Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Jerker Nordlund skrivet 01 jan-08 kl 12:12
-
Tidigare skapades pengar genom att bankiren lånade ut eller staten spenderade in sitt överflöd i det ekonomiska kretsloppet.
Sedeln hade ett värde i guld, silver eller annat.
Idag skapas pengar genom skuldsättning. Sedeln har inget värde, utan motsvarar en skuldförbindelse som någon tagit på sig i en affärsbank. Försvinner skulden, försvinner pengen. Finns pengen kvar måste den betalas med ränta, vilket kräver ytterligare skuldsättning för att kunna betala räntorna.
I detta Svarte Petter-spel måste någon åka ut för att minska den totala skuldbördan - och valutamängden - genom konkurser. Enda alternativet är att skuldspiralen accelererar. Någon har beskrivit detta som en "Hela havet stormar"-lek där allt fler stolar att sitta på plockas bort, men ingen bryr sig därför att musiken aldrig slutar spela (förrän Purush hittat rätt sida i Nostradamus profetior.)
I praktiken kombineras dessa bägge faktorer genom att vi försöker vräka över våra skuldbördor på varandra genom konsumtion. Den som konsumerar mest förlorar, men behövs för att hålla hjulen igång och får övriga att hålla sig skuldfria.
Lättast att lura är de som inte har vett nog i skallen annat än att bara jamsa med eller springa efter allt som blänker. Tidigare var det u-länderna som fick förstöra sina framtider och skapa valuta för oss andra genom att skuldsätta sig.
Idag är det barnen. Eftersom föräldrarna är ekonomiskt körda eller rädda för att bli det får barnen ta på sig konsumtionsskulderna. Antal barn som befinner sig hos kronofogdemyndigheten ökar lavinartat, i den utsträckning att myndigheten ropar om lagstiftning mot konsumtion för minderåriga. Och i radion smattrar hysteriska trallvänliga jinglar om det häftiga att ta SMS-lån till tonåringarna.
Fin framtid vi bygger för våra unga...
-
I detta Svarte Petter-spel måste någon åka ut för att minska den totala skuldbördan - och valutamängden - genom konkurser. Enda alternativet är att skuldspiralen accelererar.
Någon har beskrivit detta som en "Hela havet stormar"-lek där allt fler stolar att sitta på plockas bort, men ingen bryr sig därför att musiken aldrig slutar spela (förrän Purush hittat rätt sida i Nostradamus profetior.)
Jerker, om det är någon tröst så har vi kommit till vägs ände och tillväxtens gränser, och hela det finansiella systemet kommer tillsammans med världsordningen att kollapsa successivt under perioden 2009-2050.
Hur det världsekonomiska systemet ser ut efter det kan man bara fantisera om, men jag är tämligen säker på att världen kommer vara ännu mer orättvis för de barnbarn som överlevt.
Toppen på konsumtionsorgien såg vi nog 2007, och den kommer aldrig mer komma tillbaka, någonsin. Går inte att ha evig tillväxt i en ändlig värld. Men det var kul så länge det varade. Nu börjar städningen efter festen. I år, 2008, blir det nog andepaus, men sedan börjar problemen på allvar när oljebristen även börjar smyga sig in lokalt och regionalt i västvärlden, och inte bara i de fattiga länderna.
Men räntaoch inflation lär vi få dras med. Men det går ju att hoppa av det tåget genom att inte ha skulder, och inte sitta med kapital bundet i "pengar".
-
vilade på förtroende för att sedelutgivaren hade täckning för alla sina (skuld-)sedlar.
Likadant nu. Att sedlarna tillerkänns värde är för att vi tror att vi kan få saker för dem men av vunna erfarenheter har vi insett att det väsentliga inte är en guldreserv utan att det räcker med en återhållsam sedelutgivning.
Återhållsamheten upprätthålls genom ett strikt uppdrag åt riksbanken att med räntan som verktyg hålla inflationen vid 2%-nivån.
-
Återhållsamheten upprätthålls genom ett strikt uppdrag åt riksbanken att med räntan som verktyg hålla inflationen vid 2%-nivån.
Officiella inflationen, ja. Den är beräknad och justerad med diverse metoder, oftast geometrisk vägning (ex all mat blir dyrare, alltså köper man mindre mat, platt-TV blir billigare, alltså köper man platt-TV istället för mat, geometrisk vägning i ett nötskal), kvalitetsjusteringar (platt-TV:n blev tunnare, alltså gick den ner i pris ännu mer än på pappret) etc, vilket innebär att den verkliga inflationen alltid är högre, speciellt om man inte köper sin inflationsvägda andel platt-TV varje månad.
Dessutom har väl den svenska officiella inflationen passerat 3% nu, men Riksbanken börjar nu prata om räntesänkningar. Så var det med det inflationsmålet. Till för att överges.
-
Jerker, om det är någon tröst så har vi kommit till vägs ände och tillväxtens gränser, och hela det finansiella systemet kommer tillsammans med världsordningen att kollapsa successivt under perioden 2009-2050.
Toppen på konsumtionsorgien såg vi nog 2007, och den kommer aldrig mer komma tillbaka, någonsin.
Vilket struntprat! Detta är ju inget annat än personliga profetior, som är precis lika trovärdiga som de som säger motsatsen, dvs att tillväxten kommer att fortsätta, med vissa små avbrott för lågkonjunkturer.
Sanningen är ju att ingen, varken du, eller jag, har en aning om vad som kommer att hända. Så varför då gå omkring och bära på såna här domedagsprofetior? Varför inte i stället gilla läget och vara glad åt det som är positivt men t.ex ett högre oljepris, dvs att världen kanske äntligen löser sina energiproblem på ett långsiktigt och hållbart sätt. Tänk vilken massa jobb detta skulle kunna skapa, och alla jobb som kan skapas när allt fler människor behöver mat, och jorden vi brukar äntligen får sitt rätta värde!
Om alla hjälps åt och skrider till handling istället för att oja sig över att allt ska gå åt skogen, så skulle världen 2050 kunna se betydligt bättre ut än i dag.
-
Varför inte i stället gilla läget och vara glad åt det som är positivt...
sa han som slog fast pungkulan i plåttaket med en spikpistol, satte sig att njuta av utsikten...
-
Idag skapas pengar genom skuldsättning. Sedeln har inget värde, utan motsvarar en skuldförbindelse som någon tagit på sig i en affärsbank. Försvinner skulden, försvinner pengen. Finns pengen kvar måste den betalas med ränta, vilket kräver ytterligare skuldsättning för att kunna betala räntorna.
Ett alternativt synsätt är att pengar skapas genom ökning av konsumtion och produktion. Räntans funktion är att spegla/möjliggöra de konsumtionsökningar/produktivitetsökningar som finns i ett samhälle i tillväxt.
Sedan är det självklart så att tillväxt inte kan vara ett stabilt tillstånd mer än under en begränsad period. Kanske lite längre period om det kan ske på bekostnad av någon annans marknad/ekonomi/resurser/miljö/hälsa. Men även genom mer positiva metoder som att man utvecklar mera uthålliga konsumtions- och produktionsmönster. Exempelvis återvinning, minskad användning av fossila bränslen, regler för utsläpp med mera.
A.
-
Ett alternativt synsätt är att pengar skapas genom ökning av konsumtion och produktion. Räntans funktion är att spegla/möjliggöra de konsumtionsökningar/produktivitetsökningar som finns i ett samhälle i tillväxt.
Nej, här handlar det inte om synsätt. Valutan skapas rent fysiskt i samma ögonblick som låntagaren sätter sin namnteckning på skuldförbindelsen. Skulden och åtagandet att återbetala den är foten för valutan. Liksom "säkerheten", som oftast består av övervärderade fastigheter.
Däremot är mitt synsätt att räntans funktion inte är att återspegla något annat än de redan förmögnas önskan att bli ännu förmögnare.
-
som var myntfoten en gång, så duger det alltså numera med ett hus eller en bostadsrätt. Det kan ju inte vara något fel.
Felet är väl den eventuella övervärderingen.
-
som var myntfoten en gång, så duger det alltså numera med ett hus eller en bostadsrätt. Det kan ju inte vara något fel.
Felet är väl den eventuella övervärderingen.
Skillnaden är att det förut var riksbanken/sedelutgivaren som ansvarade för valutans hållbarhet och värde.
Nu är det låntagaren själv som gör det, men fortfarande bankerna som kammar hem avkastningen.
Det är därför jag uppmanar alla som vågar att trycka egna betalningsmedel. Skall man ta ansvaret för det skall man också ha den ekonomiska nyttan av det.
-
att du skriver ut skuldförbindelser som du prånglar ut bland folk som litar på dig. Ju mer de litar på dig, desto lägre ränta kräver de på pengarna du lånar.
-
att du skriver ut skuldförbindelser som du prånglar ut bland folk som litar på dig. Ju mer de litar på dig, desto lägre ränta kräver de på pengarna du lånar.
Då måste jag ha ett särdeles gott förtroende eftersom jag aldrig betalat ett öre ränta till någon fordringsägare - bortsett straffränta på försenade leverantörsskulder.
*Tillägg*
CSN glömde jag! Jag betalar ju ränta på mina CSN-lån. Att jag glömde det måste bero på att CSN-lån var snudd på obligatoriska att ta, innehöll en bidragsdel samt att räntan går tillbaka till statsmakten.
-
Vilket struntprat!
Sanningen är ju att ingen, varken du, eller jag, har en aning om vad som kommer att hända.
domedagsprofetior?
Tänk vilken massa jobb detta skulle kunna skapa, och alla jobb som kan skapas när allt fler människor behöver mat, och jorden vi brukar äntligen får sitt rätta värde!
Nej, varken du eller jag vet vad som kommer hända. Men vi kan ganska lätt ta till oss fakta, och konstatera att hur det än blir så kommer inte världen se ut som den gör idag år 2050, och alla förändringar kommer inte vara önskvärda.
Domedagsprofetia är ett ord du tar i din mun, inte jag. Slut på evig ekonomisk tillväxt är tydligen domedag enligt dig.
Och ja, det kommer skapas massvis med nya jobb. Men inte de jobb som de flesta skulle önska sig. Sockerrörsslavarna i Brasilien är väl bara ett exempel på "nya jobb". http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=130&a=354317
Och ja, vi kommer lösa våra energiproblem. Men inte så smärtfritt som de flesta tror, och inte med bibehållen livsstil. Det ser inte jag som negativt nödvändigtvis. Att återgå tilll 1800-talets levnadsstandard är ju ett exempel på att "lösa världens energiproblem". Inte önskvärt hos de flesta, men en lösning av många. Att hitta alternativa bränslen nog för att bibehålla dagens livsstil globalt är inte speciellt sannolikt om man studerar saken.
Det enda som är säkert är förändring. Tror att de kommande 50 åren kommer innebära större förändringar än de senaste 50 åren, och inte bara till det bättre efter dagens västerländska måttstock.
-
Då måste jag ha ett särdeles gott förtroende eftersom jag aldrig betalat ett öre ränta till någon fordringsägare - bortsett straffränta på försenade leverantörsskulder.
Är väl inget svårt. Det är väl bara att ta sitt lån och sedan vägra betala, så "betalar man ingen ränta". I övrigt så är "avgiften" hos JAK också en ränta, iaf som du påtalar juridiskt en sådan för att folk skall få avdragsrätten. Dessutom blir det inte jobbigare att administrera ett större lån än ett mindre, det är inte jobbigare att skriva 100000 än 1000000, kräver inte mer datorkraft etc.
-
som var myntfoten en gång, så duger det alltså numera med ett hus eller en bostadsrätt. Det kan ju inte vara något fel.
Felet är väl den eventuella övervärderingen.
Tja, även guld kan ju vara övervärderat, även om det finns mycket som talar för en guldmyntfot. Fast pengamängden i världen har ökat så mycket sedan Bretton Woods slopades att guldet antagligen skulle behöva kosta långt över 10000 USD för att man skulle kunna återinföra guldmyntfot. 833 USD idag.
Mängden utvunnet guld ökar med någon promille om året, mängden pengar (M3) ökar 10-50% världen runt iaf i nuvarande årstakt, beroende på land.
-
Är väl inget svårt. Det är väl bara att ta sitt lån och sedan vägra betala, så "betalar man ingen ränta". I övrigt så är "avgiften" hos JAK också en ränta, iaf som du påtalar juridiskt en sådan för att folk skall få avdragsrätten. Dessutom blir det inte jobbigare att administrera ett större lån än ett mindre, det är inte jobbigare att skriva 100000 än 1000000, kräver inte mer datorkraft etc.
Du vet inte vad du ger dig in på Larso. ;D
JAg har arbetat två år med att utreda de här sakerna enligt den klassiska nationalekonomis alla spelregler och skrivit en så mastig sammanställning att inte ens min uppdragsgivare orkade läsa igenom den och jag tror inte att någon annan än jag har förstått de matematiska härledningarna angående JAK-lånens jämviktsvillkor. Men det gläder mig att du intresserar dig för frågan för då kan jag maila den till dig. (Den makroekonomiska delen var i vissa delar överarbetad och lite spekulativ och det skäms jag lite för idag, men det är en annan sak)
Det jag kom fram till var att skillnaden mellan att belasta varje lån för sin del av de fasta och rörliga kostnaderna och att ta en procentuell avgift var så försvinnande liten att jag rekommenderade JAK att gå över från sin delvis tidsoberoende avgift till en ren procentuell "låneränta" oavsett SKM:s synpunkter, samt att i konsekvens med detta erkänna att den del av bankräntan som avser att täcka för administration och risk inte borde kallas för ränta. Det senare var inte populärt minns jag.
Låneräntan motsvarar grovt sett kapitalets upplåningskostnad och vinsten. Hur man skall se på vinsten där är en smått skolastisk diskussion.
-
Det jag kom fram till var att skillnaden mellan att belasta varje lån med exakta kostnader för sin del av de fasta och rörliga kostnaderna och att ta en procentuell avgift var så försvinnande liten
Låneräntan motsvarar grovt sett kapitalets upplåningskostnad och vinsten. Hur man skall se på vinsten där är en smått skolastisk diskussion.
Så vad du menar är att ränta är motiverat och en bra approximation? Bara den inte blir för hög, annars är ränta en alldeles utmärkt måttstock?
-
Så vad du menar är att ränta är motiverat och en bra approximation? Bara den inte blir för hög, annars är ränta en alldeles utmärkt måttstock?
Nej.
Jag menar att sparränta och låneränta är överflödigt och att banken bara skall ta betalt för sina administrationskostnader och ev kapitaluppbyggnad, dvs avsatt vinst. Vinstfrågan är dock knepig och kräver nya irrgångar för att bearbeta.
-
trots att du inte erkänt det för dig själv, att hela projektet är förfelat och att ränta är i full enlighet med en sund och rejäl ordning. Återstår problemet med den ordnade reträtten.
-
trots att du inte erkänt det för dig själv, att hela projektet är förfelat och att ränta är i full enlighet med en sund och rejäl ordning. Återstår problemet med den ordnade reträtten.
Nope.
Däremot har jag omvärderat frågan om vinst.
*Omformulering*
Jag har omvärderat vad som är ränta och inte. Ekonomisk analys kan bli rätt omfattande, vilket varf och en som försöker sätta sin in i faktorränta, jordränta, kvasiränta ekonomisk ränta, paretoränta osv osv osv lätt inser
-
sa han som slog fast pungkulan i plåttaket med en spikpistol, satte sig att njuta av utsikten...
Ett ovanligt tunt svar för att komma från dig, men jag antar att förvåningen över att få sitt vänsterorienterade dravel ifrågasatt var alltför stor...
Att påstå att denna diskussion inte handlar om ett personligt synsätt från din sida anser jag nämligen vara rent dravel. Att påstå att en valuta skapas i samma ögonblick som en låntagare tar ett lån, kan ju möjligtvis stämma i vissa Kalle-Anka ekonomier med en inflation på 1000%, där man trycker upp sedlar i den takt dom behövs.
I den mer utvecklade delen av världen ska ju ett värde finnas i landet som motsvarar dess penningmängd, det behöver ju inte bestå av guld, ett land kan ju ha andra tillgångar.
Pengarna finns där hela tiden, dom byter bara plats för att uträtta ett arbete hos nån annan när man lånar dom. och att den som upplåter dom tar betalt för detta är ju inget konstigt, det är ju precis samma sak som att man tar betalt för att utföra ett arbete med sin egen kropp eller kunskap. Precis lika lite som att du eller jag har lust att arbeta gratis så upplåter heller ingen pengar gratis.
Priset på pengarna, dvs räntan, styrs ju som alla andra priser av efterfrågan och vad folk har lust att betala.
Och ATT det finns folk som har lust att betala ett pris för att låna pengar för att t.ex starta ett företag och skapa arbetstillfällen, det är det många som borde vara tacksamma för åtminstone en gång i månaden när lönekontot fylls på. Jag antar att så skedde även när du under 2 års tid satt och grävde ner dig i en utredning som sen blev så mastig att ingen orkade läsa den? Det om något, kallar jag kapitalförstöring.
Det mönstret följs ju även här i inläggen, som ofta är så långa och intrasslade att ingen orkar läsa hela, utan man bara skummar igenom lite snabbt.
Och jag menar att det är syftet, när man lindar in sitt budskap tillräckligt mycket så kan man dölja det man egentligen tycker.
-
jag tror inte att någon annan än jag har förstått de matematiska härledningarna angående JAK-lånens jämviktsvillkor.
Nja, ekonomisk mattematik är ju matte på högstadienivå. Som naturvetare med 60p universitetsmatte i ryggsäcken så kan jag säga att ekonomisk matte inte är speciellt avancerat.
-
Att påstå att en valuta skapas i samma ögonblick som en låntagare tar ett lån, kan ju möjligtvis stämma i vissa Kalle-Anka ekonomier med en inflation på 1000%, där man trycker upp sedlar i den takt dom behövs.
I den mer utvecklade delen av världen ska ju ett värde finnas i landet som motsvarar dess penningmängd, det behöver ju inte bestå av guld, ett land kan ju ha andra tillgångar.
Nu håller jag inte med Jerker om räntefrihet (och han har ju nu dessutom motsagt sig själv, och tycker dessutom att det är rimligt att utlånaren skall få ha vinst, antar att det är som ersättning för risken). Men han har faktiskt rätt i att pengar skapas i det ögonblick någon ställer sig i skuld till någon annan, ofta t ex bankerna som lånar på repo från Riksbanken.
Och pengamängden (M3) i Sverige har ökat ca 18% det senaste året, om jag minns rätt. Menar du fridolf2 att de samlade tillgångarna i Sverige har ökat med 18% i värde på ett år?
I Ryssland ökar M3 med ca 50% på ett år. Har värdet på ryska tillgångar stigit med 50%? (Stämmer iofs delvis, många bristråvaror har stigit med 50% i pris, men Ryssland är mer än så)
På en nivå stämmer det iofs, eftersom M3-tillväxten i Sverige mycket har drivits av upplåning till bostäder, som "stigit i värde" eftersom folk lånar mer och mer pengar för att köpa sin lägenhet eller villa. Problemet är ju att skapandet av pengar via lån leder till tillgångsbubblor, just nu i bostäder (även i skog i min mening), 99-00 var tillgångsbubblan i aktiemarknaden, speciellt IT-aktier, där folk gladeligen tog lån på huset och köpte övervärderade aktier.
Iaf så får man bubblor, och bubblor spricker alltid, med oönskade effekter som följd. Och varje gång så tror bubbeldeltagarna att trädet växer till himlen denna gång, fast det aldrig gjort det förut.
Finns pengar att tjäna där för den som har erfarenheten och disciplinen.
Jerker eller ngn annan kan säkert korrigera, men med "fractional reserve banking", som vi bedriver här i väst, inklusive i Sverige, så kan banken låna ut 10:- för varje 1:- någon sätter in på ett bankkonto (dessutom med usel ränta, ger banken dig 4% i ränta på 100:-, så kan de samtidigt låna ut 1000:- och ta 5% ränta, dvs utgift 4:-, inkomst 50:-, allt utan kapitalinsats från bankens sida).
Inte konstigt att bankerna helst lånar pengar via inlåning på konto än att de vänder sig till Riksbanken och lånar via repo.
-
Nja, ekonomisk mattematik är ju matte på högstadienivå. Som naturvetare med 60p universitetsmatte i ryggsäcken så kan jag säga att ekonomisk matte inte är speciellt avancerat.
Här får du sida 5 av 8 i min beräkning av Max fördelningstal mellan för- och eftersparande som funktion av årlig tillväxt under förutsättning att systemet är slutet, tillväxten uniform och alla användare ges samma villkor.
Hur många % av utexaminerade civilekonomer tror du orkar plöja igenom det där?
Resultatet var i vart fall nedslående. Givet 10 % tillväxt var max fördelningstal strax över 1, vilket innebär att knappt halva sparinsatsen i ett slutet räntefritt system med lika användarvillkor måste göras innan lånetillfället, vilket är långt under de flesta spareres förväntningar.
Detta resultat kan generaliseras till att även gälla räntesystem (skillnaden blir inkomstomfördelning och något lägre sparkrav) och betyder då i klartext ungefär att:
Ekonomiska system måste tillväxa i volym väldigt snabbt om de skall kunna ge flertalet deltagare möjlighet att låna mer än dubbelt så mycket som de under lika lång tid som amorteringstiden lyckats skrapa ihop på egen hand.
vilket kan förklara de 50 %-iga ökningarna i M3 som det talas om ovan.
-
Jerker eller ngn annan kan säkert korrigera, men med "fractional reserve banking", som vi bedriver här i väst, inklusive i Sverige, så kan banken låna ut 10:- för varje 1:- någon sätter in på ett bankkonto (dessutom med usel ränta, ger banken dig 4% i ränta på 100:-, så kan de samtidigt låna ut 1000:- och ta 5% ränta, dvs utgift 4:-, inkomst 50:-, allt utan kapitalinsats från bankens sida).
Inte konstigt att bankerna helst lånar pengar via inlåning på konto än att de vänder sig till Riksbanken och lånar via repo.
FRB betyder att bankerna får tillåtelsen att låna ut X ggr den summa de har deponerat hos riksbanken. Deponerar de n kr får de låna ut X * n kr. Om dessa X * n kr kommer in som sparande igen, vilket de oftast gör till en bank eller en annan, kan (X * n)/(X+ 1) kr deponeras på riksbanken, medan (X * n)*X/(X+1) kr kan lånas ut igen. Kommer så dessa medel in igen kan en faktor (X * n)*X/(X+1)2 deponeras på riksbanken varpå osv osv osv... u get the picture
I pricip betyder detta att bankerna kan låna ut oändligt mycket pengar, även om man normalt brukarbegränsa oändligheten till någonstans 20-100 ggr den initiala insatsen i riksbanken, vilket leder fram till att M1 är ungefär 5 % av M3.
På alla dessa pengar plockar bankerna ut räntemarginal, de tjänar alltså på att den absoluta lånevolymen ökar. Därav beredvilligheten i att bevilja lån.
Förutom det brukar bankerna även reservera och låna ut medel som är insatta på transaktionskonton vilka ger 0 % sparränta. Detta skall de normalt sett inte göra, men who cares alltså får de behålla hela låneräntan och inte räntemarginalen, vilket fått många att utbrista
There is such a thing as a free lunch - AND IT'S THE BANKERS WHO GETS THEM!
parafras på Heinleins och Milton Friedmans berömda slagdänga TAANSTAAFL (http://en.wikipedia.org/wiki/TANSTAAFL)
-
för bankverksamhet betyder ju inte att det är ränta det är fel på.
Att banker kan låna ut pengar de inte har, är ju något nytt som kommit med den kontantlösa ordningen och som reglerna inte anpassats till.
Att banker måste deponera kapital hos riksbanken verkar knepigt. Räcker det inte med räntan? Sedelkällan är ju tryckeriet i Tumba och om en bank får 100 miljoner och skickar tillbaka 5, är det ju precis som om de bara fått 95 från början.
-
Hur många % av utexaminerade civilekonomer tror du orkar plöja igenom det där?
Nej, precis, cilvilekonomer läser väl knappt någon matte.
Sådana där härledningar hade vi som inläningsuppgifter varje vecka i vissa mattekurser. Minns en härledning som tog fyra sidor.
Fast handen på hjärtat angående din härledning, sä är det faktiskt bara högstadiematte, bara de fyra räknesätten. Återkom om du har någon härledning som även innefattar lite integraler, talserier, summor, logaritmer, exponentialfunktioner etc. Gärna alla samtidigt. Och gärna i ett N-dimensiellt rum. Ofta tillsammans med sannolikhetsteori eller matematisk statistik, dvs riskhantering, vilket borde vara relevant när man skall räkna ut motiverad risk och därmed ränta.
-
Vill inte störa kissartävlingen, bara inflika att under min karriär som teknolog skrev jag underkänt på exakt en tenta, gissa vilken. Ekonomi är förvisso inte svårt men mördande tråkigt.
-
Nej, precis, cilvilekonomer läser väl knappt någon matte.
Sådana där härledningar hade vi som inläningsuppgifter varje vecka i vissa mattekurser. Minns en härledning som tog fyra sidor.
Fast handen på hjärtat angående din härledning, sä är det faktiskt bara högstadiematte, bara de fyra räknesätten. Återkom om du har någon härledning som även innefattar lite integraler, talserier, summor, logaritmer, exponentialfunktioner etc. Gärna alla samtidigt. Och gärna i ett N-dimensiellt rum. Ofta tillsammans med sannolikhetsteori eller matematisk statistik, dvs riskhantering, vilket borde vara relevant när man skall räkna ut motiverad risk och därmed ränta.
Handen på hjärtat så är ju räntan inget annat än integralen av valuta map tid. Dimensionen är tid*pengar, inte pengar. Alltså kan inte ränta ge avkastning i pengar, det leder till ett dimensionsfel som skapar den ödestigra ränta på ränta karusellen.
Att med ett tränat naturvetaröra höra ekonomer sitta och diskutera ränta är som att se en högstadieelev blanda ihop hastighet och acceleration.
- Så din bil gör 200 km/h. Faaaan vilken stark motor den måste ha!
- Du kan inte minska arbetslösheten, då ökar ju inflationen.
Tänk så lätt det kan bli fel när du glömmer bort en tidsderivata. Men för en ekonom spelar det inte någon roll att Philipskurvan bara gäller för kortare förändringar, eftersom ekonomen enbart tänker kortsiktigt - det är hans yrke att vinstmaximera på de små darrningar i marginalnyttan som alla ekonomiska system utsätts för, medan de långsiktiga förändringarna lämnas åt sitt eget öde.
I vart fall är den rätta dimensionen på ränta tid*pengar. JAK - banken ger som enda bank i Sverige en avkastning på pengar av rätt dimension. Avkastningen heter sparpoäng och mäts i månadskronor och dimensionen är tid*pengar. Sparpoängen i ett brittiskt JAK-system skulle beräknas i pundmånader, eller kanske pundveckor.
En sparad krona i en månad ger en sparpoäng. 1000 sparade kronor i 4 månader ger 4000 sparpoäng. (Sparpoängen räknas egentligen ut genom att genererade dagspoäng divideras med omräkningsfaktorn 12/365,25. Vi korrigerar för skottår, men inte för århundradeavvikelsen. Det felet får vi leva med) Sparpoängen är ej konvertibla mot kronor, på samma sätt som hastighet ej är konvertibelt mot acceleration och den som försöker ge sig på det får en röd bock i tentapapprerna, en IG-varning och en smäll på fingrarna med pekpinnen.
Däremot kan sparpoängen användas för att ta lån. Lån genererar negativa sparpoäng, eller lånepoäng. Varje lån i JAK är ett sparlånekontrakt vars integral är lika eller större än noll i månadskronor räknat.
Sett över tid kommer JAK-banken aldrig sakna pengar eftersom integralen av varje enskilt sparlånekontrakt är lika med eller större än noll avseende på sparpoäng. Genom summaberäkningar av klasser av sparlåneintegraler map tid kan randvillkoren för den momentana kapitalbehållningen räknas ut.
Det räntefria JAK-systemet har skapats av civilingenjörer, inte av bankekonomer. Den kortsiktiga marginalnyttan är inte drivkraften, utan den långsikrtiga hållbarheten.
-
Jag har i min dumhet trott att ekonomi är svårt, för att det vid tillämpningen finns en psykologisk komponent som är svårberäknelig.
Ekonomiska system bör formas efter worst-worst-design.
De skall fortsätta fungera hur idiotiskt folk än väljer att bete sig.
JAg kan lägga till att de (överdrivna) farhågor jag kommit med vad gäller ekonomiska systems hållbarhet ofta bygger på risken över att hamna i likviditetsbrist. Bankmän brukar förvånat höja på ögonbrynen åt det här. De vet att det inte finns någon likviditetsbrist. Det finns hur mycket pengar som helst. Allt det är frågan om är att få kunden att tro att det är ont om pengar och sen klämma så djävla mycket pengar man kan av honom för att han ska få lov att lukta på dem.
Ungefär som när bilhadlaren säger:
- Nu får du bestämma dig fort, för den här kärran går när som helst, jag har minst 190 spekulanter på den!
Det är allt vad ekonomi, handel och affärsverksamhet går ut på. Att luras i egennyttans tjänst.
-
Vill inte störa kissartävlingen, bara inflika att under min karriär som teknolog skrev jag underkänt på exakt en tenta, gissa vilken. Ekonomi är förvisso inte svårt men mördande tråkigt.
Alltså, det där är ett problem som jag ofta har stött på. När man talar om ekonomi måste man oftast försöka tala så enkelt att folk begriper. När man gör det så replikerar de då att allt man säker är gissningar eller fantasier tagna ur luften.
När man sen metodisk och matematiskt ger den logiska bakgrunden till sina påståenden hamnar de i försvarsställning och säger att man bara vill göra sig märkvärdig. Det man försöker förklara går ändå över huvudet på dem.
Hur löser man det här? Jag försöker tala enkelt, le vänligt, locka med godis och skrämma med Nostradamus, och så vitt jag vet är det ingen politisk ekonom genom århundradena som har kommit på någon bättre metod.
Vilken tenta du körde på? Ingen aning? Statistisk termodynamik? Investeringskalkylering?
-
Vill inte störa kissartävlingen, bara inflika att under min karriär som teknolog skrev jag underkänt på exakt en tenta, gissa vilken. Ekonomi är förvisso inte svårt men mördande tråkigt.
Jag har kört exakt en tenta också. Fick bara 11p av 12p nödvändiga. Fast det var inte ekonomi.
-
Att med ett tränat naturvetaröra höra ekonomer sitta och diskutera ränta är som att se en högstadieelev blanda ihop hastighet och acceleration.
Tänk så lätt det kan bli fel när du glömmer bort en tidsderivata. Men för en ekonom spelar det inte någon roll att Philipskurvan bara gäller för kortare förändringar, eftersom ekonomen enbart tänker kortsiktigt - det är hans yrke att vinstmaximera på de små darrningar i marginalnyttan som alla ekonomiska system utsätts för, medan de långsiktiga förändringarna lämnas åt sitt eget öde.
I vart fall är den rätta dimensionen på ränta tid*pengar. JAK - banken ger som enda bank i Sverige en avkastning på pengar av rätt dimension. Avkastningen heter sparpoäng och mäts i månadskronor och dimensionen är tid*pengar.
Jag gillar dig. Du är så jävla sympatisk, speciellt ovan. Sedan menar du förstås enheten på ränta, inte dimensionen.
Sedan håller jag inte med dig om ett räntefritt samhälle, men du har helt rätt i att ekonomer inte kan matte. Mest sorgligt är det dock när seriösa naturvetare (vet bla en doktor i teoretisk fysik) snöar in på ekonomi och helt kastar bort allt de lärt sig om dimensioner, enheter etc. och istället tillber flummet som diverse ekonomer utana mer än kanske högstadienivå på matte hittar på.
Ekonomi är mestadels en religon. Man säger att A gäller, och då fungerar det så så länge alla accepterar A, inte för att det är vettigt eller korrekt, utan för att någon har bestämt det. Ungefär som att bestämma att Pi är 3, för det är enklare så.
-
Jag har kört exakt en tenta också. Fick bara 11p av 12p nödvändiga. Fast det var inte ekonomi.
Ha! Mesar!
Jag har kört på massor!
En tenta körde jag på 4-5 ggr innan examinatorn gav upp och skrev G.
Då och då när det kändes för tungt tog jag en kurs som var öppen för kemister eller biologer. Det var skönt att som omväxling kunna spetsa på ett avkopplat sätt.
Ett par tentor tog vi tillsammans med Chalmerister. De fick mindre poäng än oss för samma tentor. Vi forskarstuderande försvarade oss då med att vi tänkte mycket djupare än teknologerna och därför behövde mer tid för varje uppgift. :-)
-
Hej!
OT som vanligt, men jag kan inte undanhålla er att ekonom är världens älsta yrke. Det hörde jag för några år sedan. Innan Gud skapade himmel och jord var det kaos, och kaos tyder på att ekonomer varit verksamma en tid!
Edgar
-
Jag gillar dig. Du är så jävla sympatisk, speciellt ovan. Sedan menar du förstås enheten på ränta, inte dimensionen.
Sedan håller jag inte med dig om ett räntefritt samhälle, men du har helt rätt i att ekonomer inte kan matte. Mest sorgligt är det dock när seriösa naturvetare (vet bla en doktor i teoretisk fysik) snöar in på ekonomi och helt kastar bort allt de lärt sig om dimensioner, enheter etc. och istället tillber flummet som diverse ekonomer utana mer än kanske högstadienivå på matte hittar på.
Ekonomi är mestadels en religon. Man säger att A gäller, och då fungerar det så så länge alla accepterar A, inte för att det är vettigt eller korrekt, utan för att någon har bestämt det. Ungefär som att bestämma att Pi är 3, för det är enklare så.
Nja, jag kanske menar storhet istället för dimension. Storheten längd, enheten meter.
Tack för det du Larso - men förklara då för mig varför så få liberaler suger till sig de feta fläskben jag kastar åt dem:
Ni kan ta hur mycket vinst ni vill. Kläm ur arbetarna mervärde till de storknar. Men ta inte en spänn i ränta, det finns andra och bättre metoder att allokera kapital än räönta, dels för att möjligheterna att få vinst på annan verksamhet än kapitalplacering försämras av räntan, men också för att det pajar betalningssystemets funktion på sikt, på samma sätt som att en kö brakar samman om alla försöker tränga sig före i den.
-
ger ju samma effekter som ränta på ränta och bör bedömas på samma sätt.
Den som får ut en vinst ur en verksamhet han själv bedriver eller via ett aktieinnehav, kan ju investera denna på nytt och bli rikare exponentiellt.
Det kan inte vara räntan som är fel. Finns där en labilitet i dagens banksystem eller valutasystem, måste felet hittas på annat håll.
-
. Mest sorgligt är det dock när seriösa naturvetare (vet bla en doktor i teoretisk fysik) snöar in på ekonomi och helt kastar bort allt de lärt sig om dimensioner, enheter etc. och istället tillber flummet som diverse ekonomer utan mer än kanske högstadienivå på matte hittar på.
Vem?
Om känsligt - förmedla gärna privat.
-
ger ju samma effekter som ränta på ränta och bör bedömas på samma sätt.
Nope.
Dimensionen på vinst är pengar.
Dimensionen på ränta är tid gånger pengar.
Vinsten är tidsoberoende och beräknas i procent av utfallet. Ränta är tidsberoende och räknas som tid gånger belopp gånger procentsats.
Du skall inte prissätta tiden, det skämmer Gud i ögonen.
-
Ni kan ta hur mycket vinst ni vill. Kläm ur arbetarna mervärde till de storknar. Men ta inte en spänn i ränta, det finns andra och bättre metoder att allokera kapital än räönta, dels för att möjligheterna att få vinst på annan verksamhet än kapitalplacering försämras av räntan, men också för att det pajar betalningssystemets funktion på sikt, på samma sätt som att en kö brakar samman om alla försöker tränga sig före i den.
OK, får "vi" ta ut hur mycekt vinst vi vill för att låna ut pengar, så kan jag gott klara mig utan ränta.
Ex, om jag har 100 000:-, så kan jag antingen köpa skog för dem, och få kanske 3000:- om året i vinst, eller så köper jag lite andelar i kanadensisk vind- och vattenkraft och får 8000:- om året i vinst, eller så köper jag hyresfastigheter och får 10 000:- i vinst per år, eller Telia-aktier och får 10 000:- i utdelning per år. (teoretiskt, svårt att hitta vare sig skog eller hyresfastigheter för 100 000:- idag)
Så om jag istället väljer att låna ut pengarna till någon annan så är det alltså helt OK att säga "du får låna dem utan ränta, men du skall betala 10 000:- till mig varje år tills du väljer att betala mig 100 000:- istället, de där 10 000:- vill jag ha som ersättning för utebliven vinst på annat håll."
Aj lajk it, som man säger på engelska. Vill man kalla det profit istället för ränta, helt OK för mig.
-
Att med ett tränat naturvetaröra höra ekonomer sitta och diskutera ränta är som att se en högstadieelev blanda ihop hastighet och acceleration.
- Så din bil gör 200 km/h. Faaaan vilken stark motor den måste ha!
Kan du utveckla det där lite grann, tror du..För nu undrar jag om du iaf inte gett dig in på ett område som du inte begriper.
För du ska inte inbilla dig att du når 200 km/h med en bil om den inte har en tillräckligt stark motor. Visst kommer du dit snabbare ju mer hk det finns att tillgå, men det finns inget motsatsförhållande till hastigheten. Luftmotståndet vid höga hastigheter gör att du måste ha en stark motor för att kunna köra fort.
-
Kan du utveckla det där lite grann, tror du..För nu undrar jag om du iaf inte gett dig in på ett område som du inte begriper.
För du ska inte inbilla dig att du når 200 km/h med en bil om den inte har en tillräckligt stark motor. Visst kommer du dit snabbare ju mer hk det finns att tillgå, men det finns inget motsatsförhållande till hastigheten. Luftmotståndet vid höga hastigheter gör att du måste ha en stark motor för att kunna köra fort.
Ge mig en tillräckligt lång utförsbacke och ett tillräckligt glatt väglag och jag skall komma upp i 200 km/h med en spark.
Hastighetsrekordet på cykel (http://www.freeride.se/content/1597/)
-
OK, får "vi" ta ut hur mycekt vinst vi vill för att låna ut pengar, så kan jag gott klara mig utan ränta.
Ex, om jag har 100 000:-, så kan jag antingen köpa skog för dem, och få kanske 3000:- om året i vinst, eller så köper jag lite andelar i kanadensisk vind- och vattenkraft och får 8000:- om året i vinst, eller så köper jag hyresfastigheter och får 10 000:- i vinst per år, eller Telia-aktier och får 10 000:- i utdelning per år. (teoretiskt, svårt att hitta vare sig skog eller hyresfastigheter för 100 000:- idag)
Så om jag istället väljer att låna ut pengarna till någon annan så är det alltså helt OK att säga "du får låna dem utan ränta, men du skall betala 10 000:- till mig varje år tills du väljer att betala mig 100 000:- istället, de där 10 000:- vill jag ha som ersättning för utebliven vinst på annat håll."
Aj lajk it, som man säger på engelska. Vill man kalla det profit istället för ränta, helt OK för mig.
Nope , inte OK. Det är fortfarande ränta.
Men om du säger så har är det OK:
- Jag orkar inte hålla på och placera pengar i skog och hyresfastigheter, men du gillar ju sånt. Kan du inte ta mina pengar och köpa hus och skog och förvalta dem och sen delar vi på överskottet? Skulle allt gå åt h-e är jag givetvis också med och tar förlusten.
DÅ är det OK. Då har ni ett vinst-förlustdelningskontrakt.
För att konkurrera ut rentiärerna bör staten förmedla nollräntelån med låg administrationsavgift. För att begränsa penningmängden bör staten ta demurrage på cirkulerande valuta, alternativt omsättningsskatt motsvarande inflationsnivån.
Prisstegringar på land och andra oelastiska utbud pararerar staten med jordskatter.
-
Ge mig en tillräckligt lång utförsbacke och ett tillräckligt glatt väglag och jag skall komma upp i 200 km/h med en spark.
Säg till när det är dags för den åkturen, kunde vara spännande att beskåda! Skulle tippa att Åreskutan kunde funka. Du får ha på dig långkalsonger för att minska eventuell friktion mot lurviga ben.
Jag gillar idén om räntefritt samhälle, mest eftersom jag själv som har en hel del lån skulle tjäna en slant på det. Jag har dock noterat att många här anser att lånade pengar är ett djävulens påfund och att man bör se till att vara skuldfri. Visst är det så att det har sina risker att låna pengar, men om man lånar pengar till att köpa något som ger en avkastning så kan det väl inte vara fel att skuldsätta sig?
-
Ja, nu gällde ju exemplet ,som Jerker själv började, med en bil...men det är klart, när man känner att man är ute på djupt vatten så är det ju enklast att ändra lite i förutsättningarna.
Jadu Långberget..det är nog så att här handlar det inte om ekonomi i första hand..Det är bara att klicka på den lilla gröna textremsan som Jerker har längst ner på sina inlägg, så förstår du att det bara är politisk agitation han ägnar sig åt. Socialistisk sådan...
Såna som du och jag, som lånar pengar för att låta dom utföra ett arbete, passar inte in i hans dröm om idealsamhället.
Tråkigt för vår jord, om inte annat, det är ju skönt så länge det finns folk som inser att man kan låna pengar för att t.ex sätta upp ett vindkraftverk, och inte går till banken och tror att dom ska få pengar gratis...
-
Ja, nu gällde ju exemplet ,som Jerker själv började, med en bil...men det är klart, när man känner att man är ute på djupt vatten så är det ju enklast att ändra lite i förutsättningarna.
Jadu Långberget..det är nog så att här handlar det inte om ekonomi i första hand..Det är bara att klicka på den lilla gröna textremsan som Jerker har längst ner på sina inlägg, så förstår du att det bara är politisk agitation han ägnar sig åt. Socialistisk sådan...
Såna som du och jag, som lånar pengar för att låta dom utföra ett arbete, passar inte in i hans dröm om idealsamhället.
Tråkigt för vår jord, om inte annat, det är ju skönt så länge det finns folk som inser att man kan låna pengar för att t.ex sätta upp ett vindkraftverk, och inte går till banken och tror att dom ska få pengar gratis...
Gå till JAK och låna pengar till ett vindkraftverk så slipper du betala ränta.
De pengar du får över om du får en lägre alternativkostnad kan du sen ta och köra ner i halsen på slå in i ett litet fint paket med rosett på och ge bort till den rikaste person du känner så blir båpde han och du lycklig.
-
- Jag orkar inte hålla på och placera pengar i skog och hyresfastigheter, men du gillar ju sånt. Kan du inte ta mina pengar och köpa hus och skog och förvalta dem och sen delar vi på överskottet? Skulle allt gå åt h-e är jag givetvis också med och tar förlusten.
DÅ är det OK. Då har ni ett vinst-förlustdelningskontrakt.
Finns redan. Kallas "företag". Är just ett vinst-förlustdelningskontrakt, där man dessutom får del av vinsten eller förlusten i andel till satsat kapital. För att få ett sådant upplägg så vänder man sig till en riskkapitalist istället för till en bank. Riskkapitalisten kanske då ställer upp med en summa pengar för just en andel i vinsten eller förlusten.
Måste förstås inte vara ett enskilt kapitalistsvin. När det är enskilda kapitalistsvin som man tar in för att dela vinsten med brukar det kallas "private placement". När man istället vänder sig till fler ("alla") kapitalistsvin, så kallas det "independent public offering".
Det är förstås ett bättre och rättvisare upplägg än att ta lån.
Fast riskkapitalistsvinet utför förstås inget arbete, utan det får du göra, kapitalistsvinet tar bara sin del av vinsten. Å andra sidan är han snäll, så kan han låta dig slippa att göra någon egen kapitalinsats, utan du betalar med ditt arbete.
Rätt vanligt. Deltar själv i sådant, dvs ställt upp med riskkapital i diverse svenska startups, för del av en framtida vinst. Får förstås ingen ränta på dessa pengar, utan som sagt bara en andel i en möjlig framtida vinst (och med det värdestegring på andelen i vinst-förlustdelningskontraktet.
-
De pengar du får över om du får en lägre alternativkostnad kan du sen ta och köra ner i halsen på slå in i ett litet fint paket med rosett på och ge bort till den rikaste person du känner så blir båpde han och du lycklig.
Det är så underbart att se vad som händer när argumenten tryter hos en del... ::) ::) ;D ;D
-
Finns redan. Kallas "företag". Är just ett vinst-förlustdelningskontrakt, där man dessutom får del av vinsten eller förlusten i andel till satsat kapital. För att få ett sådant upplägg så vänder man sig till en riskkapitalist istället för till en bank. Riskkapitalisten kanske då ställer upp med en summa pengar för just en andel i vinsten eller förlusten.
Måste förstås inte vara ett enskilt kapitalistsvin. När det är enskilda kapitalistsvin som man tar in för att dela vinsten med brukar det kallas "private placement". När man istället vänder sig till fler ("alla") kapitalistsvin, så kallas det "independent public offering".
Det är förstås ett bättre och rättvisare upplägg än att ta lån.
Fast riskkapitalistsvinet utför förstås inget arbete, utan det får du göra, kapitalistsvinet tar bara sin del av vinsten. Å andra sidan är han snäll, så kan han låta dig slippa att göra någon egen kapitalinsats, utan du betalar med ditt arbete.
Rätt vanligt. Deltar själv i sådant, dvs ställt upp med riskkapital i diverse svenska startups, för del av en framtida vinst. Får förstås ingen ränta på dessa pengar, utan som sagt bara en andel i en möjlig framtida vinst (och med det värdestegring på andelen i vinst-förlustdelningskontraktet.
Ja visst är det fantastiskt att det redan finns en finansieringsform som både klarar av att få fram räntefritt kapital för investering och som har en modell för att dela avkastningen bland delägarna. Den skall vi verkligen vara rädd om.
men i det fall att finansiären inte vill bli delägare i projektet, eller de andra delägarna inte vill släppa in någon som främst har ett finansiellt intresse som delägare finns formen med mellankapital. Där är det inlånade kapitalet främmande på samma sätt som banklånet, men vinstdelningen sker enligt samma modell som aktieägandet.
-
Det är så underbart att se vad som händer när argumenten tryter hos en del... ::) ::) ;D ;D
Du kallar mig för socialist för att jag vill ge dig en möjlighet att behålla mer av avkastningen från ditt vindkraftverk för egen del istället för att ge bort den till en räntekapitalist.
Det påminner mig på något sätt om Karl-Bertil Johanssons Julafton
-
Ja, det låter ju rart när du vänder det på det hållet.
Det är bara det att när jag läser dina inlägg så får inte jag uppfattningen att du värnar om dom som lånar pengar, när du driver dina kampanjer.
Utan det du ser som ett problem, är att det finns dom som har pengar och tjänar på att låna ut dom.
Så har jag fattat det, rätta mig gärna om jag har fel. Men gör det på ett trovärdigt sätt.
När du sen har en länk till detta på din text http://www.socialistworld.net/ , så får du nog finna dig i att uppfattas som socialist. Och det känns som att du uppfattar det som ett skällsord, det får i så fall stå för dig själv. Jag bryr mig inte om vad du är, men som du säkert förstått så är det ingen lära som ligger mig varmt om hjärtat. Mest för att jag inte tror att någon människa naturligt är det.
-
Om nu räntefria lån är så bra, varför har då inte JAK redan fär länge sedan tagit över hela kreditmarknaden?
Om jag förstår rätt är det till och med så att det finns ett ÖVERSKOTT på pengar att låna ut hos JAK. Så till den milda grad att de till och med har ändrat förhållandena på sparpoäng för sparande i förskott och i efterskott. Så att det ger mindre poäng att spara i förväg än i efterhand. Efterfrågan på räntefria lån är tydligen också så låg att sparpoäng SKÄNKS bort. I JAK-tidningen finns det annonsutrymme för sådant tiggeri. Märkligt...
A.
-
Om nu räntefria lån är så bra, varför har då inte JAK redan fär länge sedan tagit över hela kreditmarknaden?
Om jag förstår rätt är det till och med så att det finns ett ÖVERSKOTT på pengar att låna ut hos JAK. Så till den milda grad att de till och med har ändrat förhållandena på sparpoäng för sparande i förskott och i efterskott. Så att det ger mindre poäng att spara i förväg än i efterhand. Efterfrågan på räntefria lån är tydligen också så låg att sparpoäng SKÄNKS bort. I JAK-tidningen finns det annonsutrymme för sådant tiggeri. Märkligt...
A.
Det beror på att ränteläget är så lågt.
Under bankkrisen när räntan rakade i höjden femdubblades JAK:s omslutning på ett par veckor och därefter hade JAK lånekö i ett par års tid.
Visa garderar sig i förväg för framtida räntehöjningar , andra väntar till sista minut.
Men det är svårt för en räntefri bank att konkurrera med affärsbanker på en räntebärande valutamarknad. Bättre då att trycka räntefria pengar.
-
http://jak.aventus.nu/download/stamman/Arsredovisning_2006.pdf
Intressant läsning onekligen.. Efter endast en snabb titt kan man konstatera att JAK banken går med ständiga förluster, år efter år..Hur länge kan det fortsätta? Samtidigt går de vanliga bankerna med miljardvinster...
En annan sak som synes lite märkligt är ju att man placerar sina likvida medel i statliga papper, räntegivande sådana..En del pengar finns även på vanliga bankkonton. Detta trots att man förespråkar en ekonomi utan räntor. Hade man inte haft dessa ränteintäkter hade förlusterna varit ännu högre.
En sak som annars påminner om vanliga banker är att den sk låneavgiften står för överlägset störst del av intäkterna. Så nåt kostar det ju uppenbarligen att låna pengar där...
För ett lån på 2 000 000 ska man ju in med en särskild insättning på 120 000 till att börja med. Den får man sen tillbaka ca 1 år efter att lånet slutbetalats. Var ska man få dom pengarna ifrån? Åter är man hänvisad till en vanlig bank, det lär ju vara populärt att komma dit och be att få låna 120 000 som ska sättas in på JAK banken, där man sen ska låna 2000 000 som den banken har första tjing på om man får problem.
Då tycker ni säkert att dessa pengar ska man väl kunna spara ihop först..Ja, kanske det, men för att vi skulle kunna sätta fart på vår rörelse så krävdes kapital för att köpa gården, som sen tjänar som säkerhet för inköp av djur etc.. Sen, när rörelsen är igång, då går det möjligen att spara undan lite. Så för vår del var den banken inget alternativ.
-
Jag har provat JAK och där finns en del som inte är så bra ,nu har de pengar i överflöd (vilket jag kan förstå).Sen att säga en sak men sedan göra en annan är inte så lyckat.
Jag tycker det är bra med kapitalister (svin) Jag älskar inte Wallenberg men jag tycker att han är duktig Några möten i hans styrelserum och det kan sluta med att jag inte får vara på Stora Enso och svetsa på deras pannor och förlora jobbet är aldrig kul.Man kan undra om Stora Enso i Hyltebruk Europas största tidningspappersbruk hade funnits kvar om Tyskarna hade varit storägare.
Det lär inte bli roligt heller när våra löner kommer att pressas ner mot de tyska lönerna.
Lars
-
[url]http://jak.aventus.nu/download/stamman/Arsredovisning_2006.pdf[/url]
Intressant läsning onekligen.. Efter endast en snabb titt kan man konstatera att JAK banken går med ständiga förluster, år efter år..Hur länge kan det fortsätta? Samtidigt går de vanliga bankerna med miljardvinster...
Bara 2 miljoner förlust på 700 miloner utlåning, varav hälften är konstaterade kreditförluster! Ganska bra prickat tycker jag. Men det betyder att låneavgiften är 3,5 promille för låg. Värre dock att utlåningen är ett hundratal miljoner för låg. Det verkar inte klokt att höja låneavgiften mer i det lläget, hellre arbeta för att sänka den och öka utlåningen istället. JAg skall göra mitt bästa för attt se till att den kommunala räntefria finansieringen ökar.
Jag har alltid undrat över det där att folk så gärna går och lånar pengar hos den bank som håller till i det största marmorpalatset. I mina ögon betyder det att den banken har de mest lurade låntagarna.
-
En annan sak som synes lite märkligt är ju att man placerar sina likvida medel i statliga papper, räntegivande sådana..En del pengar finns även på vanliga bankkonton. Detta trots att man förespråkar en ekonomi utan räntor. Hade man inte haft dessa ränteintäkter hade förlusterna varit ännu högre.
Ränta på statsskuldväxlarna är ju skitbra! Utan den hade JAK gjort ännu större förluster. Det är att betala ränta som suger, det skall man undvika.
Det har Riksbanken inte insett, trots att de sitter på hela penningpåsen och alltså inte behöver betala ett smack om de inte vill. JAK har förhandlat med Riksbanken om att starta ett räntefritt samarbete med dem. Vi tar ingen ränta av er så tar ni ingen ränta av oss var JAK:s bud.. Nej, sade riksbanken, det går inte, varpå JAK svarade; men betala då, ägghjärnor. Nåja , inte med det språkbruket då, men typ.
En sak som annars påminner om vanliga banker är att den sk låneavgiften står för överlägset störst del av intäkterna. Så nåt kostar det ju uppenbarligen att låna pengar där...
Tro f-n det. JAK är väl ingen Ebberöds bank heller? Räntefritt var det, inte kostnadsfritt.
För ett lån på 2 000 000 ska man ju in med en särskild insättning på 120 000 till att börja med. Den får man sen tillbaka ca 1 år efter att lånet slutbetalats. Var ska man få dom pengarna ifrån? Åter är man hänvisad till en vanlig bank, det lär ju vara populärt att komma dit och be att få låna 120 000 som ska sättas in på JAK banken, där man sen ska låna 2000 000 som den banken har första tjing på om man får problem.
Då tycker ni säkert att dessa pengar ska man väl kunna spara ihop först..Ja, kanske det, men för att vi skulle kunna sätta fart på vår rörelse så krävdes kapital för att köpa gården, som sen tjänar som säkerhet för inköp av djur etc.. Sen, när rörelsen är igång, då går det möjligen att spara undan lite. Så för vår del var den banken inget alternativ.
Ja, folk har alldeles för dålig ekonomisk framförhållning idag, det håller jag med om. Ett talesätt jag har hört är:
Farfar sparade, far krävde och jag tar SMS-lån och in blanco-krediter.
Det är väl åt det hållet utvecklingen har gått de senaste 100 åren.
Nåja, men för företag är det där ett särskilt problem, eftersom kapitalkostnaden är hög i början första åren innan intäkterna har hunnit börja rulla in. Därför måste räntefria sparlånesystem kompletteras med vinst-förlustdelningsmodeller för företag för att kunna ge en heltäckande ekonomisk lösning.
Fram för mer finansiärer att erbjuda riskkapital till vinst-förlustdelningsmodeller. Det måste vi arbeta på.
-
Ps:
När jag gick med i JAK hade föreningen 200-300 medlemmar och en total inlåning på 1 miljon kr, vilket var enormt mycket pengar då, kommer jag ihåg. Allt bokföringsarbete gjordes manuellt för hand på ideell basis. Det här var i början av datorernas tid och så små organisationer som JAK hade inte råd att hålla sig med sådant.
Idag har JAK över 30 000 medlemmar och en inlåning närmare miljarden.
Det borde innebära att JAK med en tillväxt på närmare 10 000 % under 30 år borde ligga väl i takt med den totala globala skuldsättningen..
-
Ja, det låter ju rart när du vänder det på det hållet.
Det är bara det att när jag läser dina inlägg så får inte jag uppfattningen att du värnar om dom som lånar pengar, när du driver dina kampanjer.
Utan det du ser som ett problem, är att det finns dom som har pengar och tjänar på att låna ut dom.
Så har jag fattat det, rätta mig gärna om jag har fel. Men gör det på ett trovärdigt sätt.
Jag ser ingen motsättning i det där. Jag värnar om dem som lånar pengar och jag motsätter mig att de som har pengar tjänar pengar på att låna ut dem. Fåse, jo - det går ihop logiskt för mig.
När du sen har en länk till detta på din text [url]http://www.socialistworld.net/[/url] , så får du nog finna dig i att uppfattas som socialist.
Bara för det skall du få ett specialcitat:
A creative man is motivated by the desire to achieve, not by the desire to beat others.
Ayn Rand (http://en.wikipedia.org/wiki/Ayn_Rand)
Fast Commity of an Workers International på www.socialistworld.net var ett kärt återseende. Dem har jag inte haft kontakt med sedan 1976.
-
Bara för det skall du få ett specialcitat:Ayn Rand ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Ayn_Rand[/url])
Fast Commity of an Workers International på [url=http://www.socialistworld.net]www.socialistworld.net[/url] var ett kärt återseende.
Du är en motsägelsefull personlighet, Jerker. Ena sekunden citerar du ultraliberalgurun Ayn Rand, nästa sekund är kommunism dig kär.
Och du tycker det är fel att låna ut pengar mot ränta till privatpersoner, men du tycker det är helt OK att låna ut pengar mot ränta till staten, alltså vad JAK gör. Och staten, det är alla socialbidragstagare, barnfamiljer, skolbarn, sjuka, halta och lytta, som behöver statens pengar. Men att JAK skall lyfta ränta på sin utlåning till staten har du inte problem med.
Det är ingen skillnad på att låna ut pengar till privatpersoner mot ränta, eller låna ut pengarna till staten mot ränta. Utlåning som utlåning. Motsägelsefullt.
JAK har pengar. Andras pengar. Dessa betalar JAK ingen ränta för. Däremot så lånar JAK ut dessa andras pengar till staten, och får ränta. Snacka om bluff.
-
Du är en motsägelsefull personlighet, Jerker. Ena sekunden citerar du ultraliberalgurun Ayn Rand, nästa sekund är kommunism dig kär.
Och Churhill. Jag tar Churhill på största allvar. Hans brittiska historia är en suverän läsning, men inte höll han måttet för ett Nobelpris.
Och du tycker det är fel att låna ut pengar mot ränta till privatpersoner, men du tycker det är helt OK att låna ut pengar mot ränta till staten, alltså vad JAK gör.
Omformulering. Det är fel att inte erbjuda allmänheten räntefria lån. Vill inte allmänheten ha räntefria lån måste JAK placera sina pengar någonstans. Och de måste placeras på ett sådant sätt att de sitter säkert och är snabbt tillgängliga i det fall någon skulle vilja låna dem på rätt sätt.
Och det är då jag kommer att tänka på Jackie Chan. Jag såg en film med honom nyligen. Han kommer in på en bar full av kraftiga negrer och säger "Jag vill inte ha något bråk, jag villl bara låna toaletten", eller nåt sånt. Men inte kan negrerna låta bli att bråka med honom, så den ena efter den andra försöker slå ner honom. Till slut ligger alla negrerna på backen i en hög av glaskross och möbelspillror och kvider, medan Jackie Chan olyckligt går omkring och säger "Hej, det var ju det jag sade - jag ville inte ha något bråk".
JAK vill inte ha någon ränta, JAK vill bara låna toaletten. Men lyssnar affärsbankerna, lyssnar staten? Nääääeee. De kommer stormandes med avslagna flaskor och basebollträn. JAK vill ha räntefrihet och de erbjuder ränta.
Nåja - låt dem komma bara. Jacke Chan är på (ränte)frihetens sida...
-
Jag tror att många har fattat var räntan är högst vid inlåning och lägst vid utlåning. Inte är det storbankerna med de fina kontoren.
Jag vill ge ett tips till alla (utom Jerker han behöver det inte).
Antagligen vet alla detta redan ,men det skadar inte att nämna det igen.
Svea Direkt ger 4,55 procent vid inlåning .Jag antager att det är det dubbla mot storbankerna.
Vid börsuppgång är ju inte Akelius fel ingen skatt är ju aldrig fel,men visst går det ner är det inte lika roligt.
Men detta gäller så klart inte de flesta .De flesta behöver ju låna pengar och då föredrar jag de små internetbankerna framför storbanker och JAK som inte är så bra som det låter(tycker jag).
Lars
-
Jag vill ge ett tips till alla (utom Jerker han behöver det inte).
Damned right you are. Jag arbetar inte på så små marginaler. 15-20 % per objekt på kvartalsbasis är bättre.
Just nu söker jag flakbilar Scania och Volvo från slutet av 80-talet i gott skick map motor och drivsystem. Önskad flaklängd runt 8 meter. Om du saknar objekt men vill vara med som finansiär kan jag erbjuda dig 30 % av vinsten, överenskomna kostnader avdragna.
-
Ja du Jerker ,jag tycker det är roligt med olika projekt,därför hamnade jag på alternativ pga projekt"FÅR" men en sak är säker vinsten där är lägre än på börsen.
30 procent av vinsten är ju bra om det blir någon vinst.
Frågan är om du bara är en "snackare" eller du kan visa resultat.
Dra din meritlista och lämna referenser.
Lars
Ps "små marginaler" jag tror att du tror att du är en storfräsare och som du säkert vet så brukar de gå upp en del sedan går det helt åt helvete,man kan undra var alla 20 åriga daytraders med eget kontor finns nuförtiden,de har nog flyttat hem till mamma. 4,55 procent är bra när börsen har backat med ca 7,5 procent 2007.Ds
;D
-
:)
Jag har redan dragit mig tillbaka bakom skrivbordet och bokför numera bara andras affärer. Vi kan väl, för att göra Bo glad, säga att rättsordningen inom bilhandlarbranchen är något osäker.
Men just de nämnda objekten söker jag för ett särskilt syfte.
-
Jag ger inget för JAK:s räntefrihet.
Däremot är systemet med sparmånader sympatiskt. Det innebär att man måste spara lika mycket som man senare (eller tidigare) lånat. I en ideal värld där allt hade fungerat på det viset hade man därmed förebyggt inflation, även om man tagit ut ränta på in- och utlåning.
Välstånd bygges inte på att låna, välstånd bygges på att spara.
Vad gäller Svea Direkt, Akelius etc, så är avgörande om pengarna omfattas av den statliga bankgarantin. Utan det är inga 4.5% värda något. Dessutom kan man iaf på 4% med statliga garanti från iaf Kaupthing nu.
-
I verkligheten räcker det inte med maxbeloppet som man får låna hos JAK.
Inte om du ska skaffa en bostad i närheten av en storstad i alla fall, då är 750 000 (?) en spottstyver.
-
I verkligheten räcker det inte med maxbeloppet som man får låna hos JAK.
Inte om du ska skaffa en bostad i närheten av en storstad i alla fall, då är 750 000 (?) en spottstyver.
Det är inte JAK:s fel, det är inflationens fel. Pengamängden (M3) har blåsts upp enormt pga billiga utlåning de senaste 10 åren, och de pengarna måste ta vägen någonstans, och det har då dragit upp bostadspriserna.
Vi köpte vårt första hus 18km fågelvägen från Brunnsparken i Göteborg 1997, för 690 000:-. På den tiden var bostadspriserna vettiga. Det var innan tryckpresserna satte igång på allvar. 1999 köptes en grannes 5000kvm stora sjötomt och hus på 220 kvm för 1.6 miljoner. Också detta 18km fågelvägen från Brunnsparken alltså.
-
Bara för det skall du få ett specialcitat:Ayn Rand ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Ayn_Rand[/url])
Fast Commity of an Workers International på [url=http://www.socialistworld.net]www.socialistworld.net[/url] var ett kärt återseende. Dem har jag inte haft kontakt med sedan 1976.
Varför har man en länk till dom då i sina inlägg??
För övrigt så måste jag säga att jag tycker det är så trist med alla dessa citat från andra, varför inte försöka komma med nåt själv istället?
Som detta t.ex, och jag översätter nu till svenska för att alla ska förstå, alla kan ju inte engelska.
En kreativ man är motiverad av möjligheten att lyckas, inte att vinna över andra.
Ja, det är ju vacker så, sagt av nån för mig totalt okänd människa som kanske bara yttrade detta kloka under sin livstid, vad vet jag? Men det är väl det som är meningen med dessa citat, att om man inte vet vem som sade det så ska man känna sig oduglig. Om du själv lyckades prestera nåt bevingat ord så skulle jag betydligt mer uppmärksamt lyssna.
Du kan få ett av mig;
Du är inte mer värd, bara för att du fått en namnskylt på dörren. Du är fortfarande, liksom jag, bara en människa.
När det skapades i mitt huvud, kan du ju fundera över..
En annan sak som jag tycker är rent stötande är denna ohämmade reklamkampanj du driver för JAK-banken, det verkar nästan finnas nåt släktskap till någon i dess styrelse...Speciellt stötande när du gör det i egenskap av moderator här, det blir ju inte lätt för nån att ifrågasätta din roll.
Och sen bara ett PS innan jag avslutar denna debatt för min del, jag har annat att göra än att sitta här.
Kul det där med en bibelvers på sin sida, jag visste inte att dom diskuterade ränta så mycket i bibeln :) Men speciellt kul om man tittar på versen efter den du har...Du må taga ränta av utlänningar... ;) Inte helt politiskt korrekt att hänvisa till den kanske, så det förstår jag att du inte valde...
-
Pengarna finns där hela tiden, dom byter bara plats för att uträtta ett arbete hos nån annan när man lånar dom. och att den som upplåter dom tar betalt för detta är ju inget konstigt, det är ju precis samma sak som att man tar betalt för att utföra ett arbete med sin egen kropp eller kunskap. Precis lika lite som att du eller jag har lust att arbeta gratis så upplåter heller ingen pengar gratis.
Pengar uträttar inget arbete! Vem har sett pengar snickra, mura, gräva, smida mm? Det är bara en myt för att rättfärdiga räntan på räntan som pumpar rikedommarna upp i herrakierna. Vidhåller forfarande att räntapå ränta är en omöjlig ekvation! Som inte följer naturens kurvor som är linjära för de som överlever i längden. De varelser som följer exponentiella kurvor går mot undergång! (Bakteriekulturen.)
Lite funderingar K.A.J
-
Vad gäller Svea Direkt, Akelius etc, så är avgörande om pengarna omfattas av den statliga bankgarantin. Utan det är inga 4.5% värda något. Dessutom kan man iaf på 4% med statliga garanti från iaf Kaupthing nu.
I vart fall Svea Direkt omfattas av insättningsgarantin.
-
För övrigt så måste jag säga att jag tycker det är så trist med alla dessa citat från andra, varför inte försöka komma med nåt själv istället?
En annan sak som jag tycker är rent stötande är denna ohämmade reklamkampanj du driver för JAK-banken, det verkar nästan finnas nåt släktskap till någon i dess styrelse...Speciellt stötande när du gör det i egenskap av moderator här, det blir ju inte lätt för nån att ifrågasätta din roll.
Kul det där med en bibelvers på sin sida, jag visste inte att dom diskuterade ränta så mycket i bibeln :) Men speciellt kul om man tittar på versen efter den du har...Du må taga ränta av utlänningar... ;) Inte helt politiskt korrekt att hänvisa till den kanske, så det förstår jag att du inte valde...
Citat är för mig förmågan att kunna exemplifiera sina tankar med andras uttryck, de kan ju fungera trots att någon annan sagt det!? Dessutom blir ju ett citat eller en aforism inte sämre för att någon för mig okänd figur sagt det.
Det här med reklam kanske retar en och annan. Men det är väl klart att man ska argumentera för något man tror på, och finns det bara en aktör som har den inriktningen är det inte märkligt att man namnger den. Tycker man annorlunda än den som "reklamerar" så får man väl argumentera för sin egen sak. Moderatorrollen har jag inte uppfattat som att man inte får ha egna åsikter man driver.
Bibeln ja. Där finns mer eller mindre stöd för vilken åsikt man än råkar ha. Dessutom finns det råd i näringslivsfrågor, ex.vis om vikten av god hygien när man tillreder kosmetiska salvor, eller att man inte ska fuska med vikter när man säljer grejer på viktbasis.
Edgar
-
Ja, det gick visst inte att hålla sig härifrån :)
Pengar uträttar inget arbete! Vem har sett pengar snickra, mura, gräva, smida mm? Det är bara en myt för att rättfärdiga räntan på räntan som pumpar rikedommarna upp i herrakierna. Vidhåller forfarande att räntapå ränta är en omöjlig ekvation! Som inte följer naturens kurvor som är linjära för de som överlever i längden. De varelser som följer exponentiella kurvor går mot undergång! (Bakteriekulturen.)
Lite funderingar K.A.J
Jo, enligt mitt sätt och se det så är det just det pengar gör. Om du kan mura så gör du det, då tillhandahåller du din kropp och kunskap och utför ett arbete. Har du lärt dig en massa grejer så tillhandahåller du kunskap som arbete. Har du en massa pengar så kan du låna ut dom till nån annan som sätter in dom t.ex i en fabrik.
Både muraren och läraren vill ju ha betalt för det arbete dom gör, varför ska då inte den som tillhandahåller pengar, få betalt för det?
Sen vet jag inte riktigt vad du menar med ränta på ränta ( eller, jo det vet jag ju förstås), men vet inte när du menar att det tillämpas? Vid t.ex en leverantörsskuld så är det inte tillåtet att ta ränta på dröjsmålsränta. Och när det gäller vanliga lån så betalar åtminstone vi bara ränta på lånesumman..Det skulle ju då vara om man lånar mer för att betala räntan, och det är ju naturligtvis inte hållbart i längden, och det tror jag inte många gör mer än möjligtvis precis i början av ett lån, tills man kommit igång med det man lånat till.
Eller kan det vara att du menar att min bank har lånat pengarna i sin tur och sen lånar ut dom till ett högre pris till mig ??? Men det är ju inte konstigare än att ICA köper kött för 25kr/kg och säljer det 55 kr/kg...
Nä..det där får du gärna förklara lite...
-
Citat är för mig förmågan att kunna exemplifiera sina tankar med andras uttryck, de kan ju fungera trots att någon annan sagt det!? Dessutom blir ju ett citat eller en aforism inte sämre för att någon för mig okänd figur sagt det.
Det här med reklam kanske retar en och annan. Men det är väl klart att man ska argumentera för något man tror på, och finns det bara en aktör som har den inriktningen är det inte märkligt att man namnger den. Tycker man annorlunda än den som "reklamerar" så får man väl argumentera för sin egen sak. Moderatorrollen har jag inte uppfattat som att man inte får ha egna åsikter man driver.
Edgar
Visst finns det många kloka ord sagda, men jag skulle gärna se att man mer utvecklar sina egna ord istället för att hela tiden citera andra. För mig känns det bara som att man vill glänsa med att man är beläst..ungefär som; Haha, vad är du för en idiot, vet du inte vem Ayn Rand är! Då har du inte här att göra!
Sen reklamen..Ja, Ok då ,låt honom göra reklam, jag ska inte bry mig mer, men jag tycker ändå att det i kombination med moderatorsrollen ger en besk smak.
Själv lånar jag av Landshypotek, det påminner väl kanske lite om Jak-banken, men jag betalar ränta för det är det enda rätta enligt mig. Men jag gladde mig åt det fantastiskt fina och öppna bemötande man fick hos Landshypotek, men dom tar ju inte så stora risker heller. Men det gör ju inte Jak-banken heller, eftersom man stoppar vid 75% belåning av marknadsvärdet.
-
Varför har man en länk till dom då i sina inlägg??
Därför att det är en bra video!
För övrigt länkar jag inte till CWI:s sida www.socialistworld.net som du påstår. Jag länkar till Googles videosamling. Att CWI var avsändare såg jag inte förrän du påpekade det.
Som vän av räntefri ekonomi får man många märkliga vänner. Som tidigare påpekat och för att ytterligare understryka Godwin's lag (http://cbbrowne.com/info/godwin.html) är den mest välkände västerlänske finansminister som arbetat för räntefri ekonomi Gottfrid Feder som satt i Adolf Hitlers 1930-talsregering.
CWI är för övrigt ett härligt gäng. De arbetar entristiskt, dvs de infiltrerar de stora socialdemokratiska partierna och fackföreningarna med vältaliga, pålästa, välorganiserade kadermedlemmar, vars uppgift är att vinna folks förtroende, skaffa positioner och när krisen kommer och tiden är mogen, ta över skutan med en handfast gemensam agenda och därefter förvandla arbetarrörelsen till en revolutionär marxistisk organisation.
Det som förvånar mig är att de verkar arbeta för räntefrihet och globalt ett stopp på produktionen av skuldbaserade pengar. Detta eftersom jag trodde att det ingick i deras agenda att försöka frammana en kris för kapitalismen istället för att förhindra den.
-
En annan sak som jag tycker är rent stötande är denna ohämmade reklamkampanj du driver för JAK-banken, det verkar nästan finnas nåt släktskap till någon i dess styrelse...Speciellt stötande när du gör det i egenskap av moderator här, det blir ju inte lätt för nån att ifrågasätta din roll.
Det är värre än så. Jag är medlem i JAK sedan 1980, Jag har suttit i JAK:s styrelse ett 10-tal år, jag har varit ordförande för föreningen och jag är upphovsman till en del av föreningens teoretiska bakgrundsmaterial. Det är alltså mitt skötebarn vi talar om.
Dock vill jag påpeka att jag är utan uppdrag för JAK idag och företagsekonomisk neutral. Jag stödjer alla banker som arbetar räntefritt, eller med en räntefri målsättning. I Sverige innebär det JAK och.... ja, JAK. Men fler är säkert på gång. JAg sätter stort hopp till sveriges muslimska befolkning, vilka skriker efter räntefria finansieringsmöjligheter. Tyvärr kan inte JAK hjälpa dem, eftersom de volymer de efterfrågar är alldeles för stora för att JAK skall vara en intressant samarbetspartner för dem.
Att jag är moderator här verkar inte hittills ha varit något större hinder för folk, vad avser lusten att komma med seriös kritik mot mina inlägg. Må det fortsätta så.
-
Visst finns det många kloka ord sagda, men jag skulle gärna se att man mer utvecklar sina egna ord istället för att hela tiden citera andra. För mig känns det bara som att man vill glänsa med att man är beläst..ungefär som; Haha, vad är du för en idiot, vet du inte vem Ayn Rand är! Då har du inte här att göra!
Jag kunde inte tänka mig att du kände till CWI, men inte Ayn Rand. Intresse för extremism brukar sas. gå i båda riktningarna.
-
Kul det där med en bibelvers på sin sida, jag visste inte att dom diskuterade ränta så mycket i bibeln :) Men speciellt kul om man tittar på versen efter den du har...Du må taga ränta av utlänningar... ;) Inte helt politiskt korrekt att hänvisa till den kanske, så det förstår jag att du inte valde...
Se vad man lär sig! JAg skall minsann ta och läsa hela Bibeln någon gång. Risken är väl bara atrt jag benöver plöja mig igenom ett santal mindre upplyftande partier med namnlängder och sådant. Att judarna tog ränta av andra men inte av varandra är kanske inte så konstigt. Att ta ränta är en ovänlig handling och judendomen är ett etno-centrisk religion som skiljer på de egna och de andra.
Men det kom Jesus och rättade till sedan med sitt uttalande om att "ingen längre är jude, ingen grek". Efter honom står alla folk lika under Guds beskydd, de skall följa samma bud och åtaganden och omfattas av samma välsignelser.
-
. Efter honom står alla folk lika under Guds beskydd, de skall följa samma bud och åtaganden och omfattas av samma välsignelser.
Det verkar det vara många som glömt...även inom kyrkans värld där man är snabb att döma.
-
Ett ovanligt tunt svar för att komma från dig, men jag antar att förvåningen över att få sitt vänsterorienterade dravel ifrågasatt var alltför stor...
Om du hade sett videon i min signaturfot isället för att bara reagera på avsändaren hade du förstått varför jag uttrycker mig som jag gör.
Att påstå att en valuta skapas i samma ögonblick som en låntagare tar ett lån, kan ju möjligtvis stämma i vissa Kalle-Anka ekonomier med en inflation på 1000%, där man trycker upp sedlar i den takt dom behövs.
Låt mig då inskärpa:
D e t ä r j u s t d e t a f f ä r s b a n k e r n a g ö r m e d r i k s b a n k e n s g o d a m i n n e.
Om du vill att jag skall förklara hur detta går till så säg till. Kritiken mot detta system kommer monetarister på både vänster och högerkanten, allt ifrån nyliberale österrikare Fridriech Hayek över moderata systemkritiker som Bernard Lietaer till de ystra studenterna inom Piratpartiet. Att denna kritik är mer eller mindre okänd i Sverige beror på att monetarismen är svag som idétradition i Sverige. Vi är mer vana att granska spelet mellan produktionskrafterna än att analysera uppbyggnaden av det betalningssystem där detta spel pågår.
I den mer utvecklade delen av världen ska ju ett värde finnas i landet som motsvarar dess penningmängd, det behöver ju inte bestå av guld, ett land kan ju ha andra tillgångar.
Det där gällde för 100 år sedan. Idag värdesäkras absoluta huvuddelen av penningmängden inte av de säkerheter staten besitter, utan av de säkerheter som låntagaren ställt till förfogande för sina privata lån.
Det är ditt övervärderade hus och din mammas borgensnamnteckning som utgör värdebasen för den svenska kronan.
Pengarna finns där hela tiden, dom byter bara plats för att uträtta ett arbete hos nån annan när man lånar dom. och att den som upplåter dom tar betalt för detta är ju inget konstigt, det är ju precis samma sak som att man tar betalt för att utföra ett arbete med sin egen kropp eller kunskap. Precis lika lite som att du eller jag har lust att arbeta gratis så upplåter heller ingen pengar gratis.
*Tillagt*
Det här är själva kvintessensen i resonemanget och den punkt där den klassiskt liberala analysen hamnar vilse. Pengar är inte som vilken vara som helst, den är ett bytesmedel vars värde garanteras av statsmaken. Tillgången på pengar är i princip oändlig, eftersom pengen bara är en abstraktion och att det är rätt att ta hyra för en abstraktion är på inget sätt någonting självklart, . JAg hoppas kunna åpterkomma till detta senare , men ger här ifrån mig ett litet exempel:
*Slut tillägg*
Varför skulle man inte upplåta finansiella kapital till andra gratis? Jag låter gärna grannen låna min spade, jag får ju låna hans gräsklippare ibland. Men inte tusan vill jag för det gräva ut hans trädgård utan att få betalt.
ÄVen om jag vill ha betalt för att låna ut min spade, så kan jag inte låna ut fler spadar än jag har hemma i ladugården. Men om jag i en reklamkampanj skickar ut 10 000 presentkort i bygden om att alla kunder får låna en spade bara de köper en säck med blomjord och sen hoppas att inte alla skall försöka lösa in sina blomstercheckar samtidigt, då har jag överproducerat presentkort om ett löfte på spadar.
OM sedan dessa presentkort börjar cirkulera som bytesmedel i bygden med ett värde motsvarande ett spadlån och jag för att tjäna en extra hacka börjar låna ut sådana presentkort som jag själv har tryckt mot en ränteavgift, dock utan att köpa in några fler spadar, ja då kanske du börjar ana vart den här diskussionen är på väg att hamna...
Priset på pengarna, dvs räntan, styrs ju som alla andra priser av efterfrågan och vad folk har lust att betala. Och ATT det finns folk som har lust att betala ett pris för att låna pengar för att t.ex starta ett företag och skapa arbetstillfällen, det är det många som borde vara tacksamma för åtminstone en gång i månaden när lönekontot fylls på.
Jag är så tacksam över detta att ajg gör vad jag kan för att dessa fina entreprenörer i framtiden skall kunna låna pengar utan att betala ränta för dem.
Jag antar att så skedde även när du under 2 års tid satt och grävde ner dig i en utredning som sen blev så mastig att ingen orkade läsa den? Det om något, kallar jag kapitalförstöring.
Vänta här. "Att så skedde...", vad menar du? Att JAK medlemsbank lånade pengar mot ränta för att ha råd att betala min lön? Nja, det var ju exakt det som inte skedde, eftersom JAK inte lånar in kapital mot ränta.
Uppenbarligen går det bra att starta verksamheter i alla fall.
Sen vad gäller management så är väl alla utredare mer intresserade av att beställaren intresserar sig för utredningen än att hen inte gör det. Att så inte sker kan ha många orsaker.
Det mönstret följs ju även här i inläggen, som ofta är så långa och intrasslade att ingen orkar läsa hela, utan man bara skummar igenom lite snabbt.
Och jag menar att det är syftet, när man lindar in sitt budskap tillräckligt mycket så kan man dölja det man egentligen tycker.
Vad är det du insinuerar? Vad är det jag är otydlig med tycker du?
-
Det verkar det vara många som glömt...även inom kyrkans värld där man är snabb att döma.
Den räntefria rörelsen i Väst har främst burits fram av kyrkans män och bonderörelsen.
Bönderna, därför att de besitter en sund intuitiv kunskap om skillnaden mellan finansiellt kapital och realkapital. Prästerna för att de kan läsa Bibeln.
I Norge fanns länge ett kristet parti med platser i folketinget som hade räntefrihet som en av sina främsta gemensamma värdegrunder. Partiet grundades av Dybwad Brochmann, vilken efter andra världskriget dömdes som quisling för sin korrespondens med Adolf Hitler.
Den här historien har bidragit till att den räntefria analysen inte känts särskilt fräsch inom vänsterrörelsen. Många kommunister blir helt tagna på sängen om man börjar argumentera mot räntan utan att samtidigt fördöma penningen och marknadsekonomin , varpå någon snabbt drar sig till minnes krigstiden och så blir den räntefrie agitatören anklagad för att vara antisemit.
För övrigt har en av de bästa flygblad mot bankvärlden som jag har sett skrivits av Nationaldemokraterna och Moderata Studentförbundets tidning Svensk Linje innehöll en hel del intressanta artiklar om att avskaffa statens valutamonopol...
-
Oj det var mycket..har bara hunnit skumma igenom lite ;) Får läsa mer sen..
Vill bara säga att med det om att kyrkan glömt avsåg jag att för Jesus var alla lika värda..något som verkar ha kommit bort nu. Det hade inget med räntepolitik att göra. :)
Jag har inte sånt bredband så jag kan kolla på 8-minuters videor, därför nöjde jag mig med avsändaren..
Det jag menade skedde medan du utredde var att du fick lön, detta apropå mitt resonemang om att vi ska vara glada att nån vågar starta företag och anställa folk.
Nej jag insinuerar ingenting, Detta är första gången jag läser dina inlägg och jag visste inte då att du var så öppen med var du befinner dig på den politiska skalan. Därför ville jag upplysa folk om att kanske läsa lite mellan raderna, men det inser jag ju nu att det inte behövs, så jag tar tillbaka uttalandet om att du lindar in ditt budskap i mängder med ord.
Men det här med att affärsbankerna trycker upp sedlar allt efter behov, får du gärna förklara lite närmare hur du tänker...För är det så, så tycker även jag att det är bekymmersamt, även om jag har lite svårt att förstå hur en räntefri ekonomi skulle vara lösningen på det.
-
Bara en liten fundering...
Trådens ursprungliga titel använder begreppet "skuld". Ett ord som är lite lätt negativt värdeladdat. Förmodligen ingen slump... ;)
En person kan ju stå i skuld till en annan. Och det är ju inte så kul. Men den andra har ju då en tillgång, eller en fodran, eller ett krav eller... (vadå?) I vilket fall handlar det om en relation mellan två parter, där den ena har en skuld och den andra har en (vadå?).
Om detta stämmer så borde man kunna formulera om trådens titel och använda (vadå?) istället och titeln skulle fortfarande vara korrekt. Eller?
Det låter inte bra att säga att "Vår valuta bygger på tillgångar." Eller gör det det?
Finns det andra förslag på en alternativ trådtitel som liksom "vänder på steken" och ser glaset liksom inte halvtomt utan halvfullt? Är det rimligt att byta perspektiv på detta sätt?
A.
-
Om du vänder på steken map skuldbaserad valuta (http://en.wikipedia.org/wiki/Debt-based_monetary_system) får du enligt wikipedia Fractional reserve banking (http://en.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking).
-
Men det här med att affärsbankerna trycker upp sedlar allt efter behov, får du gärna förklara lite närmare hur du tänker...För är det så, så tycker även jag att det är bekymmersamt, även om jag har lite svårt att förstå hur en räntefri ekonomi skulle vara lösningen på det.
Så är det. Men det är inte sedlar de trycker upp efter behov. De trycker upp digitala pengar på bankkonton efter behov genom att någon vill låna pengar, och då skapar bankerna dessa digitala pengar och lånar ut dem.
Jag ser inte en räntefriekonomi som lösningen, utan lösningen är en ekonomi där inte pengamängden kan öka på detta vis, ex där man inte tilltåer fractional reserve banking. Just JAK:s system med sparmånader gör ju att summan av all belåning någon tar måste vägas upp av motsvarande sparande från samma individ.
Andra varianter är någon form av myntfot, som gör att man inte kan öka pengamängden. Måste inte vara guld, kan vara mot statligt ägd areal eller ngt sådant.
-
så måste det vara. Den enes skuld är den andres tillgång, - i form av en fordran. Är den skuldsatte solvent och trovärdig, kan skuldsedlarna fungera som valuta.
-
Det låter inte bra att säga att "Vår valuta bygger på tillgångar." Eller gör det det?
Nej. Den bygger på skuld. I det simplaste fallet så finns det två personer, A och B. A lånar 100 000 av B som alltså skapar dessa 100 000 ur intet. Nu har A 100 000 pengar, samt en skuld till B på 100 000 pengar. 100 000 är den samlade pengamängden, balansen på tillgångar och skulder är 0. A har ännu inte köpt något för dessa 100 000.
Köper nu A något av C för 100 000 så har inte mängden pengar ökat. Den är fortfarande 100 000. Dessa 100 000 backas inte upp av någon tillgång, det enda C garanterat kan göra för pengarna är att betala en framtida skuld C kanske får till B.
A är här en privatperson. B kan vara staten. Det enda som pengar garanterat kan användas till rent juridiskt är att lösa skulder, och i slutändan lösa skulder (=skatt) till staten. Resten baserar sig helt på C:s vilja att lita på (fiat) att pengarna går att betala skatt eller skulder med.
-
Så är det. Men det är inte sedlar de trycker upp efter behov. De trycker upp digitala pengar på bankkonton efter behov genom att någon vill låna pengar, och då skapar bankerna dessa digitala pengar och lånar ut dem.
Jag ser inte en räntefriekonomi som lösningen, utan lösningen är en ekonomi där inte pengamängden kan öka på detta vis, ex där man inte tilltåer fractional reserve banking. Just JAK:s system med sparmånader gör ju att summan av all belåning någon tar måste vägas upp av motsvarande sparande från samma individ.
Andra varianter är någon form av myntfot, som gör att man inte kan öka pengamängden. Måste inte vara guld, kan vara mot statligt ägd areal eller ngt sådant.
OK, du har fattat en av poängerna, Larso. JAK:s utlåning ökar inte valutamängden, eftersom varje utlånad krona motsvaras av ett utfört eller kontrakterat sparande. JAK:s medlemmar får inte låna en spänn utan att lova banksystemet att tillföra det lika mycket kapital som det tar från det. Däremot kan JAK genom oförsiktig utlåning försätta sig självt i likviditetskris. Det kan inte en räntebärande bank göra eftersom den då bara lånar in ny likvid från riksbanken.
Det intressanta här är att åtminstone jag inte hade någon aning om att JAK fungerade på detta sätt map. valutamängden, eller att det hade någon betydelse, förrän jag upplystes om det av brittiska monetarister på en konferens. Jag hade inte gett valutafrågan någon betydelse, utan enbart koncentrerat mig på vilka villkor en räntefri finansiering ställde på systemets struktur.
Att JAK:s system inte är ett exempel på fractional-reserve banking kom som en följd av att banken ställer krav på räntefrihet. Det är därför jag tror på att även den omvända steken gäller, vilket dock, som du påpekar, inte behöver vara en nödvändighet.
Om du sen tycker att JAK:s finansiering är räntefri eller inte; yeah, whatever. Spararna får i vart fall inte en krona.
JAK is an island of credibility in a sea of debt.
Michael Rowbotham (http://en.wikipedia.org/wiki/Michael_Rowbotham), brittisk ekonomisk journalist och författare.
-
I vart fall Svea Direkt omfattas av insättningsgarantin.
Titta Ulric har också hittat ett guldkorn inom bankvärden.
Fria uttag dessutom.
4,55 är ingen jättehög ränta men den är en bra bit över de flesta andra banker och är bra att använda i oroliga tider,som nu tex.
Synd att man inte har en massa pengar att sätta in där bara.
Lars
;)
-
Nej. Den bygger på skuld. I det simplaste fallet så finns det två personer, A och B. A lånar 100 000 av B som alltså skapar dessa 100 000 ur intet. Nu har A 100 000 pengar, samt en skuld till B på 100 000 pengar. 100 000 är den samlade pengamängden, balansen på tillgångar och skulder är 0. A har ännu inte köpt något för dessa 100 000.
Köper nu A något av C för 100 000 så har inte mängden pengar ökat. Den är fortfarande 100 000. Dessa 100 000 backas inte upp av någon tillgång, det enda C garanterat kan göra för pengarna är att betala en framtida skuld C kanske får till B.
A är här en privatperson. B kan vara staten. Det enda som pengar garanterat kan användas till rent juridiskt är att lösa skulder, och i slutändan lösa skulder (=skatt) till staten. Resten baserar sig helt på C:s vilja att lita på (fiat) att pengarna går att betala skatt eller skulder med.
Men en möjlighet är ju också att B köper en säck potatis (snart ruttna tror jag) av C och i ersättning lämnar över fordran så att A nu är skyldig C pengarna. Alltså var skulden, för B, en tillgång. Eller?
A.
-
Men en möjlighet är ju också att B köper en säck potatis (snart ruttna tror jag) av C och i ersättning lämnar över fordran så att A nu är skyldig C pengarna. Alltså var skulden, för B en tillgång. Eller?
A.
Bara om C accepterar att fordran på A är värt något. A lånade ju pengar av B utan säkerhet. Fractional reserve banking. Bankerna får låna (skapa) pengar från Riksbanken 10x vad de har som säkerhet.
Ungefär som att få låna 20 miljoner kronor för att köpa ett hus för 2 miljoner.
-
Bara om C accepterar att fordran på A är värt något. A lånade ju pengar av B utan säkerhet. Fractional reserve banking. Bankerna får låna (skapa) pengar från Riksbanken 10x vad de har som säkerhet.
Ungefär som att få låna 20 miljoner kronor för att köpa ett hus för 2 miljoner.
Nope. A lämnade säkerhet för lånet. Han lovade att B kunde få hans hem ifall han inte kunde betala. Så nu får C antingen tillbaka pengarna eller A:s hem. Fractional reserve banking kommer inte in åt detta hållet.
Det torde bara ha betydelse för om A kan få någon användning av pengarna han lånade.
Eller är jag helt ute och cyklar?
A.
-
Ett bättre exempel.
Jag ger mamma en burk med tio grodor i och frågar henne om jag får säga till de andra barnen att jag har 100 grodor. Jaja, säger mamma trött, gör du det, bara du går ut till de andra barnen och leker.
JAg går då ut till de andra barnen och säger:
-Jag har 100 grodor i en burk
- Åååh, säger de andra barnen - får vi titta.
Nej, säger jag, men ni kan få låna en liten burk med 10 grodor vardera. Ni är tio barn, så 10 ggr 10 blir 100.
- Jaaa, säger alla barnen. - Vi vill låna var sin burk med 10 grodor i. Vad kostar det?
- En groda, svarar jag.
De tio barnen går nu och fångar var sin groda, ger till mig som stoppar dem i en burk och ger till det första av barnen. Övriga barn får en skuldsedel om att de har rätt att låna en burk med 10 grodor i av mig. De nöjer sig med detta, eftersom alla grodor ser likadana ut och de ändå inte får ha grodor hemma för sina mammor. Om de vill kan gå till det första barnet och se hur hans grodor ser ut.
De andra barnen kommer aldrig för att hämta sina grodor. Istället använder de grodburkskvittot till att byta till sig filmstjärnebilder av andra barn med. Dock kommer de till mig varje (välj valfri tidsenhet) med var sin nyinfångad groda i ränta, som jag då stoppar i en burk om tio att byta in ett lånekvitto mot, eller ge till mamma mot en försäkran att jag får lova de andra barnen att jag nu besitter 100 grodor ytterligare.
Jag kan nu skapa 90 grodor ur luften, för varje burk av 10 grodor jag lämnar in till mamma. Ungefär så fungerar FRB.
-
Dåligt exempel. Alla barn vill ha burken med grodor på byrån när de somnar. Ett mera realistiskt exempel, tack. Och med steken vänd tack.
Är en skuld en tillgång för någon?
Edit: Och vad var det för fel på exemplet med A, B och C? Var det för enkelt?
A.
-
Dåligt exempel. Alla barn vill ha burken med grodor på byrån när de somnar. Ett mera realistiskt exempel, tack. Och med steken vänd tack.
Ett bra exempel.
Väldigt få låntagare som lånar 1 000 000 kr vill ha dem i sedlar att förvara i soppskålen hemma. De flesta köper ett hus för dem av en annan person som själv genast sätter in dem. Pengarna lämnar aldrig banken. Det enda som händer är att en bankman, en fastighetsmäklare en husägare och en husköpare sitter på ett kontor och byter köpehandlingar med varandra, mäklaren får sina 8 % för det och banken sin ränta, som någon förr eller senare måste ta ett banklån för att kunna betala.
Är en skuld en tillgång för någon?
A.
Tillgången i det här fallet är 920 000 kr för hussäljaren och 80 000 kr för mäklaren. Mäklaren tar ut sina pengar och köper champagne och gåslever för 80 000 kr. Dessa pengar berikar nu cirkulationen i handeln en stund, tills affärsägarna måste använda dessa pengar för att betala sina ränteskulder.
Husägaren använder sina 920 000 kr för att köka ett annat hus , som dock kostar 1 200 000 kr nu, för huspriserna stiger som du vet, så han får låna 280 000 kr till av banken för att kunna bo på samma sätt som tidigare, fast i en annan stad där han har fått ett nutt arbete. Efter att ha arbetat där i ett par år har han fått ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala av sina räntor och prisstegringen på fastigheten, men då måste han flytta tillbaka till sin första stad och köpa tillbaka sitt gamla hus, som nu dock har ökat i pris till 1 500 000 kr...
Edit: Och vad var det för fel på exemplet med A, B och C? Var det för enkelt?
Det var för snällt.
Jerker - som genom åren mer än fördubblat sitt kapital genom spekulativa fastighetsinköp och försäljningar och istället låtit andra arbeta.
Nu skall jag gå och slå in din julklapp (Anders) så jag inte glömmer det.
-
Men är det av något värde för banken att folk har lånat pengar av banken? Rimligtvis måste det vara det. Dels har lånen säkerheter (beräknade med samma dogy valuta som lånet är värderat i). Dels kan bankerna handla med skuldbreven sins emellan för att sprida risker.
Alltså är (väl) skulderna motsvarade av tillgångar, om man vänder på steken.
Att sedan både skulder och tillgångar är värderade med samma sjuka valuta borde väl inte spela någon roll.
(Godnatt!)
A.
-
Stora högar av skuldebrev cirklar runt i finansvärlden som "tillgångar", liksom papper undertecknade av Idi Amin, där det står att staten Uganda lovar att vid behov återbetala 100 000 000 000 USD...
I en tråd här nyss var det någon som skickade en video med ett par komiker som skojade runt en incident där någon finansinspektör alltför oförsiktigt hade tittat in i ett par av de här pappershögarna för att kontrollera hur pass mycket luft de innehöll. Jag förstår inte varför han gjorde det? Led han av syrebrist?
Att kontrollera värdet av skuldebreven är bara dumt eftersom det får samma följd som att titta in under sängen för att kontrollera om det finns ett monster där - man blir besviken och hittar bara dammråttor. Bättre då att fortsätta leva i spänning...
Om alla osäkra bankfordringar avskrevs samtidigt skulle valutasystemet braka samman, därför får de stå kvar som tillgångar så länge som det är absolut möjligt. Ingen är intresserad av att de avskrivs, utom möjligtvis gäldenärerna - och de får ofta arbeta en hel del för att se till att så blir fallet.
-
Ahh.... Äntligen!
"Vår valuta bygger på skuldsättning"
"Vår valuta bygger på osäkra fordringar"
Steken är vänd. Eller?
A. (Godnatt på riktigt!)
-
Ahh.... Äntligen!
"Vår valuta bygger på skuldsättning"
"Vår valuta bygger på osäkra fordringar"
Steken är vänd. Eller?
A. (Godnatt på riktigt!)
Den bygger på osäkra fordringar och skapas genom skuldsättning. Det mer robusta klassiska alternativet är att den bygger på guld och skapas genom offentlig konsumtion.
(Jag har f.ö. ändrat trådtiteln som du ser ;) )
-
Men där är en sak med det här systemet som Jak-banken har som jag för mitt liv inte kan begripa, och som du gärna får förklara. Det ska nog gå ganska enkelt tror jag.
När vi köpte gården av min Far så var det så att jag inte är ensamt barn utan har syskon. En del av dom bor i Stockholm där man betalar 10 miljoner för en liten lägenhet. Det absolut minsta dom kunde tänka sig att vi skulle betala för gården på 60 ha var runt 2 miljoner, dom tycker ju det är en spottstyver..Vilket det väl vore om vi båda jobbade och stuntade i jordbruket..Men nu är jag ju bonde så man vill ju hålla på med det..
Om jag nu skulle låna detta av JAK, hur mycket måste jag då först spara? Om kravet är att jag först ska spara ihop 1 miljon för att få låna den andra, så finns det ju inga möjligheter att jag någonsin skulle kunna köpa en gård. Då skulle jag ju få börja spara när jag är 15 år med det enda målet att kunna hosta upp 1 miljon lagom när jag går i pension.
Och detta gäller ju inte bara mig och gårdar..all företagsamhet skulle ju stanna av, av brist på kapital..Och vart ska då människor arbeta för att kunna spara och spara...?? Nä, jag får inte ihop ekvationen.
Och visst, det enklaste är ju att säga att gården är övervärderad, och visst är det så, om man bara ser på vår lilla bubbla här i byn, men nu är ju andra människor inblandade som både bor och verkar i städer med helt andra ekonomiska förhållanden.
-
Jag är, som du kanske förstår vid det här laget snarast att beskriva som anarkokonservativ. Jag vill störta hela det liberala spekulationssamhället över ända och upprätta en ordning där man får välja mellan att antlingen bo på ett socialistiskt kloster och underordna sig klosterordens regler eller troget slita som vasall under en friherre under många långa decennier innan man bevisat att man gjort sig förtjänt av en egen förläning. Eller bo i ett litet skogstorp tillsammans med Robert Hood och hans glada gossar.
Jag har gjort vad jag har kunnat för att försvåra möjligheten att snabbt låna pengar i JAK, men tyvärr har tiden och konjunkturen arbetat emot mig, vilket gör att det nu är alldeles för lätt att få ut pengar ur JAK-systemet.
Nu hjälper dock staten kring med att sätta upp restriktioner mot för snabb utlåning. JAK är en medlemsägd bank. Dess egna kapital utgörs av låntagarnas kapitalinsatser, ungefär som landshypotek har jag för mig. Om låneinsatsen skriver JAK på hemsidan:
Låneinsats
I banklagen krävs en viss kapitaltäckning för de kreditrisker som föreningen ådrar sig genom sin utlåning. Till denna kapitaltäckning bidrar varje låntagare genom att betala en låneinsats som man har innestående under lånets löptid. Den återbetalas inom viss tid efter att lånet slutamorterats. Låneinsatsen är idag 6 % av lånebeloppet.
FInansinspektionen sätter också upp begränsningar för att banken inte skall låna ut pengar för att bygga upp det egna kapitalet. Dvs, ägarna av banken får inte bekosta sitt ägande genom att ta lån i banken. Därför kan inte JAK låna ut pengar till låneinsatsen.
Nu finns det sätt att kringgå det där, men de tänker jag inte tala om för dig.
-
Och visst, det enklaste är ju att säga att gården är övervärderad.
Ja, så är det. Den enkla tillgången på nytillverkade pengar har lett till en ofantlig bubbla inom bostäder och jordbruksfastigheter. Skog säljs för långt över det möjliga nettot före skatt vid avverkning. Går inte att räkna hem företagsekonomiskt.
Bostadspriserna följer normalt inflationen, men har gått upp 5-10x så högt som inflationen varje år. Ex inflation 2%, bostadspriser 10-20%.
Det är självfallet så att priserna på reala tillgångar har dragit iväg kraftigt pga de digitala tryckpressarna. Det är där felet ligger, inte hos JAK:s modell. Visserligen är JAK:s modell som du påtalar meningslös, om man nu inte bor i riktig, riktig glesbygd, men felet beror inte på JAK, utan på fractional reserve banking och en valuta baserad på fiat.
Baksmällan är på gång, men skenande konsumentprisinflation (och inte bara inflation i realtillgångar) och med bubblor inom bostäder, skog och antagligen också aktiemarknaden som spricker.
-
Jag vill lägga ett stort ansvar på de politiker och bankirer som sett till att finanssystemet ser ut på det här sättet. Kalle dem Bretton Woods, Rockefellergruppen, G8, Federal Reserve Bank, Brittiska Kungahuset, Gnomerna frå Zürich eller whatever.
Däremot har jag svårt att lägga någon skuld på de (initialt välbeställda) fiffikusar som i brist på annan livsmening lär sig systemet och utnyttjar det till att leva ett bekämt liv på Seychellerna och Kajmanöarna. Ibland avundas jag dem. Jag gör också vad jag kan för att följa spelreglerna.
-
.
Det är självfallet så att priserna på reala tillgångar har dragit iväg kraftigt pga de digitala tryckpressarna. Det är där felet ligger, inte hos JAK:s modell. Visserligen är JAK:s modell som du påtalar meningslös, om man nu inte bor i riktig, riktig glesbygd, men felet beror inte på JAK, utan på fractional reserve banking och en valuta baserad på fiat.
En av JAK:s främsta målsättningar är att vara ett ekonomiskt självhjälpsinstrument för folk i glesbygden. JAK satsar medvetet på att bygga upp "bygdefonder" för projekt med lokal social förankring och beviljar lån för bostäder och företagsinvesteringar i glesbygd och avfolkningsområden där många affärsbanker inte längre vågar ta några finansiella risker.
JAK bildades av danska bönder under depressionen på 1930-talet. Waerlandare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Are_Waerland) och antroposofer som kom i kontakt med systemet genom sina danska kontakter tog systemet till Sverige och Skaraborgsbönderna var den största medlemsgruppen på 1960-talet då Svenska JAK bildades. JAK:s huvudkontor ligger ännu i Skövde, det enda kontoret öppen för allmänheten ligger i Orsa, den kommun i landet med procentuellt flest JAK-medlemmar.
JAK:s lokalförening i Stockholm har en samlingslokal, inte mer.
-
är ju att den belånade bostaden kan tas i beslag av långivaren, när marknadsvärdet sjunker under lånebeloppet. De uppblåsta fastighetsvärdebubblorna kommer att brista återkommande tills folk lärt sig läxan.
-
är ju att den belånade bostaden kan tas i beslag av långivaren, när marknadsvärdet sjunker under lånebeloppet. De uppblåsta fastighetsvärdebubblorna kommer att brista återkommande tills folk lärt sig läxan.
Folk lär sig aldrig läxan. För det kommer hela tiden nytt folk. De som kommer drabbas hårdast denna gången är väl i åldern 25-30, dvs gick fortfarande i grundskolan när förra fastighetskraschen var 1991-92. Unga barnfamiljer etc. 40-talisterna klarar sig nog, de flesta iaf.
-
Jag är, som du kanske förstår vid det här laget snarast att beskriva som anarkokonservativ. Jag vill störta hela det liberala spekulationssamhället över ända och upprätta en ordning där man får välja mellan att antlingen bo på ett socialistiskt kloster och underordna sig klosterordens regler eller troget slita som vasall under en friherre under många långa decennier innan man bevisat att man gjort sig förtjänt av en egen förläning. Eller bo i ett litet skogstorp tillsammans med Robert Hood och hans glada gossar.
Jag har gjort vad jag har kunnat för att försvåra möjligheten att snabbt låna pengar i JAK, men tyvärr har tiden och konjunkturen arbetat emot mig, vilket gör att det nu är alldeles för lätt att få ut pengar ur JAK-systemet.
Nu hjälper dock staten kring med att sätta upp restriktioner mot för snabb utlåning. JAK är en medlemsägd bank. Dess egna kapital utgörs av låntagarnas kapitalinsatser, ungefär som landshypotek har jag för mig. Om låneinsatsen skriver JAK på hemsidan:FInansinspektionen sätter också upp begränsningar för att banken inte skall låna ut pengar för att bygga upp det egna kapitalet. Dvs, ägarna av banken får inte bekosta sitt ägande genom att ta lån i banken. Därför kan inte JAK låna ut pengar till låneinsatsen.
Nu finns det sätt att kringgå det där, men de tänker jag inte tala om för dig.
Så detta var alltså det bästa svaret på min till synes enkla och raka fråga???
Den hade gått att svara ja eller nej på!
Men om jag fattar dig rätt så räcker det med att sätta in 120 000 kr för att få låna 2 000 000? Och sen sätter man in samma summa på banken som man amorterar på lånet? Är det rätt uppfattat?
Ja, du har då sannerligen dina åsikter! Med ditt tankesätt så bör alltså varje bonde tänka på att helst bara skaffa ett barn, för att detta ska kunna ta över gården utan att ta lån. Alternativt ska ett system införas där den äldste får ta över gården och dom övriga syskonen blir helt utan.
Ditt system kommer att leda till att antingen läggs en död hand över hela landsbygden där alla unga utestängs från att köpa en gård, eller så köps alla gårdar upp av stadsbor som tjänat pengar på nåt annat, dessa kommer inte att bedriva jordbruk, för det har dom inte kunskap eller intresse av. Och resultatet blir även i detta fall att landsbygden dör ut.
Och detta, min käre Jerker, det är för mig ett skräckscenario som jag hoppas jag hinner gå ur tiden innan det inträffar. Då lever jag hellre i nuvarande system, och betalar mina räntor.
Och Larso,?
Vad är då ett värde som är rimligt att gå på enligt dig när det gäller gårdar? Vi har lån motsvarande tax.värdet, är det en rimlig lånesituation enligt dig eller vad menar du att man ska gå efter. Och är verkligen gårdar så övervärderade? Sett globalt alltså, hemma i byn tycker man ju alltid att senaste gårdsaffären var stolligt dyr.. Men om vi lyfter blicken lite och ser på all mark som försvinner till öknar, städer, vägbyggen etc etc...Är då inte våra gårdar rätt värdefulla egentligen?
-
som skapats genom övergivandet av grundskatterna. Förr drogs jordräntan in som skatt och därmed det markvärde som berodde på att tillgången är begränsad, medan en gårds saluvärde relaterades till skapade värden.
Det var alltså förr mycket mera överkomligt att köpa en gård medan sedan skatten alltså relaterades till vilken plats man tog i världen och inte till hur kompetent och flitig man var.
-
Så detta var alltså det bästa svaret på min till synes enkla och raka fråga???
Den hade gått att svara ja eller nej på!
Men om jag fattar dig rätt så räcker det med att sätta in 120 000 kr för att få låna 2 000 000? Och sen sätter man in samma summa på banken som man amorterar på lånet? Är det rätt uppfattat?
Frågan var: "Om jag nu skulle låna detta av JAK, hur mycket måste jag då först spara?"
Den går det inte att svara "ja" eller "nej" på, men du skall göra en deposition på 6 % av lånebeloppet. Hur du får ihop till den är inte JAK:s sak, men enligt lag får du inte låna pengar av JAK till den insatsen. Så var det förr i alla fall.
Ja, du har då sannerligen dina åsikter! Med ditt tankesätt så bör alltså varje bonde tänka på att helst bara skaffa ett barn, för att detta ska kunna ta över gården utan att ta lån. Alternativt ska ett system införas där den äldste får ta över gården och dom övriga syskonen blir helt utan.
Jag har inga åsikter , men jag kan matematik. För att alla användare av ett system med begränsad penningmängs skall kunna ges samma villkor bör den egna sparinsatsen innan lånet ligga strax under 50 %. Jag tänker på alla bondens barn, inte bara de förstfödda. OCh jag vill hålla valutamängden konstant eller näst intill för att undvika inflation och kommande kriser.
MEn, nu är det inte min linje som gäller längre , så nu får du låna upp till 750 000 kr i JAK utan att spara något innan.
-
som skapats genom övergivandet av grundskatterna. Förr drogs jordräntan in som skatt och därmed det markvärde som berodde på att tillgången är begränsad, medan en gårds saluvärde relaterades till skapade värden.
Det var alltså förr mycket mera överkomligt att köpa en gård medan sedan skatten alltså relaterades till vilken plats man tog i världen och inte till hur kompetent och flitig man var.
Här är en av de punkter där jag är överens med dig Bo, men kanske inte fullt ut.
En stor del av en egendoms värde beror på tidigare generationers arbete och gjorda allmänna investeringar i infrastruktur mm. Vem skall dra fördel av att skånska bönderna vårdade sin jord på 1100-talet? Vem skall dra fördel eller nackdel av att Gustav von Platen beslöt att gräva Göta Kanal där han lät göra det.
Markens värde förändras helöa tiden genom mänsklig aktivitet, men jag håller med dig om att översynen och upptaxeringen av markvärdet skall vara slapp, så att ingen generation behöver skatta för sina egna förbättringar.
-
så om jag har 45 000 som sätts in på JAK, så får jag låna 750 000?
läste nåt om sparpoäng ... hur fungerar det?
-
så om jag har 45 000 som sätts in på JAK, så får jag låna 750 000?
läste nåt om sparpoäng ... hur fungerar det?
I JAK betalar eller får du inte ränta, men du kvittar lån mot sparande. Du skall över tid spara lika mycket som du lånar. En sparad krona i en månad ger en sparpoäng. En lånad krona i en månad kostar en sparpoäng. De sparpoäng du inte får ihop innan lånet kan erläggas efter lånet genom kontrakterat eftersparande. Sparpoäng kan skänkas mellan personer och generationer, så du behöver inte utföra sparandet själv om du har någon annan som gör det åt dig.
-
Priset på gårdar sätts efter deras värde som
- bidragsobjekt
- spekulationsobjekt
- bostad
Värdet som
- näringsfastighet
har mindre betydelse, annars skulle smågårdar vara gratis.
-
behövs. Det är helt i sin ordning att betala för skapade värden och att inte beskattas för dem. Även om värdet på en fastighet tillväxt p g a generationers arbete under sekler.
-
Sparpoäng kan skänkas mellan personer och generationer, så du behöver inte utföra sparandet själv om du har någon annan som gör det åt dig.
På så sätt kan man ju lösa generationsskiftet genom att föräldrarna sätter in pengarna på JAK tills sparpoängen är uppnådda. Föräldrarna kan event bo kvar på gården ett tag om man ordnar det här i god tid. Sedan kan eventuella syskon få sin del.
K.A.J
-
behövs. Det är helt i sin ordning att betala för skapade värden och att inte beskattas för dem. Även om värdet på en fastighet tillväxt p g a generationers arbete under sekler.
Men det är inte OK att privata egendomar ökar eller minskar i pris pga offentliga investeringar. Därför bör skattetrycket justeras så att mark som belastas eller belönas av gemensamma beslut inte skenar i väg i värde.
På samma sätt kan historien ses som en gemensam investering. Men jag kan inte enkelt säga om det är staten eller marknaden som skall ha rätten att plocka åt sig jordräntan av detta historiska arv. (För gillessocialistiska tänkare: ersätt marknaden och staten med kooperativet och federationen). Jag uppfattar det som en social överenskommelse vars regler bör vara kända. T ex tillhör vikingaguld som hittas i åkrar inte markägaren utan staten. Markägaren har dock, vad jag förstår, rätt till någon slags hittelön. Men din påstående om att ett en känd historisk investering som betingar ett högre marknadsvärde inte bör beskattas skall jag ta till mig och fundera vidare på.
Förklaringen till Churhills "paradox", den att liberalismen med åren segrar över socialismen tror jag beror på att man som ung inte har någon historia, bara en framtid. Man är en i världen bland andra i världen och att någon skulle ha en ärvd ekonomisk fördel på den andres bekostnad känns orimligt. Som gammal har man ingen framtid, men ett förflutet och lägger därför större vikt vid rätten att dra nytta av redan gjorda investeringar. (denna frågeställning tar även neo-österrikarna upp genom intitialfördelningsfrågan. Kapitalismen kan motivera sina egna spelregler i allt utom frågan om vem som skall besitta resurserna när spelet börjar)
Däremot kan jag enklare se att det allmänna har rätt att plocka tillbaka nyttan av gjorda egna investeringar mha fastighetsskatten.
-
är det rätt uppfattat att många JAKmedlemmar har sparpoäng som dom inte kan använda i brist på säkerhet?
om nu sparpoäng kan överlåtas, så borde det väl också finnas en marknad för sparpoäng?
-
är det rätt uppfattat att många JAKmedlemmar har sparpoäng som dom inte kan använda i brist på säkerhet?
om nu sparpoäng kan överlåtas, så borde det väl också finnas en marknad för sparpoäng?
JAK uppmuntrar överlåtelser och poolning av sparpoäng, men inte försäljning. Därför finns det ingen organiserad marknad för sparpoäng, men det förekommer annonsering om överlåtelser i JAK-tidningen "Grus & Guld".
Att sälja sparpoäng är samma sak som att omvandla sparpoäng till ränta. Det fanns en diskussion för att förhindra att så sker, men den kom - vad jag vet - av sig av olika anledningar.
-
Folk lär sig aldrig läxan. För det kommer hela tiden nytt folk. De som kommer drabbas hårdast denna gången är väl i åldern 25-30, dvs gick fortfarande i grundskolan när förra fastighetskraschen var 1991-92. Unga barnfamiljer etc. 40-talisterna klarar sig nog, de flesta iaf.
http://en.wikipedia.org/wiki/Panic_of_1819
http://en.wikipedia.org/wiki/Panic_of_1837
http://en.wikipedia.org/wiki/Panic_of_1857
http://en.wikipedia.org/wiki/Panic_of_1893
http://en.wikipedia.org/wiki/Panic_of_1907
http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Depression
http://en.wikipedia.org/wiki/WWII
http://en.wikipedia.org/wiki/Kennedy_Slide_of_1962
http://en.wikipedia.org/wiki/Late_1980s_recession
http://en.wikipedia.org/wiki/Dot_Com_Bubble
http://en.wikipedia.org/wiki/2007_subprime_mortgage_financial_crisis
http://www.uncyclopedia.org/wiki/Great_Peruvian_Biscuit_Crisis_of_2009
for(t==invention_of_banks;t<end_of_interest;t=t+10+20*rnd()){Crisis(int investments)}; (http://sv.wikipedia.org/wiki/Iteration)
-
Denna tråd har bytt namn några gånger. Men jag tycker fortfarande inte om namnet.
Nu heter den "Vår valuta skapas genom skuldsättning" (Bäst att skriva upp det så att man har det kvar.)
Dels är ordet "skapa" alldeles för positivt laddat i detta sammanhang. Dels har hela titeln lite trist "kvällstidnings-journalistik" över sig. Titeln är alltså i någon mån sann, men bara på ett mycket begränsat och speciellt sätt. Och inte alls så braskande som titeln antyder.
Vår valuta finns hela tiden och skapas inte och förstörs inte. Däremot förändras mängden valuta.
All skuldsättning leder väl inte till en ökning av penningmängden? Om jag säljer ett lass ved till en kompis mot löfte att han betalar när han fått lönen så är min kompis skuldsatt, men inte har någon någon mera valuta för det.
Sedan finns det en lång rad andra situationer som jag inte är helt säker på om de ökar valutamängden eller inte. Exempelvis om jag och min kompis upprättar ett skuldbrev för min utestående fordran, och jag sedan byter skuldbrevet med en annan kompis för att köpa lite potatis av honom, har valutamängden vid något tillfälle ökat då?
Vad händer om någon skuldsätter sig till JAK? Skapar det valuta?
Vad händer om någon blir skuldsatt på grund av att räkningar inte betalats i tid? Skapar det valuta?
Vad händer om någon låter bli att betala tillbaka sina studielån och istället låter dom växa? Skapar det valuta?
Vad händer om någon misshandlar någon och blir skadeståndskyldig och därmed satt i skuld? Skapar det valuta?
Sedan har vi den vändbara steken igen. Jag antar att man också kan säga att mängden valuta minskar genom att lån återbetalas?
Alltså: "Vår valuta förstörs när du betalar tillbaka dina lån". Och det låter ju inte så bra... Låter nästan som ett sätt att rättfärdiga civil olydnad. Även om det kanske ibland strikt sett är korrekt.
Om man har ett missledande namn på en tråd, eller i värsta fall rent av falskt, så riskerar man att det smittar ner alla de (goda) argument som framförs i tråden. Och det vore ju synd.
Så kanske tråden skulle byta namn igen? Förslag på ett bättre namn?
A
-
Jerkers funderingar om pengar ..kanske ;D
Ja, jag håller med dig Anders, och jag har inte på nåt sätt blivit övertygad om vilken omfattning det här sk. valutaskapandet har i Sverige, funderar på att kontakta någon myndighet som kan komma med ett neutralt svar :)
-
Jerkers funderingar om pengar ..kanske ;D
Ja, jag håller med dig Anders, och jag har inte på nåt sätt blivit övertygad om vilken omfattning det här sk. valutaskapandet har i Sverige, funderar på att kontakta någon myndighet som kan komma med ett neutralt svar :)
En myndighet som kommer med ett "neutralt svar" i en verksamhet som de själva är inblandade i? Tror du på det?
Varför frågar du inte en libertariansk anarkokapitalist inom den Österrikiska skolan (http://en.wikipedia.org/wiki/Austrian_School) istället. Där får du kompetent kritik mot fractional-reserve banking systemet rakt från högerhållet.
Some economists (particularly the Austrian School) and political commentators (particularly Murray Rothbard) believe that a debt-based monetary system amounts to a subtle form of monetary "fraud" in that it creates money "costlessly" through the use of fractional reserve banking techniques.
källa:
http://en.wikipedia.org/wiki/Criticisms_of_fractional-reserve_banking
-
Vad händer om någon skuldsätter sig till JAK? Skapar det valuta?
Tydligen inte. Michael Rowbotham som driver frågan om dept-based money djävligt hårt har för mig beskrivit JAK som "an isle of credibility in a sea of dept"
Jag har försökt första vad han menar och jag tror att det är så här.
JAK kräver säkerhet för sina lån som alla banker. När en låntagare kommer in till JAK tecknar han sin fastighet i säkerhet som hos alla banker och JAK lånar ut pengar mot denna säkerhet. I låneögonblicket gör JAK samma sak som alla banker. JAK skapar pengar i kredit och sätter in på låntagarens baskonto, samtidigt som hans skuld bokförs som en tillgång i debet. Pengar har skapats från ingenstans.
Men i och med att JAK skriver ett sparlånekontrakt som förpliktigar låntagaren att på sikt spara lika mycket som han har lånat skaffar sig den räntefria sparlånebanken en full likviditetstäckning om inte i nuet så dock på sikt. Det som händer om spararna i JAK lånar oproportionerligt mycket i förhållande till vad de har försparat är inte att valutamängden ökar genom att pengar skapas från ingenstans, utan att systemet bromsar då sig själv genom att skapa en lånekö för kommande låntagare. En bank bromsar aldrig sig själv på utlåningssidan på grund av likviditetsbrist utan lånar bara vid behov in mer likvid från riksbanken, vilket sällan behövs, eftersom det utlånade kapitalet kommer in igen som nya insättningar. Vad affärsbankerna måste garderas sig för är en "bank run" där spararna samtidigt vill ha ut sina sparmedel. JAK riskerar inte detta (i lika hög grad) , eftersom majoriteten av sparandet i JAK vid en rimlig tillväxttakt av systemet befinner sig i ett långsiktigt bundet eftersparande, med spartider i paritet med amorteringstiderna.
*tillägg*
Under många år har JAK:s kapitaltäckningsgrad på grund av eftersparandet legat högst av alla svenska banker, runt 30 % istället för normala 10 %. Och det växer hela tiden.
Vad händer om någon blir skuldsatt på grund av att räkningar inte betalats i tid? Skapar det valuta?
På sätt och vis. Det viktiga i sammanhanget är om fordran är legitim eller inte. Om du säger till mig - "Du trampade mig på tårna, nu är du skyldig mig en miljon" - då är ju du plötsligt miljonär! Vad rik du är då. Då kan du sälja denna fordran på mig för en miljon i gulddubloner ( c:a 10 kg) till din granne så kan han försöka pressa pengar av mig.
Skillnaden mellan räntor på leverantörsskulder och banklän är ju att dessa regleras rätt snabbt. Skulden skapas den 1/10 (valutamängden ökar med ett antal kronor) och regleras ett par veckor senare. (ränteskulden betalas med ett par kronor och skulden regleras - fordran och därmed vaslutamängden skrivs ner när skulden återbetalas). Om skulden inte regleras omedelbart värderas fordran sällan till sitt ominella värde, utan säljs vidare till ett inkassobolag för en spottstyver. (Den skapade valutan i form av en leverantörsskuld skrivs ner eller "förstörs" som en osäker kundfordran)
Vad händer om någon låter bli att betala tillbaka sina studielån och istället låter dom växa? Skapar det valuta?
Vad händer om någon misshandlar någon och blir skadeståndskyldig och därmed satt i skuld? Skapar det valuta?
Samma sak där - det skapar ju en tillgång för staten som sedan avskrivs när låntagaren fykller 65 år. Staten kan inte sälja fordran vidare till valutamarknaden, alltså existerar "valutan" bara som en tillfällig fordran i ett kassaskåp på CSN.
Apropå det kostar det en miljon kronor att läsa det här inlägget. Alla som läser det är skyldig mig en miljon. Skicka in era namn , personnummer och säkerheter till min inbox,. Jag lovar att aldrig kräva er på skulder eller sälja fordran vidare och jag tänker avskriva skulden när jag fyller 50 år. Jag vill bara tillfälligtvis skapa ett par miljoner färska pengar för att öka valutamängden som ett pedagogiskt exempel.
Sedan har vi den vändbara steken igen. Jag antar att man också kan säga att mängden valuta minskar genom att lån återbetalas?
Alldeles riktigt - och här har du ytterligare en konsekvens av "the grip of death". Om alla svenskar med skulder slutade att konsumera utan betalade tillbaka sina skulder omedelbart med alla tillgångar de hade skulle betalningsystemet kollapsa. Bankerna skulle inte få mer pengar att röra sig med, eftersom pengarna de betalade tillbaka skulle nollas mot en fordran de har på sina låntagare. Deras lånestock skulle minska och likviditeten skulle öka. Faktum är att de skulle bli fattigare eftersom deras ränteintäkter skulle minska - de fick avskeda personal och sänka utdelningen till aktieägarna. Folk skulle bli skuldfria, emn omsättningen i affärerna skulle minska och kreditbolagen skulle förlora intäkter. Folk skulle friställas, trycket på staten att betala ut bidrag slulle öka och skatterna skulle höjas.
Alltså: "Vår valuta förstörs när du betalar tillbaka dina lån". Och det låter ju inte så bra... Låter nästan som ett sätt att rättfärdiga civil olydnad. Även om det kanske ibland strikt sett är korrekt.
Helt riktigt. Vårt betalningssystem förutsätter att folk skuldätter sig och betlar räntor för att det skall fungera. Det är därför jag försöker sabotera det genom att inte skuldsätta mig. Att vara skuldfri utan att ta ränta är det yttersta exemplet på civil olydnad. Enligt systemet finns du då helt enkelt inte.
Om man har ett missledande namn på en tråd, eller i värsta fall rent av falskt, så riskerar man att det smittar ner alla de (goda) argument som framförs i tråden. Och det vore ju synd.
Så kanske tråden skulle byta namn igen? Förslag på ett bättre namn?
A
Jag byter inte mer. Jag är nöjd som det är, men din lösning fungerar lika bra som min, den betyder samma sak.
-
Varför frågar du inte en libertariansk anarkokapitalist inom den Österrikiska skolan ([url]http://en.wikipedia.org/wiki/Austrian_School[/url]) istället.
You rang, sir?
-
Jerkers funderingar om pengar ..kanske ;D
Ja, jag håller med dig Anders, och jag har inte på nåt sätt blivit övertygad om vilken omfattning det här sk. valutaskapandet har i Sverige, funderar på att kontakta någon myndighet som kan komma med ett neutralt svar :)
Pengamängden i Sverige har ökat mellan 16 och 18% det senaste året, om jag minns rätt. Redovisas som M3, siffrorna finns säkert hos SCB eller Riksbanken.
Större mängd pengar betyder att pengarna måste ta vägen någonstans. Då får man tillgångs- eller prisinflation. Hittils har vi haft tillgångsinflation bla i aktiemarknaderna och speciellt inom bostads- och fastighetskomplexet. Bästa exemplet är dock skog, där pengamängden tryckt upp priserna så att de inte längre är företagsekonomiskt gångbara.
Men nu när huspriserna faller och efterfrågan på bostäder minskar, så kommer prisinflationen på varor och tjänster igång istället. KPI är på väg upp. 2% för ett år sedan, är väl uppe på 3.3% just nu?
-
You rang, sir?
Haha. ;D
Det ante mig, Larso. Österrikarna tillhör de försvarare av kapitalismen som jag (till Purush förtret) ofta citerar med glädje. Nozick har en central plats i min bokhylla, liksom Alexander Shands sammanfattande verk "Det kapitalistiska alternativet - en introduktion till neo-österrikisk ekonomi", utgiven på Ratio förlag, ISBN 91-7568-002-X, (inköpt runt 1990 på Syndikalistiskt Forum i Göteborg.)
Den rekommenderas.
-
Graf över tillväxt M3 för svenska kronor:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____90737.asp
Rätt upp i himlen. Senast rapporterade ökningstakt var 21%. Fanns det 1000 pengar som tävlade om alla varor, tillgångar och tjänster för ett år sedan, så finns det idag 1210 pengar som tävlar om samma varor, tillgångar och tjänster. I ärlighetens namn så har producerade varor och tjänster samtidigt ökat med den ekonomiska tillväxten dvs 3-4%. Men glappet är fortfarande 17-18%.
Detta är orsaken till inflation. Prisökningar är symptomet, precis som feber är symptomet på en infektion. Och inflation urholkar den vanlige människans köpkraft och urholkar hans eller hennes besparingar och tvingar henne att springa allt fortare hela tiden. Kapitalister kan dock kompensera för inflationen, så det är alltid de sämre bemedlade som drabbas. Dessutom har staten mage att ta skatt på inflationen, och inte bara vinster utöver inflation.
-
handlar det om och hur det varierar över tid. Tydligen är det inte den som avgör inflationstakten annars skulle den vara runt 17%.
De flesta transaktioner sker ju utan att sedlar och mynt är inblandade.
-
handlar det om och hur det varierar över tid. Tydligen är det inte den som avgör inflationstakten annars skulle den vara runt 17%.
De flesta transaktioner sker ju utan att sedlar och mynt är inblandade.
M3 innefattar pengar på bankkonto dock ej bankernas egna pengar, obligationer etc. Det enda som inte omfattas är typ pengar på pensionskonto.
Omsättningtakten spelar naturligtvis roll också. Men det mesta tar vägen in i tillgångar, vilket förklarar varför bostadspriserna dragit iväg.
The money supply M3 is defined as the non-bank sector's holdings of notes and coin (M0), plus the Swedish non-bank sector's bank deposits and holdings of SEK denominated certificates of deposit. Pension savings in banks, IPS, are not included.
Nyckeln till att förstå inflation är att förstå att mängden pengar ökar. Detta är inte kontroversiellt eller konstigt. Citerar Webster:
Inflation: a continuing rise in the general price level usually attributed to an increase in the volume of money and credit relative to available goods and services
Detta betyder alltså att en ökning av penga- och kreditvolymen relativt till tillgängliga varor och tjänster (=BNP). Ökar pengamängden mer än BNP får man inflation.
Pengamängden ökar via belåning, eller för den delen om staten får för sig att prångla ut massvis med nya sedlar utan att förstöra gamla. Hyperinflation får man när staten ogenerat lånar pengar av sin centralbank direkt, för att täcka hålen i sitt kassaflöde. Staten måste inte vända sig till "marknaden" för att låna pengar, utan kan låna av sin centralbank istället, då man alltså skapar pengar ur tomma intet. Sättet att motverka detta är att ha strikt budgetdisciplin och överskott i statens finanser. Det är Sverige duktiga på just nu, så vi kommer iaf för tillfället undvika hyperinflation. Det gäller dock att skära ner utgifterna maximalt så att vi inte går back nu när lågkonjunkturen och recessionen kommer, för annars kommer inflationen dra iväg.
För bidragstagaren blir det billigare att få sänkt a-kassa och sänkt sjukförsäkring än att få inflation, eftersom bidragen baserar sig på tidigare lön.
Överdrivet exempel: Om du hade en lön på 25000:- och får 50% i bidragsersättning, såg er det dig alltså 12500:-. Om inflationen är 0% så minskas inte köpkraften hos bidraget. Om inflationen däremot är 100% och din ersättning är 100%, så får du visserligen 25000:- i bidrag, men köpkraften första året blir bara 12500:-. Andra året blir köpkraften 6250:-, tredje bidragsåret blir köpkraften 3125:- osv. Dessutom utraderas eventuellt sparkapital.
Iaf så bör en stat se till att spara på utgifterna medan det är högkonjunktur, för att kunna klara av lågkonjunkturen, och i bästa fall ha utrymme för att öka utgifterna under lågkonjunktur. Men populasen är populistisk och vill ha gåvor när statens ekonomi är bra, och sedan kräver de ännu mer gåvor när ekonomin är dålig.
Strikt budgetdisciplin är A och O.
Hade man inte haft fractional reserve banking hade endast staten kunnat orsaka inflation, men pga FRB så är enda sättet att hindra inflation att se till att populasen inte har några pengar att stoppa in hos banken och inga möjligheter att ta lån genom att ha hög ränta.
-
Populaset vill ha socialbidrag och föräldrapenning, de arbetslösa a-kassa, överklassen och pensionärerna vill ha ränta, de arbetande lön och kapitalisten vinst.
Same, same , but different.
Den kloke köper bikupor för sina pengar och ger fan i alltihop. Mått jag bli smartare. Men inte förrän jag har reformerat penningsystemet.
Dock har jag blivit konservativ angående vilka som är bäst satta att vakta samhället och den rådande ordningen.
Svar: de redan förmögna. De är de enda som har något intresse av att bevara den nuvarande ordningen. Övriga skall inte lägga ner någon energi på att vare sig försöka bevara eller förändra systemet, inte utan att få bra betalt, i gulddubloner , inte fiat.
-
JAK kräver säkerhet för sina lån som alla banker. När en låntagare kommer in till JAK tecknar han sin fastighet i säkerhet som hos alla banker och JAK lånar ut pengar mot denna säkerhet. I låneögonblicket gör JAK samma sak som alla banker. JAK skapar pengar i kredit och sätter in på låntagarens baskonto, samtidigt som hans skuld bokförs som en tillgång i debet. Pengar har skapats från ingenstans.
Har nu ännu mer svårt att se på vilket sätt JAK skiljer sig från andra banker, bortsett från räntan.
Om nu nån lånar med en fastighet som säkerhet och sen inte klarar av att betala, så banken, eller kunden, får sälja och det kanske gått ner i pris så inte lånen täcks..Vad ska banken göra då? Försöka kräva in eftersparande från en som inte har något alls, och kan sättas i personlig konkurs?
Så vad gör JAK för att motverka detta? Värderar ni fastigheterna lägre än andra? Eller nåt annat som minskar riskerna?
-
Har nu ännu mer svårt att se på vilket sätt JAK skiljer sig från andra banker, bortsett från räntan.
Och att JAK inte har någon vinst. Det är nog dom 2 stora skillnaderna.
Jag har varit medlem sedan -91 och har ett par miljoner sparpoäng. Men har fortfarande inte lånat på JAK. Kanske kommer jag att göra det iframtiden men jag behöver massor av mera sparpoäng och just nu så kan jag inte spara några pengar. Då alla pengar går in i firman istället.
Men jag skulle tro att min son har nytta av JAK. Dåå jag räknar med att skänka massor av sparpoäng till honom istället för att skänka pengar. Då kan han låna till ca 2.4% ränta.
-
Om nu nån lånar med en fastighet som säkerhet och sen inte klarar av att betala, så banken, eller kunden, får sälja och det kanske gått ner i pris så inte lånen täcks..Vad ska banken göra då? Försöka kräva in eftersparande från en som inte har något alls, och kan sättas i personlig konkurs?
Så vad gör JAK för att motverka detta? Värderar ni fastigheterna lägre än andra? Eller nåt annat som minskar riskerna?
Detta är klippt från JAKs hemsida.
Fastighet belånas upp till hela taxeringsvärdet eller 75% av aktuellt marknadsvärde. Bostadsrätter belånas till högst 75% av marknadsvärdet. Lämnar du borgensmän som säkerhet krävs som regel två stycken
Numer har vi även möjlighet att erbjuda blancokrediter (lån utan säkerhet) maxbelopp 100 000 kr.
Min bank lånar ut upp till 85% av husets värde.
Nu är den delen lite flytande då jag själv fick göra min värdering av fastigheterna. ;)
JAK är ett väldigt trögt system. För det första så måste man kunna spara massor av pengar för att få låna en större summa pengar. Folk som inte kan spara har inte råd att låna stora summor av JAK. Så i princip kan man helt styra bort tveksamma låntagare till 100%
Om man sätter sig med JAKs låneberäkningar Så förstår man snabbt vad som händer när 2 låglönepersoner vill låna till ett hus. Om dom nu inte har sparat i 20 år innan.
I normala fall så köper man ett hus och sedan betalar man ränta men ingen amortering.
på JAK så måste man betala av lånet och man måste också spara ihop lika myckat till. Lånar du 900 000 så skall du spara och amortera ihop 1.8 miljoner innan du är kvitt. Om jag inte minna fel så är längsta lånetid 30 år. Så det blir en regäl månadskostnad. Har du råd med det så är du en bra kund och chansen att du skall gå i konkurs är obefintlig.
Så enkelt förklarat. Du måste först bevisa att du är en duktig sparare med en god ekonomi innan det blir några pengar på JAK. ;)
-
Har nu ännu mer svårt att se på vilket sätt JAK skiljer sig från andra banker, bortsett från räntan.
Om nu nån lånar med en fastighet som säkerhet och sen inte klarar av att betala, så banken, eller kunden, får sälja och det kanske gått ner i pris så inte lånen täcks..Vad ska banken göra då? Försöka kräva in eftersparande från en som inte har något alls, och kan sättas i personlig konkurs?
Så vad gör JAK för att motverka detta? Värderar ni fastigheterna lägre än andra? Eller nåt annat som minskar riskerna?
JAK är snällare än andra banker vad gäller att ge krediter. En betalningsanmärkning behöver inte var ett hinder för att få ett lån.
Men JAK är inte snällare än andra banker vad gäller återbetalning. Lånen och eftersparandet skall erläggas till fullo. En enkel försening av inbetalningen leder inte till att skulden skrivs upp, eftersom JAK inte har räntor, men den ger påminnelseavgifter och fördröjer utbetalandet av eftersparmedlen efter lånets slutbetalning. Skulle en mer varaktig betalningssvårighet uppstå kan JAK kvitta erlagt eftersparande mot lånet, begära ersättning för att lånet och eftersparandet inte fullföljts, samt om eftersparmedlen är större än återstående skuld, låte de överskjutande medlen kvarstå hos JAK tills hela sparpoängsskulden är kvittad. För exakt regler, läs JAK:s hemsida.
-
Min bank lånar ut upp till 85% av husets värde.
Nu är den delen lite flytande då jag själv fick göra min värdering av fastigheterna. ;)
JAK är ett väldigt trögt system.
....
Så enkelt förklarat. Du måste först bevisa att du är en duktig sparare med en god ekonomi innan det blir några pengar på JAK. ;)
Så var det förr under "the good old days", Nu får i princip vem som helst med ordnad ekonomi låna 750 000 kr av JAK utan att ha varit medlem tidigare.
De årliga kreditförlusterna i JAK ligger på drygt en promille av lånestocken. Jag undrar hur många banker som slår det?
-
Så var det förr under "the good old days", Nu får i princip vem som helst med ordnad ekonomi låna 750 000 kr av JAK utan att ha varit medlem tidigare.
Men han får också en betydligt dyrare månadskostnad. Så dom fattigaste har ändå inte råd att låna.
Ett 30 årigt lån med Jak och efterspar kostar 4979:- i månaden.
Ett amorteringsfritt bottenlån hos banken kostar 3125:- i månaden.
Visst blir det som att jämföra äpplen med vattenmeloner.
Men har man en låg inkomst så blir skillnaden att man helt enkelt inte har råd med JAKlånet.
Samma sak med ett stort lån.
Jak 30 år och lån på 2 miljoner =13279:-
Bank med låg amortering (2 000:- i månaden) =10 300:-
Efter skattereduktion så skiljer det ännu mera i månadskostnad.
Men som sagt vad. Det blir som att jämföra äpplen med vattenmeloner.
Då man har en riktig mängd pengar att hämta ut från JAK när man är färdig.
Tyvärr så behöver jag mina pengar nu och inte om 30 år. ;)
Jag fick låna en bit över 2 miljoner av min bank efter ett långt samtal.
Utan att kunna visa upp en enda siffra på rätt sida plusstecknet och en provisorisk halvt knasig kalkyl. Tagen direkt ur huvudet. ;)
Bankgubben tog sig för pannan mer än en gång under det samtalet. ;D
Men dom gick med på lånet. Nu har det gått 9 månader sedan och nu har återbäringen på investerade kronor börjat komma tillbaka.
Så nu ser bankgubben glad ut igen. ;D
Sista kontakten i oktober så ville han ha en värdering av fastigheterna för att kunna fastställa hur kreditvärdig jag var. Så jag högg till med en ordentlig siffra och visade lite bilder som jag lagt ut här på Alternativ.nu. Så han gick med på dom siffrorna så jag har nu ännu lite marginal om jag skulle vilja låna mera. ;)
Han lyssnar nu också betydligt mera ingående i mina funderingar än förut. Så vem vet, en dag så kanske han kastar slips och kostym och börjar leva ett rikare liv i arbetskläder. Med vedhuggning, höns, grisar, trädgårdsland och gamla traktorer. ;D
-
Han lyssnar nu också betydligt mera ingående i mina funderingar än förut. Så vem vet, en dag så kanske han kastar slips och kostym och börjar leva ett rikare liv i arbetskläder. Med vedhuggning, höns, grisar, trädgårdsland och gamla traktorer. ;D
Aj vad fint, det finns hopp kvar i välden... :D
-
Aj vad fint, det finns hopp kvar i välden... :D
Det är inte alltid så lätt att förklara varför man vill köpa saker som man absolut inte alls skall vilja köpa. ;)
Jag hittade en skog på 6ha som var helt nerhuggen och nu bestod av massa halvstora aspar.
Enligt honom så var det dyrt att röja bort asparna så att granen kunde börja växa. Sedan skulle det ta väldigt massa år innan jag kunde leja ett skogsbolag som sågade ner träden åt mig. Det var också för liten area för att det skulle bli något över efter skogsbolagets jobb. Så skogen var helt meningslös att köpa enligt honom.
Själv så räknade jag med att jag nästan skulle bli självförsörjande på ved resten av livet. Kostnaden för lånet skulle bli under den kostnaden som jag idag betalar när jag köper ved.
Sen så skulle man nog också kunna skjuta ett rådjur ibland på marken. (typ vart 3 år eller liknade.) Så enligt mig var skogen rena klippet. ;)
Samma skog och 2 helt olika åsikter om det var förlust eller vinst. ;)
-
Men han får också en betydligt dyrare månadskostnad. Så dom fattigaste har ändå inte råd att låna.
Ett 30 årigt lån med Jak och efterspar kostar 4979:- i månaden.
Ett amorteringsfritt bottenlån hos banken kostar 3125:- i månaden.
Visst blir det som att jämföra äpplen med vattenmeloner.
Men har man en låg inkomst så blir skillnaden att man helt enkelt inte har råd med JAKlånet.
Vi får hålla tungan rätt i mun här. Det är skillnad på en kostnad och en utbetalning. Månadsbetalningen är högre i JAK än i en räntebank. Men kostnaden är betydligt lägre. Jag vet inte vad du grundar dina siffror på, men ungefär 2 100 kr i ditt exempel borde vara eftersparande. Resten är låneavgift och amortering, vilket då skall jämföras med räntebankens ränta och amortering. 2879:- skall alltså jämföras med 3125:- . Den "fattige" i 40-årsåldern får se JAK-lånet som ett kombinerat lån + pensionssparande.
-
Vi får hålla tungan rätt i mun här. Det är skillnad på en kostnad och en utbetalning. Månadsbetalningen är högre i JAK än i en räntebank. Men kostnaden är betydligt lägre. Jag vet inte vad du grundar dina siffror på, men ungefär 2 100 kr i ditt exempel borde vara eftersparande. Resten är låneavgift och amortering, vilket då skall jämföras med räntebankens ränta och amortering. 2879:- skall alltså jämföras med 3125:- . Den "fattige" i 40-årsåldern får se JAK-lånet som ett kombinerat lån + pensionssparande.
Helt riktigt, eftersparet blir ca 2 100:-
Jag skrev förut att det blir som att jämföra äpplen mot vattenmeloner.
Problemet blir om man inte har råd med efterspar (låg lön) eller om man behöver dom pengarna nu.
Så därför ser jag inte riktigt JAK som ett alternativ för mig just nu. Men jag kommer att fortsätta att vara medlem även i framtiden. Jag har ju varit medlem redan i 16 år. Om inte jag skulle få nytta av JAK så räknar jag med att min son kan få det. För om jag skänker honom en 20-30 miljoner sparpoäng så får han ett bättre start på sitt vuxna liv. ;)
-
Nu brakar det...
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=762940
Om ett hushåll hela tiden behöver fler och fler läkarbesök, vad skall man då dra för slutsatser om dess hälsa? Eller en ekonomi som hela tiden behöver mer och mer kontanter?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=759025
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=759521
-
Ett beteende som jag ser när det gäller priser på fast egendom, är att den stiger när räntan är låg, och sjunker när räntan är hög. Folk köper oxå dyrare i lågränteläge.
Om man nu inte är fastighetsklippare, och tänker bo i huset i många år, så bör man ju veta att det är billigare att handla när räntan är hög, den blir sannolikt varierande i framtiden och under en lång period tjänar man på att köpa i tuffa tider.
Penningmängden ökar minst med hjälp av sedelpressen, utan just kreditexpasionen ökar peningmängden. Flyttar en person hit (från utlandet) och tar med sig en mille, kan bankerna låna ut ca 8 ggr detta belopp om de inte hamnar i madrassen. Med de moderna betalningsmetoderna, lämnar i princip pengar aldrig banksystemet, de byter ägare, och är hela tiden utlånade många ggr om, som lån till företag, stat, kommun och enskilda, eller till att finansiera/spekulera i råvaror och börs.
Banksystemet är i en modern ekonomi så viktigt att det alltid vinner, tjänar bra när det går på räls, och medborgarna måste rädda det om det går käpp rätt.
När det fanns sedelbanker(privata) tryckte banken upp sedlar och lånade ut, så länge förtroendet fanns gick detta alldeles utmärkt, penningmängden ökade via lån. Det modernare systemet skiljer sig i tekniskt förfarande från det äldre, men funktionen är densamma, att fixa fram nya pengar.
USA:s ekonomiska problem för tillfälligt, är att man inte förstått att en civilisation inte kan byggas enbart på kredit.
1988 hade vi hälften så mycket pengar som idag, 1988 kände folk sig gladare, rikare och friskare än idag, trots dubbla pengar. Rentav upplever många sig som fattigare 2008 än 1988 trots att inkomsterna ökat. Man knullade mer då, trots att sex är ett hetare ämne idag.
All ytterligare konsumtion över vad som var normalt 1988, fyller inte behov som man har utifrån sig själv, utan snarare är det en "social konsumtion" där man hela tiden jämför sig med andra, man konsumera för att visa sig och uttrycka sig.
Hade alla i byn endast en cykel och jag min mopedbil, skulle jag betraktas som mycket välbärgad och kanske tillochmed framgångsrik.
När sen alla andra har en Volvo eller BMW och jag fortfarande har moppebilen, betraktas jag genast som mindre bemedlad, trots att jag inte har ändrat ett dugg på min livsföring.
Konsumismen är en tvångströja, och människan är djävligt lätt att manipulera.
Pernod gav 54 milliarder för Absolut Vodka, trots att de och många andra har förmåga att framställa en likvärdig produkt. Märket manipulerar, nästan ingen klarar en blindtest av Absolut och en skicklig hembrännares produkter.
Folk tappade hakan när jag i present fick en (second hand)tröja, jag tyckte den var snygg och av bra kvalite, men nämnde att jag kanske skulle sprätta bort den räliga krokodilen.
Att det sker sådana förändringar att vi 2050 har en helt annan värld, är väl inte så kontroversiellt.
Världen består nog, men vår civilisation har nog nått världs ände, och det är ju inte första gången i historien.
-
Tidigare skapades pengar genom att bankiren lånade ut eller staten spenderade in sitt överflöd i det ekonomiska kretsloppet.
Sedeln hade ett värde i guld, silver eller annat.
Idag skapas pengar genom skuldsättning. Sedeln har inget värde, utan motsvarar en skuldförbindelse som någon tagit på sig i en affärsbank. Försvinner skulden, försvinner pengen. Finns pengen kvar måste den betalas med ränta, vilket kräver ytterligare skuldsättning för att kunna betala räntorna.
Det har den alltid varit och bankers beviljande av krediter utan säkerheter är helt i sin ordning om räntorna täcker bortfallet p g a konkurser och smitning. Räntor kräver ingen tillväxt av penningmängden, - det är en felräkning.
Risken för bankkriser kanske enbart beror på en bugg i systemet som gör att man kan ta hem räntevinsterna från oseriös utlåning och skyffla ifrån sig riskerna. Bankerna spelar svartepetter med varandra om de osäkra fordringarna.
-
Det kapital som behövs för att betala räntorna kan tillföras det ekonomiska kretsloppet på två olika sätt:
1) Konsumtion av ränteintäkterna tillbaka i kretsloppet igen
2) Ytterligare skuldsättning.
Väljs ingen av de metoderna finns en tredje lösning
3) Kreditförluster och konkurser.
Skall du få en häst att dra en tung vagn får du inte ha för lösa tyglar så att han springer dit han själv vill. Du får heller inte strypa honom med betslet.
Därför bör en vis finansfurste konsumera tillbaka hälften av sina ränteintäkter tillbaka i kretsloppet igen. Hen bör dessutom låna ut tre åttondelar och acceptera en åttondel i kreditförluster.
På så sätt slår hen ut de svagaste, kan själv framstå som en mecenat medan hen lever lyxliv och ändå ytterligare spä på sina undersåtars skuldsättning.
Med tiden kommer hen att med tiden slå ut de värdelösa och äga allt som de dugliga har skapat, samtidigt som hen själv levt lyxliv på frukterna av deras möda.
Jerker Machiavelli
-
kan gälla vilken som helst verksamhet som inte är utsatt för konkurrens men det är ju bankverksamhet. Dessutom ägs bankerna i stort sett av pensionsspararna så eventuell oförtjänt profit blir väl spridd.
-
kan gälla vilken som helst verksamhet som inte är utsatt för konkurrens men det är ju bankverksamhet. Dessutom ägs bankerna i stort sett av pensionsspararna så eventuell oförtjänt profit blir väl spridd.
Jag har lust att kolla det där genom att börja läsa aktiestockar.
Konkurrensen påverkar bankernas räntemarginal, men kan inte förhindra nettoöverförseln av kontanter från låntagare till sparare ("fattiga" till "rika") om de inte som JAK väljer att arbeta med sparräntan 0 %
Globalt sett gäller att ett mycket stor procentandel av kapitalet är koncentrerat på ett mycket litet antal händer. Dessa snuskigt rika människor ökar tack vare räntan årligen sitt kapital utan att konkurrera eller ta risker.
-
skulle profitlystna satsa på sådan tills profitabiliteten normaliserats.
-
skulle profitlystna satsa på sådan tills profitabiliteten normaliserats.
You still don't get it och det beror på ditt klassiskt liberala credo om den osynliga handens goda kraft.
Bankverksamhet ÄR profitabel. Därför tillhör också bankerna samhällets mest kapitalstarka aktörer. 1) Men det är inte det som är poängen.
Poängen är att räntan sätter marknadskrafterna ur spel genom att skapa en artificiell brist på betalningsmedel. Efterfrågan blir alltid större än tillgången vilket driver upp.... råntan. Positiv återkoppling. Högtalare placerade vid mikrofoner med förstärkare emellan.
Börjar det tjuta i öronen nu?
1) Bankerna är både kapitalstarka,mäktiga och mamma statens små gulleponkar som kastar skit på staten i motgång men kommer intill bankakuten och gråter när det blåsermotvind. Garanterad vinst och inga förluster. Kapitalismens schlaraffenland och staten pytsar villigt ut extramiljarder för att hålla bankerna från konkurs och betalningssystemet från kollaps - i brist på råd och bättre visioner.
Det skojiga med kommunismen är att den gör rent hus med de här själviska visionsfria klåparna, det tragiska att kommunismen bygger på tvång och brutalitet och själv aldrig kan åstadkomma någotgott.
Det är därför som demurraget och den folkrörelsebaserade kapitalkontrollen är så genial. Folket skapar själv det kapital det behöver, utan parasitära mellanled och drar tillbaka dem i takt med att värdet av de resurser de baserades på förklingar.
-
- Skapar brist på betalningsmedel. - Tvärtom ger ju ränteinkomsterna banken mer pengar att låna ut.
Och betalningsmedel är ju bara skuldförbindelser och kan skapas ur intet.
-
- Skapar brist på betalningsmedel. - Tvärtom Dvs ränteinkomsterna ger banken mer pengar att låna ut och låntagarna mindre pengar att betala tillbaka sina skulder med.
vsv. :)
-
Och betalningsmedel är ju bara skuldförbindelser och kan skapas ur intet.
En bra insikt. Ge räntesamhället fingret och skapa dina egna betalningsmedel ur tomma intet.
-
Om en långivare kräver oskälig ränta, väljer man en annan.
Räntorna är avpassade för att utlåningsverksamheten skall gå med vinst och ge utövarna ett utbyte jämförbart med om de hade satsat sitt engagemang i en annan krävande bransch.
I sedelekonomin bytar låntagaren ut sin skuldförbindelse mot allmänt gångbara och svårförfalskade skuldförbindelser - sedlar - som kan användas generellt som betalningsmedel. - I den kontantlösa ekonomin tar bankerna istället betalt för besväret och ansvaret att registrera folks tillgångar och skulder och förmedla transaktioner.
Det finns inget i systemet som ger en oundviklig tillväxt av penningmängd eller skuldsättning.
-
Om en långivare kräver oskälig ränta, väljer man en annan.
Det är inte låneräntan som är problemet, utan sparräntan. Det oetiska är att få betalt för att inget göra.
Vad gäller räntenivåer och skälighet kommer vi in på en lååååååååååååång diskussion och den mäktar jaginte med nu. Kan bara konstatera att en del lånar av begär eller inspiration , andra av nödvändighet - och dom som lånar av nödvändighet får ofta betala skyhögt, eftersom deras underläge gentemot rentiärerna är så enormt.
Räntorna är avpassade för att utlåningsverksamheten skall gå med vinst och ge utövarna ett utbyte jämförbart med om de hade satsat sitt engagemang i en annan krävande bransch.
Ju lägre ränta, desto lönsammare blir alla andra brancher.
Syftet med räntan är att ge en riskfri vinst åt finansiärerna. Med demurrage rycker man undan mattan på den här verksamheten eftersom sparande till nollränta blir lönsamt. Samma sak men mindre direkt med JAK:s räntefria sparlånesystem.
(Om man räknar med alternativkostnader blir det lika lönande att spara i demurragesystemet som i räntesystemet, men eftersom sparbeloppet inte ökar nominellt i värde kan man inte leva på sitt sparande utan att urholka sparkatitalet - vilket också är avsikten)
Det finns inget i systemet som ger en oundviklig tillväxt av penningmängd eller skuldsättning.
Jo det gör det - om valutamängden i räntesystemet skapas genom skultsättning, vilket det till över 95% görs idag.
-
som är välinformerade sparar i aktier och fonder och får större arbetsfri avkastning än bankkontospararna som ofta blir helt utan realavkastning om de inte låser pengarna för lång tid.
Det kan inte ha varit ilska över banksparandets arbetsfria profit som initierade JAK eftersom banksparandet då länge gått med förlust eftersom räntan under decennier inte kompenserat för inflationen.
-
Alla sparare numera som är välinformerade sparar i aktier och fonder och får större arbetsfri avkastning än bankkontospararna som ofta blir helt utan realavkastning om de inte låser pengarna för lång tid.
Jag är ytterst välinformerad och sparar alla mina pengar i JAK som ger mig 0 kr i avkastning och har så gjort sedan 1982 och kommer så göra tills antingen JAG eller JAK trillar av pinn.
Däremot kan hända att jag någon gång investerar - om jag nu får tillräckligt med pengar som jag är beredd att förlora på något intressant projekt.
Det kan inte ha varit ilska över banksparandets arbetsfria profit som initierade JAK eftersom banksparandet då länge gått med förlust eftersom räntan under decennier inte kompenserat för inflationen.
JAK skapades 1930 av danska bonderörelsen.
Motivationen var depressionens kontantbrist och bankernas ränteintäkter. Bönderna såg hela sin vinst ätas upp av rentiärerna och tog sina pengar ur banken och bildade egna räntefria faelleskassor.
Högsta omfattningen på danska JAK var 17 miljarder kr år 1970. Tyvärr byggde de in ett kedjebrevstänkande i sitt system och klappade därför ihop. Svenska JAK som startade 1965 har modifierat systemet för att eliminera kedjebrevseffekten.
-
- som kanske också bär på en bugg och klappar ihop en dag.
Miste de danska spararna sina pengar?
-
Jag tänkte på svenska JAK- som kanske också bär på en bugg och klappar ihop en dag.
Enav anledningarna att jag inte arbetar på JAK längre är bl a att jag ville gå ännu längre än JAK:s dåvarande styrelse i strävan att eliminera konjuntursvängningar ur systemet. Kostnaden för det hade dock varit försämrade genomsnittliga lånevillkor och jag är idag inte säker på att min linje hade varit den bästa.
Miste de danska spararna sina pengar?
Nej. Ingen sparare har någonsin förlorat en krona i ett JAK-system. JAK har mycket liten risk på soliditetssidan eftersom man inte sysslar med FRB eller (normalt) gör riskplaceringar. (Svenska JAK har högst soliditet av alla svenska banker) Istället är likviditeten den känsliga punkten. JAK kan inte låna pengar av riksbanken, eftersom man saknar intäkter för att balansera räntekostnaden. Därför måste man mota bank runs med en intern likviditetsplanering. Risken för att få vänta på att ta ut sina sparpengar finns därför, men den risken täcks numera via bankakuten.
Kedjebrevseffekten i danska JAK fanns på lånesidan. För att få sparare gjorde man utfästelser om framtida lånerätter som man inte kunde hålla. Det gör inte svenska (eller nya danska) JAK.
Det medlemmarna förlorade i (gamla) danska JAK var de låneoptioner som systemet inte klarade av att infria. Svenska JAK har minimerat den risken genom att inte utfärda några löften om lån alls (och lånar ut för glatta livet så länge man har likviditet för det). Jag ville istället kvalitetssäkra JAK genom att utfärda vissa löften som man visste att man kunde infria genom förnuftig likviditetsplanering.
-
Räntan är inget problem om en långivare kräver oskälig ränta, väljer man en annan.
Privatekonomiskt har du givetvis rätt, förutsatt att det finns en lånemarknad med ett räntefritt alternativ. Och det gör det ju i Sverige.
Makroekonomiskt utgör räntan fortfarande ett samhällsekonomiskt problem på samma sätt som att växthuseffekten inte stannar upp bara för att jag själv väljer gengas.
Dock är det inte i första hand låntagarna som skall jaga låga räntor eftersom de gör det ändå. ärtom är det spararna som kan göra den viktigaste insatsen genom att aktivt leta efter räntefria alternativ.
-
brukar vara med allt för låga räntor och då investerar de i aktier och fonder istället. - Har aldrig hört om någon som vill ha lägre ränta på sina sparmedel.
-
brukar vara med allt för låga räntor och då investerar de i aktier och fonder istället. - Har aldrig hört om någon som vill ha lägre ränta på sina sparmedel.
http://www.islam.se/
-
Privatekonomiskt har du givetvis rätt, förutsatt att det finns en lånemarknad med ett räntefritt alternativ. Och det gör det ju i Sverige.
tefria alternativ.
Visst JAK kallar sin ränta avgift och vips blir väldigt många glada.
Senast jag räknade på det så var det billigare att låna pengar i en vanlig bank än JAK. Man kan inte bara jämföra utlåningsräntorna rakt av eftersom JAK har ett krav på att man sparar räntefritt oxå. Jag tog en bank som hade tydligt utsatta räntor både för lån och sparande, inga ränteförhandlingar utan bara rakt av från hemsidan. Som referensbank tog jag skandibanken eftersom de var tydliga med sina räntor.
Idag har de inlåningsränta på 3,75% och utlåningsränta på från 5,35%, dvs ett räntegap på 1,6%. JAK meddelar på sin sida att deras effektiva ränta, de är tydligen tvugna att kalla det vid sitt rätta namn av några lagar, på ett lån är från 2,32%.
Så tycker man det är bättre att låna/spara till ett räntegap på 2,32% i stället för 1,6% bara för att man döpt om det till avgift så gör det, jag tänker iaf inte låta mina pengar försvinna i namnbluffen.
-
Visst JAK kallar sin ränta avgift och vips blir väldigt många glada.
Den traditionella definitionen om vad som är en ränta är en förutbestämd avgift för kapitalupplåning proportionell mot lånebelopp och amorteringstid.
JAK:S definition av ränta är en avgift som syftar till att täcka kapitalets upplåningskostnader och kreditförvaltarens vinstutdelning.
Frågan om vad som är en ränta och vad som är en avgift är intressant att utreda. Jag har gjort det och inför JAK presenterat att det mest rättvisa sättet att fördela JAK:s administrationskostnader är via en procentuell avgift på återstående lånesats.
Från början var JAK:S avgift uppdelad i en tidsoberoende och en tidsberoende del. Nackdelen med det var att skattemyndigheten inte godkände den tidsoberoende delen som avdragsgill, vilket gav JAK en konkurrensnackdel.
Att JAK:s låneavgift ser ut som en bankränta gör den inte till en sådan av samma anledning som sillgrisslor inte blir pingviner genom att se ut som dem.
Men med denna definition måste man även erkänna att en del av räntebankernas låneräntor inte heller är ränta utan ionbakade avgifter - och så är också fallet. Bankerna bakar in uppläggningsavgifter och annat i låneräntan för att göra dem avdragsgilla.
För att förtydliga och göra det enkelt brukar jag därför ibland säga att JAK är räntefritt inte pga att lånen inte kostar något, utan för att spararna får 0% i sparränta.
Senast jag räknade på det så var det billigare att låna pengar i en vanlig bank än JAK. Man kan inte bara jämföra utlåningsräntorna rakt av eftersom JAK har ett krav på att man sparar räntefritt oxå. Jag tog en bank som hade tydligt utsatta räntor både för lån och sparande, inga ränteförhandlingar utan bara rakt av från hemsidan. Som referensbank tog jag skandibanken eftersom de var tydliga med sina räntor.
Billigt och räntefritt är inte samma sak. JAK-låns låneavgift är som regel lägre än bankernas låneränta, men om du gör en alternativkostnadsberäkning blir lånen inte alltid billigast. Den sortens beräkningar är dock spekulativa, eftersom alternativkostnaden ändrar sig i takt med den alternativa placeringsmodellens avkastningsvillkor. Det gär heller inte för JAK:s sak att presentera sådana generella beräkningar, eftersom inte JAK kan veta på vilket sätt låntagaren samlat ihop sina sparpoäng.
Idag har de inlåningsränta på 3,75% och utlåningsränta på från 5,35%, dvs ett räntegap på 1,6%. JAK meddelar på sin sida att deras effektiva ränta, de är tydligen tvugna att kalla det vid sitt rätta namn av några lagar, på ett lån är från 2,32%.
Så tycker man det är bättre att låna/spara till ett räntegap på 2,32% i stället för 1,6% bara för att man döpt om det till avgift så gör det, jag tänker iaf inte låta mina pengar försvinna i namnbluffen.
Effektiv ränta är en beräkningsmodell för att jämföra nuvärdet av olika investeringsalternativ. Banker är skyldiga att presentera den effektiva räntan på sina produkter för att göra dem jämförbara för konsumenten.
Det här är inget bekymmer för den räntefrie ekonomen, som ser tillbetalningsströmmars funktion och inte till deras namngivningar.
-
Frågan om vad som är en ränta och vad som är en avgift är intressant att utreda. Jag har gjort det och inför JAK presenterat att det mest rättvisa sättet att fördela JAK:s administrationskostnader är via en procentuell avgift på återstående lånesats.
Är det verkligen det? Möjligen för enstaka ideologer, men i allmänhet är det vad lånet i slutänden kostar som är det intressanta. I normalt språkbruk är ränta den mängd pengar man betalar för att få låna elller får för att låna ut pengar oavsett vad pengarna sen används till. I det fallet är JAK varken billigast eller dyrast i dag.
Vid hög inflation har däremot JAK en chans att bli riktigt fördelaktiga då man kan låna pengar som är värda nått å sen spara pengar som är mindre värda.
Min slutsats är i vilket fall att om man vill kalla det ränta eller avgift är strunt samma, det är i praktiken samma sak. Räkna alltid på alla alternativ med aktuella förutsättningar eftersom de ändras hela tiden.
-
Är det verkligen det? Möjligen för enstaka ideologer, men i allmänhet är det vad lånet i slutänden kostar som är det intressanta.
:)
Svenska JAK bildades av "enstaka ideologer" och var en ren förlustaffär de första 10 - 15 åren.
Syftet är att framställa ett räntefritt medlemsägt vinstfritt alternativ, inte att prompt vara marknadens billigaste finansieringsalternativ om du skall räkna med alternativkostnaden för uteblivna ränteförluster.
I normalt språkbruk är ränta den mängd pengar man betalar för att få låna elller får för att låna ut pengar oavsett vad pengarna sen används till. I det fallet är JAK varken billigast eller dyrast i dag.
JAK har ett eget språkbruk och en egen ekonomisk analys. Om vi skall använda oss av den vedertagna så har vi en låneränta på ett par procent och en sparränta på 0 %
Vid hög inflation har däremot JAK en chans att bli riktigt fördelaktiga då man kan låna pengar som är värda nått å sen spara pengar som är mindre värda.
Inte helt sant, eftersom många sparar först och lånar därefter. Det var ett krav tidigare och det kravet kan återkomma. Hög ränta är fördelaktigare för JAK än hög inflation, underligt nog. JAK behövs när räntorna är höga, när räntorna är låga har JAK mindre betydelse.
Min slutsats är i vilket fall att om man vill kalla det ränta eller avgift är strunt samma, det är i praktiken samma sak. Räkna alltid på alla alternativ med aktuella förutsättningar eftersom de ändras hela tiden.
Sett från låntagarens synvinkel kanske det är det, men inte för den som vill ta ett helhetsansvar för sparandet, lånandet, kapitalförvaltningen och samhällsekonomin.
*tillägg*
JAg välkomnar dock att JAK är konkurrensutsatt eftersom det inte gagnar räntefrihetens sak med höga administrationskostnader och ineffektiv organisation.
Sam,tidigt är medlemskapet i JAK ett annat åtagande än ett lån i en affärsbank. Låntagaren i JAK äger banken, erhåller en medlemstidning, har rätt att åka på betalda fortbildningskurser och förväntas delta i lokalföreningar och ta ansvar för bankens fortsatta styrning och utveckling
-
Svensken är nu skyldig kontokortsföretagen 142 miljarder kr för de kontanter som har skapats genom konsumtionslån.
Vad kommer detta innebära i förlängningen?
-
Det komer innebära minst tre trådar startade och underhållna av Jerker Nordlund som handlar om hur dåligt det är med ränta. Du läste det här först ::)