Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: survivorman skrivet 31 mar-08 kl 01:27
-
hej
tittade runt lite på blocket och såg en del annonser där man kan få timmerstugor "knuttimrade" av hantverkare.
så då undrar jag ifall ni har erfarenhet av dessa stugor och om det är ekologiskt och bra för naturen?
dom verkar smidiga tycker jag, ingen isolering osv.
http://www.blocket.se/vi/15579247.htm?ca=11_s
http://www.blocket.se/vi/14565314.htm?ca=11_s
http://www.blocket.se/vi/15224576.htm?ca=11_s
såg denna film på youtube och tycker att det verkade så mysigt, titta gärna på den:
Alone in the Wilderness - The Story of Dick Proenneke
http://www.youtube.com/watch?v=gsfB6oJ55wM
-
Verkar bra tycker jag. Undvik i mesta mån bara plastmaterial i den övriga konstruktionen, satsa på material som andas. Timmer bygger ju på samma princip som sten/lera - värmeackumulerande material som behöver kontinuerlig eldning och som sedan håller värmen. Ett vinnande koncept.
-
hej wikhall..tack för ditt svar då vet jag.
har läst en del av dina inlägg och tycker att du verkar veta en hel del om att leva ekologiskt så jag hoppades få svar från dig.
då ska jag nog börja inrikta mig på det och hoppas hitta en prisvärd liten stuga.
så nu undrar jag på toalett och kök..vad finns det för enkla ekologiska förslag?
tänker på mulltoa tex.
laga mat och värmer mig gör jag nog i eldstaden men kyl och frys?
vill nog inte ha jordkällare.
sen om man ska diska vart gör man med vattnet då..måste man ha någon form av brunn / kista?
ja som du förstår så vet jag inte mycket förutom mitt sunda förnuft och att jag vill försöka leva ekologiskt och off the grid.
tack på förhand / jimmy
-
Min gode vän Johan som bygger ett "båthus" tyckte inte jag ska köpa en Mullis, www.mullis.nu, som jag tänkt. Den är bra men man kan lika gärna fixa lite stålplåt och svetsa själv, säger han... Antar att hur man än gör är det ett vinnande koncept med multrum och urinseparerande toa. Enklare och bättre än att skita i en hink som vi gör nu... Jag köper nog Mullis i alla fall, det kostar mer pengar men mindre arbete...
Bra alternativ till jordkällare (som är kanonbra men knöliga att bygga) är ju kallskafferi. Ett välisolerat rum med inkommande luftledning som är nedgrävd till frostfritt djup (kolla med byggnadsinspektör på ditt lokala byggnadskontor vad det djupet är där du bor), fuktavrinning till stenkista och 100 meter från huset bör den löpa till en ventil där luften kommer in... och förstås en bra ventilation ut, reglerbar.
Jag ska isolera vårt skafferi med hampa med kalkbruk blandat, för mössens skull.
En mycket bra avloppslösning www.vattenmiljo.se, den vi ska ha och med en dokumentation som får dem att hoppa ur kläderna på miljökontoret, där ofta almanackan stannat på år 1980...
Slamavskiljare behövs enligt lag innan gråvattnet rinner ut i dammarna, men vi köpte vår begagnat på Blocket...
Kylskåp, kan vara bra att ha på sommaren då (kanske) inte kallskafferiet fungerar... Likström.
Tystgående, mycket miljövänliga, lite dyra dock jämfört med vanliga.
www.exergon.se
är mycket bra, har även gasspisar m m
Vedspis - oöverträffat. Begagnad & renoverad (bästa godset) eller ny, funkar vilket som bara det går att få tag i reservdelar. Skorsten kan muras av lerbruk och av begagnat tegel. Jag tog ned en gammal skorsten + att jag hämtat tegel från ombyggnaden av det förvaltningshus i Alingsås där jag jobbar... årgång 1946, superfräscha.
Kolla på Blocket där också, samma taktegel (men det kan var amödosamt att tvätta pannorna rena... dock, genom att välja beg. taktegel har jag fått en högre kvalitet samt sparat ca 10 000:- mot moderna betongpannor...
Modernt riktigt tegel finns men är D Y R T...
Tumregel: Gör mycket själv, dra gärna in goda vänner till hjälp, mycket lokala material och lägg de dyra pengarna på den höga kvalitéten = el & uppvärmning
-
tack för dina utförliga svar wikhall.
viktigaste är nog att bara flytta ut sen kan man bygga med tiden..fylla en massa dunkar med vatten..gå ut i skogen och "gå på toa" osv.
tyvärr måste jag säga att vi lever lite i en tid då allt som vi behöver för att vara själförsörjande er lite krångligt och fungerar kanske inte fullt ut ( just nu ).
kan tänka mig om 50år så finns det säkert ett kit man kan köpa och kanske montera på / i stugan så har man el osv.
om någon bara kunde komma på ett sätt att utvinna el ur tex. en vanlig kamin eller en öppen spis så vore det inte fy skam.
det här kanske låter lite konstigt men jag satt och dagdrömde som jag alltid gör och kom på en ide om ett vinkraftverk eller någon form av snurra som man förankrar vid en jättestor ballong och hissar upp ovanför stugan..låter kanske lite science fiction men varför inte?
kan tänka mig som ett tunt plåtgaller runt ballongen och kanske ovanför någon form av snurra..viktigaste är nog att komma högt upp där det blåser mer..sen en tjock vajer ner och i marken.
ja drömma kan man ::)
-
Det som tilltalar mig mest med en timmerstomme är att det går att bygga ett hus med enbart material från naturen. Har man tillräckligt tjockt timmer så behövs det inget mer än isoleringen mellan stockarna. När väggarna timras/sätts upp blir utsidan och insidan färdig samtidigt. Inga reglar, panel, vindpapp, väggskivor, spackel, färg, lim eller tapeter. Nu kan ju de flesta av dessa material också vara ekologiska men enligt min åsikt vinner timmerstommen med sin enkelhet med få materiel.
Beroende på var i landet du tänkt bosätta dig så bör väggarna tjocklek öka ju längre upp i landet du kommer. Stuga nr 2, i dina länkar, är alldeles för klen och kräver tjockt med tilläggsisolering. Om du ska satsa på en timmerstuga så vill jag rekommendera en stomme som är rejält kraftig, som bara behöver isolering mellan stockarna.
-
Jag tippar att det största ekologiska avtrycket av en byggnad är energiåtgången för uppvärmning, kylning och hushållsmaskiner.
Ävensom partikelutsläpp från vedeldning.
God isolering är viktigare än vad huset är byggt av, men kan man bygga ett superisolerat hus av ekologiska material är det förstås perfekt.
En timmervägg har för dålig isolering för framtida krav, men för dagen är det väl tillräckligt.
Sen kan ju mildare vintrar minska uppvärmningsbehovet.
Viktigt är förstås också utnyttjandegraden, en liten byggnad som används intensivt ger bättre energiutnyttjande än en stor glesbefolkad.
Man kan förstås låta avdelningar stå ouppvärmda under vintern, men då är det istället dålig kapitalanvändning.
-
Håller med dig i det du skriver. En byggnads totala energiåtgång under dess livstid är att beakta.
Jag tänker mig minst 10 tum på timmerstockarna, men man klarar sig nog med 6-8 tum i södern.
-
10 tum borde isolera bra.
Kollade en gång ett ekologiskt timmerhus i Vaxholm, har nämnt det tidigare här nånstans på forumet.
Det var 8 tums massiva timmerväggar av gran, opanelat både in- och utvändigt.
Tätat mellan stockarna med två parallella remsor lindrev.
Järnvitriol på utsidan, äggoljetempera på insidan, även i badrummen.
Uppvärmningen var bara några småkaminer och huset var (är) STORT, tre våningar högt.
Det fanns nog solpaneler på taket också om jag minns rätt.
-
Om man tänkte sig sammansatta plana stockar till ovala enheter finns det ju ingen begränsning på hur tjock en timmervägg kan vara. Det dubbla mot vad du nämner vore enkelt att tillverka. Frågan uppstår då om isolervärdet blir sämre om "stocken" är sammansatt?
Har sett tillverkare som fogar ihop två stockar på det sättet. Det borde inte bli sämre isoleringsvärde.
-
Ett tips är att kolla på kvaliteten på timringen. Granskar du tätheten mellan varven och speciellt knutarna så ser du direkt om det är bra.
Tex är den tredje länken du skickade med tätat med gullfiber (iallafall som det ser ut). Det riskerar att behålla fukt och du får problem - ser även otätt ut (svårt att avgöra enbart på de bilderna). Länken 2 har sågade block. Det gör att man tvingar in eventuella skevheter i stockarna i konstruktionen och att onödigt mycket "isolerande" material sågas bort.
Personligen tror jag att hitta ett hus med fräsch stomme är det bästa om man vill bygga "nytt" - dvs återanvändning. Bra stommar finns det gott om och det är lika tragiskt någon eldar upp en helt fungerande stomme.
Vatten och avlopp får man alltid problem med förr eller senare så det skulle jag lägga i en tillbyggnad bredvid.
Det hävdas här att det inte är tillräcklig isolering i en timmerstomme men jag vill minnas att vinsten att tilläggsisolera en timmerstomme med 10 cm gullfiber skulle ta 20 år att betala om man värmde upp med enbart el! Jag använde mig av de formler de hade på byggvaruhuset för isover eller likande. Däremot en rejäl isolering av bjälklag och vind samt ha bra värden på fönster betalar sig i princip på en gång (3-5 år).
ES
-
hej och tack för era svar och hjälp.
länkarna var bara exempel på stugor..kul att se stugor / hus som är byggda från grunden istället för helhetslösningar typ smålandsvillan..usch.
jag tänker på isoleringen och det bekymrade mig lite då jag trodde att om dom är byggda på rätt sätt så ska man inte behöva isolera :-\
då kom jag att tänka på 3 saker på bara sådär snabbt:
om jag nu skulle se ställen som inte ser täta ut..kan jag gå runt och "kila" hamra in träbitar så att det tätar?
sen undrar jag om man kan isolera / fylla i med lera..kanske någon spcialblandning?
jag tittar på en del överlevnadsprogram och där använder man bla. björkens sav..det kanske går att fylla i gliporna med det..eller blanda med kanske sågspån?
mvh.
-
[...]
Det hävdas här att det inte är tillräcklig isolering i en timmerstomme men jag vill minnas att vinsten att tilläggsisolera en timmerstomme med 10 cm gullfiber skulle ta 20 år att betala om man värmde upp med enbart el!
[...]
Jag är säkert halvblind, men var i tråden hävdas detta? Är stommen tillräckligt tjock behövs ingen tilläggsisolering.
-
[...]
jag tänker på isoleringen och det bekymrade mig lite då jag trodde att om dom är byggda på rätt sätt så ska man inte behöva isolera :-\
då kom jag att tänka på 3 saker på bara sådär snabbt:
om jag nu skulle se ställen som inte ser täta ut..kan jag gå runt och "kila" hamra in träbitar så att det tätar?
sen undrar jag om man kan isolera / fylla i med lera..kanske någon spcialblandning?
jag tittar på en del överlevnadsprogram och där använder man bla. björkens sav..det kanske går att fylla i gliporna med det..eller blanda med kanske sågspån?
mvh.
Är stommen otät så är jag rädd att du måste peta in isolering i alla springor och fixa ett vindtätt lager och panel på stommen. Det finns säkert andra här som har större kunskaper i detta.
En timmerstomme som är gjord av en person som kan detta så blir det inga springor mellan stockarna och i knutarna och behöver då inte tilläggsisoleras - om stommen är kraftig. Däremot brukar man, men inte alltid, lägga en sträng med isolering mellan stockarna ändå. Linull, mossa ex.
Att täta med lera (vet inte vilken typ) görs ofta i USA.
-
Jag är säkert halvblind, men var i tråden hävdas detta? Är stommen tillräckligt tjock behövs ingen tilläggsisolering.
Filip skrev ovan: En timmervägg har för dålig isolering för framtida krav, men för dagen är det väl tillräckligt.
ES
-
Ja hej! Nu Gamla hus fundamentaisten här! En timmrad stomme blir tätare med åren så man kan inte bara titta på glipor och sådat,och man skall inte stoppa i gullfiber eller dyligt för att täta för det håller fukt "för" bra. Mitt tips till dig som har en sådan lust, är att köpa ett gammalt hus
med timmerstome som är frisk och sätta upp den med en grund som lämpar sig med husets behov! Och ja timmer hus e ekologiska! 8) 8) MVH DeadMan
-
Här har du nått att utgå från! http://www.blocket.se/vi/15348400.htm?ca=16_s (http://www.blocket.se/vi/15348400.htm?ca=16_s) 8)
ES
-
hej
tack för svar..det räcker gott och väl med 30kvm för mig och allt ska vara i ett rum ( 4 väggar ).
får jag tag på en begagnad täljstenskamin så kan jag nog ha dörren öppen på vintern..varmt och skönt blir det :-[
sen blir det nog att ställa den på plintar bara..jag tror att det är enklast.
frågan är om betong är ekologiskt..det kanske man inte tänker på :-\
angående plintar..måste man gräva ner dom i marken eller ställer man dom bara där + plankor på?
mvh.
-
Oj fan Esram fint hus!! He he 8) 8)
-
Visst blir en nygjord stomme tätare med tiden eftersom stockarna torkar och sjunker ihop en del.
En gammal stomme är en bra idé. Men som jag uppfattat survivorman så vill han ha synligt timmer både på ut- och insida. Kanske har jag fel? De få äldre stommar jag sett har varit för klena och har därför tilläggsisolerats.
Att använda gullfiber i ett timmerhus är helgerån (eller vad det nu heter). Men det är min högst personliga åsikt. Torvisolering i golv, linremsor mellan stockarna och ett tjockt lager med torv på taket och där under näver.
/Naturfundamentalisten
-
sen blir det nog att ställa den på plintar bara..jag tror att det är enklast.
frågan är om betong är ekologiskt..det kanske man inte tänker på :-\
angående plintar..måste man gräva ner dom i marken eller ställer man dom bara där + plankor på?
Plintar kan man hitta begagnade eller göra genom att stapla natursten på varandra. Gräv ur - är du riktigt ambitiös till frostfritt. Lägg ca 10 cm makadam. Ställ ner plinten/naturstensstapeln. Fyll igen.
Skulle det sätta sig så pumpa upp med domkraft och lägg under en sten där det behövs.
Ska du har röranslutningar så är det viktigare med att det inte sätter sig även om tillvägagångssättet i princip är detsamma. Grunda bättre. Kanske lite gjutning.
Till ett uthus 2,5 x 6 meter så grävde jag ca 40 cm. La ner en begagnad betongplatta (till trädgårdsgången) 40x40 cm i botten. Ställde sedan en betongplint på som jag kommit över på ett sågverk. Totalt 6 st plintar till detta hus. Skulle det vara dubbelt så brett så skulle jag haft 3 st plintar till - dvs 9 st.
ES
-
Någon som har isoleringsvärdet på trä?
Så man vet vad det motsvarar i vanlig isolering.
-
japp det låter mycket bra med torv prinsen..synlig timmer på insidan är fint tycker jag och utsidan spelar mindre roll..ser det trevligt ut så visst varför inte.."gräset" på taket är fint tycker jag.
jag tänkte mest eftersom stugorna byggs på ett speciellt sätt så har man kanske inte så mycket valmöjligheter när det gäller utseendet för att det ska samtidigt vara isolerat.
stommen där prinsen..sväller inte stockarna när det är varmt och blir vått?
-
bild 2
-
men som sagt timmerhus e ekologoska...
-
Någon som har isoleringsvärdet på trä?
Så man vet vad det motsvarar i vanlig isolering.
Jag får kalla kårar av sådana här sidor men det är alltid bra att ha koll på världen där ute: http://www.tillaggsisolera.nu/ (http://www.tillaggsisolera.nu/) :P
Urkkk.
ES
PS. Sen är det inte riktigt så lätt att jämföra eftersom en viktig tanke med timmerstommen är att den ska magasinera värmen får rummet. Alltså i det fallet ska det inte isolera.
-
Snygga bilder. 8)
Stommen timras så att den har möjlighet att röra sig och svälla när det blir fuktigt. Trä är ett levande material som rör sig.
Jag tror att vi är inne på liknande byggprojekt survivorman. Inte heller min stuga blir stor.
-
Jag får kalla kårar av sådana här sidor men det är alltid bra att ha koll på världen där ute: [url]http://www.tillaggsisolera.nu/[/url] ([url]http://www.tillaggsisolera.nu/[/url]) :P
Jag räknade ut vad vi skulle spara på att lägga in 450 mm extra isolering: 500 kronor om året. Då hinner man ju dö innan det går ihop.
-
En bild:
-
ja det är vi nog prinsen..en bit land bara sen är det klart..vi fåt börja med att smälla upp ett tält där sen kämpa.
den här var mysig :)
-
Jag räknade ut vad vi skulle spara på att lägga in 450 mm extra isolering: 500 kronor om året. Då hinner man ju dö innan det går ihop.
Enligt den räknaren skulle jag tjäna 11400 kr per år om jag tilläggsisolerade 45+45 mm. Kostnad för motsvarande mängd isolering på Byggmax är 9854 kr.
Med tanke på att jag bränner Pellets för runt 15000 kr på ett år så känns det totalt oseriöst! Ska nog ta ett snack med dom! >:(
ES
-
En till:
-
Håller med dig i det du skriver. En byggnads totala energiåtgång under dess livstid är att beakta.
Jag tänker mig minst 10 tum på timmerstockarna, men man klarar sig nog med 6-8 tum i södern.
Nu har jag hittat värmeisoleringsförmågan hos trä.
10 tum (350mm) virke motsvarar 72 mm mineralull. Så det blir inte någon vidare bra isolering.
Ännu större problem får du precis över och under drevningen. För där är stocken betydligt smalare än 350mm.
Visst kan man klara sig med en stor kamin. Men då får man frysa så fort det slocknar eller om man har varit iväg och jobbat.
-
Mycket trevliga stugor ni lägger in bilder på!
Vad man tjänar pengar på tilläggsisolering! Har räknat ut följande:
Väggar 11400 kr + bjälklag 3400 kr + källare 10900 kr = 25700 kr
Med tanke på att jag eldar pellets för 15-16000 kr så känns det som en väldigt bra affär! Lägger jag då dessutom in att byta ut mina otäta tvåglasfönster till isolerglas så får jag ytterligare 4123 kr. http://www.energifonster.nu/calculation/ (http://www.energifonster.nu/calculation/)
Hur kan man spara 30000 kr på en uppvärmningskostnad på 15000 kr?
ES
-
Att hitta mark är inte lätt när man har lite krav på vad man vill ha. Men jag kämpar på med letandet och slår till direkt när det rätta ställer dyker upp. Sen blir det timmerstuga på direkten.
Vart i landet siktar du?
En sista bild... tror jag...
-
Nu har jag hittat värmeisoleringsförmågan hos trä.
10 tum (350mm) virke motsvarar 72 mm mineralull. Så det blir inte någon vidare bra isolering.
Ännu större problem får du precis över och under drevningen. För där är stocken betydligt smalare än 350mm.
Visst kan man klara sig med en stor kamin. Men då får man frysa så fort det slocknar eller om man har varit iväg och jobbat.
Precis som ersam skrev så lagrar timmret värmen i väggen för att sedan avge den till rummet. Men jag tvivlar inte på dina siffror Rosten. De stämmer säkert.
En liten stuga blir kall fort men i gengäld så blir det inga stora ytor att värma upp. Med en murad skorstensstock dröjer sig värmen kvar längre.
Edit: 10 tum är väl 25,5 cm?
-
mycket fin bild prinsen :P
men dom stockarna ser ju rejäla ut..dom borde väl isolera bra tycker man eller?
det där kan inte vara 350mm?!
jag vill gärna bo i skogen..slippa grannar osv ( viktigast ). och gärna någon timme eller två från stockholm.
så typ utanför strängnäs eller utanför uppsala eller nåt.
och du själv prinsen?
-
Väggarna på senaste bilden är inte så tjocka som 350 mm.
Jag letar en hel del uppe i Norrland... men vart det sedan blir i slutändan vet man aldrig. Mark/skog kostar en hel del, men det är riktigt dyrt kring kusterna och storstäderna.
Edit: Förresten vågar jag nog inte på mig att gissa stockens tjocklek på bilden.
-
aha :o där ser man även ett jättebra förslag på plintar..har dom staplat golvplattor..smart!!
den bilden sparar jag 8)
-
Jag har uppgifter från Finland: över 20 cm i diameter fyller kraven för åretomboende i södra Finland, K-värde under 0,60, och kan därför användas också i vanliga bostadshus. I Lappland använder man en diameter över 25 cm.
-
Vill man jobba helt i trä är en åtminstone tänkbar variant en vägg i dubbelt skiftesverk, med tjock isolering av sågspån eller kutterspån däremellan.
Skulle kunna fabriceras mha ett kedjesågverk, och ev en planhyvel med sidofräs för att fräsa tätande spont.
-
Jag har uppgifter från Finland: över 20 cm i diameter fyller kraven för åretomboende i södra Finland, K-värde under 0,60, och kan därför användas också i vanliga bostadshus. I Lappland använder man en diameter över 25 cm.
Vart hittade du dom värdena?
Jag tog mina från böckerna man använder när man läser byggingengörslinjen på universitet. (jag bor ihop med en byggprojektledare ;). Så själv får jag agera arbetare ;D)
-
Vart hittade du dom värdena?
Jag tog mina från böckerna man använder när man läser byggingengörslinjen på universitet. (jag bor ihop med en byggprojektledare ;). Så själv får jag agera arbetare ;D)
Kan du skriva ut det data du har hitttat, så vi kan räkna på det? u-värde räknas väl ut omvänt om jag minns rätt U = 1/k, eller något sådant. Så det går inte att jämföra rent linjärt.
Fast det var några år sedan jag gjorde det.
Isover har ett program på http://www.isover.se/sw29671.asp som Windowsanvändare (dvs inte jag) kan ladda ner och leka med.
Fördelen med solida timmerstockar är att de lagrar värme, så när man är en bit in i eldningssäsongen så kommer man ha en jämn och fin värme i huset, även om det går åt mycket energi. Därmed kan huset upplevas varmare än en stuga som är isolerade med 72mm mineralull, men energiförbrukningen blir lika hög.
Och en ännu större fördel är att det inte blir så varmt i huset på sommaren, iaf inte dagtid. Ett "vanligt" hus som bara är isolerat med 72mm mineralull blir kokhett när solen ligger på sommartid (har bott i ett sådant). Med timmerväggar så klarar man sig längre.
-
Ekologiskt ja, enl Skogsstyrelsens "skogseko" tror jag jag läste
-
Timmerstugor kan inte hålla värmen enligt normerna
-
Om man tittar på lambda värdena så behöver en trävägg vara cirka 4 gånger så tjock som en mineralullsvägg. Om du behöver ha 30 cm minull så behöver träväggen vara 1 meter tjock!!! och lite till....
Värmeledningstal (lambda)
trä med densitet 0,4-0,7kg/dcm3 och 10-15% fukt = 0,13
glasullmatta (densitet 0,10kg/dcm3) =0,031
stenullmatta (densitet 0.11-0,16kg/dcm3)=0,032
träfiberplattor: halvhårda= 0,07, hårda =0,12
sågspån = 0,09
kutterspån löst pakat = 0,06
-
Om man tittar på lambda värdena så behöver en trävägg vara cirka 4 gånger så tjock som en mineralullsvägg. Om du behöver ha 30 cm minull så behöver träväggen vara 1 meter tjock!!! och lite till....
Detta är nog en högst teoretisk uppfattning, eller?
Mina väggar är ca 12 cm tjocka (timmer). Tror du allvarligt att det skull räcka med 3 cm mineralull för att få samma inomhuskomfort?
Att enbart räkna på isoleringsvärde går inte.
ES
-
Inomhuskomfort och energiåtgång är inte samma sak. Du kan uppnå samma komfort, men det går åt mer energi, dvs kostar mer (om du så har gratis egen ved).
Sätt 95mm isolering innanför timmerväggarna, kommer göra underverk för komforten och ekonomin. Helst mer, förstås. Eller kanske dubbla timmerväggar med 190mm isolering emellan dem? Tjockt blir det. Men varmt på alla sätt.
Själva har vi solida träväggar av dem gamla sorten, med 95mm tilläggsisolering på insidan och 95mm på utsidan. Eller var det tvärt om? Utmärkt på våra breddgrader iaf, varmt om vintern, svalt om sommaren. Väggarna är ca 30-35cm tjocka. Om det är optimalt byggnadstekniskt att ha tilläggsisolerat på det viset lämnar jag öppet. Skyller på gamla ägarna. Huset är iaf välventilerat (=dragigt här och var).
-
Tillägsisolering ska göras på utsidan om man har timmerhus, annars kan det lätt bli fuktproblem.
-
Tillägsisolering ska göras på utsidan om man har timmerhus, annars kan det lätt bli fuktproblem.
Jo. 45mm brukar dock anses vara OK att sätta på insidan, iaf enligt isoleringstillverkarna, Isover har ngn skiva just för det ändamålet i gamla trähus. Kan vara bra för att få släta väggar på insidan om man vill ha sådana.
Det är möjligt att det är vad vi har (45mm) och 135mm på utsidan, tittade bara som hastigast efter när vi rev bort en innervägg.
Det är en hel vetenskap det där. Det enskilt viktigaste är att nollpunkten och med den den mesta kondensen aldrig hamnar i ett organiskt skikt. Har man isoleringen på utsidan (icke-organisk isolering typ glasfiberull eller mineralull), så är man "säker". Ex +20 inne, -20 ute, nollpunkten hamnar mitt i väggen ur isoleringssynpunkt. Dock isolerar ju isolering mer än trä, så säg 200mm isolering utanför 250mm timmer, så hamnar ändå nollpunkten kanske 120mm in från ytterväggen, av 450 möjliga, dvs i isoleringen. Helst skall det förstås vara en ventilerad luftspalt där fukten är tänkt att kondensera, men den punkten flyttar sig beroende på temperatur ute och temperatur inne, så hur det skall gå till vet iaf inte jag.
Sedan är det en hel vetenskap till med fuktspärrar (=plast), som skall placeras innanför innersidans ytskickt (gipsskivan eller nåt). Fast det hela faller ju så fort man slår en spik i väggen och punkterar fuktspärren. Detta iaf för att hindra från att fukten inne i huset vandrar ut i väggen och kondenserar. Fast när det är varmare ute än inne, så vandrar istället fukten in i väggen utifrån och kondenserar och ligger kvar och myser tills det blir rätt temperatur för mögel.
Att bygga och äga hus är att dö. Man kan inte vinna.
-
Men timmerväggar klarar inte normerna? Om de inte är metertjocka... eller ska man lägga isoleringen i taket - 2 meter minull på taket?
-
Men timmerväggar klarar inte normerna? Om de inte är metertjocka... eller ska man lägga isoleringen i taket - 2 meter minull på taket?
Detta tal om normer. Jag inser självklart att ett hus som byggs inte skulle klara några som helst normer med 3 cm mineralull i väggarna. Men mitt hus är från 1870-talet med timmerstomme utan tilläggsisolering. Otäta tvåglasfönster och drygt 300 kvm. Detta värmer jag med pellets för 15-16000 kr per år. Förvisso har jag olika klimatzoner i huset. Barnen spelar gärna pingis i 12 grader i salongen och jag kan hämta en bok i biblioteket utan att för den delen ha fullt pådrag där. I större delen av huset har vi säkert 18-20 grader.
Det har ringt försäljare av värmepumpar, jag har tittat på uppgifter om tilläggsisolering och byte till energiglas. Men inget går att räkna hem. Det uppfyller säkerligen inga normer men att säga att det skulle behövas två meter mineralull på vinden läter bara befängt.
ES
-
Filip skrev ovan: En timmervägg har för dålig isolering för framtida krav, men för dagen är det väl tillräckligt.
ES
Vad jag menade är att det troligen blir passivhus som är normen i framtiden, och då står sig timmerhus ganska slätt.
Jag har bott i timmerhus i större delen av mitt liv, nu är det ett med 6 tums timmer + ytterpanel, treetex, gips, invändig isolering här och där mm.
Men nog blir det utkylt ganska fort, speciellt när det är rått och blåsigt ute. Då får man elda rätt bra för att hålla värmen.
Vindskydd är alltså jätteviktigt, och jag befarar att en traditionell timmervägg utan vindskyddande lager blir rätt dragig.
Ett alternativ skulle kunna vara spiklimmade massiva plankväggar, med fördel sågade av grovkvistigt slipersvirke = relativt billig råvara.
-
Men massiva träväggar klarar inte nya normen och då lär det inte bli några knuttimrade hus med träet synligt både ute och inne.
-
Den nya normen ställer istället krav på energianvändning per kvadratmeter och år, kWh/m2år.
Kravet gäller köpt energi för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel skall inte medräknas. För att hantera det större energibehovet i norr har landet delats i en nordlig och en sydlig del med gränsen norr om mälardalen. Kravet är då något lägre i den norra delen <130 kWh/m2år mot <110 i söder. För uppvärmning med direktverkande el är kraven högre, <95 respektive <75 kWh/m2år.
Enligt normen bör kraven verifieras med både beräkning och mätning i färdig byggnad.
-
Knuttimrat är för nostalgiker, inte för energisparare.
-
Den nya normen ställer istället krav på energianvändning per kvadratmeter och år, kWh/m2år.
Kravet gäller köpt energi för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel skall inte medräknas. För att hantera det större energibehovet i norr har landet delats i en nordlig och en sydlig del med gränsen norr om mälardalen. Kravet är då något lägre i den norra delen <130 kWh/m2år mot <110 i söder. För uppvärmning med direktverkande el är kraven högre, <95 respektive <75 kWh/m2år.
Enligt normen bör kraven verifieras med både beräkning och mätning i färdig byggnad.
En snabb kalylering på mitt hus med pellets är energiinnehåll 4 800 kWh/ton x 6 ton = 28800 kWh
Mina 300 kvm ger då ett värde på 96 kWh/m2år. Räknar jag källaren på ca 50 kvm då blir det 82 kWh/m2år. Detta är dock utan varmvattnet som värms med el - tyvärr.
Jag kan erkänna en sak och det är om det hade varit rejält kallt och blåst hela vintern igenom - då hade man säkert förbrukat det dubbla. Men kom inte och säg att timmerhus är dåligt isolerade! Vad krävs för att kvala in i passivhusligan?
Men massiva träväggar klarar inte nya normen och då lär det inte bli några knuttimrade hus med träet synligt både ute och inne.
Det är kanske här vi snackat om varandra lite. Jag har pratat om timmerstomme och den har i regel panelvirke och skivor eller motsvarande invändigt (tretex).
Personligen skulle jag bli väldigt tacksam om man slapp se "alpvillor" här och där! Ett mindre härbre i skogen har jag inget emot!
ES
-
Vadå - nostalgiker - människor har väl bott i knuttimrat i tusentalsår!
Ska vi inte få bo som våra förfäder och förmödrar?
-
Den nya energinormen från 2006 förbjuder oss det!
ÄR DET EU BAKOM DEN?
:P
Kravet gäller köpt energi för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel skall inte medräknas. För att hantera det större energibehovet i norr har landet delats i en nordlig och en sydlig del med gränsen norr om mälardalen. Kravet är då något lägre i den norra delen <130 kWh/m2år mot <110 i söder. För uppvärmning med direktverkande el är kraven högre, <95 respektive <75 kWh/m2år. Enligt normen bör kraven verifieras med både beräkning och mätning i färdig byggnad.
-
Principen är helt rätt anser jag. Man ska inte anno 2008 kunna få bygga hur energikrävande hus som helst. För experimentverkstäder bör man kunna få undantag man det mesta som produceras ska inte använda extern energi i nån större skala.
-
Vadå - nostalgiker - människor har väl bott i knuttimrat i tusentalsår!
Ska vi inte få bo som våra förfäder och förmödrar?
Nu kom det verkligen häpnadsväckande uppgifter! Skulle knuttimringstekniken vara flera tusen år gammal!
Dags att uppdatera historieböckerna! :D
ES
-
Hur gammal är då knuttimringstekniken?
Vem gjorde den första knuten?
-
Hur gammal är då knuttimringstekniken?
Vem gjorde den första knuten?
Som alltid ska det tas med en nypa salt men det sägs väl från 1100-talet. Kolla bland annat: http://sv.wikipedia.org/wiki/Knuttimring (http://sv.wikipedia.org/wiki/Knuttimring)
Tror att det var Knut som gjorde den första! ;D
ES
-
Då blir det nästan 1000 år - men det fanns kanske de som kunde fixa till en knut redan på Jesu tid?
Knut den Store - menar du kanske?
-
Är det bara jag som tycker att kWh/m2år krav slår lite fel? Ett hus med större golvyta får ju mindre väggyta i jämnförelse. (Kanske är det därför vissa passivhus är så förblenat stora?)
"Litet" hus.
10*10=100m2 golv
10*4*4=160m2 vägg
"Stort" hus.
14.14*14.14=200m2 golv (dubbelt så stor)
14.14*4*4=226m2 (40% större än väggrna på lilla huset.)
Det stora huset har lättare att uppfylla kWh/m2år-krav men släpper ut mer än det lilla.
Skulle vara bättre med kWh/personår eller något liknande.
-
Vadå - nostalgiker - människor har väl bott i knuttimrat i tusentalsår!
Ska vi inte få bo som våra förfäder och förmödrar?
Kvarteret Hyttkammaren i Falun byggs nu med bärande stomme av massivt trä (som är synligt inomhus). Där är det isolering på utsidan också. Massivträ är tydligen high-tech inom byggbranschen i Europa just nu. Men traditionellt knuttimmer är det inte frågan om, tyvärr. Det kanske duger ändå?
-
Vart hittade du dom värdena?
Jag tog mina från böckerna man använder när man läser byggingengörslinjen på universitet. (jag bor ihop med en byggprojektledare ;). Så själv får jag agera arbetare ;D)
Informationen hittade jag här. (http://www.huliswood.fi/sv/laatu.php)
Lite allmänt om timmertjocklek finns att läsa här. (http://www.timmerhus.se/om-timmerhus.php#boende) (under rubriken Boende)
-
Kan du skriva ut det data du har hitttat, så vi kan räkna på det? u-värde räknas väl ut omvänt om jag minns rätt U = 1/k, eller något sådant. Så det går inte att jämföra rent linjärt.
Fast det var några år sedan jag gjorde det.
Isover har ett program på [url]http://www.isover.se/sw29671.asp[/url] som Windowsanvändare (dvs inte jag) kan ladda ner och leka med.
Fördelen med solida timmerstockar är att de lagrar värme, så när man är en bit in i eldningssäsongen så kommer man ha en jämn och fin värme i huset, även om det går åt mycket energi. Därmed kan huset upplevas varmare än en stuga som är isolerade med 72mm mineralull, men energiförbrukningen blir lika hög.
Och en ännu större fördel är att det inte blir så varmt i huset på sommaren, iaf inte dagtid. Ett "vanligt" hus som bara är isolerat med 72mm mineralull blir kokhett när solen ligger på sommartid (har bott i ett sådant). Med timmerväggar så klarar man sig längre.
Jag hittade inga värden utan en jämförelse på olika material i Byggteknik Byt 1 från 1995.
Då jämför man olika material mot mineralull
100 mm mineralull motsvarar i värmeisoleringsförmåga
100 mm cellplast
200 mm sågspån
350 mm trä
400 mm lättklinkerbetong
1760 mm tegel
3100 mm betong
-
Det verkar som en del blandar ihop isoleringsförmåga och värmekapacitivitet.
En timmervägg isolerar naturligtvis alltid sämre än en vägg av modern isolering med samma tjocklek.
Men timmerväggen har å andra sidan en fårmåga att ta upp och ge ifrån sig värme
på ett sätt som en "vanlig" vägg inte kan. Vilket bara kan göras av tunga material.
Den funktionen kan i sig sänka energiåtgången då man får en mer jämn kurva.
Kombinationen torde vara det bästa, med isoleringen på utsidan för att ta till vara
på värmelagringsförmågan i det tunga materialet.
Ett förslag på uppbyggnad kan ju vara: (från innervägg > ut)
Timmer - ångspärr - isolering - vindpapp - panel.
-
Utvändig isolering av timmerhus där timret syns på bägge sidor!!!
(http://ekohus.be/sommar1.jpg)
-
Jag läste faktiskt om någon som hade byggt in sitt hus i ett växthus för att spara energi. Tror inte de behövde särskilt mycket uppvärmning. Men mera minns jag nu inte.
-
Se bilden. Effekten är att det blir medelhavsklimat året om inne i växthuset, plus att det aldrig regnar på huset. Antagligen rejält mycket billigare att bygga, ingen isolering, inget avancerat tak etc. Fast man får nog inte vara rädd för glassplitter när det stormar...
-
Jag har fortfarande drömmen att köpa ett 1000m2 växthus och droppa över huset.
-
Bara jag slipper putsa fönstrena så!
-
Putsa fönster?
-
http://www.blocket.se/vi/15661731.htm?ca=15_s återanvänd denna så blir det väl hyfsat ekologiskt
-
Putsa fönster?
Ja, ska det blänka så vackert som på bilden om man satt ett växthus över stugan så lär man allt få putsa!
-
Aproppå återanvända så sa en expert på Ekologiska hus i programmet "Its not easy being green" att återanvända gamla hus är bland det bästa man kan göra för miljön, sen är målet att få dom att "fungera" för miljön.
Jag tycker att det låter ganka rimligt, jag handlar mycket på loppisar och second hands och på det sättet återanvänder jag..och mycket 50-60tal är faktist trevligare än det mesta som görs idag.
Mvh.
-
Jag misstänker att flugorna trivs i ett sånt där växthus, och det blir nog svårt att fånga dom.
-
Jag har sågat itu vårt nuvarande hus och fraktat det 8 mil och sedan sytt ihop det igen, så det skulle inte vara första gången.
-
Här går det att få reda på en del om timmerhus och normerna:
http://www.tematra.se/files/Nya%20normer.doc
Konsekvenser för timmerhus av nya byggnormer 2006 för bl.a. energihushållning.
-
Det går ju alltid att söka på "köpt energi".
Betongbanken säger så här:
http://www.betongbanken.com/index.aspx?s=2536
Köpt energi
Den energi som måste tillföras byggnaden utifrån under någon viss tid, t ex år. Anges i kWh.
Det lär nog inte gå att få bygglov för en sommarstuga om det är en permanentbostad!
:'(
-
[...]
Det lär nog inte gå att få bygglov för en sommarstuga om det är en permanentbostad!
:'(
Visst går det. :D
Det är inte förbjudet att flytta in permanent i sin nybyggda sommarstuga/fritidshus. Man behöver inte ens bygga litet.
Jag har arbetat på ett byggkontor och även haft ett eget byggprojekt (sommarstuga för permanentboende) på planeringsstadiet för några år sedan.
-
gokväll kamrater.
en lite galen ide ( som jag fick nyss när jag tittade på low impact woodland home) är att försöka hitta en tomt som sluttar, gräva sig in en bit och trycka in timmerstugan ( kanske efter att man har täckt den med någon återviningspressening eller något..eller bara trycka in halva stugan.
jag tänker vad svalt och skönt det måste vara på somrarna och varmt på vintern?!
hur låter det?
mvh.
-
Jag har funderat på samma sak. Inne i sluttningen så borde de bli ca 0 grader på vintern. och om man bygger en inglasad veranda så får delen utanför jordhögen bättre isolerning.
eller kanske havla huset i jordhög och andra havlan i växthus. ;)
-
Det låter som en backstuga. Svalt på sommaren, kallt på vintern, fuktigt året runt.
-
Fuktigheten går ju att lösa med bl.a bra ventilation, och man skulle kunna tilllägsisolera väggarna som är inne i jordhögen när man ändå håller på att fixa annat som tätskickt, dränering (luftspalt?) och sånt.
Bara för att det är en backstuga så behöver man ju inte bygga lika dålig som de gjorde då.
-
Om man bygger underjordsdelen av betong, dränerar ordentligt och isolerar utvändigt med isodrän eller dylikt borde det gå att få drägligt. Då blir det ju som ett suterränghus.
-
http://www.de12ambachten.nl/engunderground.html
Denna organisation har gjort en pärm om hur man bygger under jord, inkl fuktproblemshantering och sånt. De hus de har byggt själva är gudförbannad bra gjorda och står 20 år senare fortfarande utan fuktproblem, en del som har byggt efter deras pärmar har inte heller problem, en del har snålat lite här och där och de skulle lämpligast börja odla ris inomhus.
-
[url]http://www.de12ambachten.nl/engunderground.html[/url]
Denna organisation har gjort en pärm om hur man bygger under jord, inkl fuktproblemshantering och sånt. De hus de har byggt själva är gudförbannad bra gjorda och står 20 år senare fortfarande utan fuktproblem, en del som har byggt efter deras pärmar har inte heller problem, en del har snålat lite här och där och de skulle lämpligast börja odla ris inomhus.
Är det holländare så vet de vad de snackar om! Jag har släkt därnere och när de byggde nytt så kom hela källaren i en sektion utan genomföringar eller skarvar. Var som ett kar som sänktes ner i marken.
ES
-
Troligen skulle man få godkänt för ett timmerhus utan extra isolering om man värmde med värmepump. Eftersom värmepumpen bara drar en tredjedel i el jämfört med direkt eluppvärmning så "lurar" man ju gränsen 130kWh/m2 på det viset. Det är ju inte mängden värme man redovisar, utan mängden el.
Förresten kan nämnas den förändring som kådan i trät gör vid uppvärmning. När temperaturen höjs så smälter den och drar åt sig ganska stora mängder energi under tiden. När sedan huset svalnar ger kådan från sig värme när den stelnar igen. Båda processerna reglerar temperaturen i huset. Men det finns inga tester på vid vilken temperatur svenska furor "smälter" på det här sättet. Det är bara om temperaturen för smältande ligger kring 20 grader celsius som det skulle hjälpa inomhusklimatet.
Men trä't lagrar värme hursomhelst.
-
ja en timmerbyggnad är i grunden ekologisk, sedan beror det på hur andra komponenter är. undviks plast så kan man nog kalla det en ekologisk byggnad i sin helhet.
-
Kravet gäller köpt energi för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel skall inte medräknas. För att hantera det större energibehovet i norr har landet delats i en nordlig och en sydlig del med gränsen norr om mälardalen. Kravet är då något lägre i den norra delen <130 kWh/m2år mot <110 i söder. För uppvärmning med direktverkande el är kraven högre, <95 respektive <75 kWh/m2år. Enligt normen bör kraven verifieras med både beräkning och mätning i färdig byggnad.
Alldeles för generöst med 130kWh/m2år på nybyggen!
Min villa från 1961 är på 2 * 88m2 med 70mm isolering i väggarna och tilläggsisolerad vind med 150mm kutterspån och 300mm mineral/stenull samt 3-glas isolerrutor. Jag har tegelfasad, det är därför jag inte tilläggsisolerat väggarna.
Denna kåk behövde 2,2m3 olja förra vintern. Denna vintern räckte det med 1,8m3.
Energiinnehållet i eldningsolja är 41,6MJ/kg => 11,6kWh/kg => 10kWh/dm3 = 10MWh/m3.
Alltså gjorde jag av med 22MWh vilket blir 125kWh/m2år.
Denna sommar skall jag ta tag i värmesystemet och fimpa oljeeldningen för gott. Det blir ved med ackumulatortank. Nästa sommar blir det komplettering med solpaneler på taket.
-
Alldeles för generöst med 130kWh/m2år på nybyggen!
För ett litet hus får man 130kWh/m2år multiplicerat med 60m2 vilket gör 7,8 MWh/år (7800kWh/år). Det betyder att varje dag kommer det att gå åt lite över 21 kWh/dag, eller ungefär 0,9kWh/timme. Delar man det med antalet boende i det lilla huset så blir det ungefär 300W per person och timme under ett helt år.
Det genomsnittliga huset i Sverige är på 160m2. Om det byggs i norr så får det alltså dra 20800kWh på ett år eller precis under 600W för varje person (det är fyra i genomsnittshushållet) varje timme under året.
Det här med uträkningar är rätt skojigt. Men man undrar ju om det inte vore rätt bra att få ner energiförbrukningen per person också?
-
Man kan för att dryga ut köpt el producera egen med hjälp av solfångare eller egen vindsnurra. Det kostar en del men i längden kan man kanske spara. Solpanelerna fungerar säkert ganska bra på sommaren när det är soligt men på vintern är soltimmarna få och solen ligger lägre varför det inte produceras mycket då.
Detta företag säljer dessa anordningar och har lite info på hemsidan: http://egenel.etc.se/
-
Klickade på en Google-annons om hus i massivträ, det var en ny variant för mej:
http://www.mhm-scandinavia.se/default.aspx?Culture=sv (http://www.mhm-scandinavia.se/default.aspx?Culture=sv)
Intressant att man kan använda virke av "sämre" kvalitet, typ utskott.
Tar man sig lite tid så borde man kunna kopiera metoden för egen räkning.
En småsåg och tvåkutterhyvel fixar det mesta.
Ett frågetecken är hur man fräser ut luftspalterna med tillräcklig noggrannhet utan cnc-fräs?
Man kan förstås skita i spalterna och göra väggen lite tjockare istället.
-
Att beteckna
Träsorter: Gran, ädelgran, tall
Mått: Bredd 14 - 26cm kantat, tjocklek ca 24mm insnittsmått
som utskottsvirke är roligt ,
i mina öron låter det ju som ganska rejäla plankor.
Och det där med att fräsa spår för att innesluta luft låter som en svepskäl,
anledningen är nog snarare att plankorna går mycket lättare och tätare att sammanfogas med en räfflad yta,
jämför med långdraget vid timring.
-
Utskott är ett kvalitetsmått i avseende på kvistar, sprickor osv, inte beskrivning av hur bräderna är tillredda.
Det är alltså sånt virke som inte duger för vanliga konstruktionsändamål.
Som jag fattat det är bräderna inte räfflade, då slinker ju luften ganska lätt ut.
Snarare är det utfrästa kaviteter med tätande ytor runtom.
-
Utskott är ett kvalitetsmått i avseende på kvistar, sprickor osv, inte beskrivning av hur bräderna är tillredda.
Precis det som Svensson får köpa på byggmax etc.
och vad han sen använder för bl.a. konstruktionsändamål.
Man kan inte köpa första- eller andra sorteringen i trävarufackhandeln.
Och 10" gånger 1" är rejäla doningar ändå, finns inte ens på byggmax.
Snarare är det utfrästa kaviteter med tätande ytor runtom.
Om man vill, går det naturligtvis bra att omskriva räfflor lite förnämare
så som i den här bilden ser de ut, de "utfrästa kaviteter med tätande ytor runtom":
(http://www.mhm-scandinavia.se/ClientFiles/upload/198-luft.jpg)
-
Nog har då jag sett prima virke i fackhandeln,
Kanske har det ändrat sig på senare år iom att virket blivit dyrare, men förr dög det inte att sälja utskott i första hand.
Sen stod det att bredden kunde variera, om jag inte missminner mig, tiotummare är ju sällsynta.
Vitsen var ju att man skulle ta tillvara t ex kvistiga sidobräder, dom är sällan särskilt breda.
OK, då var det räfflor då, jag kikade runt för att se hur urfräsningarna såg ut men hittade inget.
Såna räfflor behöver man ingen cnc för, det räcker med speciella frässtål i planhyveln.