Alternativ.nu
Djur => Arbetshundar => Ämnet startat av: Charlotte skrivet 30 maj-08 kl 17:19
-
Men, det KAN ju faktiskt vara så att inte alla djurägare kan, vill eller ska ha boskapsvaktande hundar...
På min gård passar de inte riktigt, jag känner att det inte är min typ av hundhållning, och så länge min far är delägare i gården kommer det absolut inte hit någon... Han är förmodligen en riktig "Förmänskligare" enligt många ;) En hund hör till familjen och SKA bo i huset. Den som vill försöka övertyga honom om något annat är välkommen att försöka :)
Totalt hundovana människor kanske inte heller ska skaffa Boskapsväktare? Men dom kanske inte ska få ha får heller?
Jag har också fått en tacka riven av Lodjur.
Mvh
Charlotte
-
Hur förutseende skall man vara??? När lon går in vid taknocken. Nu vet alla som följt debatten,att allt ska vara tillbommat. Det kunde inte fårägaren veta. När det gäller boskapsvaktare, så finns det väl inte någon frisedel när det gäller skador på person.. eller?Sverige har inte samma traditioner som diverse andra länder. Där får både rovdjur och människor skylla sig själva.. Eller går de svenska boskapsvaktarna enbart på rovvilt?
-
De är faktiskt inte människoaggressiva, om de inte tränas för det >:( Här var det fördomar 8)
Håller man dessa som vanliga familjehundar har man troligen också problem med dem. De är både sociala o trevliga, om man inte lär dom annat, men trivs ute, framförallt på nätterna när de vaktar! De behöver få vakta för att må bra.
Nä, alla kanske inte ska ha får ;) Kan man inte ge dom säkerhet är det bättre att låta bli. Man kan hålla dem inne nattetid också, det gjordes ju förr i världen.
Boskapsvaktare är kanske inga första hundar, men det är inte border collies heller, trots det är det många fårägare som skaffar dem som första hund 8)
-
De är faktiskt inte människoaggressiva, om de inte tränas för det >:( Här var det fördomar 8)
Så det är allså inga problem för en främmande människa att promenera omkring i en vaktad fårhage eller kanske om andan faller på nappa med sig ett lamm?
-
Varför är de agressiva mot människor nästan överallt annars ,där man har herdehundar? Det ska ju falla sig naturligt med agression mot tvåbenta rovdjur också. Det behöver man ju inte lära dem. Har du verkligen hundar som inte backar när det kommer till kritan?Det är ologiskt att ha hundar som inte vaktar mot människor också. Vad jag menar är att det finns ingen tradition av att hålla herdehundar här. Och ,ska de fylla sin funktion måste de vara farliga. Ska de bita ihjäl andra hundar som hotar fåren? kan hundarna alltid avgöra graden av hot?Det är inte speciellt trevligt med tex. urspårade ovtjarkor. Naturligtvis är det fel på ägarna. Det känns som ett Conan - Barbaren inferno mitt i den arkadiska fåridyllen. Jag tror inte det är lösningen.
-
Det hela har ju med socialisering att göra. jo de backar när främmande kommer. Men skulle säkert i första hand mota bort, men i pressat läge attackera människor också. Om någon absolut vill pressa dom dit.
Att de är människoaggressiva på andra håll har alltså att göra med hur du socialiserar dem med människor när de är små!
Vill ni ha mer upplysningar kan vi ju ta denna diskussionen utanför denna tråd!
-
Jag tycker att man ska vara lite försiktig att rekommendera "herdehundar" som boskapsvakter..
Min lilla gårdsnalle är en herdehundstyp på 50kilo som håller rent på det mesta runt vår gård, boskap bryr han sig inte om, men vi har inga vildsvin eller andra skade djur.. Dock så är det ju inte bara att köpa den typen av hund o tro att han kommer fungera bra på en gård i sverige på 2000talet.. de starkt inavlade funktionerna i hunden är inte något som man "plockar ur den" o blir det en skarp situation så gäller det att man har extremt bra koll på sin hund, framför allt om de finns tvåbenta inblandade..
Många av hundarna har mer än 3000åriga avelsbakgrunder som gör dem mycket vassa när det behövs, o det är hunden som avgör när det behövs..
Så mitt råd, skaffa en chäfer eller rottis eller någon "normalt" sosialt framavlad ras, den kommer oxo att vakta och utan problem hålla Lo o räv borta. Tro det eller ej, men Pudeln är en av de bästa vakthundarna (vid ren larmfunktion iaf) dock skulle kanske Lon uppskatta en pudel oxo.. ;)
Men helt seriöst.. Skaffar man en Herdehundtyp så är det stor risk att man får lite för mycket "hund" framför allt om den blir/är en gårds hund som sover i ladan.. Som inte blir gullad med på kvällen.. de behöver sådant som motpol till sitt inbyggda krutpaket.
-
Klastorpet:
Precis i dom banorna har jag funderat på att det inte passar med boskapsväktare i min djurhållning (förutom att jag inte får ha någon "utesovarhund" för den andra delägaren i gården) ;)
Jag har alltså en stor beteshage ca en kilometer hemifrån, vad händer om jag släpper dit min Herdehund och någon beslutar sig för att stjäla lamm? Jag har inte koll på fåren annat än när jag är där för tillsyn, det kan hända mycket på några sekunder...
Och även Boskapsväktarägare har väl strikt ägaransvar?
Mvh
Charlotte
-
En "bra" hund skulle viga sitt liv för att ingen skulle komma åt fåren.. o då innebär det även vilsna stockholmare som "bara vill klappa" (ja kommer från "stan" så jag får säga så ;) )
Det här med Ägaransvar är ju det som gör att det inte går.. men den lagen är ju för att skydda stockholmarna oxo.. o brevbärare, grannens besökares hund, o liknande.. Så om man inte kan ha uppsikt så är inte vår miljö och djurhollning förenlig med att använda Herdehundar som boskapsvakter..
Jag skulle dock inte sätta dit någon hund för att vakta de fåren.. det skulle bli viltstängsel o en eltråd med 220v utanför ;D
Dock så varnar vår nalle när en bil är ca 2kilometer bort på vår väg.. men då har vi ju en bit till trafikerade vägar ;)
-
Det är så jag tänkt att det kunda vara med herdehund i skogen.
Och det vanliga "hemmagårdsvaktandet" klarar fågelhunden och Border collien av.
Dom är vaksamma dom med.
Mvh
Charlotte
-
Helt klart förstår ni inte hur dessa hundar fungerar ::) klastorpet, du påstår ju att du har en? Hur har du "uppfostrat" den då? Eftersom den skäller på bilar 2 km bort ??? Mina två unga 2,5 åringar, går jämte en trafikerad väg. De skäller inte på något som passerar där. Det är ju upp till dig som flockledare att lära hunden detta, att utsätta den för retning under upplärningsfasen och tydligt tala om vad som är ok eller inte. Däremot om folk stannar, brukar de skälla och tala om att de finns. De gör absolut inga utfall mot folk på andra sidan stänget. De vet var de ska vakta, om de fått en riktig introduktion. Det är också viktigt att de vet sin plats i flocken - alltså lägst, under fåren.
Man bör, i vårt land, socialisera dem med människor. Då är de inte urskiljningslöst folkilskna. Jag har själv gjort en del test med mina hundar för att se hur de beter sig.
Först, när något närmar sig skäller de för att tala om att de sett och att de finns. Fortsätter personen, backar hundarna mot djuren de vaktar, fortsätter skälla. Eftersom de då oftast också flyttar djuren bort från "faran" är det svårt att gå imellan. Skulle "angriparen" lyckas gå imellan, kanske de skulle attackera, men ytterst tveksamt. Jag har lärt mina att vara reserverade, men människovänliga. Samtidigt har en sån här hund en mycket högre retningströskel för angrepp, de är också intelligenta och förstår betydligt mer än man tror.
Schäfrar och rottweilers är betydligt farligare när inte "ledaren" är närvarande.
Det mesta i resonemanget som varit tyder på att ni inte alls förstår hur hundarna fungerar. De ser skillnad på räv och rådjur också t.ex. De attackerar inte jakthundar som irrar in i hagen, de jagar ut dem. Ekorrar springer bredvid dem, de höjer inte blicken osv. De kan med rätt fostran förstå väldigt mycket.
Nu är det som så också att Naturvårdsverket via Viltskadecenter utfärdar intyg till dem som skaffar dessa hundar. Så de har bra koll på hur de fungerar. Har själv två hundar på en fäbod i Dalarna. Där springer massor av folk, även 08:or. Hundarna är hur trevliga som helst mot besökarna, så länge de inte skadar fåren. De älskar människor. Men de har också hjälpt ägaren att se till att alla får kommit tillbaka på hösten. Inte ett svinn ens under deras första år som valpar. Året innan försvann 15 får och två kor till varg o björn!
En "bra" hund kan sortera mellan faror och annat. De förstår när flocken är i fara. Att hundarna i sydligare länder är skarpare mot människor, beror ju på att de vill ha dem sådana. Att man har en boskapsvaktare, eller flera är ju för att den ska vakta när du inte har tillsyn ::)
Dessutom har jag träffat folkilskna BC också!!! och jakthundar och............ Men förstår man inte djuren man har ska man inte ha dem. Det gäller även fårhållning. Där väldigt många inte alls förstår hur får fungerar >:( Tror att man missköter dem om de inte göds på kraftfoder t.ex. Synd att fåren inte fattat det innan 1900-talet då 8)
-
Det blir så dåliga diskussioner på ett Diskussionsforum om man varje gång man har en avvikande mening eller fundering får itryckt i sig att man inte "förstår sig på" djur, vem är så duktig att den kan avgöra vad som är rätt? Och framför allt veta vilka förutsättningar som finns på just MIN gård eller vilka erfarenheter jag har... Då kan vi ju starta egna trådar och skriva vad vi tycker om precis allt och sedan låsa dessa trådar, det blir väl roliga och fruktsamma diskussioner?!? En avvikande mening behöver ju inte heller tas som ett påhopp.
Jag har i alla fall aldrig ifrågsatt DIN djurhållning, den vet jag ju ingeting om. Det jag ifrågsatt angående att inte ge kraftfoder är ju att man inte kategoriskt kan ge det rådet till alla, man måste veta fårens behov av föda och sedan får man antingen ha väldigt bra grovfoder/bete eller spä på med annat om det inte räcker. Beroende på hur man lagt sina lamningar och var man bor i landet så kan man behöva kraftfoder. Vare sig man vill eller inte. Eller så klarar man sig utan och då ger man inte nåt.
Självklart kan alla hundar bli folkilskna... Mina är det inte, jag har aldrig haft någon, förstår inte riktigt vad andra hundrasers möjliga agressivitet har med resonemanget att göra? Är det mindre illa om någon på mitt fårbete skulle bli biten av Herdehunden bara för att det lika gärna KUNDE ha varit BCn? Det är väl inte Herdehundarnas eventuellt större benägenhet till folkilskenhet som ifrågasatts?
Det jag funderade över var precis den situationen du beskrev: Vad känder om angriparen kommer emellan? Och jag inte är där?
Om min BC skulle få en knäpp och attackera någon är sannolikheten ganska stor att jag är i närheten om nu inte någon bryter sig in när jag inte är hemma. Om Herdehunden attackerar någon som hotar hans flock gör han ju i princip bara sitt jobb... En BC som attackerar folk är förmodligen fel uppfostrad eller har något "fel"... Eller så behöver den verkligen försvara sig och då är som sagt sannolikheten ganska stor att jag är med och kan hjälpa innan den behöver ta till tänderna.
Det är ju toppen att det funkar på Fäbodarna, men hur säker kan man vara på att det inte slår slint OM någon idiot lyckas komma emellan flocken och hunden och dessutom försöker stjäla lamm? Det är ju kraftfulla modiga hundar det är frågan om.
Mvh
Charlotte
-
Det är väl ändå jag som hela tiden blir ifrågasatt ???
Att dessa hundar skulle bete sig på ett eller annat sätt har ändå i första hand med Dig som hundägare att göra. De springer inte omkring o biter folk. Kolla bitstatiskiken!
Hade själv två småkillar som gick på picnic i fårhagen förra sommaren. Eftersom mina hundar är vana vid barn och människor i största allmänhet, låg de bara och tittade på killarna. Det är ändå så, att det är en väldig skillnad på hur folk beter sig när de har onda avsikter mot goda. Du ska ju inte utmana hunden. Men vem är så dum???? Man kan ju faktiskt ha en tjur eller nykalvad ko i hagen också, det är inte förbjudet och de kan vara väldigt farliga.
Hundarna varnar innan och de som vill skada fåren på nåt sätt går nog någonstans där det inte finns hundar. Dessutom får man skyltar av Viltskadecenter att sätta upp på stänget. Där står det hur man bör bete sig mot hundarna och man skriver i ägarens namn och tfn.
Man har ju hundarna för att avskräcka inkräktare, inte jaga ev. inkräktare.
-
Det är ju så att man har Strikt Ägaransvar för vad hunden ställer till med, det spelar ju ingen roll om den varnat i all oändlighet OM den biter någon har man likafullt ansvar.
Ingen har påstått att Herdehundar skulle vara blodtörstiga... Eller ifrågasatt vad du tycker, var och en har rätt till sina åsikter ;) Man ifrågasätter väl inte åsikter för att man frågar? Jag har ingen erfarenhet av Herdehundar och bor i ett område där björnarna bara blir fler och fler. Inom en snar framtid kommer förmodligen något att behöva göras för att skydda tamdjuren, men om frågor angående hur det kan fungera med Herdehundar (jag vill även veta nackdelarna med vad jag ev ger mig in på) inte är välkomna så får man väl fråga någon annanstans.... Jag är inte så naiv att jag tror att det inte finns nackdelar med olika lösningar och vill börja fundera på vad som passar MIG bäst.
Jag har mailat en massa med en Lamaägare och hon har inte känt sig ifrågasatt för att man vill veta ev risker och nackdelar med Lamavakt. En herdehund/Lama/Eller vad som helst kanske inte är en Patentlösning för alla, precis som jag skrev förut har vi olika typer av djurhållning.
Men det var roligt att du tog upp bitstatistiken, den finns ju inte ens en gång... Inga sjukhus, poliser eller försäkringsbolag har fört någon statistik över vilka hundraser som bitit mest. Det är högst sannolikt att tex Golden har bitit flest människor, de är många till antalet, ser "snälla" ut och finns i barnfamiljer där hundarnas tålamod kan frestas, men det finns ingen statistik på det hela...
Det finns folk som är så korkade att de utmanar vaktande hundar, det är väl dom som inte förstår sig på djur....
Och då antar jag att man blir skadeståndsskyldig pga det Strikta Ägaransvaret.
Mvh
Charlotte
-
Det är klart att strikt ägaransvar gäller. Men folk får heller inte gå in och störa djuren i hagarna! Det kan också vara straffbart. Det är skillnad på allemansrätt och att försöka klappa och fånga djur i beteshagen.
Det är klart det finns nackdelar med hundarna. Det tar tid att få dem fungerande när du börjar, om du inte har en vuxen hund som lär upp dem. Har du själv dålig kunskap kan mycket bli fel. Men det viktigaste är socialiseringen med det som kan tänkas "hamna" hos dem och som de ska acceptera. Lär de sig att människor är ok, så är de inte hotfulla, möjligen reserverade. Min pyrre kommer direkt och viftar på svansen när det är folk här. Vet inte hur man ska få henne att attackera? Hon går som gårdshund. Varför skulle hon jaga brevbärare m.m? Hon vet ju att de kommer. Hon är däremot mer misstänksam mot saker som smyger omkring nattetid. Det är ju då de är som vaksammast och därför så olämpligt att hålla dem inne. Angående andra hundar som vaktar, så har man ju dem inne på natten. Det är ju då de flesta attackerna sker. I gryning och skymning framförallt.
De äter mycket, så det är en nackdel. Men man kan ge dem djur som dör, utslagstackor osv. Fast helst vill de "neutralisera" djuret genom att vi först fryser det. De äter inte gärna en kompis!
Det finns säkert korkade människor som inte fattar nåt. Men hur garderar man sig mot dem? De kan ju lika gärna försöka klappa en nyfödd kalv?
Har dock själv märkt att många faktiskt förstår vad dessa hundar är bra för. Invandrare har en otrolig respekt för dem.
-
Detta har minsann blivit en hund-tråd ;) men ganska intressant!
För många år sedan läste jag en artikel om farliga hundar. Där hade man rangordnat raserna och vad jag kommer ihåg av den, var att Doberman låg på första plats vad gäller farlig hund. Denna undersökning visade bara genetiskt dåliga individer. Där stod att var sjunde doberman fick avlivas pga mentala fel. Minns att Schäfern låg på en sjätte plats och minsann så var Springerspaniel farligare än Schäfern.
I en annan undersökning läste jag att Tax biter folk oftare än en stor hund! Kanske beror det på att vi ofta missar att fostra de små hundarna.
Våra djur blir ju oftast vad vi gör dom till men naturligtvis finns det djur som inte har alla hästar hemma så att säga. Har själv haft Schäfer i 30 år. Alla har varit olika i sitt sätt även om de varit vänliga. Den vi har idag är avlad på rena bruks/bevakningslinjer och det Birgit skriver om att vakta nattetid, känner jag igen. Vi bor på gård där det rör sig massor med folk dagtid och då kan man inte ha en ovänlig hund. På kvällen då vi gått in ligger hon på jordkällaren och vaktar. Då ska ingen röra sig omkring gården.
Jag ska med glädje ta straffet den dagen hon fångar tjuven :D
Mvh Ingela
-
Men då är det ju tur att Estrelor och Pyreneer finns (bara dom är nog tuffa mot rovdjur) eftersom det inte går att ha "människoätande" hundar i Sverige med Allemansrätten.
Men jag håller inte heller med om "avståndsvaktandet". Jag fattade det som om klastorpet bodde långt från trafikerad väg och varnade när någon väl kom till dom? Mina hundar bryr sig inte om det kör bilar på på vägen utanför, dom skulle förmodligen bli hesa om dom skulle skälla varje gång någon åker förbi :) Men om vi är i stugan dit det inte "ska" komma bilar (händer sällan att någon åker dit i bil), då skäller dom när dom hör en bil, det tycker inte jag heller är ouppfostrat, dom talar ju bara om att något ovanligt händer.
Mvh
Charlotte
-
Och nu skulle jag hålla tyst :-X Hm, jag har faktiskt träffat en hel del hundar av olika raser. Så tala gärna om för mig vilka som du kilpis vet så mycket om, så du kan omyndigförklara mig ???
I Italien anser de estrelan vara särskilt folkislken och oplitlig! Har träffat kangal, tib.mastiff, ovcharka, maremma, kuvasz, sharplaninas plus några till jag inte kan namnet på.
Har mött hundarna i Italien, Österrike, Grekland, forna Jugoslavien, Turkiet, Indien och Thailand.
Min estrela kommer från Portugal och är helt annan i sättet än pyrren. Har läst böcker och hemsidor i ämnet i åtskilliga år.
Men om nu pyrren o estrelan är så trevliga, vad hojtar du då för ??? Då kan ju "vem som helst" hantera en sån :o Alltså är dessa hundar inget problem då? För vi har ju inte pratat om att man ska välja den mest aggressiva ???
Har varit engagerad i en klubb för LGD´s i USA i fem år. De har haft dem där mycket länge än oss och har massor av erfarenhet. Har försökt att besöka hundarna när jag varit på resor. Så, kilpis, får man se din meritlista också????
-
Tjena Birgit o er andra...
Först Birgit, så är inte "Herdehund" en ras.. ingen jag känner till.. om det inte är vit chäfer o andra varianter..
Men jag ber om ursäkt om jag var otydlig.. Jag menade "Berg o herdehunds typen" det är en boskapsvaktande hund typ som oftast inte användes för vallning. (det är ingen ras.. utan en rastyp/rasstandard)
De hundarna som jag pratar om är framavlade under tusentals år (vissa över 3000år dokumenterat) och inget som man mixar ihop på 5generationer. OM du är "insatt" i genetik o vad du får för resultat när du blandar ditten o datten så förstår du nog att du har en ganska slipad jycke när tusentals år gått..
Du säger att du har en Herdehund som boskaps vakt.. som vaktar själv.. jag tvivlar på att det är en "Bergs o herdehunds typ" i den herdehunden. men rätta mig om jag har fel. Vad är det för ras/raser? det vore ju toppen att rekommendera den i sådant fall!
Äny way, jag tar inte så hårt på sådana på hopp, de upplyser mig bara om kunskapsläget ;)
Som någon uppfattade, så har vi 3km egen väg, o hunden påkallar min uppmärksamhet om någon kör in på vägen.
Men sopbilen bryr han sig inte om och inte hästarna som rider förbi. Han ligger normalt lös på gården o tar några små promenader runt huset.
Skulle han lämnas ensam på gården så skulle bara vänner kunna ta sig in i huset. Dock så skaffade vi inte en sådan hund för att lämna han ensam. I min högst personliga smak så passar inte en hund som gör exakt det jag vill när jag vill o utan att ifrågasätta något.
Det jag vill ha i en hund är en som tänker själv och ifrågasätter allt. En enorm integritet som som du får förtjärna, men oxo en lojalitet och en hund som är "riktig".
O det är en boskaps vakt i honom det är inget vi visat honom hur det går till, väljer en hög plats o tittar ut o räknar korna, skulle Lo, räv, vildsvin, visa sig skulle han inte backa, men nu har ju han avlats för björn o gepard och för att vakta byn när männen är ute på arbete. så att han skulle vakta gården är lika självklart som att en labbe skäller om man knackar i bordet (även om han ser att du knackar) slag under bältet.. sorry.. ;)
-
I en annan tråd blev det sagt att vi inte skulle PMa personliga påhopp. ???
Tycker det är synd att dessa hundtrådar ständigt spårar ur. Och jag tycker det är lika trist att vi bergs och- Herderhundsägare skall hoppas på och anklagas för att äga mördarhundar, folkilskna hundar eller vara oansvariga hundägare bara för att vi valt en annorlunda ras. Hur sjutton skulle det se ut om jag anklagade alla labradorägare för att vara ena lata jävlar som bara vill ha nåt att värma fötterna med istället för att motionera era feta hundar?!. Det låter ju lika dumt.
Blir så trött på dessa diskussioner >:(
-
Jag tycker inte heller man ska PM'a en sådan här sak, det är viktigt att rätt rekommendationer går ut på rätt sätt till rätt personer.. o är det så att folk läser o tycker -men det där låter ju som en smidig lösning..
Så min tanke var bara att -rätt jycke på rätt plats.
Jag tror inte att vi har olika åsikter, jag tror bara att det kanske kommer fram på olika sätt.
O sedan kan det ju handla om att man kallar saker för lite olika saker.
För jag tror inte att ex, Berit skulle rekommendera en ren "bergs o herdehund" för att självmant vakta en flock djur, där det ex, fanns möjlighet att några okända kommer o klappar fåren sent på kvällen. O det är det som är viktigt att påpeka, då det i absolut värsta fall bli omplaceringar av hundar som inte gjort något fel..
-
klastorpet! Först, :-[ om jag varit oförskämd.
Jo jag vet att bergs o herdehunden inte är en ras, den innefattar ett antal raser, vilka mina faller inom: pyrrenéer och estrela. Jag vet också hur hundarna fungerar och tror vi är ganska eniga om det ;) Vad jag försökte framföra var att de kan socialiseras med människor, så att misstänksamheten minskar. Reserverade är de alltid.
Vår estrela var synnerligen misstänksam när vi fick honom. Dessutom uppmanade Viltskadecenter oss att inte "gosa" med honom och absolut inte låta andra göra det :-\ Så han var väl skarp ett tag. Däremot undvek han människor. Vi har tränat honom en hel del nu, då vi förstått att det är viktigt att dessa hundar inte hålls isolerade.
Vi har två barn till ovannämnda, en han (kastrerad) o en tik. De är uppfödda i vår guteflock och har sedan dess vaktat dem. De bor i lagården på vintern, med får o kor. Vi kelar o gosar massor med dem och eftersom vi bor vid trafikerade vägar, där både barn och hundar passerar, så har vi jobbat mycket med att tala om för dem vad vi tycker de ska acceptera osv. De hade sin tonårsperiod, då de var lite inkonsekventa, men nu vid 2,5 fungerar de bra.
Klart att de är intelligenta o tänker själva. Därför är det ju så viktigt att de tidigt får lära sig vad du anser vara rätt o fel.
Angående storlek, så kan jag tänka mig att unghanen väger uppåt 70 kg. Han är enorm.
Och jo, de vaktar självmant sin flock dygnet runt. Jag rekommenderar det varmt också, men man måste lägga tid på att få hundarna att fungera som man vill. Man kan inte bara skicka ut dem i hagen o tro det fungerar. Vakten ha de ju, men alla våra förhållanden måste de lära sig.
-
Kan inte annat än nicka och instämma i Birgits ovanstående inlägg. Det är precis så det fungerar. Att det sen finns människor som vill ha sina herdehundar orealistiskt aggressiva ja det är ju tragiskt. För skillnaden mellan dessa hundar och "vanliga" vakthundar är att de inte är svårt alls att uppfostra dem så. Håll dem långt borta från människor det första halvåret och du har en människoaggressiv hund.
Jag gjorde själv det misstaget med min ena Ovtjarka som i samband med ett benbrott fick burvistelse under 2 månader. Då var han 9 veckor när han bröt benet. Under den tiden träffade han inga främmande människor alls vilket resulterade att han efter det gick till angrepp mot ALLA som kom för nära mig eller äntrade gården utan mitt sällskap.
Detta höll på att sluta illa en dag när sonen och hans kompis skulle "smyga på" mig och kommer in på gården genom logporten (man kan gå rakt igenom den) just den dagen sprang båda hundarna på gårdsplanen, hund nr 2 som var aggressiv brukade annars bara vara ute på natten. Men just denna dagen var de båda ute för att vi varit hos veterinären, vilket resulterade i att nr 2 såg kompisen som en inkräktare och inom 2 språng flög upp mot halsen på kompisen. Båda hundarna var tränade att avbryta angrepp vilket den också gjorde precis framför fötterna på pojken. Han var vit som ett lakan,sonen var vit som ett lakan och jag kastade mig fram för att ta bort hunden. Vetskrämd.
Sonen har därefter aldrig tagit in någon på tomten annat än genom grinden och först efter att ha stängt in, eller kedjat hundarna. Hund nr 2 flyttade strax efter denna händelse eftersom jag inte vill ta risken att ha en så skarp hund när jag har barn i hemmet. Han jobbar nu hos en skrothandlare och det fungerar perfekt.
Den ovtjarka jag har idag är socialiserad på människor och framförallt barn och är vänligheten själv. Men är intelligent nog att fatta när det är allvar vilket jag sett bevis för flera gånger. Då ja bland annat blev attackerad av en familjemedlem som han kände väl sen innan. Vid ett tillfälle fick jag besök av en potentiell kaninkund och då vägrade hunden lämna hans sida, han cirkulerade hela tiden omkring honom. Och ett par dagar senare hör jag hunden gå amok utanför på kvällen. När jag kommer ut ser jag samma fordon som han ägde köra härifrån i hastig fart.
Så numera är jag inte orolig att han inte gör sitt jobb.
-
Men egentligen är det väl ingen som påstått att det är några mördarhundar? Det börjar likna kamphundsägare som går i försvar fortare än man hinner fråga vilken ras dom har ;)
Att man får frågor när man har en "annorlunda" ras som dessutom är väldigt intressant ur användningssynpunkt för många småbrukare är väl inte så konstigt?
Och Kimmas berättelse visar ju att det inte är några "var mans hundar" precis. Vi har ju också läst om getterna osv. Det är absolut ingen kritik för man fattar att sånt kan hända med hundar som har till jobb att vakta, men man måste väl få fråga hur det fungerar egentligen? För att kolla av om man över huvud taget klarar av fostran OM man någon gång i framtiden skulle skaffa en? För tillfället är det inte aktuellt hos mig, men någon form av vakt eller stängsel kommer att behövas. Jag har i veckan varit på "björnsafari" massor av gånger och tittat på en björnhona med ungar och vet att det finns minst fem björnar till i trakten.
Men att diskussionen urartar i en ny "Blandrasdebatt" och går till personangrepp är ju fullkomligt onödigt! Det finns en Blandrastråd redan. Och om jag skulle välja en arbetande herdehund skulle jag titta mer på vad föräldrarna verkligen åstadkommit än om dom har utställningsmeriter osv. Och eftersom det inte verkar vara det enklaste att fostra dem skulle en uppfödare med kunskaper om dess användning vara guld värt.
Nu vet jag ju inte om jag använder fel ittryck när jag säger Herdehund ??? Men jag menar inte Vit schäfer i alla fall :)
Mvh
Charlotte
-
Jag sticker inte under stol att det är en hund som kräver en hel del hundvana från sin ägare. Och det är ingen hund man har i lägenhet eller en villaträdgård, det går helt enkelt inte. Men jag blir lite irriterad när man häver ur sig saker som om hund och person som vissa gör här i tråden. Vi "herdehundsägare" har valt våra hundar med omsorg och av en anledning. Om jag vill vakta får, gäss, kaniner eller mina barn är oväsentligt anser jag. Så länge jag vet vad jag gett mig in på och jag är noga med att informera potentiella spekulanter att noga ta reda på vad de ger sig in på. Vad som krävs av dem som ägare, vilken kunskap om rasen de bör besitta och redan där frånfaller 8 utan 10. Och då är jag nöjd.
Utöver det anser jag mig inte behöva förklara mig varför jag har 75kg vaktig hund till att vakta en flock kaniner. ;)
-
Måste säga att du gjorde en bra avslutning Charlotte ;) Det är lite så jag tänker också. Alla ska inte ha en herdehund (rasgruppen alltså), men många fler borde kanske istället för rovdjurshatet som finns.
Precis som Kimma skrev, så kan de vara otroligt vassa om man inte lär dem att människor är positivt. Det första halvåret är väldigt viktigt. Ska de vakta djur t.ex måste de vara med djuren 24 timmar om dygnet. Så att de socialiseras med dem och blir en i flocken. Vill man att de ska träffa människor då, ska man ta dit folk i tid o otid, så de lär sig att människor är trevliga. Däremot ska man lära dem att det inte är trevligt att uppsöka människor utanför vaktreviret. Detta för att de inte ska börja driva omkring. Man måste också hantera dem mycket, kela, pyssla osv. Så de är vana. I vårt land är tillvänjning med människor livsnödvändigt. Men, som Kimma skrev, så vet de när det är allvar. De kan förstå väldigt mycket och verkar suveräna på att läsa människor 8) Man kan inte spela för dem.
Angående mina hundar, som det uppenbarligen finns åsokter om, så håller jag en "familjeflock" på 4 individer. Far, mor, dotter o son. De har en inarbetad relation till varandra och samspelet fungerar bra. De hjälps åt att vakta och signalerar till varandra nattetid ;) Att det blir valpar 1 gång/år beror på att de lever fritt och skall så göra. Det är min inställning angående djurhållning i stort. Jag har lyckliga hundar som är nöjda med livet och mår bra på alla sätt. Jag lägger ner massor av arbete på mina hundar och är noga med att förklara för valpköpare vad för hund det är. Jag ger livslång support till de som önskar och har kontakt med många av mina valpköpare (alla vill ju inte). Så om priset på en renrasig valp ligger på 9500 - 12000, så är nog inte mitt pris orimligt. Jag vet att hundarna fungerar som boskapsvaktare. Det visste inte de som sålde pyrren och estrelan, fast de var renrasiga och uppfödarna "seriösa". De förstod faktiskt inte hur dessa hundar fungerar i praktiken.
Sedan kan jag tycka att det vore bra om man hade råd att ha en herde med flocken ocks, som de har i många sydliga länder. För det vore enklare att få fungerande hundar då och mindre arbete med att ha koll på dem, som nu. Men vad skulle inte det kosta ???
-
Men se där, då tror jag att vi är överens :D
Min tidigare Akita (dock ingen bergs o herdehund) hade jag lös i min butik under många år och hon fungerade fruktansvärt bra med både barn som ville klappa och vuxna som var rädda för hundar.. Dock så hjälpte hon till på ett mycket imponerande sätt då jag blev rånad.. eller en man försökte.. han kommer med kniv o vill ha dagskassan, effter en liten stund hör man ett ljud som påminner om en lastbil som går på tomgång, ett dovt muller till morrning o förbi mig GÅR min Akita med en riktigt hög ragg, o helt enkelt motar ut kunden.. hunden stannar vid dörren o ser mannen springa där ifrån..
Dock skulle jag inte REKOMMENDERA andra att ha en hund typ Akita i en butik.. Framför allt inte för vakt.
Har man den minsta osäkerhet i hunden så kunde det lika gärna vara "tuffa Berra" som ska vara tuff för att imponera på flickvännen.. o då gäller det att man har en hund som kan analysera situationen på ett RÄTT sätt. Nu måste jag poängtera att jag absolut inte har på något sätt tränat Akitan att agera så som hon gjorde, utan det var ett helt eget "påhitt". Hon var extremt bra tränad både lydnad KL,1 och agility. Väldigt bra sosialicerad. Men i grund o botten väldigt vass o stabil.
Kontentan; jag skulle inte rekomendera att ha en Akita i en butik till andra bara för att jag hade det och att det fungerade bra.
Idag har jag en TibetanskMastiff o han är helt underbar, 4år nu o börjar stabilisera sig (de mognar rätt sent), vi bodde mitt i ett litet samhälle på huvudgatan tidigare och han reagerar inte på förbipasserande eller bilar, idag bor vi långt ut på landet utan grannar, så han säger till om någon kommer in på området (som nu är några kilometer..) Han är vår "gullegris" som är välsosialicerad och fantastisk med barn/unga, reserverad mot vissa män men klarar även av att hantera det utan problem.
Även att vår hund är riktigt "bra" så har TM en så djuprotad vaktinstingt så vi kopplar honom om vi får nya gäster som han ej träffat, O även fast TM är en utpräglad boskapsVAKT så finns det inte på kartan att någon i Sverige skulle komma på något så dumt som att lämna hunden själv som lös boskapsvakt nattetid.. om den inte är ordentligt kedjad!
Så mitt lilla inlägg där det hela bottnar i, är ju det, Rätt hund på rätt platts.. o den här tråden började i Fårforumet där det var de som ville ha fårvakter nattetid, o i den svängen så kom det ett inlägg med att -skaffa en Herdehund så fixar han biffen!
O mitt svar på det kan ni ju bläddra tillbaka till! O om Birgit läser sin kommentar till mitt första inlägg så måste du nog nu hålla med om att det finns raser inom denna typ som inte ens du skulle rekommendera som boskapsvakt.
-
Jag håller med klastorpet i det mesta ;) Men inte det sista. För det är mer skillnad på individer än raser. TM är en av de mest ursprungliga och väldigt intelligent. Har diskuterat detta med boskapsvakt med ordföranden i för. för flera år sedan och han såg gärna att de kom ut som boskapsvaktare. Att kedja fast den här typen av hund är farligt om någon kommer förnära, då känner de sig ju hotade. De är lugnare lösa. Nog är det så att de mognar sent. Det är också en sak som många inte förstår, att de tonårsstrular tills de är 2 - 3 år (hanarna brukar vara senare)
Och igen, det är nattetid de ska vara lösa o vakta. Det är också då "skumma" individer rör på sig. Våra hundar är väldigt avslappnade på dagarna, men aktiva på nätterna. Det finns ju ingen normalfuntad människa som strular runt i en får/kohage mitt i natten! Så länge hunden stannar där sköter han ju sitt jobb.
Och igen, socialeseringen med människor är väldigt viktig om man inte vill ha folkilskna hundar.
-
Jag håller med klastorpet i det mesta ;) Men inte det sista. För det är mer skillnad på individer än raser.
Visst är det skillnad på individer.. och även hur dessa individer har blivit uppfostrade.. men att du inte ser ett samband mellan rasernas ursprung o deras beteenden förvånar mig.. o att du har uppfödning där du kombinerar olika raser med varandra så skrämmer det mig, jag hoppas att allt går bra.
TM är en av de mest ursprungliga och väldigt intelligent. Har diskuterat detta med boskapsvakt med ordföranden i för. för flera år sedan och han såg gärna att de kom ut som boskapsvaktare.
Det är fullständigt osannolikt att du fått den informationen av Paul, eller om det är klubben som ligger utanför Kennelklubben så vet jag 100% säkert att Bosse inte skulle komma med en sådan sak, jag känner de båda personligen, så jag tror att jag hoppar denna diskussion, jag hoppas att de som läser denna kan utläsa vad som är sant och riktigt..
Och igen, det är nattetid de ska vara lösa o vakta. Det är också då "skumma" individer rör på sig. Våra hundar är väldigt avslappnade på dagarna, men aktiva på nätterna.
;) du är ju inte sann.. Vart bor du? i djupaste norrland??
Vad hade du tängt att en lös TM skulle göra mot den "skumma" individen?? :P ::) ???
Det finns ju ingen normalfuntad människa som strular runt i en får/kohage mitt i natten! Så länge hunden stannar där sköter han ju sitt jobb.
I min värld ska jag kunna "garantera" att allt går bra OAVSETT om knarkpelle vinglat in o min åker. Jag kan inte GARANTERA att allt skulle gå bra.. man kan väl säga ett jag målar fan på väggen, men på det sättet så utsätter jag inte min hund för situationer som jag inte är 100% säker på att det går bra. 90% är inte OK. 90% är även olagligt enl svensk lag.
Hurru Birgit, jag känner mig färdig här.. jag hoppas att du informerar dina valpköpare på ett sätt så DE (inte du) får fatta sina egna beslut hurvida de vill chansa OM det kommer gå bra denna kvällen oxo.. Framför allt (som du själv sa) får olika individer i en kull.. o hur håller du koll på vilka individer som passar o vilka som inte passar.. Framför allt om du nu säljer en valp som boskapsvakt.. kan de komma o byta?
Men jag hoppas att allt går bra o OM du nu kanske skulle ha fått en liten tankegång åt det här hållet så har ju inte slaget varit förlorat. men den kommer nog inte nu.
-
Nu tänker jag inte lägga mig div raser för dom vet jag inget om.
Men Herdehundar (kanske menas tex Maremma och Pyrenee? (är det en annan typ)? Används ju i alla fall till att vakta hjordarna här i Sverige på rekommendation av Viltskadecenter även nattetid eftersom dom alltid ska bo med hjorden.
Det var just den eventuelle farligheten med detta jag funderade över.
Nu var jag in och läste där igen... Där var inte Mastifferna medräknade...
http://www.viltskadecenter.se/index.php?option=com_content&task=view&id=68&Itemid=561#vilka
Är det vilka raser som kan användas eller användandet av Boskapsvaktare nattetid över huvud taget ni är oense om?
Mvh
Charlotte
-
Herdehundarna och boskapsvaktarna består av så många raser, så de kan väl inte räkna upp alla. Jag är inte så förtjust i viltskadecenter. Det fattas mycket kompetens där när det gäller hundar. De kan inte heller ge frisedlar till människor... I vårt samhälle kan man inte låta hundar fälla avgöranden , om hur man hanterar diverse faror.Om du ska ha hund som vaktar djur så måste det finnas en herde som har hunden under uppsikt. Det blir ganska opraktiskt! När det gäller rasaveln så är den viktig i det här sammanhanget. Det handlar då inte om ett vitt ben eller en vit svansspets , utan om inre egenskaper. Jag tycker för mycket om hundar för att bara se dem som verktyg. Det måste man göra när det gäller arbetande herdehundar. Hård sållning.
-
Några små frågor till Birgit.Vad är naturligt när det gäller herdehundar? Att de får para sig när de vill ? Varför är det naturligt att kastrera avkomman?Om många gör fel blir det mer rätt då? ( Den ekonomiska biten.) Hur stort är behovet av blandraser, vad ska de föra vidare till nästa generation.Tycker du att det är lika o.k.att blanda allmogefår också? Eller är det en annan sak?Varför ha raser överhuvudtaget när det gäller något!
-
Kort, då jag är på språng.. ;)
Vad JAG menar är gruppen "Bergs o herdehund" o där kan nog vissa finnas i Viltskadelistan över rekommenderade hundar, det finns en hel del raser i den gruppen o en hel del som alltid varit på en "normal" nivå och en del som sivilicerats med modern avel, medans vissa är avlade för rent försvar för boskap och byar o har fortfarande mycket av den ursprungliga mentaliteten, många av dem har bara "avels civiliserats" de senaste 10-20 åren och har mycket ursprungligt kvar.. Dessa hundar får man värna om, jag älskar dem, men det innebär ett ansvar. Min hund litar på mig till 100% och jag skall se till att inget händer.
Viltskadelistan har jag inte hört talas om tidigare, o jag har inget koll på hur de får fram raserna.
O även om en hund är "godkänd" så kan väl inte det fria ägaren från att det biter en individ som ex. plockar upp ett får??!
inte änns om det är en udda eller "skum" individ.
O som vår lag ser ut (som jag tycker e bra) så skall idealhunden föra ett j-la liv om det händer men vara nära 100%säker att den inte angriper fysiskt, så pudel med munkorg?
OM man har en godkänd hund som plockar/dödar ett LO 1m utanför stacketet, är det godkänt? framför allt om hunden placerats där för den uppgifften? Det borde bli olovlig jakt, eller?? Det enda jag undrar, vad ger viltskadelistan´s godkännande för verklig frisedel? LO får du troligen inte ens skjuta (utan tillstånd för just DET Lo´t) även om du ser när det händer o råkar ha en bössa i handen.
F-n.. nu är jag sen ;)
CU
PS, kan vi inte hoppa blandras biten? den är ju ett kapitel för sig..?
-
Men Viltskadecenter har inte med Ovtjarka heller... Dom skriver ju också om olika skärpa osv.
Trots allt så finns det en hel del Boskapsväktare i Sverige och ännu har ingen olycka skett, men i dagsläget på min gård skulle jag vara rädd att korkade människor skulle kunna komma till skada. Just pga det strikta ägaransvaret.
Angående att sålla så är det ju vad som gäller oavsett vilken ARBETANDE hund man har, jag tycker för mycket om hundar för att dom inte ska få arbeta med vad dom älskar att göra, man kan se det från flera synvinklar ;)
Mvh
Charlotte
-
Ovtjarka är också en herdehund men viltskadecentret har väl glömt dem, inte vet jag. Problemet med sållningen här är ju att behovet inte är så stort. Vad ska man göra av valparna? det finns så många av dem redan.Avliva 10 och spara den 11 eller? Sedan vet man ju inte om den håller måttet. Inte så lämpliga sällskapshundar till Svenssons med attityd..OBS! Det här gäller de linjer som var boskapsvaktare tills helt nyligen. Det är nog lättare med en spets eller annan hund som bara varnar och ett rejält rovdjursstängsel. Fäbodlivet var dödsdömt när vallodlingen satte in på 1800-talet och kommer tyvär inte tillbaka. Stängsel och skyddsjakt är väl det som gäller.
-
Vi har haft hundarna i över fem år nu, med mycket folk som rör sig omkring. Ingen incident! De har heller aldrig dödat något vilt, eller jakthund. Bara jagat iväg dem, så problemet med lon är nog inte överhängande. Deras främsta syfte är ju att avskräcka inkräktare och att mota bort dem. Inte förfölja och döda. Det gör de bara i yttersta nödfall. Det är inga kamphundar.
Som Charlotte skriver, så rekommenderar inte Viltskadecenter de mest aggressiva raserna heller. Utan de mer civilicerade. Har man en boskapsvaktare bör den; om man inte har boskap, få möjlighet att utöva sitt vaktande, annars mår de inte bra. Hundar som är framavlade för vissa syften, bör ges möjlighet till detta syfte. De är inga rena sällskapshundar, även om de kan vara nog så trevliga. Tror bitrisken är högst om man håller dem fel. Tror jag hört liknande kommentarer om bc???? De kan bli väldigt frustrerade om man inte låter dem få utlopp för sina instinkter.
Angående listorna, så finns alla som köpt hund med "stöd-pengar" eller på annat sätt viljat ha tillstånd från Naturvårdsverket med i en grupp. Vi träffas regelbundet och diskuterar problem och erfarenheter. Vi skickar in årsrapporter osv. Vi har skyldigheter alltså. Dessutom får vi besök av Viltskadecenter i gång/år. Det är inte bara upp till vårt "godtycke" att släppa lös hundarna!
-
Fäbodliv? Jag har ingen fäbod att vakta, men naturbeten som är skyddsvärda. Men jag ska fråga alla jag känner som faktiskt driver fäbodbruk om dom är döda eller levande :)
Om man läser länken från viltskadecenter så står det att det finns många andra raser som kan fungera men det är bla skillnad i Skärpa, vissa raser (som tex Ovtjarka) kanske är för skarpa för att släppa i skogen utan passar bättre hos tex Kimma som har den inom lås och bom på gården?
Nu är det ju inte människor som är intressanta att hålla borta just för min del, utan Rovdjur, så visste jag att det skulle gå att få hunden att släppa in vem som helst så vore det väl inte så stora problem, men det är ju där man inte kan garantera något.
Vad händer om spetsen hugger tänderna i någon då?
Ja, en frustrerad=Stressad BC kan bli bitsk, jag skulle egentligen tro att den är snabbare att ta till tänderna än vad en Herdehund är...
Alla reaktioner både "bra" och "dåliga" är så snabba hos en BC.
Mvh
Charlotte
-
Kort igen.. men finns det inte betydligt "lättare" hundar för att hålla lodjuret utanför?
Varför ska det vara en "kol" hund med skärpa, när de inte får använda den, är inte det att gå emot hundens naturliga egenskaper??
Det här med att låta dem leva så som de är tänkta för, håller jag med om, men för den skull så måste det inte betyda att man låter en TM vakta gården på liv o död, utan det kan vara att han ligger o (tror att han) vaktar gården o jag tar över om det behövs.. o då är det min f-b-ade plickt att vara på plats..
Det finns ju rätt många raser som vars ursprung och egenskaper skulle vara helt otänkbara i vår nuvarande syn på djurhållning/vakt/civilisation om man skulle låta dem göra det de var tänkta för, vissa raser/individer får man helt enkelt hjälpa att fungera i vårat samhälle.
TM användes ju även till jakt, men är långt ifrån en bra jakt hund.. för han kommer tillbaka med rådjuret.. o det skulle vara olagligt (vilket jag håller med om) Skulle min hund bita NÅGON oavsett om personen har ett järnrör, pistol, eller dagensnyheter i handen. Det gör det samma om han klippte till min sovande hund så får hunden inte bita honom..
Orealistiskt? javist, men så är lagen o rent tekniskt är det så det ska funka. Nu finns det förmildrande omständigheter, men dit räknas inte att "-jag viste inte att jag inte fick klappa fåren" eller att "-jag skulle bara gena ned till sjön mitt i natten" så om jag fattat viltskadecenters "licensiering" så handlar den bara om att du får ha hunden lös, dyngnet runt, året om.. o inget annat. Så om det fanns den minsta lilla risk att det kan komma oberäkneliga personer in på min mark så skulle jag inte vilja ha min hund ute.. Men visst, vissa som köper en hund kanske skiter i det.. jamenar en repa å traktorn är ju inte lika illa som en på finbilen.. o har man en jycke i ladan som man köper i stället för viltstängsel (den blev bra mycket billigare oxo..) så kanske den är utbytbar om den förbrukat sin funktion..
PS.. med det sista så menar jag att OM nu hunden biter någon så kommer det bli en rättegång.. om man inte mutar bärplockaren.. eller övertygar denne att den gjorde fel (vilket han inte gjorde). Blir det så så kommer denna hund inte få vara boskapsvakt längre o då kommer den vara "överflödig".. DS
-
Nu ska jag ju fortfarande ha inte ha någon herdehund i nuläget.
Men en boskapsväktare må väl vara det bästa att ha för att vakta boskap?
OM ett lodjur skulle komma in i hagen och attackera fåren och fortsätta med det tills hunden får tag i det, då är det förmodligen ingen olaga jakt.
Utanför hagen ska hunden inte vara, det är väl något som ingår i träningen, hunden ska vara med flocken punkt slut.
Den sista kommentaren om hund i ladan tycker jag var onödig...
Bor man i rovdjursrevir och får djuren tagna får man bidrag till Rovdjursstängsel, arbetet får man oftast göra gratis, men jag har på känn att det tar minst lika många arbetstimmar att få till fungerande hundar.
För att man har nytta av sin hund i någon form behöver man ju inte bry sig om den mindre, för det mesta kanske man bryr sig mer...
Mvh
Charlotte
-
Kilpis, ta det inte så alvarligt..
Det finns olika sätt att arbeta och tänka och värdera saker runt omkring.
Ta mitt skämt om att hunden blev billigare än staketet.. svaret var att det var minst lika många arbetstimmar med hunden.. ;)
Så jag tror att alla här tänker att - jag bryr mig om mina djur och jag gör rätt.
men det kanske beror på vad man gemför med.
För de flesta bönder så är en Ko en Ko och ett ekonomiskt värde o självklart så ska den inte ex. ha ont.. men i det stora hela så handlar det om pengar.. de har ju inte Korna för att få sälskap utan de har valt ett liv som bonde o har djuren för att få en inkommst på gården. Och frågar man bonden om han behandlar sina kor väl, så kommer han säga -ja.
Det jag som "hundägare" reagerar på är när hunden får en funktion/uppgift/värde som en ko (svår att mjölka, men ni kanske fattar vad jag menar). Och man gör ett överslag, kommer det här hålla i kalkylen, är det värt denna risken osv.
O ang. om hunden angriper Lo´djuret när Lo´t attakerar fåren så är det inte lagenligt om hunden då dödar Lo´djuret. Det räknas som jakt. O den hunden kommer 100%defenetivt inte få (enl lag o viltskadeföreningar hit o dit) få gå som boskapsvakt! Så jag har svårt att se (med mina ögon) att det skulle behövas en sådan skärpa i hundarna för att skrämma ett Lo/räv.. men jag antar att det är som jag nyss sa, att man gör ett överslag o ser om man vill leva med risken.. TROLIGEN kommer det gå bra.. o vem ska veta om det händer..
O samma sak med tvåbenta.. läs inläggen och så ser man en klart tydlig attetyd- va ska de göra i min åker o göra. -det är ju bara skummisar på natten. -inga normala som skulle.. Så det är ju helt klart att de är medvetna om risken o tycker att det är värt den.
O det skulle jag personligen inte utsätta min hund för, om jag inte var 100% säker på situationen.
Så jag tor ju att grundsynen skiljer, o det är ju inget olagligt eller tekniskt fel i det.. jag vet ju många jägare som helt sonika byter jycke om den var dålig, o det får man ju göra.
Nu är ju det en ytterlighet o jag tror att vi finns på hela skalan, så jag säger inte att ni slänger jycken på gödselhögen om den inte kommer när ni ropar.
Men om vi nu kan hålla oss till val av hund för Boskapsvakt i sverige 2008 så tror jag att vi kan konstatera att hunden ska vara så nära 100%säker på att inte attakera personer och inte fysiskt skada eller döda inkommande faror.
OM man tar hänsyn till dessa enkla förhållningsregler så passar inte huvuddelen av Bergs o herdehundsgruppen. Men de hundarna som skulle fungera är ju inget "Kola" eller vassa (inte för att man behöver den för uppgifften..men..)
Klipis.. hoppa bidrags biten å sådant.. den för inte diskussionen vidare.. Ämnet är Ras för Herdehund? eller liknande..
-
Kilpis det gör väl ingen nytta att i en diskussion som denna gå till personliga angrepp och beklaga folks vara eller icke vara av ADHD eller annat.Hör väl inte hit. Du har din mening och vi andra har vår egen. Du kan inte omvända alla hur mycket du än vill så för din egen skull, let it go :o
Varför Ovtjarkan inte finns med på viltskadecenters lista antar jag beror på att de är mycket skarpare än pyrren, estrelan osv. Och att de är patrulerande boskapshundar som gärna tar ett svep långt utanför flockens gränser för att söka av området och det funkar som sagt inte på dagens fäbodar etc. De användes och avlades en gång för att jobba i bergen där det inte sprang några människor. När getmjölk och gethavandet minskade hade man ingen användning för en så skarp hund som på egen hand utan herde skulle klara varg och björn. Männen i byarna fick ge sig av hemifrån och söka arbete under många månader på året. Och då blev hundarna på gården och intog med åren istället rollen som gårdshund och passade familjen istället.
Detdär med stängsel, alla som ägt en Ovtjarka säger samma sak: Se till så ingen kommer IN till Ovtjarkan, för Ovtjarkan kommer ändå aldrig att ta sig UT. Ovtjarkan biter när den blir angripen, den jagar inte iväg faran som en estrela eller pyrre skulle göra. Därför anses den av många för farlig eftersom den inte visar aggresivitet som man många gånger förväntar sig. Den morrar inte, den skäller kort och intensivt när den uppfattar fara. Blir den då angripen biter den nästan ljudlöst. Därför är den svårt att ha i sociala sammanhang.
-
Ja, det finns en massa andra ämnesområden där vi kan diskutera bidrag, min förmåga att läsa det svenska språket och eventuellt göra en fullständig psykoanalys på mig t o m. Här kan vi ju försöka hålla oss till hundar.
Jag har både kor och hundar (som arbetar) hunden är en "annan sorts" familjemedlem än de andra djuren :)
Jag tror rädslan bland många som inte använder sina hundar till arbete för att de som gör det "kastar hunden på dynghögen" om den inte duger är betydligt större än vad det faktiskt är människor som gör det.
Jag vet massor av jägare tex som har kvar lite halvdana hundar bara för att barnen älskar den (som om inte jägaren själv också gör det ;)). Andra som hellre avlivar än behåller eller omplacerar en "oduglig" hund kanske gör det för att hunden fortfarande älskar sitt jobb, men inte klarar av det. En BC i lägenhet bara för att den ska få leva kanske inte alltid är det bästa... Men en död BC vet man inte lider av att inte få valla som den älskar att göra men samtidigt kanske inte klarar av på rätt sätt.
Jag undrar det där med Lo i hagen, JAG får ju skjuta den om den är där och river djur...
Jag kommer i alla fall att följa användningen av Herdehundar runt om i Sverige med stort intresse.
Det är en lösning på rovdjursproblemet som säkert under vissa omständigheter är bra.
Mvh
Charlotte
-
Poängen, är ju att det inte går att ha några arbetande herdehundar i Sverige. De kan ju inte fungera naturligt i vårt samhälle.Det som gör mig förbannad, är som vanligt när människor har andra motiv.Det finns ingen mening med dessa fjantiga hundprojekt som kostar massor. Till vilken nytta? En Do-kyi är ju perfekt som vakt och boskapshund.Men man måste alltid vara nära hunden. Annnars får man bomma in fåren över natten i rovdjursområden , det gjorde man alltid förr. Så då behövs ju ingen forskning. Inte bra! .(Vi måste ha ersättning!!!!! )I Sverige idag handlar det att slå mynt av herdehundarna. Sätta upp något projekt om allmogefår och vakthundar eller nåt. Du får pengar av jordbruksverket för sådant. Har du bra kontakter blir det ansenliga summor.. Det är därför jag måste ta upp den biten i diskussionen.Alla är inte så ideella som det kan verka............... När det gäller Charlotte tål hon det mesta. Hon måste stoppas i sina raljeringar ibland bara.
-
Kilpis.. kan du nu inte lägga av att hoppa från ämnen med personliga korståg, problemet du får är ju att du med dina inlägg som är ovidkommande ämnet skapar irritation och i sin tur tappar det du säger värde och substans. Så om du nu vill driva denna (och andra ovidkommande frågor) så gör dig själv en tjänst att hålla rätt sak på rätt platts.. O de kan på sitt sätt ha en poäng, MEN INTE HÄR!
Jag kan tycka både bu o bä om bidrag och blandrasuppfödning men NU i denna tråd så är inte det ämnet!
Jag tycker att ämnet är intressant och VILL veta o höra hur andra gör och försöka förstå deras synvinklar. o hurvida någon får bidrag har absolut ingenting med vilken hund som passar vart, och vi diskuterar inte hur blandraser fungerar heller eller deras existensberättigande.
-
Klastorpet , min poäng är just att blanda ämnen eftersom den lösrykta debatt som oftast uppstår borde ha ett bredare perspekitv och därför har bidrag, fårrasblandning, hundrasblandning och vaktande hundar med varandra att göra. Även viltskadecentret har en stor betydelse i ämnet eftersom många har sin försörjning genom det här och alltså har mer eller mindre dolda motiv.
Det är möjligt att DIN debatt och DINA intressen blir förstörda med en blandad diskussion, men var ska den då föras om inte här?
-
Om det finns några kvar på tråden, så får du tydligen skjuta ett lo som anfaller o river dina får, det räknas som skyddsjakt.
O då kan det möjligen vara "OK" för en Herdehund att döda.
Varför jag inte trodde det, var att en jägare blev åtalad för han dödade en varg som angrep hans jakthund. nu vet jag inte hur dommen slutade.
CU
-
Bra, klastorpet, du kan hantera problem på ett positivt sätt! All heder ;) Angående anfallande rovdjur osv. visste jag hur det förhöll sig. Jag tvivlar inte på att din TM är renrasig!!!!! Skulle själv vilja ha en! Är liksom en drömhund. Men det får vänta tills mina gamlingar är borta. En bekant i USA som annars har pyrrar som herdehundar har fått en TM som "rescue", den var långsam i mognad, men blev helt underbar som färdig!!! Fast då hade den fungerande flockvaktare som lärde upp den. Kom från stan, som vanlig sällskapshund ;)
Mina gutar har just börjat lamma och min ungtik Bettan (2,5 år) är suverän i vaktandet! Blir så imponerad av hennes intelligens vad gäller faror och icke faror. Hon har ett helt annat sätt nu än för två veckor sedan. Dessutom stör hon inte de nylammade alls, utan håller sig på lämpligt avstånd.
Ni som tvivlar på dessa hundar. jag önskar ni kunde se henne nu ;D
Att jag började med boskapsvaktare har att göra med att jag ville ha utelamning utan svinn och trevliga hundar som fungerar naturligt i fårflocken. Det har jag nu och jag njuter av varje morgon hos mina får ;D Jag önskar er alla en Bettan som bevakar lamningen ;) Hennes tredje säsong och det blir bättre för vart år.
-
men efter ha läst Viltskadecenters Herdehunds framställning (http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/att_skydda_tamdjur_fran_rovdjursangrepp.pdf) så tycker jag fortfarande som tidigare..
Deras "erfarenheter" bygger på amerikanska studier.. där får du skjuta någon som går på din mark..
Betesmarkena de pratar om är mer än 60-80Ha eller lösdrifft.
lite gobitar ur Viltskadecenters publ. texterna i sig är inte klippta, men jag har valt ut dem.. :) o det Kursiva är mina glada kommentarer.
##
Det är naturligt att den boskapsvaktande hunden visar upp vaktinstinkter
och varnar när det kommer främmande människor. Men hunden ska lugna sig och acceptera den främmande människan när ”ledaren” säger till.
Om man inte är där då? är inte det meningen att man inte ska behöva vara där?
##
Från en studie av boskapsvaktande hundar i nordamerika där 763 hundar var med, hade 7 % av hundarna någon gång bitit en människa (17 % av komondorerna, 9 % av de anatoliska herdehundarna, 6 % av akbasherna och 4 % av pyrenéerhundarna).
Vissa hundar kommer att visa mer aggressivitet och beskyddarinstinkt än andra och det är upp till ägaren att skydda människor som eventuellt kan vara i riskzonen. Grannar och gäster bör vara medvetna om att hunden/hundarna finns och det är även lämpligt att sätta upp skyltar på staketet som talar om att boskapsvaktande hundar finns i hägnet.
O hur fungerar allemansrätten?? eller är det -lite svinn får man räkna med?
##
Vad gör man med hunden under vintern?
Om en hund inte kan stanna på gården under vintern kan den alltså sättas i en kennel eller liknande, men det bör vara ett
noga utvalt ställe där kontakten med människor kan minimeras.
Läser man rapporten så är det ingen "hund" de skaffar sig, utan en funktion..
##
Om upprepade ansträngningar ändå inte ger resultat kan man prova att binda hunden vid sitt hus med mat och vatten (och helst några får) i perioder. Dessa perioder kan vara korta eller långa, beroende på vad omständigheterna kräver (det varierar förstås från situation till situation). En annan teknik som med framgång tillämpats i USA när hunden lämnat hagen för att återvända hem till gården, är att varje gång hunden lämnat hägnet genast placera den i ”isolering” i en till flera dagar (isolering från får och andra djur, men med daglig tillsyn av människor).
Det var uppfostran det! testa det med en TM ;D
##
Fler komondorer bet människor än vad pyrenéer, akbash eller anatolisk herdehund gjorde. Pyrenéer skadade får i mindre utsträckning än vad komondor, akbash eller anatolisk herdehund
gjorde. En annan utvärdering av boskapsvaktande hundar visade att anatoliska herdehundar tenderade att skada eller döda får i större utsträckning än pyrenéer gjorde.
Om jag hade uppfödning så skulle jag inte sälja hund till den som kom med denna folder. Dock så är jag övertygad om att uppgiften "herdehund" går att lösa, men inte på detta sättet som Viltskadecentret gör! på det sättet DE rekommenderar så skall nära all kommunikation mellan mäniska och hund borttas för att banden mellan får och hund ska stärkas..
Rent teoretiskt så håller jag med.. men i praktiken kan jag inte i min vildaste fantasi tro att det fungerar i vårat samhälle att ha den typen av hund. Jag köper resonemanget att göra så i USA eller andra länder där det är enorma vidder av mark, kanske skulle fungera som renvakter i norrland.. eller för den delen fårvakter i norrland.. men inte i skåne, småland eller andra platser där det finns grannar..
Så nu förstår jag dig, att du inte pratade om "berg o herdehundar" för det här är något helt annat!
O jag tror inte (hoppas iaf) att du inte använder denna publ. som en bibel o låter dina hundar leva på det sättet.
-
Det intressanta är att det finns mycket kunniga människor i Danmark, när det gäller den här saken.
-
klastorpet, Kimma o Charlotte, jag vet att jag inte alltid är populär. Att mina åsikter inte alltid överensstämmer med era, men vi försöker ha en vettig dialog iaf. ;)
Nu ska jag klargöra ett par saker som har med "tråden" att göra (har gjort det förut):
Jag har haft får i 16 år, dessförinnan mjölkkor sedan -85. Islandshästar har varit med sedan -89, hundar sedan -91. Har haft många raser, mest omplaceringar (som andra inte klarat av, av olika anledningar) Jag har aldrig intresserat mig för uppfödning eller utställning, då jag inte viljat hamna i "hundkärring-köret".
Att vi började med boskapsvaktare, beror på att vi hade för mycket svinn bland fåren. Både stölder, (mindre)rovdjur och jakthundar. 7 fina livtacklamm flög ur hagen spårlöst samma natt >:( För några år sedan släppte en granne sina jakthundar på kvällsrast (efter mörkrets inbrott). Dagen efter hittade vi 4 gutebaggar i delar + en chockad (avled efter ett par timmar). Tydliga hundspår fanns i hagen. Grannen blånekade (hans hundar slet vår dotters gotlandskanin i bitar utanför vårt köksfönster, när ungarna åt kvällsmat två år tidigare) också rastning i mörker.
Dessutom försvann lamm regelbundet, utan att de hittats.
Vi fick erbjudandet att låna vår pyrre i ett halvår, hennes matte osv. är en annan dyster historia om "seriösa" hunduppfödare, som jag inte vill dra här. Hon blev kvar här (pyrren alltså) och blev en mycket uppskattad gårdshund, men ville inte stanna hos fåren (vi slängde henne inte på gödselhögen 8))
Hon fyller sin funktion och alla älskar den hunden (trots en envishet utan like).
Därför kom estrelan. Jag tingade en tik, men blev "tilldelad" en hane. Blev lurad på mer vid det köpet kan jag nämna! Också en "seriös" uppfödare!
Precis som klastorpet skriver, så har Viltskadecenter en lite underlig vinkling på hantering av hundarna. Står inte för deras åsikter. Klart de ska träffa människor och gosas med. Men USA hanteringen, stämmer bara delvis. Har som jag nämnt mycket kontakter där och alla har inte alls jättegårdar. Vissa har naturligtvis. Men många har smågårdar och regler om vad man får och inte får varierar mycket mellan olika delstater. Så jag gillar inte någon generalisering av "USA". Det var av dem jag fick lära mig hur hundarna fungerar. Här i landet begrep ingen ens hur dessa hundar hade hållits.
När jag anslöt mig till Viltskadecenter visste de otroligt lite om dessa hundar. Hade väldigt konstiga åsikter osv. Men jag tycker ändå att de bättrar sig. Nu kan jag också nämna att de amerikanska hundarna oftare har ett skarpare sinnelag än här (de vill ha det så). Kommodor föds inte ens upp i vårt land längre, just för att de är väldigt aggressiva. Precis som i vårt land importerar de ofta från Europa. En av de jag känner har importerar flera estrelor från samma kennel som min kommer från i Portugal. Min bekant i Italien har exporterat maremma både till USA och Sverige. Jag har gosat massor med hans "livsfarliga" hundar. Jag har även mött hans hundar uppe i Abruzzerna med sina får- och gethjordar. De har inte anfallit de korkade svenskarna som envist plåtat dem!
Naturligtvis är jag ingen expert på TM, har jag sagt det ???
Att vi skaffade valpar första gången berodde på att vi ville se hur det skulle fungera om valparna föddes i fårflocken. Det är ett visst problem att ta en hund från en vanlig kennel för att försöka få den att ensam som valp fatta att fåren är hans flock.
Kan nämna att det funkade bra ;) Det hela skötte sig naturligt så att säga. (Fast det verkar vara ett skällsord här). Ett problem är att det inte finns "seriösa" hunduppfödare i detta landet, som föder upp sina hundar med fåren (eller andra djur). Sådant underlättar rejält.
De som har frågor eller vill ha ytterligare förtydliganden är välkomna, men jag besvarar inte fler påhopp.
Avlsutningsvis beror min något föskjutna lamning på att de inte fick sin bagge förrän i januari, också det av särskild anledning. Men det fungerat toppen ,med utelamning nu. Stora fina lamm och tackor i toppkondition ;) Bättre än att föda upp lamm i dec/januari på pellets och skicka till slakt i mars/april utan att de fått äta ett grönt strå ;)
Man gör det bästa av situationen helt enkelt!
-
Tråddeltagare - håll er till sakfrågan och ta privata diskussioner utanför tråden.
Mvh
Moderator
-
Birgit, Det låter som att du har en sund syn på Herdehundsbiten, helt klart förstår jag behovet att det är en bra lösning som är på naturensvilkor.
Sedan om jag tycker bra om del behovet du hade med din grannes jakthundar kan vi lämna där hän.
Nu vet jag ju inte hur du bor, men vi bor så att våra hagar ligger så att "ingen" tar sig igenom dem. Nu går det ju ingen vallgrav runt dem, men de ligger så off så några "svampplockare" skulle inte hitta hit ;)
OM nu området som vi har är så isolerat, sedan skulle det "dyka upp" någon en kväll när vi är borta på middag.. o plocka upp lamm, det är ju vid den situationen jag vill att man är så nära 100% säker på att hunden inte angriper. åtminstone inte fysiskt.
Nu kan det ju vara så att man inte är borta på middag på grund av hundarna, o skulle man vara borta så kan man ju låta de vara inne under den kvällen.
(jag har inte sagt något om hur vida du kan TM eller inte, bara så du vet ;))
Men min nalle justerar sitt revir efter situationen så i en villa är det gräsmattan framför och på en gård är det gårdsplanen o i vårat fall så är det 2-3Km från gården.. Han vaktar området emot främmande saker förutom saker som jag sagt att de är OK, som att hästarna rider förbi (har ett ridläger som ligger en liten bit bort) eller liknande, o jag antar att inlärningsprocessen ser lika dan ut för boskapshundarna plus det svåra, att få dem att stanna i hagen med fåren.
MEN sedan händer något som hunden inte har blivit lärd, något som skiljer från mönstret och där hunden får fatta ett eget beslut om hur han ska göra.. o det kan ju ex. vara om någon okänd tjuv som är nervös smyger in i hagen, överaskar hunden och vad skulle hända då??
Jag som är hundvan på riktigt, skulle med all sannolikhet klara situationen, men en medelålders man som "minsann kan hundar"
Då skulle man nog varit j-ligt glad om man valt den mindre hunden.
-
Jag förstår hur du tänker och respekterar det! Jag tänker lite annorlunda. Men just socialiseringen med djuren som ska vaktas är a och o. Det gör att hunden frivilligt stannar i flocken. Han är en del av den.
Visst, unghundar kollar gärna om de kan vidga reviret osv. Man kan inte tvinga dem att stanna om de inte vill. De tar sig ut då. Så viljan att stanna är det viktiga. Allt måste vara frivilligt, med din handledning naturligtvis! De måste acceptera sin flock. Det är därför du inte kan ha dem inne osv. De måste veta var de hör hemma.
Just som du beskriver kan det bli komplicerat, för hunden är van vid att ingen rör sig i närområdet. Här är det tvärt om, massor av folk o hundar. Man måste utsätta dem för olika typer av retning. Tydligt visa vad som är ok osv.
Angående jakthundar, är jag inte ute efter "mord", bara att hundarna håller dem utanför fårhagen och det gör de. De har inte på dessa nästan 5 år angripet något djur! Finns inget som tyder på att de skulle göra det heller. När det gäller levande varelser har man ju aldrig 100% garantier förstås. Men det får jag själv ta på mitt ansvar. Vi har massor av skyltar runt hagarna, som talar om att det finns vakthundar där och hur man ska bete sig om man vill gå in i hagen ändå osv.
Grejen är att hundarnas revirmarkerande (vilket både tikar och kastrater gör) håller bort de flesta oönskade gäster. Det är få rovdjur som vill gå i närkamp med något de inte vet om de klarar. Det är ju huvudsyftet med hundarna, att avskräcka från attack.
Jag tycker det är ett fantastiskt sätt att arbeta tillsammans med djuren. Bara detta att se hundarna ligga i fårflocken som vilket får som helst. Tycker en tacka att de är i vägen eller för nära visar de direkt magen och flyttar sig sedan en bit. Men de har koll. Dock är de hos mig tämligen fokuserade på räv och korp. Det är ju det allvarligaste hotet vi har.
Jag låter gäster o valpköpare hälsa på hundarna. Jag har gjort tester för att se hur de beter sig när folk de inte känner går in i hagen. Det finns inget som tyder på aggressivt beteende mot människor.
-
Censur på alternativ.nu Märkligt att Birgit kan beskylla sin granne för kriminella aktiviteter ,och det är o.k. Finns det en dom på honom?Hunduppfödarna är ju också fråntagna all heder. Det är o.k................ Hålla sig till ämnet var det ja. Birgit själv är snövitt offer! Eller hur!Tydligen är mina inlägg mycket känsliga för Birgit i Allmogefårsfrågan och herdehundarna. Tag bort mina inlägg bara.. Så det blir ännu mer obegripligt för utomstående. Jag har ingen dold agenda i frågan.Varför är jordbruksverket så känsligt när det gäller Birgit????? Herdehundar och hundskojare.. Det vill inte Birgit svara på! Då kommer den alternativa censuren in..
-
Om det finns några kvar på tråden, så får du tydligen skjuta ett lo som anfaller o river dina får, det räknas som skyddsjakt.
O då kan det möjligen vara "OK" för en Herdehund att döda.
Varför jag inte trodde det, var att en jägare blev åtalad för han dödade en varg som angrep hans jakthund. nu vet jag inte hur dommen slutade.
CU
Jag tror att man i princip alltid utreds för jaktbrott om man skjutit rovdjur som angripit ens tamdjur. Sedan beror det på omständigheterna om fallet går vidare eller inte.
Mvh
Charlotte
-
Sökte runt lite på nätet när jag försökte få reda på hur det var..
o hittade lite info..
##
2.4.1.2.2 Utan föregående tillstånd från myndighet
Ett rovdjursangrepp på en människa eller ett tamdjur är i de flesta fall att
betrakta som en nödsituation. För rätt att döda det angripande djuret utan att
straffas enligt JL krävs dock att gärningen kan anses försvarlig med hänsyn
till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan samt
omständigheterna i övrigt. Vid en avvägning måste i princip det hotade
intresset vara av betydligt större värde än det offrade, här kan också
affektionsvärden beaktas.
I 28 § JF ges en möjlighet för enskilda att i en
konkret situation skjuta mot en björn, varg, järv eller lo för att skydda sina
tamdjur och gå fri från ansvar utan att ovan nämnda avvägning mellan
värden görs. I 28 § JF krävs dock att rovdjuret tidigare angripit och skadat
eller dödat tamdjur, att det finns skälig anledning att befara ett nytt angrepp
samt att dödandet av rovdjuret sker i omedelbar anslutning till angreppet.
Denna typ av skyddsjakt får enligt paragrafen också ske på annans
jaktområde men inte inom nationalpark. Bestämmelsen förutsätter för det
första att ett tamdjur angripits, vidare krävs skälig anledning att befara att
rovdjuret kommer att gå till attack på nytt. De tamdjur som angripits och de
tamdjur som kan komma att angripas behöver troligtvis inte tillhöra samma
ägare men då dödandet ska ske i omedelbar anslutning till angreppet måste
tamdjuren befinna sig mycket nära varann.
En anledning till att dödandet
ska ske i omedelbar anslutning till angreppet är för att man ska vara säker på
att det rör sig om samma (rovdjurs)individ.
Men om man nu tänker sig att man har en Boskapsvakt som angriper Lo´t INNAN den river, ska man nu titta rent lagligt på det så kan jag inte tänka mig att det är OK.. sedan om man döms är ju en annan fråga
PS. här är ett utmärkt examensarbete (http://www.jur.lu.se/internet/biblioteket/examensarbeten.nsf/0/1614B25DF2401DE3C12571010074EEBA/$File/exam.pdf?OpenElement) som jag läste och stal texten från. men jag kan ju ha vänligheten att länka till orginalet. Tack Julia Crafoord Martinsson och JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet DS.
-
Paragraf 28 har ändrats sedan Examensuppgiften skrevs.
Numera får man skjuta Rovdjur som vistas i hägn om man befarar att de ska riva (man behöver inte vänta tills det skett) om det inte går att skrämma bort djuret. Jag antar att hunden kan räknas som bortskrämningsförsök?
Mvh
Charlotte
-
Låter sunt, sedan tycker jag ju att ett lo som går in på hundens område redan där har visat ett "osunt beteende".
Det kan ju handla om mat tillgång och liknande men förövrigt så så borde hunden´s närvaro räcka för att hålla den på avstånd.
Men jag då som rabblar om "val av hund" så tror jag att blotta närvaron av en normalstor hund (inte Mopps då kanske) borde hålla rovdjuren på plats om rovdjurens situation är normal (mattillgång, sjukdommar, antal..)
Nu har jag "ingen" koll på Estrelan eller pyrenéen i verklig skärpa, det man hör är oftast en bit från verkligheten, så det är ingen kritik emot just dessa raserna/individerna utan ett allmänt förhållningssätt.
Det känns som att det är först o främst är två/tre huvudsakliga egenskaper man vill ha hos Boskapsvakten, nummer ett o troligen svårast är ju att få hunden att stanna hos fåren och två/tre är vaktinstinkt och samhörighet med fåren (då får man automatiskt en försvars funktion).
Jag har lite svårt att se att man i Sverige idag behöver en hund som kan ta en Grissley björn eller bröderna bus. Framför bröderna bus biten då det skulle bli problem om NÅGOT händer. så varför inte en Puli eller Pumi?
##
År 1921 skisseras den första standarden för Pumin ett par år senare får den status av självständig ras. Pumin kallades också för den vallande terriern. Dess iver och mod gör att den är lika användbar på får som större boskap. Pumin användes också till att fånga råttor och till vildsvinsjakt !
Det är bara ett exempel.. o troligen så är huvuddelen av våra raser ursprungligen till för vakt..
-
Nä, inte Grizzly kanske ;) men vi har minst 8 vanliga Brunbjörnar i "området" och vad jag sett av min mammas Pumi tror jag mest hon skulle irritera en björn med sitt skällande. Hon vallar gärna men det sker under skall (precis som det mesta gör i hennes liv :)) så att möta en björn skulle nog framkalla en Massa skall.
OM jag skulle ha en herdehund skulle det vara i avskräckande syfte, jag skulle absolut inte vilja att den gick i strid med något rovdjur. Trots att hundar kan vara "arbetsredskap" så är dom ju älskade familjemedlemmar ändå.
Mvh
Charlotte
-
Nu tror jag inte en "normalt soff-anpassad" pumi skulle fungera.. ;)
Men om man utbildade den som man gör med vakthundar/boskapshundar o i en Puli kanske man får "spetsa" de egenskaperna man behöver förstärka, på samma sätt som man kan behöva dämpa dem i andra raser.
Pumin skulle ju föra ett "fantastiskt" oväsen ;D och ihärdig.. nog inbillar jag mig inte att björnen skulle bli rädd för den.. men just irritationen skulle troligen hålla den på avstånd. o frågan är om en Pyrre skulle vinna emot en stor björn??
Nu finns det ju andra raser än Pumi, o de rovdjur som finns i närheten kan ju styra vilken "styrka" man behöver på hunden.
-
OT!
angående hund som angriper dina får, så är det tillåtet att skjuta hunden på platts!
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=35419 (http://www.atl.nu/Article.jsp?article=35419)
-
Fast just skällandet är det ju man "ställer" björn med (precis som älg) när man jagar björn. Det har ingen avskräckande effekt.
Så Pumin finge väl stå där till man kommer med bössan då. ;)
Jag tror att Pumin har arbetat ihop med människan som vallare och jakthund och kanske därför är för osjälvständig för att ha ensam i hagen.
Jag tror att de större raserna har avskräckande effekt just pga sin storlek och därför har man använt dem till Herdehundar.
Om de dessutom ställer sig emellan rovdjuret och fåren så uppträder den ju inte som ett bytesdjur och det kan ju få björnen att låta bli.
Mvh
Charlotte
-
Jo, du har nog rätt i att Pulin är liiite--ska vi säga ettrig?
Men då jag scannat lite om "Björn" så är ju ett direkt försvar mot björn lite knepigt.. det är ju som du säger en avskräckande effekt man får ha i hunden. Har man en hund som klarar björnen (på riktigt) så har man ju andra problem.
OT,igen..Jag blev biten för några veckor sedan för första gången.. (o det är inte för att jag är "feg" som jag inte blivit biten..) utan det var en terrier som angrep min TM o jag går emellan.. mest för att skydda terriern.. men den (högst personlig åsikt) oerhört dåliga insikt de har om sin position o storlek o verklighetsuppfattning är otrolig..
-
Där har du rätt! Min systers Border terrier tror att hon minst är ett Lejon. Men det krävs väl sånt temperament för att våga ge sig ner i ett Grävlingsgryt. Kanske kunde hon vara nåt som Herdehund ;)
Angående hundar som klarar av björnar rent fysiskt så undrar jag om det finns såna? Den björnhona jag sett här under försommarn är helt enormt stor, jag tycker det ser ut som om hon skulle kunna sopa iväg vilken hund som helst med ett enda slag. För att ta död på henne skulle det nog krävas en flock Herdehundar...
Mvh
Charlotte
-
vinthund o TM i kombination är ju en gammal beprövad variant ;) skämt!
-
Det ni diskuterat nu, är precis vad jag försökt få fram: Hundarna finns i första hand i avskräckande syfte. Det är väl ingen som vill att hunden ska skadas eller skada/döda andra levande varelser?
På 5 år har jag inte upptäckt ett fall av dödande från mina hundar. Inte ens en räv - och det har vi gott om!
Angående vad de kan avskräcka är Charlotte på rätt väg, deras markerande och skällande gör att rovdjuren undviker platsen. Har man ett högt rovdjurstryck, framförallt stora rovdjur som björn o varg, bör man ha fler hundar. De samarbetar väldigt bra och fördelar arbetsuppgifterna mellan sig.
Det är inte svårt att få djuren att stanna hos fåren om man lär dem rätt från början. Har ingen här sett "The sheepish lion Lambert"?
Du måste ha en hund med dessa egenskaper för att få den att försvara flocken. Andra kan vakta, men inte som en i flocken, utan mer för sitt eget vaktande. Därför funkar oftast inte andra vakthundar. Tänk er en fårflock, de har ju en rangordning, alltid en ledartacka t.ex. Längst ner kommer något som ibland betäcknas som "vaktmästar"tackor. Deras uppgift är att bevaka, slå larm och försvara flocken. Den funktionen har hunden. Det är därför hunden måste "växa" in i flocken, så att flocken blir dess familj. Då överger de inte heller flocken.
Man lär också dessa hundar var deras revir är, genom att promenera gränser med dem, viktigt när man byter hage t.ex.
Lamor som ju nämnts kan säkert fungera till viss gräns, men de är ett bytesdjur och försvarar i första hand sig själva och sina avkommor. Att de är bytesdjur gör också att de kan locka till sig rovdjur. Hundarna är ju själva rovdjur, så det påverkar andra rovdjurs intresse negativt att söka sig dit där det redan finns andra rovdjur.
-
men det jag försöker få fram är en Herdehund som fungerar för alla.. o det går inte.
Så det behövs en bredare syn på det hela, rätt hund/ras/individ på rätt område..
Vilka risker finns det med att placera en hund på ett visst ställe och vara öppen för att det kan fungera med raser som fungerar enl vår lagstiftning. det jag tänker på är att det kan finnas marker där det är strövområden i anslutning och det kan finnas områden med större rovdjur. jag ser det inte svart vitt.. det kan ju finnas områden med både svamplockare och björn.. o då kanske det inte är bra med hund överhuvudtaget! Viltstaket är ju ett alternativ som i vissa fall skulle vara bättre än en hund som kan "klara björnen".
En sak jag inte tycker är OK, är att betesmarkerna skulle bli områden där allemansrätten är åsidosatt.
-
Nej, det finns nog ingen ras som passar för allt, och på vissa ställen passar nog inte hund alls.
Den som skaffar hund ska ju också vara intresserad av HUND också. Därav att jag hellre skulle ha hund än tex stängsel (inte för att det skulle vara "billigare") En diskussion Klastorpet själv tog upp, inte jag ;) Jag trodde du tyckte det var en billigare lösning för snåla... Därför ville jag påpeka att det i det långa loppet kanske inte alls var billigare. Jag räknar inte så hårt på arbetstimmar, då skulle jag syssla med något annat för länge sedan...
Problemet med rovdjursstängsel är väl att det inte alltid fungerar på Lo. Och med en allt större stam av rovdjur kommer det kanske inte att vara en försvarbar kostnad att få bidrag till stängsel? Jag har flera beten så visst skulle det vara smidigt att kunna flytta med hunden.
OM jag skulle ha herdehund vore det mycket pga att jag tycker det är intressant att samarbeta med och jobba hundar.
Mvh
Charlotte
-
Till Birgit..Men hur ser du på att om svamplockare skulle få för sig att korsa dina hagar skulle det fungera?
Detta är inget angrepp eller liknande, jag försöker bara få koll på OM det skulle fungera..
-
Jag tränar som jag nämnt, mina hundar på att det går folk i hagen. Man måste ju visa dem hur man förväntar sig att de ska bete sig. Inte släppa dem vind för våg.
Då mina får besök av folk de inte träffat förut, visar de sig och skäller. Därefter går de bort till fåren och sätter sig framför dem och håller koll på inkräktaren.
De var ettrigare som små och då fick man bevaka dem mer intensivt. Men så funkar ju de flesta hundar. Så länge människorna inte bryr sig om fåren, får de röra sig fritt en bit från flocken.
Angående raser och val, så är de ju olika anpassade till att umgås med människor. Pyrren har helt klart tillräcklig vakt för att klara den biten, men är oftast tämligen människovänlig. De maremmor jag träffat i Italien likaså. Men det skulle helt klart vara intressant att få en utvärdering på de olika rasernas likheter och skillnader i olika situationer. Så man kanske kunde få ett hum om vilka raser som passar vilka förhållanden. Tror dock fortfarande att mycket av olikheterna har mer med individer och uppfostran att göra, än vilken ras, men helt klart är vissa skarpare. De kanske vi inte behöver använda här heller?
Att en hund "klarar" björnen innebär inte att den i strid kan besegra en björn, utan genom sin närvaro och sitt markerande håller björnen på avstånd. För att besegra en björn krävs nog minst två, troligen tre hundar i samarbete. De är inte blodtörstiga.
Mina tankar var lite lika Charlottes angående att jobba med hunden. Detta är ju inget nytt påfund, även om hundarna idag oftast har mer människokontakt och därför inte är lika aggressiva mot människor. Den samhörigheten man känner med fåren och hunden när allt fungerar vill jag inte byta mot något.
-
Synpunkter på hur trådar modereras kan diskuteras här:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?board=85.0 (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?board=85.0)
Mvh
Moderator
Vad har Skumme för kompetens när det gäller att värdera mina inlägg? Ingen alls . Är det här ett forum för människor som vill förstå, tydligen inte. Tydligen är nivån mycket låg. Ja, det är väl inte direkt eliten, som är mer eller mindre bosatt på det här forumet.
-
Där har du rätt! Min systers Border terrier tror att hon minst är ett Lejon. Men det krävs väl sånt temperament för att våga ge sig ner i ett Grävlingsgryt. Kanske kunde hon vara nåt som Herdehund ;)
Angående hundar som klarar av björnar rent fysiskt så undrar jag om det finns såna? Den björnhona jag sett här under försommarn är helt enormt stor, jag tycker det ser ut som om hon skulle kunna sopa iväg vilken hund som helst med ett enda slag. För att ta död på henne skulle det nog krävas en flock Herdehundar...
Mvh
Charlotte
Min Border Terrier är precis likadan, han studsar mot Ovtjarkan och det är bara några dagar sen som sambon fick rädda honom ur Ovtjarkans käftar när han riste honom som ett byte. Bordern är tålig och fick inte en skråma ska jag tillägga. Ovtjarkan har gjort såhär förr när terriern närmat sig hans matskål eller ben men på nåt sätt är han dock försiktig och skadar inte honom fastän han skakar honom som en vante mellan käftarna.
Nu blev det OT
Ryssarna hävdar att Ovtjarkor i flock ska kunna klå björn, därför hade man också alltid minst 4 ovtjarkor på betet med getterna. Vet dock inte hur detta funka eftersom de tenderar att bita varandra när de blir upphetsade, därför klippte man också av öronlapparna på dem som valpar eftersom de annars sliter itu dem i slamsor. Det är det enda ställe de reagerar på smärta. Har bra fått denna historia bekräftat av en (1) 16 årig ryska så jag kan inte säga med säkerhet att det är så.
-
I mina öron låter det lite överdrivet. För vitsen är ju att hundarna ska klara sig ur det hela ???
Diskuterade detta med en amerikanska som haft både björn och vargattacker på sina getter. Vid tillfället hade hon tre hundar i tjänst (björn) två estrelor och en akbash. En hund flyttade getflocken från faran, en gick mot björnen (på behörigt avstånd) och skällde och irriterade den så mycket den kunde untan att själv få stryk. Nummer tre angrep björnen bakifrån, när den var fokuserad framåt. Det hade fortgått bortåt en kvart, men sedan hade björnen skyndat in i skogen igen. Ingen fick allvarliga skador, vare sig björnen eller hundarna.
De har ju ofta flockar av varg eller coyote som attackerar. Därför har de ofta flera hundar, då en annars fick jobba ihjäl sig. En hund har också svårt att ha koll på allt om den ska kunna vila lite ibland också.
Kolla gärna denna sidan: www.bjorketorpislandshastar.se De har pyrrar.
Här hittar ni det mesta ni vill läsa om detta: www.lgd.org/library.htm
-
Hur menar du överdrivet?
-
Jo, att de biter varandra??? Funkar de verkligen så? Däremot har jag hört att de på vissa håll klippte öronen för att inte rovdjuren skulle bita sönder dem?
Hoppas du inte tog det som kritik :-[ Lite dumt formulerat av mig!
Men det är ju ingen vits med att de skadar varandra?
-
Du har rätt, visst klipps öronen även för att rovdjuren inte skulle slita sönder dem men dessvärre sker det även inbördes när flera ovtjarkor skall dela på yta eller utfodras i varandras direkta närhet.
Jag fick vid vissa tillfällen kedja mina 2 i varsin del av logen vid utfodringen för annars flög de ihop. De vaktar sin mat med enorm aggressivitet, nåt som även uppfödaren bekräftade då han får kedja sina 12 på samma sätt vid utfodring.
Jag observerade även vid flera tillfällen när jag hade båda att de vid retning (såg någon utanför på landsvägen tex) kunde bli så exalterade att de högg i varann om den andra stod för nära och skällde på föremålet, de liksom strider om vem som "ska fram först".
Hanen jag har idag är oerhört varsam med våra barn 2 och 4 år, och likaså med 4 veckors valpen, han respekterar tikens morrande och går undan hennes koja. Men om hon inte vaktar sin mat tillräckligt väl kan han mycket väl angripa henne för att sno hennes mat. Ser helt absurt ut med en hane som anfaller en tik på det sättet. Utöver det respekterar han henne men när han vaktar nåt eller får mat slår det liksom slint. Och det har jag aldrig upplevt hos en annan hundras. Skall tillägga att det är inte bara mina som gör så som sagt utan även många andra ovtjarkor enligt deras ägare som jag talat med.
-
Jag hänger med ;)
Jag hade lite problem med detta hos mina unga, men jag var stenhård när de var små på att de åt i sin egen matskål. Kanske är KO ettrigare. Visst händer det att de stjäl varandras mat och då blir det "ordväxling" 8)
Märker också att de är varsamma med barn. Speciellt Bettan, hon älskar barn, våra är ju inte så små (den yngste 15) men får vi besök, så blir hon alldeles till sig över barn och ligger på rygg och slickar dem osv.
-
Kimma vet du varför hundarna beter sig på detta vis?
Varför dom vaktar just maten så intensivt?
Har nu lät igenom hela den här tråden, mest för att raserna som ni skriver om är farsinerande tycker jag.
Skulle själv aldrig våga ha för skarpa hundar hemma, men det är väldigt intressant med hundar som har så starka instinkter.
Jag har själv varit i kontakt med Boerboel en del. När hon har bott här så har INGEN kommit innanför dörren. Hon är reserverad mot främlingar, gör inget, utan går bara undan. Men älskar husfolket.
Men själv skulle jag som sagt aldrig våga ha en hund med så starka vaktinstinkter lös ensam på gården.
Själv har jag Amstaff och Staff, och dom är nog så respektingivande för främmande, men skulle släppa in den skummaste tjuven med glädje ;)
Jag har ju mina hundar som familjehundar, och inte i syftet att obehöriga ska hålla sig undan, men tror att många som vet eller ser vad för hundar som finns här, tänker sig för innan dom stör oss i ont syfte.
Men ni som har dessa hundar som gårdsvaktare, har ni stängsel runt gården oxå, eller är hundarna så säker att dom håller sig innanför tomtgränsen även om det går förbi människor och andra hundar?
Jag tänker på er som har hundarna hemma, och lösa dygnet runt.
Vill bara förtydliga att det är ingen riktad kritik, bara ren nyfikenhet!
-
Ninjan Naturligtvis har vi gården inhägnad. Som jag skrev tidigare är det viktigare att hålla folk ute än Ovtjarkan inne i mitt fall. Ovtjarkan är starkt gårdsbunden och springer inte sin väg eller gör utflykter på egen hand. Hans jobb är ju att vakta gården och han trivs bäst när han har ett tydligt uppdrag och en fast plats att vara på. Tar jag ut honom i koppel blir han nervös. Han ser ju aldrig andra hundar än de vi själv har så det är munkorg som gäller för säkerhets skull. Han kan även morra och skälla mot människor som han anser är misstänksamma eller kommer för nära så promenader måste ske under kontrollerade former för han skrämmer folk rejält med sitt maffiga framträdande. Jag har honom alltid fast förankrad runt midjan när vi är ute och munkorg när vi vistas utanför tomten. Jag har sett vad han kan åstakomma även med större djur så det är försiktighet som gäller.
Man skall vara mycket medveten om vad det är för hund man köper när man skaffar sig en ovtjarka och rekomendationer från de som har många års erfarenhet av rasen säger att man ska helst ha minst 20 års erfarenhet av hundar innan man skaffar sig en Ovtjarka och det håller jag med om efter snart 3 år med Ovtjarkor på gården. Men varför de vaktar sin mat med sådan frenesi har jag inte lyckats lista ut. Även jag har fostrat och bannat dem när de visat detta uppförande men utan resultat, för det är med mina egna fingrar som insats och det vet jag hur det känns så det vill jag inte prova igen. Numera kan han och schäfern äta med 3 meter emellan dem, men så har schäfern också lärt sig sluka sin mat ganska snabbt. ::)
Att ha en så skarp hund innebär att man visst måste tänka steget längre, före osv men jag ser inte min hund som en fara för mig eller min familj, Tvärtom, detta är en intelligent hundras som trots sitt udda beteende ibland, kan se skillnaden på folk och fä. Han skulle fex aldrig morra åt mig eller våra småbarn när han äter, tösen på 2 år kan ta hans matskål ifrån honom utan att han säger nåt men kommer nån av de andra hundarna för nära smäller det. Så visst måste man vara uppmärksam och inte ge dem mat när barnen är där fex. Se till så att de har behörigt avstånd från varann när de äter. Se till så att grindar är stängda och att munkorgen sitter ordentligt hos veterinären osv. Men det valet har man redan gjort innan man tagit hem hunden anser jag. Ananrs ska man köpa sig en Labrador eller liknande. ;)
-
låter som en trevlig hund :o Skoja bara :)
Men finns det många uppfödare på liknande raser i Sverige, med många menar jag så klart inte golden/labbe många.. men till förhållande till djur.
Kan ju vara svårt att hitta ägare till dessa raser menar jag.
Skulle kännas jobbigt om dom skulle bli lika populära som "mina" raser i samma kretsar.
Vet nämligen en flicka om har pratat om att skaffa sig just en ovtjarka, för att den såg så snäll och mysig ut. Jag har gjort mitt bästa för att få henne på andra tankar, men en flicka som tycker sig kunna massor om hundar, och gärna vill vara opstinat är det inte lätt att omvända.
Därför jag frågar om uppfödare i Sverige, hoppas ju på att dom är få, och duktiga. Och framför allt säljer sina hundar till människor som vet vad dom köper.
Jag har inget emot rasen/erna i sig, önskar bara att människor som äger dom, har respekt för dess natur.
Det är ju heller inga små fisar man pratar om. Mina jyckar framstår ju som små knähundar i gemförelse :)
vilket dom iof är ;)
-
Förnuftigt att avråda henne, särskilt om det är en ung flicka med stort mod och lite erfarenhet vi talar om ;)
Jag kan inte rekomendera denna hundras om man inte har gott om utrymme där den kan få springa fritt, har stor hundkännedom och benhård mental vilja att inte låta sig skrämmas av dessa björnar när de i tonårsyran försöker inta mark hos sina ägare. Jag har hört skräckhistorier om 70kilos ovtjarkor som med en morrning fått husse att stanna kvar i soffan. Man får ALDRIG låta sig vinnas över av sin ovtjarka, då är man rökt. Man måste vara beredd att ta en fajt när de kommer upp runt 8 månader och en gång för alla lägga dem på marken. Det har jag fått göra med båda mina och efter det har lugnet lagt sig.
Sen finns det individer bland ovtjarkorna som är som vilken "knähund" som helst. Blev kontaktad av en man förra året som hade sin ovtjarka i en marklägenhet och han berättade att det gick hur bra som helst förutom att hon krävde timslånga promenader flera gånger om dagen för att inte vandra sönder plastmattorna i lägenheten men det såg inte han som ett bekymmer "han behövde ju motion" ::)
-
Jag håller med dig Kimma om hur de bör hållas. Har naturligtvis stängsel runt mina får! Mina är ju tränade att stanna där, men kan naturligtvis forcera stänget om de anser det nödvändigt.
Mina är dock inte så skarpa som en KO. Men precis som Kimma säger, måste man tala om för dem var skåpet ::) ska stå och var de står i förhållande till det. Därför måste man lära dem att respektera djuren de vaktar från de är små valpar. Man får aldrig låta dem leka med/ sätta sig över fåren (i mitt fall). Händer det är det ett mega jobb att få dem tillbaka i fållan. De har också en period mellan 8/10 mån till ivärsta fall 2/3 års ålder innan de är riktigt "vuxna". Det är här jag upplever att vanligt hundfolk inte förstår hur de funkar. Utan istället för att förstå att de är tonårsstöddiga har jag hört flera totalt döma ut hunden vid 1,5 år.
Det här med tonårstjejer och gulliga hundar är också ett problem. Jag säljer inte till sådana överhuvudtaget.
Min pyrre (världens snällaste hund-bara "lite" envis) köptes av en ung tjej som första hund. Hon kom från en "vanlig" uppfödare, som åker på utställningar osv. Säljer till vem som helst. Garanterar att hundarna är lättskötta, inte kräver mycket och absolut inte tar någon plats (trots storlek). Tjejen tyckte de var sådana söta nallar. När pyrren var 11 mån. var tjejen utbränd, hatad av grannar och bojkottad av kompisar. Hunden skällde på allt som rörde sig runt huset på natten! Åkte de och handlade utan henne tuggade hon sönder allt hon kunde under tiden. Lämnades hon i bilen var den "avverkad". Satte de henne i koppel utanför affären, tuggade hon sönder det o stack. Tjejens far var maratonlöpare eller nåt sånt, så han sprang miltals med hunden/vecka åt dottern. Dessutom, eftersom de bodde mitt i centrala Göteborg på tredje vån, hade de fått stränga order att bära henne i trapporna (hiss saknades) de första sju mån. Annars skulle hon få hd.
Denna hund tror jag inte vet vad bita är! Hon är bara sååååå snäll. Men på nätterna kutar hon runt på gården och jagar räv o annat vi inte vet om finns här. Vi hör henne skälla ;) Hon lämnar inte gården och angriper inte folk som kommer heller. Så hon är fullständigt säker. Däremot hennes man och barn är ju lite tuffare, men de är ju också rena boskapsvaktare. Men mot de de känner är de hur gosiga som helst. De är ju tränade på att tycka om folk. Så länge de inte ger sig på fåren förstås.