Alternativ.nu
Djur => Får => Fårraser & avel => Ämnet startat av: ulfg skrivet 09 sep-08 kl 21:12
-
Hej,
vad är normal, förväntad livslängd på en tacka och en bagge som är friska och i normalkondition? Skillnader raser emellan? Jag har gutefår. När börjar en bagge och en tacka bli mer än medelålders?
Mvh, Jonas
-
Det finns en tråd om detta ,gå in & sök på "gamla tackor" så hittar du
-
Två tidigare trådar som handlar om "gamla tackor":
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=7654.0 (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=7654.0)
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=28910.0 (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=28910.0)
-
Tack, taggis för tips om tidigare diskussion. Gav en del svar på min fråga.
Mvh, Jonas
-
Min 9-åriga gutetacka lammade i år utan problem o är i bra hull.. hon ska betäckas i år oxå.. jag fortsätter så länge hon mår bra..
Min äldsta gutebagge är 8år och ska få betäcka i år oxå.. ska dock sätta in han son som avbytare efter några veckor för att vara säker..
-
Hade en 10-årig finullstacka förra året som fick två stora lamm. Hur pigg som helst. Nu har hon flyttat till en ny besättning med sina kompisar och lever än. Året innan fick hon 3 lamm som hon födde upp utan hjälp.
-
Hej,
kul att höra vad gamla får kan bli. En fråga: har inga av era gamla får problem med sina klövar pga sin relativt höga ålder?
Mvh, Jonas
-
Sen vi gick över till utevistelse året runt har vi inte behövt verka en klöv ;) Dock får fåren gå på rätt stora marker på vinterhalvåret.
Vi kollar klövarna ändå vid klippning om någon undrade ???
-
Vi hade en finullstacka som var fantastisk. 2-3 lamm per år och en härlig mamma. När hon närmaste sig 11- 12 års åldern blev hon inte dräktig längre och slaktades hemma. Problemen med väldigt fertila får tror jag att de blir lite "uttänjda", magarna hänger och vi hade också problem med "falla på rygg " syndromet. Mår de fint "ser glada ut" osv. så behåll dem.......om ni har råd. Det är väl skillnad på väldigt stora besättningar men "hemma omkring" så kan nog en gammal tacka fylla en fin funktion, familjemässigt.
-
Jag har inga problem med klövarna på de äldre gutarna.. de äldsta är då 8 o 9år..
Shropshire vet jag inte än för jag har inga som är äldre än 3år ännu.. men jag kan ju säga att gutarna har överlag bättre klövar än dom..
Men jag förmodar att det kan bero på att shropparna är tyngre.. köpte även några shroppar som inte blivit verkade ordentligt innan så de har jag fått jobba lite extra med för att få ordning på.. verkat ofta o lite i taget..
-
Hustran, nu undrar jag ...vad är "-falla på rygg" syndromet ?
-
Kanske pinsamt att berätta men, vi hittade eller snarade hörde rop på hjälp från ngt. får. jodå, en tacka låg på rygg ca.1km. hemifrån. Det var bara att vända henne och se tillatt hon fungerade som hon skulle......massor av bajs fanns omkring och vi trodde aldrig hon skulle bli sig själv igen, men hon funkade . Det hände flera ggr. sedan på sommaren. Vi var nog alleta som hörde henne och allt gick bra. Dessutom fick vi "alarm" från en vänlig själ som sett ett får ligga dött på åkern en dag. Störtade iväg och fann en tacka på rygg i ett 2 år gammalt traktorspår mitt på åkern?????. hon hade helt sonika tippat runt och kom inte upp. Man blir förvånad i bland. Därav "falla på rygg syndromet". Hoppas ni slipper. ;D
-
Hustran, det var ju detta jag berättat om i flera trådar förut! "Falla på rygg" syndromet! Vad jag märkte på finullen, var att de som hade bredast bogar, var de som var i farozonen. De smala, som i riksbedömningen betäcknades som "knipta" hade inte problem alls.
Ska man rädda dem får de inte ligga förlänge. Vet att vi klarat en som legat "för" länge. Vi fick gå och stötta henne i timmat för hon ramlade i deligen annars. Hon var också helt sned, hela magen stod ut på ena sidan. Hon klarade sig, men det tog några dagar innan hon var "normal" igen.
Precis som hustran, så krävdes inga stora gropar för att fenomenet skulle uppstå. Eller som min man sa: " de är inte terrän-gående". Det hände även icke-dräktiga tackor.
Tog upp detta ett antal gånger, då jag satt i finullsstyrelsen, men alla viftade bort det med att jag hade konstiga får. Fick reda på av andra medlemmar att problemet var ganska utbrett >:(
-
Vi fick avliva Annelie innan hon lammade i våras, då var hon 15. Innan dess hade hon lammat felfritt, ett par lamm per år. Hon var ett Gotlandsfår. Hon fick en skada i ett ben som inte ville läka.
Vår äldsta just nu, Bella, finull, har fött 3 fina lamm varje år fram till i våras. Hon är 11 men ska få stryka på foten nu. Hon har nämligen haft juverinflamation i en spene. Det blir lite knepigt att få att räcka till tre.
Vi har flera som är 7-8 år och är i full produktion.
Med andra ord, är de bara friska, fina och har tänderna i behåll så de kan äta kan de nog hålla på rätt länge. Det finns dock smittor som sägs drabba äldre djur lättare.
Det finns de som konsekvent avvecklar tackor vid 5-6 års ålder. Det är jag både lite för snål och blödig för. Det känns faktiskt som det är de gamla "tanterna" som håller ihop gruppen och är lite av mentorer. Med åren blir de kära individer, familjemedlemmar.
-
Instämmer helt Fåraherden ;D ;D ;D
-
Instämmer helt Fåraherden ;D ;D ;D
Här får man nog skilja på bevarande besättningar och producerande besättningar...
Och då menar jag egentligen inte bara "Storproducenter" utan de flesta som har ett mål med sín fåravel (utom att just bevara en ras).
Jag tycker inte en nyrekrytering från den egna besättningen på 15-20% är så där väldigt konstig... Om man alltså har gjort framsteg med sin avel som gör att man istället för att slakta alla tacklamm gör sin besättning ännu bättre genom att byta de 15-20 % sämsta tackorna mot de 15-20% bästa tacklammen varje år. Räknar man dessutom bort nån tacka varje år som det kan vara rent "sjukliga" fel på tex juverinflammation eller dåliga klövar så är inte nyrekryteringen alls speciellt hög...
Så det är ju inte en fråga om att man måste slakta alla som är 5-6 år för att dom är utslitna pga hög produktion utan man kanske har 15 nya tacklamm med ännu bättre modersegenskaper eller finare ull/pälsskinn. Och för det mesta är ju utrymmet för besättningen begränsat och då kan man inte spara allt. Även om de flesta fårägare säkert har nåt enstaka "sentimentalitetsfår".
För övrigt tror jag det är tänderna som sätter stopp för ett värdigt fårliv till slut (om det inte hänt något annat innan). detta är i alla fall vad som gänder med gamla rådjur som lever helt ijagade på en ö i närheten. Till slut svälter dom ihjäl för att dom inte får i sig mat (och dom får garanterat inget kraftfoder).
Mvh
Charlotte
-
Har vi pratat %? Det är väl helt klart att man slår ut tackor med fel på ??? Tror inte någon sagt nåt annat. Däremot kan man behålla tackorna länge om man känner för det. Är inte helt säker på att lönsamheten är högst om man väljer bort tackor på 5 - 6 år till förmån för ungtackor. Långa generationsväxlingar visar ju hållbarhet hos djuren också. En tacka är heller knappast förbrukad vid denna ålder och om så är fallet, har vi nog hamnat fel: holstein nivå!
Just den åldern på tackor är väl den bästa ??? De är stabila och har en social placering i flocken. Livserfarenhet osv.
Sedan kan man likaväl, som att vissa har kastrerade baggar, eller sparar någon snäll gammelbagge, för att underlätta när bagglammen plockas bort, använda gammla tackor som flockinstruktör till tacklammen. Många (proffessionella) plockar ju bort dessa för att särutfodra dem på hösten.
Har man får på hobbynivå, gör man ju som man känner är trevligast. Oftast låter man äldre djur gå kvar så länge de är friska alltså!
Jag ser inga motsättningar i detta och har inte uppfattat det hos varken trådskaparen eller andra inlägg.
Fattar inte heller varför vi ska skilja på begreppen du skrev Charlotte? Bevarandebesättningar kan också vara lönsamma. De har oftast inte samma kostnader runt fårhållandet som "proffsen" har i nybyggda stall, nya maskiner osv.
-
Slaktar man tackor som är 5-6 år blir rekryteringsprocenten 15-20.
I en PRODUKTIONSbesättning strävar man ofta mot ett mål som tex bättre lock och jämnare färg på pälsskinnen, eller bättre köttansättning/snabbare tillväxt hos köttfåren eller vad man nu vill ändra på i sin besättning.
Därför är det väl inte SÅ konstigt om jag tex varje år köper in en ny bagge med de egenskaper jag vill ha får 15-20 stycken tacklamm (i en 100 tackorsbesättning så slipper jag använda procenten) som bättre når upp till mina avelsmål än vad de tackor jag började med gör? Därför tyckte jag inte att det var så konstigt som Fåraherden (och du instämde i) att man faktiskt inte hade kvar så värst många tackor som var över 5-6 år...
Jag försökte förklara att det förmodligen inte berodde på att någon tycker att tackor över 5-6 år är utslitna och inte lönsamma. Är dom riktigt fina kanske dom kan säljas till liv till nån nystartare?
Det är förmodligen så att om en 5-6 årstacka var helt pigg och frisk OCH låg över medel i besättningen gällande vilka egenskaper man nu avlar på så blev hon förmodligen kvar. Men om man lyckats i sitt avelsarbete så borde man ha gått framåt efter 5-6 år.
I en BEVARANDEbesättning däremot FÅR man INTE avla mot något mål annat än att bevara den genetiska bredden. Jag anser i alla fall att det är en STOR skillnad på avelsmålen. Därför är det förmodligen vanligare att tackor blir kvar längre, det spelar ju i alla fall ingen roll för resultatet i besättningen.
Att det är någon ekonomisk skillnad på de olika sätten att avla får på, det har inte jag tagit upp i alla fall ???
Mvh
Charlotte
-
Ursäkta om mina språkkunskaper är begränsade, men vad jag instämde i var ju att han var för snål och blödig för att byta ut tackorna vid 5 - 6 års ålder 8)
Vad man har för mål hör väl inte hit ???
Man kan ha 300 gutetackor (t.ex) som lammar i april/maj. Släpps på bra beten så snart lammningen är över, går där hela sommaren, kommer hem på hösten med slaktfärdiga lamm. Vad är olönsamt? Minimalt arbete, minimala kostnader, inget kraftfoder osv. En klassning som ger normalbetalning (inga magra kräk alltså)! 20 - 25 kg slaktvikt.
Jag känner en sån. Är inte där själv än, men på väg! Det skulle vara oproffessionellt då? Dessutom bevarar personen en enorm mångfald av djur. Har en naturlig rekrytering som varierar år från år, lång livslängd på djuren.
Ursäkta igen Charlotte, men jag förstår inte dina resonemang ???
-
Ursäkta igen Charlotte, men jag förstår inte dina resonemang ???
Jag kan bara säga detsamma.
Läs inlägget igen.
VAR har jag skrivit att Gutefår eller NÅGON annan ras är mindre lönsam??? Eller något sätt att hålla får är oproffessionellt???
Skäll gärna under rätt träd ;)
Jag förklarade bara varför det är vanligt i en besättning med ett visst produktionsmål att man byter avelstackor oftare eftersom man vill utveckla fåren åt något håll!
Däremot undrar jag om det är rätt i bevarandesynpunkt att avla mot större lamm? Eller är det inte lika strikt med Gutarna som med Allmogefårens bevarandearbete? Jag trodde inte man fick "utveckla" dom? Eller är alla Gutelamm rent av redan i "rätt" klassning för det mesta så man inte behöver utveckla rasen för att uppnå det målet?
Mvh
Charlotte
-
Var skrev jag att gutarna avlades mot större djur ??? Utvecklas? Fattar nada 8) Vad jag åsyftade var ett exempel på extensiv avel som fungerade. Det var jag som skrev gutar inte du Charlotte ;)Nu har jag inte haft gutar mer än i 4 år och inte 300 tackor, så jag är inte där än, menade jag ::) Inget annat! Vissa år växer lammen väldigt bra på betet, var det jag ville ha sagt, inte avel mot jättelamm. Det finns ju andra trådar där tillväxten på gutelamm på betet belysts.
Men helt klart finns det vissa i både guteföreningen och Allmogeföreningen som avlar på storlek, bevarandearbetet till trots :o .Det finns ju skilda åsikter om vad som ska bevaras ::).
Jag förklarar varför man i ett annat produktionsmål avlar på ett annat sätt ;) Angående tackrekrytering alltså.
Vad är det för träd vi pratar om ??? Har jag skällt :-X Argumenterat tror jag att jag kallar det! Vi har inte samma åsikter och jag lägger fram mina :-X
-
Hej!
Vi har haft flera gutetackor som uppnått en ålder av 14-15 år. Dessa tackor fick gå ensamma sommartid på "pensionersbete" och ha det lugnt och fint.
Skum
-
Var skrev jag att gutarna avlades mot större djur ??? Utvecklas? Fattar nada 8) Vad jag åsyftade var ett exempel på extensiv avel som fungerade. Det var jag som skrev gutar inte du Charlotte ;)Nu har jag inte haft gutar mer än i 4 år och inte 300 tackor, så jag är inte där än, menade jag ::) Inget annat! Vissa år växer lammen väldigt bra på betet, var det jag ville ha sagt, inte avel mot jättelamm. Det finns ju andra trådar där tillväxten på gutelamm på betet belysts.
Men helt klart finns det vissa i både guteföreningen och Allmogeföreningen som avlar på storlek, bevarandearbetet till trots :o .Det finns ju skilda åsikter om vad som ska bevaras ::).
Jag förklarar varför man i ett annat produktionsmål avlar på ett annat sätt ;) Angående tackrekrytering alltså.
Vad är det för träd vi pratar om ??? Har jag skällt :-X Argumenterat tror jag att jag kallar det! Vi har inte samma åsikter och jag lägger fram mina :-X
Du har givit mig åsikter som jag inte har och inte har uttryckt heller, därför tyckte jag du var som en Jakthund som skäller under fel träd, där det inte sitter nån fågel (trodde det var att ganska allmänt uttryck, men det kan ju vara nåt lokalt?). Du behöver med andra ord inte argumentera mot MIG eftersom jag inte sagt att du har fel när det gäller att många olika produktionsformer kan vara lönsamma. Det finns kanske nån som sagt till dig att din ide´inte är lönsam, men JAG har INTE gjort det!
Jag undrade bara om det var så att Gutelamm generellt har en slaktvikt på 20-25 kg? För du skrev att ditt mål var att få fram såna?
Om man inte vill bevara de egenskaper fåren hade under Allmogetiden borde det inte vara bättre att jobba med Lantrasfår som man får selektera även på slaktkropp och storlek?
Eller är det okej att tycka att det är helt fel att ge Gutarna Kraftfoder för att deras gener snabbt ändras då, men helt okej att spara de största tackorna och baggarna för att få större djur? Du behöver inte svara här! För jag vill inte ha till någon debatt om vad som är rätt och fel! Jag tycker sånt får skötas i Rasföreningarna och där har jag inget intresse just nu.
Mvh
Charlotte
-
Skrev inte! Skrev att jag är inte där än! Menade inte att generellt leverera lamm med den vikten, men att ha den balansen i produktionen.
Om du inte har något intresse, varför ta upp denna diskussion?
Jag är emot både storleksavel och kraftfoderutfodring! Men det finns andra här som anser att jag är ute och seglar när jag framhåller att djuren är lagom som de är. Påtalade bara att vissa även får fram stora lamm utan stödutfodring. Sa heller inte alla alla lamm i besättningen hade den storleken.
Vem ger vem åsikter? Enligt dig har jag sagt saker som du läser mellan raderna.
-
Okej, jag erkänner att jag har helt missuppfattat att du eftersträvade större lamm :)
Jag önskar du också kunde förstå att jag inte har "motarbetat" din ide´heller...
Jag har ju alltså själv tänkt i dina banor men insett att Allmogefåren är allt för små och inte får selekteras för storlek och därför byter jag ras! Därför känner jag att jag inte har intresse/rätt att lägga mig i en förenings arbete som jag inte ens är medlem i längre. Vore det så att jag kunde skicka mina lamm på slakt och få betalt så skulle jag gärna ha Allmogefår! Men i dagens läge finns ju inget sånt samarbete som vi diskuterat i andra trådar. Jag har inte tid/ork/intresse att jobba själv mot kunder för att sälja runt 70-80 lamm på återtag som är enda möjligheten att få Allmogebeteslammproduktion lönsam för tillfället. Men Gutarna kanske redan har bättre lammvikter så att det är möjligt? Men jag tror Allmogefårföreningen skulle ta mig i örat om jag selekterade så att jag strävade mot att få lamm leveransklara med en slaktvikt på 20-25 kg på hösten efter betessäsongen?
Därför byter jag alltså ras och kommer försöka selektera på bra Modersegenskaper, bra slaktvikt/bra utnyttjande av bete (det behöver inte bli några jättelamm, men betalt så att det går runt, förhoppningsvis). Fin hantverksull, roliga varierande skinn och sist men inte minst trevliga får. I dagens läge känner jag att det inte går att uppfylla med Allmogefåren pga deras storlek, kanske med Gutar? Nu har detta halkat iväg lååångt från ålder på tackor,därför vill jag gärna avsluta diskussionen, men jag hoppas nu att du förstår vad jag menar.
Mvh
Charlotte
-
Som helt oprofessionell nybörjare har jag märkt att min gutebagge Tore ger stora lamm som jag säljer med god förtjänst tidigt på hösten. Jag använder därför honom konsekvent och tycker det är intressant och roligt att kunna kommersialisera mitt intresse för lantrasfår. Ser inga problem här utan bara möjligheter. Det är väl intressant att plocka upp ett lantrasfår och kunna matcha produktionsmål kontra Texel, mm. Magert naturmarksbete men på stora arealer, inget kraftfoder och pengar i plånboken på hösten, det är väl jättebra? Gärna höga ideal om olika grejor, men först en bra slant i plånboken för det egna arbetet ;D.
Mvh Jonas
-
Först Charlotte, jag vill inte starta någon konflikt! Jag ser att vi har samma funderingar i mycket och tror mest att vi uttrycker oss olika, vilket gör att vi misstolkar varandra ;)
Jag respekterar dig för dina tankegångar vad gäller allmogefår. Finns säkert enstaka allmogefår som kommer upp i viktklasserna vi talar om, framförallt värmland och helsinge. Vet flera som bytt till dessa raser då de är lättare att få bra slaktklassning på. Själv är jag envis som synden :o och vägrar ge upp mina ideal. Därför har jag roslagsfår, som är rejält små, men samtidigt väldigt tidiga i kroppsform.
Gutarna, ja, det finns ju en del variation och jag föredrar de som är lite mindre och mer kompakta (precis som jag gjorde med mina finull). De har mer kött på benen, men ser enligt utomstående, små och ynkliga ut. De ger mer kött per kilo levandevikt än de större dock.
ulfg tar upp något som också är intressant! Vissa djur ger väldigt bra resultat på avkomman. Att enbart avla på dessa är inte biologisk mångfald. Jag använder väldigt olika baggar och väljer sällan den största. Däremot ska de vara friska och sunda. Men vad jag ser på mina är att de enfödda sticker iväg långt före de tvåfödda.
Jag har inte nått något optimalt mål, men kan få hyfsat betalt för djuren med liten insats. (gäller gute).Strävar dock efter att hitta en bättre lösning och då är det nog vidareförädling och egen marknadsföring som gäller (framförallt roslag). Tyvärr, för jag har alltid ansett att alla skulle ha fördel av att man samarbetade mer för ett gemensamt mål. Men verkar mest som om jag är ensam om de tankegångarna ???
Vet också att många som har värmland och helsinge håller dem tämligen intensivt, alltså helt emot mina principer=inget bevarande. Man kan inte både ha kakan och äta den.
Angående principer så fick jag idag bladet: www.ekokott.se där står mycket av det jag försöker påtala! Faktiskt forskat på ;) Känner att mina teorier bara blir mer och mer sanna.
-
Att slakta ut tackor vid 5 - 6 års ålder tycker jag verkar lite onödigt hårt ,
Men jag tycker att mina texel ( nästan rena ) får lamm som växer betydligt sämre när tackorna blir äldre typ 7år o mer. Kan det ha med rasen att göra ?
Trots detta blir det alltid nån trotjänare kvar som man inte kan skicka iväg utan en bra anledning.
-
(Måste bara få inflika att debatterna och diskussionerna här skulle hållas på en bra mycket trevligare nivå om INGEN tog något inlägg personligt, utan helt enkelt bara som ett inlägg! Det är lite tråkigt att läsa att folk känner sig och sina åsikter påhoppade, när det bara handlar om OLIKA åsikter. Diskutera gärna sakfrågorna men känn er inte personligt påhoppade, är mitt råd!)
(Skriver inom parantes eftersom jag inte tänker starta någon diskussion om detta!)
Hälsningar en nybliven fårägare (Klövsjöfår) som med glädje läser alla trådar, men tyvärr sett lite för mycket av forummedlemmar som tar inlägg personligt...