Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: mille skrivet 17 jul-08 kl 16:31
-
I förra veckan gjorde jag en avläggare med bara dragbin, mellanväggar, lite foder och en ny drottning i utätningsbur.
Nu när jag varit där o tittat så har de börjat bygga ut mellanväggarna men det som förvånar mig är att de inte bygger riktigt jämnt. Det är som att de bygger för stora celler så att det blir små sneda "slattceller" emellan.
En fundering är om dragbina, som nu blivit husbin igen, inte är lika duktiga på att bygga som ungbina? Eller tycker de att cellstorleken är för liten? (4,9 mm).
Vad tror ni?
-
4,9 är definitivt för litet för bina att bygga på
Det är ingen skillnad på binas ålder när det gäller byggande, de bygger det som de är genetiskt programmerade till. Om vi människor försöker ändra detta så måste vi låta det gå ett antal generationer innan den därav framkomna avkomman har anpassat sig, alternativt dött ut (the survival of the fittest).
vissa förhärdade förespråkare fasthåller vid detta format (av outgrundad anledning, som hittills är vetenskapligt obevisad trots flertaliga försök. Sådan "kunskap" om små cellstorlekar brukar snarast kunna härföras till kategorin "tro") men det är ju klart att vi i vårt 2000-tal skall kunna tolerera såväl new-age som mer konservativa grupper som jehovas vittnen och mormonerna. Så kan vi ju också göra med bina, överlåta deras verksamhet till just "tro"... Och så kan vi vänta på "himmelriket" vad gäller honungsskörd, men kanske vi blir besvikna när det utlovade himmelriket verkar lysa mest med sin frånvaro... av den enorma skörd av "mjölk och honung" som vi såg fram emot blev det nog mest en medioker medelmåttig normalskörd...
skall man ha detta format krävs det minst tre-fyra generationer DROTTNINGAR som är FÖDDA på detta format innan resultatet blir bra, arbetsbina kan ju bara utföra det som finns i deras gener.
Varför tvinga bina till något de inte vill? Varför vill du ha litet format när bina säger något annat?
Jag har vissa år gett bina släta mellanväggar, så har de fått bygga själva
De har byggt större i skattutrymmet, kanske 5,4-5,5, 5,1-5,3 i yngelutrymmet och så i botten större drönarformat 5,5-5,7, för drönarna verkar alltid få nöja sig med en bottenplacering.
Nu passar det ju inte min driftsform riktigt att följa de egna rönen, men det är ju alltid intressant att undersöka.
Du har ju gjort en egen undersökning nu. Dra slutsatser av ditt resultat. Så gör alla vetenskapsmän, eller biodlare, eller mjölkbönder, eller... - om de vill gå framåt.
-
4,9 är definitivt för litet för bina att bygga på
Det är ingen skillnad på binas ålder när det gäller byggande, de bygger det som de är genetiskt programmerade till. Om vi människor försöker ändra detta så måste vi låta det gå ett antal generationer innan den därav framkomna avkomman har anpassat sig, alternativt dött ut (the survival of the fittest).
vissa förhärdade förespråkare fasthåller vid detta format (av outgrundad anledning, som hittills är vetenskapligt obevisad trots flertaliga försök. Sådan "kunskap" om små cellstorlekar brukar snarast kunna härföras till kategorin "tro") men det är ju klart att vi i vårt 2000-tal skall kunna tolerera såväl new-age som mer konservativa grupper som jehovas vittnen och mormonerna. Så kan vi ju också göra med bina, överlåta deras verksamhet till just "tro"... Och så kan vi vänta på "himmelriket" vad gäller honungsskörd, men kanske vi blir besvikna när det utlovade himmelriket verkar lysa mest med sin frånvaro... av den enorma skörd av "mjölk och honung" som vi såg fram emot blev det nog mest en medioker medelmåttig normalskörd...
skall man ha detta format krävs det minst tre-fyra generationer DROTTNINGAR som är FÖDDA på detta format innan resultatet blir bra, arbetsbina kan ju bara utföra det som finns i deras gener.
Varför tvinga bina till något de inte vill? Varför vill du ha litet format när bina säger något annat?
Jag har vissa år gett bina släta mellanväggar, så har de fått bygga själva
De har byggt större i skattutrymmet, kanske 5,4-5,5, 5,1-5,3 i yngelutrymmet och så i botten större drönarformat 5,5-5,7, för drönarna verkar alltid få nöja sig med en bottenplacering.
Nu passar det ju inte min driftsform riktigt att följa de egna rönen, men det är ju alltid intressant att undersöka.
Du har ju gjort en egen undersökning nu. Dra slutsatser av ditt resultat. Så gör alla vetenskapsmän, eller biodlare, eller mjölkbönder, eller... - om de vill gå framåt.
Nja. För litet är det inte. Det beror på om hur små (eller stora) bin man har.
Tanken med att ha små cellstorlekar är bl. a. att man vill minska möjligheterna för bina att lägga drönarägg.
Jag undrar om dina egna påståenden är sanna.. DVS vet du att det behövs tre drottninggenerationer eller tror du det? Finns det bevis?
JAg har alldrig hört om något liknande- och inte heller märkt av det i praktiken.
Däremot har jag märkt att när vaxet i yngelrummet börjar bli några år så krymper cellerna. Detta för att bina putsar cellerna, och förseglar cellerna med en kokong. Och när cellerna blir mindre blir bina mindre. När bina är mindre bygger de mindre celler. Detta utan att byta drottning. Antagligen jämför bina med sig själva när de bygger en cell. Jag har alldrig sett ett bi med skjutmått. Har du? Nej, de använder sin egen kropp att jämföra med- liksom människor gjorde innan vi hade ett fungerande måttsystem. Vi använde oss av fot, aln, tum osv..
-
Tack för ditt svar wictor, kul med lite filosofi på köpet... :)
Vi har väl alla vår tro, även du, och jag tror på litet format i yngelrummet och det fungerar bra i mina andra sex samhällen. Där har jag inte märkt att det blir ojämnt. Men i de tre senaste avläggarna, och då mest i den gjord på dragbin, är det ojämnt.
Jag har läst en del om TBH, där bina bygger helt själva, och där hittar man alltifrån 4,6 till 5,4 beroende på cellernas funktion.
-
..och anledningen har inte något med honung att göra utan om varroa. Även om jag vet att det inte finns några vetenskapliga belägg..
I skattlådorna får de större celler och de har även drönarramar att bygga på.
-
..och anledningen har inte något med honung att göra utan om varroa. Även om jag vet att det inte finns några vetenskapliga belägg..
I skattlådorna får de större celler och de har även drönarramar att bygga på.
Kan du berätta om dina (ovetenskapliga) erfarenheter för en som nu haft bin i tre dygn. Påverkar detta Varroaläget på nått sätt?
ES
-
Det har utförts många vetenskapliga tester om huruvida små celler påverkar varroaförekomsten.
ALLA dessa försök som utförts hittills pekar entydigt på att cellstorleken INTE påverkar varroaförekomsten.
Varroa skall behandlas, dock är Sverige ett U-land vad gäller att tillgodogöra sig forskningskunskap om HUR man kan behandla Varroa framgångsrikt.
Varroa minskar honungsskörden drastiskt. Det finns preparat som kostar mindre än 5 kr/samhälle som dödar 95% av varroa, så kan man använda tre olika preparat över en treårscykel och risken för resistens är mindre än en promille.
Till och med den nya boken som SBR ger ut, där säger vår egen professor i detta ämne att det vore bra om fler preparat blir tillåtna i sverige.
Trots detta fortsätter majoriteten med syror, som dödar bina och drottnignen, och så undrar de över den uteblivna honungsskörden.
Lyssna till professorn, använd riktigt verkningsfulla preparat.
Vill ni ha Varroa eller vill ni ha Honung?
För mig är svaret enkelt.
För de som säger att bina efter några år är tvingade att bli små eftersom vaxet är så fyllt av kokonger så cellstorleken är liten - till dem vill jag säga att - BYT vaxet oftare!
Svart vax är en styggelse.
I höst innan invintring - prova följande:
Ta hela samhället, ställ åt sidan
Sätt till en ny botten
Sätt till en ny låda full med nya mellanväggar
Sopa över hela samhället, med bin drottning och allt
Sätt över täckbrädor och vinterfodra
Då har hela samhället totalt nytt vax
Den lilla yngelmängd som fanns kvar i det gamla vaxet - SLÄNG DET! Däri finns så gott som ALLT Varroakvalster nu på hösten.
Efter denna drastiska förflyttning så räcker det med en mild behandling mot Varroa, men det viktiga är att den utförs. Själv använder jag Apistan vissa år, andra preparat för bina andra år. (Jag har rätt stora internationella kontakter, så jag har en tre-års-cykel avseende bi-medicin)
Nästa år kommer ni att se en enorm yngelutveckling, och bina slipper de sjukdomar som fanns i det gamla svarta vaxet (som en del biodlare verkar gilla... varför?)
Och nästa år 2009, ge bara mellanväggar i skattlådorna.
Varför spara på gammalt vax? Smält ner istället. Oavsett från skattlådor eller yngelrum...
-
Men wictor, varför håller vi då på med drönarutskärning? Anledningen till det är ju att varroan föredrar stora celler, eller har jag missuppfattat?
Jag vill vara ekologisk (även om jag tvekar nu när kravsockret blivit 100% dyrare sen förra året... :-\) och då kan jag inte använda apistan. Jag misstänker att de andra, hemliga, preparat som wictor använder inte heller är tillåtna. Det som återstår, än så länge, är bara syror och drönarutskärning. Om små celler kan ha en positiv effekt, även om det inte finns några vetenskapliga bevis för detta, så vill jag gärna pröva med detta.
Jag håller med om att det är oerhört viktigt att bekämpa varroan och jag tror faktiskt att allt fler börjar inse allvaret. SBR har tagit fram en jättebra skrift som visar de olika, tillåtna, metoderna och beskriver när och hur de skall användas. Ett stort steg framåt tycker jag.
-
För att återgå till min ursprungliga fråga; finns det andra orsaker till att vax blir ojämnt byggt?
-
Men wictor, varför håller vi då på med drönarutskärning? Anledningen till det är ju att varroan föredrar stora celler, eller har jag missuppfattat?
Ja, du har missuppfattat
Att Varroa föredrar drönarceller framför arbetaryngel har inte med den större cellstorleken att göra, detta är undersökt sedan länge.
Varroa föredrar drönare dels för att den tydligen doftar annorlunda, men även för att drönarna har en mycket längre utvecklingstid vilket gör att varroan hinner utvecklas helt och bli parad innan drönaren kryper ut.
Drönarutskärning är en mycket bra metod ett par tre gånger tidigt på våren, för att avlägsna eventuella överlevande kvalster.
Sedan till din fråga med bygge av små celler. Kolla följande sida http://beeman.se/biodling/2007/2007_1.htm
Det är trots allt en av sveriges största biodlare som undersökt detta, och jag tror att han kan sin sak...
-
Ok, då är jag med.
P-O:s sida var intressant, mina ramar ser inte så ojämna ut men det finns likheter. Jag kanske skall blanda och ha olika cellstorlekar... Jag får fundera på det...
Jag diskuterade bygget med en biodlarkollega nyss och han trodde att det var drönarceller de byggde. De har ju faktiskt inga drönare alls, dessa stannade ju kvar i modersamhället.
-
Det finns nog inga bin som bygger drönarceller längre, det är för sent på säsongen för det.
Pröva att hänga ner en tomram får du se, det kommer knappast att bli några drönarceller byggda i den.
-
En del av mina samhällen gör det fortfarande, och jag skar ur drönarvax så sent som i förrgår.
-
Det finns nog inga bin som bygger drönarceller längre, det är för sent på säsongen för det.
Pröva att hänga ner en tomram får du se, det kommer knappast att bli några drönarceller byggda i den.
Hur många gånger skall jag säga det? DET BEROR PÅ VAR MAN BOR!!! På vissa ställen produceras inga drönare alls, på andra (hos mej) är produktionen fullt igång fortfarande.
-
Jag har slutat att invintra på använt vax, invintrar helt på mellanväggar. Dels försvinner mycket som kan vara sjukdomsbärare. Det känns bra att det är rent och fint vax i kupan när man kommer igen på våren. Men en annan effekt är att man inte får med något pollen i kupan över vintern. Detta gör att yngelproduktionen kommer igång senare- vilket gör att varroan har kortare tid på sig att utvecklas.
-
Det var ett mycket tänkvärt resonemang, detta med att inte ha med pollen i vaxet.
Jag gillar också rent vax i yngelrummet, och nu har jag fått ännu ett argument för att fortsätta som jag gör, invintra på mellanväggar. (sånär som på avläggarna, när jag gör paketbin så slås dessa alltid i juli på rent vax, och det får de ha kvar över vintern)
-
Gillar Wictors metod att invintra på mellanväggar.
Men varför inte Apistanbehandla först på det gamla vaxet, och sedan bränna det?
-
Hmm, jag får nog ge mig med mina 4,9-celler... :-\ Idag tittade jag i det samhälle som jag gjorde avläggarna ifrån och de har också byggt väldigt ojämnt.
I de andra avläggarna är det lite olika, en del ramar är bra anda ojämna. Jag antar att det beror på att det är olika stora bin som byggt?
Bina använder iallafall sina knasiga kakor till både yngel, honung och pollen, men jag får ju sortera bort dem till hösten...
I något tidigare inlägg så skrev jag att det funkade bra med 4,9 i de andra samhällen, men det slog mig sedan att jag ju fick "ärva" en packe nytt vax av okänt mått och att det är en hel del sånt i mina stora samhällen.
-
Intressant diskussion om cellstorleken, och den lär väl fortsätta här precis som i resten av biodlarsverige. Man ska nog inte va så tvärsäker på varken nyttan eller vådan av små celler. Ett tips till dig Mille är att, de som lyckats med att få ner bina på små celler har gjort det i två steg, först kanske ner på 5,1 ett år och något eller några år senare till 4,9. Men som sagt, jag vet inte om det har någon effekt på varroan men det är i alla fall en laglig metod till skillnad från det Wictor tillämpa. Det finns bara ett kemiskt preparat som är godkänt i Sverige för bekämpning av varroa. Att använda några andra kemiska preparat är ett lagbrott och inte speciellt etiskt riktigt mot dina köpare av paketbi. Att sedan förringa behandlingen med organiska syror och påstå att den dödar bi måste vara ren okunskap. Vi har en bisjukdomskonsulent i Sverige, anställda av SBR och Yrkesbiodlarna och hans rekomendation är entydigt syror och drönarutskärning. Var finns expertisen som förespråka kemiska medel?
-
Tack för tipset ingmar!
Jag borde ha läst på först och gjort sedan.. :-[
Jag får skaffa 5,1-vax och se om det går bättre. Idag har jag gjort en dragbi-avläggare med de bin som jag tror funkat bra på 4,9, det skall bli spännande att se om de bygger bättre. De har delvis 4,9 i sitt nya yngelrum och delvis utbyggda kakor med större mått.
-
Vi har en bisjukdomskonsulent i Sverige, anställda av SBR och Yrkesbiodlarna och hans rekomendation är entydigt syror och drönarutskärning.
Det är då också intressant i sammanhanget att häromåret dog samtliga samhällen på det lantbruksuniversitet där bisjukdomskonsulenten är verksam. Samma vinter hade jag inte en enda vinterförlust.
Jag besökte igår en av sveriges absolut duktigaste drottningodlare, hans buckfast ligger helt i topp, även han var emot syror och föredrog andra bekämpningsmetoder.
Han berättade att det varje höst ringer ett antal biodlare och vill köpa drottningar, ofta för sent så lagret är slut. Varför vill de köpa drottningar då? Jo, den gamla har dött av syrabehandlingen.
Jag för min del tycker att det är ett grymt djurplågeri att avrätta harmlösa bin på ett sådant vidrigt sätt, att hälla på oxalsyra. Pröva att hälla på din hund, eller kaninerna, eller hönsen, så skall du strax nog få se vad våra djurskyddsmyndigheter har för åsikter om dig som djurägare.
Nej, ett varierande behandlingsarbete över en treårs-cykel, det håller varroa stången och motverkar eventuell resistens.
-
wictor, den här diskussionen börjar snart upprepa sig i alla trådar... Om du har lösningen på varroan, varför delar du inte med dig av den kunskapen?
Alla vill väl bekämpa varroan på ett sätt som är så skonsamt mot bin, natur och oss själva som det bara går. Inte vill vi som använder syror göra det för att avrätta våra bin eller för att vi tycker det är ok att plåga djur. Vi gör det för att det idag är det enda som finns som är lagligt och ekologiskt.
Jag skulle önska att du antingen talar om för oss hur du gör eller slutar ta upp det i dina inlägg.
-
Det är då också intressant i sammanhanget att häromåret dog samtliga samhällen på det lantbruksuniversitet där bisjukdomskonsulenten är verksam. Samma vinter hade jag inte en enda vinterförlust.
Jag besökte igår en av sveriges absolut duktigaste drottningodlare, hans buckfast ligger helt i topp, även han var emot syror och föredrog andra bekämpningsmetoder.
Han berättade att det varje höst ringer ett antal biodlare och vill köpa drottningar, ofta för sent så lagret är slut. Varför vill de köpa drottningar då? Jo, den gamla har dött av syrabehandlingen.
Jag för min del tycker att det är ett grymt djurplågeri att avrätta harmlösa bin på ett sådant vidrigt sätt, att hälla på oxalsyra. Pröva att hälla på din hund, eller kaninerna, eller hönsen, så skall du strax nog få se vad våra djurskyddsmyndigheter har för åsikter om dig som djurägare.
Nej, ett varierande behandlingsarbete över en treårs-cykel, det håller varroa stången och motverkar eventuell resistens.
Hej Victor.
Jag undrar vad varroabekämpning har med ojämt vaxbygge att göra?
Håll dig till den tråd där inläggen hör hemma.
/Jano
-
Hej Victor.
Jag undrar vad varroabekämpning har med ojämt vaxbygge att göra?
Håll dig till den tråd där inläggen hör hemma.
/Jano
Trådstartaren har småcelliga mellanväggar just med tanke på varroan, men har fått problem med ojämnt vaxbygge, troligen pga de små cellerna. Så visst har tråden med varroabekämpning att göra, åtminstone i min högst personliga tolkning.
-
I övrigt tycker jag att den här nya världen är oerhört intressant att studera - biodlare alltså. Jag tycker det känns lite konstigt att när det kommer till bin så "får" man inte använda mediciner fast man får det till alla andra djur. Varit på besök många gånger hos den lokale lantbrukaren och där förekommer både det ena och andra för medicinering eller bearbetning av foder.
Det som gäller där är att inga rester ska komma ut i slutprodukten, dvs köttet eller mjölken.
Är inte främmande för medicinering av bina för att exempelvis hålla tillbaka varroan och om jag fattar det rätt så kommer en ny lagstiftning om Apistan gälla från årskiftet? För övrigt så borde väl mediciner som är tillåtna i EU få användas även här - eller vad ska vi med den fria rörligheten till?
I förlängningen kommer det att delas upp i ekologisk produktion (syror) och rationell (medicinering). Kunderna kommer att betala mer för första alternativet men den honungen kommer att vara dyrare - välj själv.
Själv får jag erkänna att jag kurerade min överkörda katt med koksaltslösning men skulle inte varit främmande att använda antibiotika om det hade krävts.
ES
-
Jag tillhör dem som har använt 4,9mm vax ett tag, dvs sedan jag började med bin för 4 år sedan.
Mina, då två, samhällen fick omedelbart hela lådor med 4,9 mm, och allt gammalt 5,5mm vax från nedre lådan rensades ut vid första invintringen.
Visst kan det bli dåligt utbyggt vax på någon kaka ibland, men det blir det ju oavsett cellstorlek. Några "trekantiga" småceller har jag aldrig sett i mina samhällen.
Jag känner inte till någon undersökning angående cellstorlekens betydelse för binas eller varroans utveckling som jag skulle kalla vetenskaplig.
I de flesta fall är undersökningarna gjorda i samma bigård! Reinvasion är ju det klart största problemet i varroabekämpning...
I undersökningar av "naturligt" bygge anges inte vilken cellstorlek bisamhällena satt på innan undersökningen!
Klart är att förstoringen av cellstorleken i samband med införandet av "modern" biodling i början av förra seklet, helt saknade vetenskaplig grund. Att säga att 4,9 mm är på tok för litet anser jag vara helt felaktigt.
Så länge ansvariga myndigheter eller biodlarorganisationerna inte förmår att styra upp forskingen, så sitter vi där med en hög pusselbitar som vi var och en får lägga ihop efter eget huvud. Wictor vill gärna göra gällande att det bedrivs mycket forskning utanför ankdammen Sverige, men avseende Varroa är jag inte imponerad av vad jag lyckas hitta. I behandlingsmetoder finns det länder som ligger långt före oss, men ingenstans tar man tag i någon grundforskning?
Oavsett inställning till cellstorlekar tycker jag att Apistan eller motsvarande är ett måste i ett regelbundet behandlingsprogram. Man får en klar bild av problemets vidd när man behandlar med riktigt effektiva preparat.
//Mikael
-
Intressant med fler erfarenheter! :D
Jag var i bigården idag och tittade i de olika samhällen som har 4,9.
Mitt största samhälle bygger helskevt på de ramar som de fått i utbyte efter avläggarna. Jag fick inte med kameran idag, det skulle vara kul att visa hur galet det ser ut...
Den dragbiavläggare där jag först märkte ojämnheterna bygger bättre nu. Kan de lära om eller har det helt enkelt kläckts mindre ungbin som bygger bättre än de gamla dragbina?
Det roligaste att se var den nya dragbiavläggaren som jag gjort på mitt ilskna samhälle (varför ha ett ilsket samhälle när man kan ha två... ;)). De bygger helt perfekt!!!!
-
Wictor vill gärna göra gällande att det bedrivs mycket forskning utanför ankdammen Sverige, men avseende Varroa är jag inte imponerad av vad jag lyckas hitta. I behandlingsmetoder finns det länder som ligger långt före oss, men ingenstans tar man tag i någon grundforskning?
Nja, det jag har sagt att det finns fler och mycket effektiva preparat än just Apistan, som är godkända i många andra länder.
Skall man ha ett effektivt behandlingsprogram över en treårs-cykel så är det bra att använda olika preparat, som verkar på olika sätt, för att förhindra uppkomst av resistent varroa.
Det som skulle behövas just här är att vårt svenska jordbruksverk intresserar sig lite mer för även biodling, och ser till att dessa samtliga dessa preparat blir testade - och därigenom några fler godkända - så att vi kan ha just det - ett behandlingsprogram över en flerårscykel utan resistensproblematik.
Sedan säger du att det det inte bedrivs grundforskning.
Och det behövs ju - preparat för att avlägsna Varroa är ju bara ett angrepp på symptomen - inte botemedlet mot orsaken.
MEN sådan grundforskning bedrivs.
Dels i liten skala här i sverige där Ingemar Fries gör storskaliga försök på gotland med att hitta ett varroatåligt bi.
Dels i stor skala där den tyske prof. Bienenfeldt nog får sägas vara den som utfört mest banbrytande arbete. Han har bland annat studerat vilka bin som uppvisar putsbeteende gentemot Varroa, och av dessa arbetsbin försökt få fram äggläggande arbetsbin för att genom de därav kläckta drönarna kunna ta tillvara denna genetiska variant. Ett synnerligen tålamodsprövande arbete, som säkerligen har några år till av studier och experimentparningar innan resultatet låter visa sig.
MEN säkerligen kommer det Varroatåliga biet, alltså det bi som genom putsbeteende kan samexistera med en begränsad varroapopulation precis som det asiatiska biet utan att ta skada.
Precis som man säkerligen en dag når dithän att vi har grödor som klarar sig utan besprutning mot bladlöss och allehanda ohyra.
Precis som cancerns gåta säkerligen en dag också blir löst.
-
Liten fråga bara: Varför används inte Asiatiska bin i Sverige med förmågan att rensa Varroa?
ES
-
Asiatiska bin är vana vid tropiskt klimat, de sätter yngel hela året.
De är ej överhuvud taget anpassade att sätta sig i vinterklot och vänta sig igenom en vinter för att ta nya tag nästa vår.
Dessutom drar de ej speciellt bra med honung heller, de har ju inget behov av att bygga upp ett vinterförråd eftersom de har tillgång till nektar året runt från olika växter.
-
...MEN säkerligen kommer det Varroatåliga biet, alltså det bi som genom putsbeteende kan samexistera med en begränsad varroapopulation precis som det asiatiska biet utan att ta skada.
Precis som man säkerligen en dag når dithän att vi har grödor som klarar sig utan besprutning mot bladlöss och allehanda ohyra.
Precis som cancerns gåta säkerligen en dag också blir löst.....Ja, det hoppas jag med. Men det kommer att ta tid. Cancern har forskats på oerhört länge, och än har man inte hittat något svar. Och man har lagt ner mycket tid och pengar på cancerforskning- medans varroaforskningen är nästan obefintlig...
-
[Ja, det hoppas jag med. Men det kommer att ta tid. Cancern har forskats på oerhört länge, och än har man inte hittat något svar. Och man har lagt ner mycket tid och pengar på cancerforskning- medans varroaforskningen är nästan obefintlig...
Hej Dunderhonung
Javisst, man kan nästan bli pessimist, med tanke på hur lite det forskats kring Apis Mellifera och så otroligt mycket kring våra mänskliga sjukdomar.
Trots allt gläder jag mig lite grann över att biet är ett av våra husdjur där det forskats allra mest, mer forskning har lagts ner på biet än det gjorts på till exempel husdjuret hund eller det andra husdjuret katt.
Så biet forskas det faktiskt på. Mycket...!!!
Men mer måste fram, och det görs mycket och jordbruksministerier jorden runt är väl medvetna om biets betydelse för mänsklighetens överlevnad. Utan pollinering så dör vi.
Och så återkommer jag till din reflektion över cancern som drabbar mänskligheten. Bra att det finns mediciner innan cancerns gåta är löst.
På samma sätt är det med bina. Bra att det finns mediciner innan Varroa-problemet är löst.
Vissa sitter hemma och behandlar sin cancer med örtmediciner, vissa betalar till och med hiskeliga summor pengar till örtforskningsinstitut... Och så dör de.
Vissa behandlar bina med motsvarigheten till "örtmediciner". Och så dör bina.
Med cancer är det så att överlevnadsstatistiken visar på signifikant ökade levnadstal för de som tar till sig den nyaste läkarvetenskapens behandlingsmetoder.
Med biskötsel visar det sig också så att överlevnadsstatistiken signifikant ökar för bisamhällen som behandlas med effektiva behandlingsmetoder.
Så får vi fler människor som uppnår "normal" levnadsålder, och kan njuta av livets höst.
Så kan vi också få fler bisamhällen som uppnår "normal" levnadsålder, och kan bidraga till vår njutning och faktiskt kan njuta av människornas önskedröm - evigt liv.
I fallet bin - så är det vi som bestämmer...