Några andra läsvärda är vad SLU skrev i sina rekomendationer
-
Jag har stött på detta många gånger, när frågor av detta slag kommit upp i tekniska nämnden i min kommun, där jag själv var ledamot.
Certifiering är en sak pratik en annan, och certifiering gäller själva systemet, och har lite med hur omgivande faktorer kan förändras.
Problemen tacklas ungefär som om vägverket skulle anställa en grodman för att fånga upp de som i en skarp kurva föll ut för en ravin och hamna i en flod, Istället för att ordna med så att farten sänks och räcke sättes upp.
Fortfarande är det så att man kan späda ut för att nå ett visst gränsvärde, genom att då släppa ut större volym.
Det är ändå så att ett gravt punktutsläpp ger stor lokal skada, men tom BT-Kemi kan med kraftiga åtgärder bemästras någorlunda, men det utspädda som finns över mycket stora områden(ibland globalt), och förr eller senare når farliga halter, i princip inte kan saneras.
Detta gäller t.ex. utsläpp av hormonliknande ämnen, dioxiner, kadmium osv.
Inget reningsverk avskiljer detta.
Sedan kan inte reningstekniken på verken ta hand om allt, bla eftersom inte allt som kan läcka ut i naturen går den vägen, i vissa fall om alternativet sköta till det bättre är det inte fel, men ofta är det ett direkt utsläpp, där jordbruk och trafik är stora.
Problem kvarstår med det avskillda, kommer från många källor, och har problem att kunna, återföras till kretsloppet på ett bra sätt.
Focus bör sättas på hur man kan få högre (renare)kvalite på avloppsvattnet före det kommer till reningssystemet, då kanske det kan kan processa fram inte bara rent vatten, utan också har möjlighet att återföra slam till kretsloppet, utan att koncentrera det i markdepåer(vilket är något bättre om det stannar), eller späda ut det i havet. Även ledningarna är ofta inte täta så läckage sker hela tiden.
Med andra ord, vi måste angripa problemet i vidare kretsar, helt enkelt skita ner så lite som möjligt, tekniken att sörja för en ren natur med teknisk reningsteknik fungerar inte.
Miljöproblemen var faktiskt mindre, när reningstekniken var mindre sofistikerad och kemikalieslukande, haven mådde bättre mm.
Stora reningsverk är en nödlösning för att lösa ett stort problem, och naturligtvis helt nödvändiga så som vi har det organiserat idag.
Alla vet att det är bra att kompostera, mot att ha en avfallskvarn i vasken.
-
Lösningen är jätte enkel ? Skrota centraliserings politiken ! Helst så nära subsidaritetsprincipen som möjligt
-
Kanske inte enkelt, men annars tilltalande.
I varjefall en bättre väg än att lyssna till teknokraters och ekonomers centraliseringsrapakalja.
Det må vara storleksfördelar i kycklinguppfödning eller slakterier samhällsservice mm.
Det är ju såå tröttsamt att tvingas vara spectator till mental mastrubation och drabbas av dess fräna stank av akustisk diarre.
-
Kanske inte enkelt, men annars tilltalande.
I varjefall en bättre väg än att lyssna till teknokraters och ekonomers centraliseringsrapakalja.
Det må vara storleksfördelar i kycklinguppfödning eller slakterier samhällsservice mm.
Det är ju såå tröttsamt att tvingas vara spectator till mental mastrubation och drabbas av dess fräna stank av akustisk diarre.
Jag har en dröm om den lokala mjölkhandeln dit jag går med min glasflaska sedan på vägen hem slinker jag in hos den lokala slaktaren och hämtar några goda korvar efter hans mammas recept :) Lokala varor framställda utan några extra krångligheter jag får min fläskfile innan den passerat stockholm för att sedan åka nedåt landet igen
-
Men iaf för att återgå till frågan ! Vill du ha en bra beskrivning gällande gråvatten så kontakta hik kalmar .
Vill du ha en beskrivning för energiskog kontakta Rolf Bjers @ ljungby kommun alternativt kenneth chef för tekniska förvaltningen ( Dom har erfarenhet av större saker typ lakvatten från soptippar som bevattnar energiskog )
-
Har varit med på en liten kant när det gäller vattenprojekt, ganska stort, men här gällde det mest att återställa, men även att skaffa kväve och fosforfång.
-
Har varit med på en liten kant när det gäller vattenprojekt, ganska stort, men här gällde det mest att återställa, men även att skaffa kväve och fosforfång.
Jag blev tyvär inblandad i den stora skalan .............därav att jag bytte jobb från renhållning till vatten :'( Gör du fel så blir du åtalad gör du rätt blir du hjälte ...
Vad som är rätt är tyvär en godtycklig fråga som till sist avhandlas i stockholm
-
Jag jobbade ett tag som servicetekniker på pumpar för avlopp och det är helt fantastiskt hur mycket energi vi gör av med för att pumpa skiten fram och tillbaka.. från och till grannkommuner och hit och dit. Sen avvattnar vi och fortsätter transportera, fast med lastbil.
Det mesta av utspädningen och spolningen sker med bästa dricksvattnet. Fullständigt absurt men goda affärer för företag som ABS, KSB Mörck och ITT Flygt för att nämna några...
-
Jag har räknat ut vad det dyraste alternativet för ett privat avlopp kan kosta om man följer de rekommendationer som man har.
I ett hushåll som mitt där det produceras i genomsnitt två bajskorvar om dan, skulle det bli billigare att dagligen skicka det med posten till kommunen, än att anlägga systemet.
Där jag bor är det sed att pinka ute på gården.
Man borde faktiskt få kompostera, det gör väl de som har mulltoa eller hur tar man hand om mullen?
-
visst får man kompostera sin skit. Kommunen nöjer sig oftast med ett kvitto på att du köpt en "gröna Johanna" varmkompost, om ens det. BDT avloppet (bad, dusch, tvätt) kräver ändå en infiltration eller liknande och det är svårare att skicka med posten..
Min tanke för ett ekologiskt boende är att använda en torrklosett och kompostera och låta gråvattnet efter slamavskiljaren rinna ut i en slinga på lågmark där vass kommer att växa så det frodas.
-
Hej!
Jag jobbade i 3,5 år med ett projekt på KTH i stockholm där vi renade avloppsvatten från folk (grå+svart blandat) med hjälp av bakterier och växter (typ "living machines"). Vi renade ca 850 liter per dag till det som då kallades badvattenkvalitet. Anläggningen bröt ner allt slam (skördade ca i hink slam per år) och det renade vattnet släpptes sedan ut i en liten damm där vass och andmat fortsatte reningen. Anläggningen var byggd i ett växthus och över 50 olika arter växter testades i systemet. När allt fungerade som det skulle, vilket var oftast fallet, så var anläggningen luktfri. Egen rening av avlopp funkar utmärkt om man kan ta kostnaden för uppvärmning av växthuset samt energi till pumparna./Björno
-
Intressant! Kommer såna goda projekt nånsin förbi prototyp-stadiet? Har ett svagt minne av att jag sett nåt tv-inslag om ett kommunalt verk med biologiska slamdammar där det växte så det knakade.
-
En kommun här i närheten har anlagt stora vassbäddar för att suga näring ur sitt slam.
Tror det är i Svedala men hittar ingen info om det, man ser bäddarna när man åker förbi med tåget.
Här är en variant :
Veg Tech (http://www3.mentoronline.se/chemical/kemivarlden/action.lasso?-database=chemicalnews.db&-layout=artikel&-response=detail.lasso&-RecordID=32906&-Sortorder=Descending&-MaxRecords=1&-search)
Funderar på en förenklad variant till blivande ankdammen, där näringsrikt vatten från dammen pumpas upp och får rinna sakta genom en bädd med vass och/eller andra växter som gillar att växa i näringsrikt slam. Grönmassan kan sen skördas som kompostgröda.
Björno :
Finns det nån rapport tillgänglig om detta på nätet ? Låter som ett mycket intressant projekt.
-
Hej!
Nej, det finns ingen sammanhållen rapport om systemet på nätet. Jag skrev en sammanfattande rapport när jag slutade där men den är ganska detaljerad och man bör ha bra kunskap om dom olika komponenterna för att få någon behållning av den. Jag kan ge dig en generell beskrivning om du vill ha. Jag ska se om jag har kvar något ex av rapporten.
Tyvärr har dessa projekt svårt att ta sig förbi pilotskalenivån. Vårt projekt var egentligen två doktorandprojekt med mig som drift-biolog. Det lades ner dels för att doktoranderna samlat de värden de behövde dels för att professorn som var ansvarig inte tog dom möjligheter som fanns att skala upp det hela utan lade hellre ner det.
I USA finns ett antal av dessa reningsverk i drift, oftast i samband med undervisning. Jag har fortfarande inte givit upp tanken på att starta ett men jag är just nu upptagen med ett annat projekt så det får vänta något år.
Det finns flera vassbäddssystem som fungerar enligt samma grundprincip men dessa har ju nackdelen att det inte är någon tillväxt under halva året. Fosfor kan ju bara tas bort som slam eller som växtmassa. En del vassbäddar används enbart för att avvattna slam. Veg-techs tekniker tror jag används mest för rening av dagvatten men jag är inte uppdaterad så jag ska inte säga för mycket.
Det finns många olika växter som kan användas i enkla säsongsfilter. Säg till om du behöver tips./Björno
-
Det här med att vassbädden inte fungerar vintertid kanske går att åtgärda i ett system för enskilda hushåll? Jag tänker mig att man vintertid "buffrar" BDT-vatten genom att höja nivån i dammen motsvarande tillförd mängd. När vassen börjat växa så börjar man sänka nivån inför nästa vinter... osv osv?
-
Hej!
Kan funka, testa vetja. Berätta gärna hur det gick. Ett sätt att skörda näring ur en damm under längre tid är ju som någon nämnde att skörda andmat. Andmat producerar en stor mängd biomassa varje år och växer under längre tid än vassen. I den damm på ca 40 m2 som tog emot det vatten som vi renat skördade jag mer än 200 hinkar med avrunnen andmat. Jag hade lätt kunnat skörda det dubbla. Ett jäkla pyssel med att skörda men som sagt det funkar.
Bor man på landet så kan man ju utfodra höns och änder med den skördade andmaten./Björno
-
Hur gör man med ett sånt system om man behöver använda mjällschampo ibland?
Nån gång per vecka i mitt fall, och med selendisulfat i stället för zinkpyrition.
Tvätta håret i en balja och deponera vattnet som miljöfarligt avfall?
-
Med tanke på utspädningen så kan jag inte föreställa mig att man dödar växtligheten i en damm med måttliga mängder miljöfarligt schampoo, diskmedel mm mm, men jag är ingen expert...
-
Använd äppelcidervinäger mot mjällen. Det fungerade i alla fall på min son när han hade mjäll.
-
Jaha.. verkar märkligt, men man kan ju alltid prova. :) Skulle vara skönt att slippa ha dåligt samvete för att man använder de produkterna.
-
Du baddar på äppelcidervinägern i hårbottnen några timmar innan du ska tvätta håret (eller kvällen före). Det luktar inte så gott men är effektivt om du gör det regelbundet.
-
Hur hanteras en av våra största miljöproblem i ett sådant här system?
Dvs. kväveläckage.