Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: Westan skrivet 08 dec-07 kl 23:12
-
Denna tråd är en del av en personlig kampanj mot trakteshugging, plantageskogsbruk, kalhyggning eller allt vad det nu kallas.
Det är många som fått klä skott för energislöseri och klimathot. En av de mer bisarra diskusionerna har varit attackerna mot idisslare.
Som sagt klimathotet har gjort att många särintressen har entrat den offenliga scenen för att förvandla sina åsikter till allmännytta.
Här kommer ett förslag som slår mång flugor per smäll. FÖRBJUD KALHYGGEN!!
Argument överflödiga?
Undrande!!!!
-
kan man få höra några argument?
håller på att utbilda mej till skoggshuggare, hur menar du att man ska göra istället?
det finns ju redan en hel del regler om hur slutavverkade områden får se ut.
bara obildad å nyfiken.
-
Det viktigaste argumentet för ett förbud är att kallhyggen river sänder den biologiska väven vilket leder till olika former av läckage av näringsämnen och tungmetaller. Den biologiska aktiviteten stoppas upp. Det samma som att gå miste om en co2-sänka.
Blädning som alternativ har kritiserats för att den leder till dålig föryngring. Istället för träde breder gräset ut sig vilket inte är lönsamt för skogsindustrin. Sett ur klimatsynpunkt är detta inget argument eftersom gräs är en effektivare solfångare än vad träd är. Där gräs växer borde således gräs få växa. Förr - innan konstgädsel och bekämpningsmedel + mekanisering av jordbruk - gick djuren på skogen och då sågs inte detta som något problem vilket det ju inte är.
Om man nu inte kan köpa ovanstående så finns ytterligare alternativ som borde förpassa kalhyggena till historien.....
Metoden kallas Naturkultur och har utveklats av Mats Hagner. Skall du utbilda dig till skogsman är detta något för dig.
Googla N... så kan du ladda ner en hel bok i PDF format. Helt gratis. Roligare kan det knappast bli
Hälsar en givmild
-
Skogsbruket bidrar inte i någon högre grad till växthuseffekten. I den mån skogsprodukter framgångsrikt konkurrerar med exempelvis plastmaterial baserade på olja (i förpackningar exv), Olja som bränsle, byggmaterial med stor användning av fossila bränslen (betong, stål aluminium mm) bidrar de till att minska CO2 belastningen. I det perspektivet är den eventuella effekten av kalhyggen förmodligen helt försummbar. Att Naturkultur skulle vara bättre ur CO2 perspektiv tror jag inte på. Däremot kan metoden vara attraktiv för de som tycker det är finare att avverka över större områden kontinuerligt än att det blir kala områden i skogen.
Träbyggande är ett slags kolsänka motsvarande husets livslängd så också böcker. Trä används också för att framställa förpackningar som konkurrerar med plastförpackningar. Av de två alternativen står sig den skogsbaserade väl när det gäller CO2 effekt.
-
Kalhyggen som görs idag är nästan enbart planterad gran.
Granskogen har väldigt litet värde i naturvårdsammanhang, så där väger väl ändå fördelarna med att ha ett skogsbruk som producerar naturliga råvaror över? Sveriges ekonomi bygger mycket på skogsbruket. Det finns idag högvis med regler för hur ett kalhygge ska göras och en mängd olika hänsyn till våtmarker, vatten, djurliv och känsliga områden. Jag köper inte ditt resonemang om förbud för klimatets skull. Där borde du nog börja med att ge dig på flyg/bil industrin samt alla vidriga fabriker med kemiska utsläpp.
Det verkar som ett bättre alternativ att lägga krut på. Du påstår att den biologiska aktiviteten stoppas upp! Faktum är att ett produktivt skogsbruk i mycket liknar naturens egna livscykel, i den mån naturen skulle välja att ha rena granskogar.. :P Om du skulle låta en skog stå orörd så skulle den bli tät, inget skulle överleva på marken pga dåliga ljusförhållanden. Tids nog skulle de äldre träden dö, av ålder eller näringsbrist. Det skulle lik förbannat likna ett kalhygge innan den nya skogen tog fart. Vid en skogsbrand liknar det ett kalhygge.
Om du skulle låta allt växa som det ville/ var det ville så kan du ju glömma dessa vackra ängs och åkermarker eftersom det skulle växa upp fullt med sly. Och tids nog skog. Du vet inte vad du pratar om, så låt oss skogsarbetare sköta skogen, så kan ju du göra...det du e bäst på... ::) Det här blev hafsigt skrivet, men kom igen med en bättre uppbyggd kritik mot skogsbruket, så ska du få ett ännu bättre svar!
-
På en sida om klimatpåverkan från Göteborgs universitet står det "Gräs- eller jordbruksmarker innehåller mycket mindre biomassa, d.v.s. kolföreningar, än skogsmarker; skillnaden har gått ut i atmosfären som koldioxid när träden förbrännts organiskt (ruttnat) eller eldats upp. ".
Ska vi binda mycket koldioxid så bör vi ha skogar med mycket död ved, helst stående så det tar lång tid innan de bryts ned. Jag ser gamla tallurskogar framför mig men de är ju sällsynta idag. En modern granföryngring binder säkert mycket koldioxid när den växer som bäst men uppväger det allt som frigjorts när den gamla skogen avverkades? Idag intalar vi oss gärna att det är helt OK med biobränsle men vi kanske måste tänka lite på hur vi tar vår ved och vad vi lämnar kvar? Ringbarkning av träd som får stå kvar i bestånden? Andra idéer?
-
Död ved bidrar väl inte till koldioxidminskning.
Den avger långsamt CO2 och växande träd upptar CO2.
Man kan ur CO2-synpunkt lika gärna ta tillvara träden som att låta dem dö och ruttna i skogen.
Det blir en tidsförskjutning vid skifte mellan dessa "skötselsätt" men det avgår samma mängd CO2 i vedpannan som från ruttnade träd.
En mogen skog som slutat tillväxa är istället en "koldioxidpuckel".
Förresten kan man väl se det virke som används till konstruktioner som CO2-konserverande på samma sätt som död ved.
Men på längre sikt är det betydelselöst, förr eller senare går allt tillbaka i kretsloppet.
-
Det blir hela tiden fel för att man fokuserar på koldioxid istället för fossilt kol. Det kol som ingår i det naturliga kretsloppet kan inte på lång sikt påverka koldioxidhalten i luften mer än marginellt, t.ex. genom av- eller påskogning, såvida man inte tillför mera kol från fossila depåer.
-
Jo precis som ni säger så binds det kol i trä i hus eller som död ved ( innan den ruttnar) i skogen. I en naturskog finns (fanns) det mycket död ved i olika former men i dagens skogar är död ved en bristvara och mer av kolet är frigjort. Dessutom har vi spätt på med mycket fossilt kol (som en gång i tiden också bundits på samma sätt). Om jag eldar upp alla träd i min skog så fort de minskar sin tillväxt så bidrar jag ju inte till att frigöra fossilt kol. Men om jag låter en hel del vara bundet tills vidare så skjuter jag fram frigörandet och det kan ju inte vara fel i dagens situation? Jag har mer skog än jag behöver för att värma mitt hus så jag kanske ska satsa på att bygga fler trähus, alternativt låta träden stå kvar (helst som stora döda tallar som står länge men där andra träd växer upp omkring) och utgöra kolsänkor. Kanske kan jag något kompensera för de fossila utsläpp som jag orsakar via resor och matinköp......
-
Låter man träden stå och dö i omfattning riskerar man att få skogen klassad som nyckelbiotop, sen får man ofta inte ta en pinne därifrån.
Men regler och bedömningar hinner nog ändras innan signes skog nått det stadiet, tvärkast i skogspolitiken har vi sett ett antal prov på.
-
Vad bra då kan jag ju få ersättning från staten att ha min skog kvar! ;)
-
Den ersättningen lär du inte bli fet på. Och ångra dig kan du ALDRIG!
Blanda inte in staten i din skog, dom är helt pantade! :P
-
Vad bra då kan jag ju få ersättning från staten att ha min skog kvar! ;)
Glöm det
-
::) ;)
-
Hade väntat mig något annat av detta inlägg. Kanske är det 60-70talets stormar mot kalhyggen som jag hoppats skulle bidra med en liten bris. Åtminstone på denna sida som till och med har själva ordet som namn . Men inga alternativ här inte. Vad ensamt det känns.
Fan va jobbigt
Trädmann skriver att "Skogsbruket bidrar inte i någon högre grad till växthuseffekten"
Att påstå att hur människan hanterar skogen inte har någo betydelse för en av mänsklighetens ödesfrågor är väl anigen inskrängt resonerat. Skogen upptar ju en så stor del av jorden och sveriges landmassa. Hur vi hantera och brukar det som är alternativet till förbränning av fosila bränslen är allså betydelslöst enligt trädman.
Det är näst intill omöjligt att riktigt förstå hur kompliserat problemet med växthuseffekten är. Växthuseffekt och klimathot är som jag ser det bara ett uttryck för att hela den västerländska civilisationen håller på att driva klotet mot en kollaps. För att komma till rätta med problemen måste därför framförallt de stora alternativen diskuteras. Med betoning på ALTERNATIV. Det gäller på alla plan: Livsåskådning, ideolgi, ekonomi. Det gäller alla områden av mänsklig verksamhet.
På vilket sätt är då dagens skogsbruk knutet till och en del av det västerländska globala ekonomiska systemet som hotar vårt klot. Ett angreppssätt för att svar på denna fråga är att diskutera hur flödet av olja har påverkat det sätt skogsbruket drivs idag.
Oljan välde in över Sverige efter andra världskriget. Vilket ledde till en kraftig rationalisering. Motorsågen, traktor, följt av allt större maskiner och processorer. Tänk bort oljan och du har en helt annan situation. Och oljan är kärnpunkten i klimathotet. En följd av den oljedrivna mekaniseringen av skogsbruket är avfolkningen av skogsbyggderna. Detta betyder att idag då vi börja se problemen finns inte folk där alternativen finns, landsbyggden är avfolkad.
Alternativ brukningsmetoderna i skogen måste utformas för att återbefolka landsbyggden. Skogen och jorden är våra stora solfångare. Alternativen handlar ju hur vi,lyckas med att förvalta denna livsväv.
Om man nu är en klimathotets Thomas och läser fanstyg och konspirationer så fort klimatet kommer på tal så finns en omständighet som troligtvis och förhoppningsvis kommer att göra sig gällande mycket snart. Oljan kommer att ta slut. Hästar kommer åter att börja bli skogsmannens bästa vänn.
Vad skall vi nu ha kalhuggen till?
-
Det är väl en fin dröm om att hästarna till fullo ska införas i skogsbruket igen, men det är likväl en dröm. Man kan inte längre backa utvecklingen, även om den inte är önskad av alla. Massaindustrierna och sågverken samt alla deras kunder har blivit alltför stora för att kunna försörjas av hästar och folk med yxor i skogen. Mekaniseringen av allt är ju ett svar på efterfrågan och krav. Om jag som ensam arbetare tycker att "det här vill jag inte bidra med", och väljer att börja med häst i skogen istället, så finns det genast människor som fyller upp min plats och min protest skulle bara försvinna i fjärran!
Människan har blivit för lat, bekväm och bortskämd, och oavsett om denna sida heter "alternativ" och jag till viss del känner mig lite alternativ, så är mitt yrke att hugga ner skog i en rasande takt i en hypermodern maskin med internet och gps.
Hade man velat ha en annan utveckling skulle man tänkt på det innan de stora maskinerna etablerades. Nu vet alla hur billigt det går att producera (tyvärr) och dom skulle ALDRIG acceptera ett högre pris till förmån för en annan produktionskedja.
Mitt enda jobb ersätter många skogshuggare. Men tänk lite längre iallafall. Hur många vill tillbaka till det gamla? Vilka vill jobba i skogen med häst, med slitet som var förr och olycksriskerna? Motorsågen kan vi ju glömma, för den släpper ut ganska mycket skit, så tillbaka till yxa och timmersvans! :-\
Hästarna har sin plats i det lilla formatet. Jag skulle hellre se hästar vid sjönära arbeten, vid åar eller andra biotoper som kräver extra hänsyn. Vi måste ofta hugga sånt, och jag tycker själv att det är hemskt, men det finns inget val!
Maskinentreprenörena har mycket dåligt betalt, och priserna pressas hela tiden medan kraven på vår prestation stiger. Vi ska certifieras för miljö hänsyn, virkesutbyte, arbetsmiljö och fan å hans mormor.
Hur tror du att industrierna skulle köpa ett koncept där maskinerna försvinner? Vi producerar i vår maskin, på 2 skift ca 4-600 fub per dag.
Det gamla är en dröm. För både miljö och klimat borde saker och ting ändras radikalt, men det kommer inte att gå!
Industrier kommer att läggas ner, massor av människor kommer att mista sina jobb och dom kommer inte att se längre än till sitt eget liv.
Själv är jag helt övertygad om att mänskligheten snart nått sitt slut, och att all förstöring inte går att hejda. Det har gått för långt.. Jag vill leva mitt liv utan alltför stor negativ påverkan på min omvärld. Men några barn skulle jag inte drömma om att skaffa. Dom får ett helvete!
Och till sist; Kalhyggen tillverkades även på den manuella tiden. ::)
-
Människan har blivit för lat, bekväm och bortskämd, och oavsett om denna sida heter "alternativ" och jag till viss del känner mig lite alternativ, så är mitt yrke att hugga ner skog i en rasande takt i en hypermodern maskin med internet och gps.
Själv är jag helt övertygad om att mänskligheten snart nått sitt slut, och att all förstöring inte går att hejda.
Oljan, och med den bränslet till skogsmaskinerna sinar och det kommer bli konkreta bristsituationer, allt tätare de kommande decennierna.
Men dagens skogsmaskiner är faktiskt enormt energieffektiva, och det går att göra dem ännu effektivare (ex El-forest dieselhybridskotare, där Volvo också köpt in sig nyligen). Dessutom kan man faktiskt ur skog framställa syntetisk diesel via Fischer-Tropfprocessen. Inget problem att få skogsmaskinerna självförsörjande från skogsspill. Men det saknas visioner och investeringsviljan att göra detta från skogsbolagen. FT-diesel ur godtycklig kolbaserad råvara är gammal beprövad teknik. Men så länge man förtränger att oljan sinar så kommer ingen satsa.
Även lastbilarna går att köra på FT-diesel. Annars får man väl börja med flottning igen kanske?
Första gången jag såg en skördare blev jag imponerad. Tyst, mycket tystare än en motorsåg, oerhört effektiv, gick ju mest på tomgång, körde 2-3 meter, och sedan ut med armen och aggregatet som rör sig 15-20 meter ut från skördaren som någon alien från en Hollywoodfilm, ta ner träden, ljudet från aggregatet är knappt hörbart när det fräser till och den kapar. Jobbar så några minuter åt höger och vänster, flyttar sig sedan några meter till, upprepa.
Mycket imponerande. Även om vi säkert kommer få se mer häst när oljan sinar, så tror jag nog att det finns intresse och kapital att hålla iaf skördarna igång med syntetiska bränslen.
Den lille skogsägaren kan givetvis få lönsamhet med motorsåg och häst.
Men var skall arbetskraften till manuellt eller motormanuellt arbete i hela våra skogar komma från? Ungdomarna vill hellre jobba med media än slita i sitt anletes svett. Jmf antalet skogsbruksgymnaiser med antalet mediagymnasier... Och skogsbygderna gapar tomma.
Två skift 400 m3fub per dag, det ger 200 m3fub på en person. En erfaren motormanuell huggare skall klara 5 m3fub per dag har jag för mig. En skördarförare ersätter alltså 40 personers jobb. Hitta 40 personer som är beredda att jobba farligt i skogen för dålig lön...
I övrigt, så kommer skogsindustrin ha råd att bjuda över de flesta när det gäller diesel, så länge det inte uppstår tillfälliga lokala eller regionala eller nationella bristsituationer så kommer man ha råd att köpa bränsle. Det är andra som får avstå. Dieseln kan kosta rätt många hundra kronor per liter innan det blir billigare att anställa 40 personer som gör samma jobb.
-
En erfaren motormanuell huggare skall klara 5 m3fub per dag har jag för mig.
I övrigt kan det säkert gläda kommunismivraren Purush att man i det stolta Sovjetunionen klockade 16 m3fub per arbetare och dag.
Fast det var med 16-timmars pass
Och slavarbetskraft i Gulag-lägren.
Och med beväpnade vakter.
Och om man inte blev klar med sina 16 m3fub så blev man prompt skjuten på plats eller lämnad i skogen i den sibiriska natten att frysa ihjäl.
Och äta fick man göra när man kom tillbaka till förläggningen igen.
Och något tal om att man skulle hålla till pensionen var det inte tal om. Det fanns ju alltid nya oliktänkande som kunde arresteras för omskolning i den sanna kommunismen i de sibiriska skogarna.
De flesta dog inom ett år.
Men oj vad produktiva man var.
Purush skulle vara stolt, som den sociala ingenjör han är.
-
Jag är relativt ( :-[) säker på att det någonstans sitter någon /några med en ide om alternativa bränslen när oljan tryter. Det är bara det att oljeindustrin är så stor och mäktig, så dom kan nog hållas gömda och tysta till dess de verkligen behövs.
Fram till att oljan är slut kommer den att utnyttjas till max. Oavsett vad man tycker om det.
Men dom får nog komma med bättre lösningar än dom gjort vad gäller dagens miljöoljor till maskinerna, för haverier på pumpar och motorer är alltför kostsamt för att entreprenörena ska ha råd att ta miljöhänsyn.. ::)
Har bara sett om elhybridmaskinen i ATL, inte kollat närmare.
Angående att små skogsägare skulle tjäna på att använda häst i sina skogar är väl en sanning med modifikation. Om nu sydved (som vi kör åt) skulle ha brist på virke och erbjuder ett bra pris till en liten markägare, så hinner inte Stora Enso vänta på att det blir hugget med motorsåg och utkört med häst. Markägaren får ett bra pris och vi hugger skiftet på något dygn.
Men är det sina naturvärden som markägaren vill värna om, då anlitar han hästkörare.
Bolagen har brått. Ibland ringer åkarna mig för att höra om det börjat att skotas än!! Då har jag kanske nyss börjat hugga. :o
-
För att återgå till den ursprungliga frågan. Tycker själv inte att stora kalhygen är något bra sätt att driva skogsbruk. Dels är det fult, djur- och växtliv försvinner och risken för urlagning av gifter ökar. Men att motivera kampen mot kalhyggen med att detta skadar klimatet har jag fortfarande svårt att förstå. Den mängd koldioxid som binds eller frigörs måste ju stå i direkt proportion med volymen virke, inte om träden stått i närheten av varandra eller ej. Att t ex avverka 100 m3 ved frigör alltid samma mängd koloxid oavsett om de tas ut på en kalyta eller om de gallras fram.
Jag är gärna med och kämpar för ett alternativt sätt att bruka skogens resurser men tänk efter lite för att hitta bättre motiv.
-
Innan skogarna började utnyttjas av människan var det mycket vanligt att gamla skogar med mycket torr ved tog eld av åsknedslag.
Dagens kalhyggen är på sätt och vis en modern ersättning för skogsbrand.
Det hjälper dock inte de organismer som är beroende av skogsbrand för förnyelse.
-
För att återgå till den ursprungliga frågan. Tycker själv inte att stora kalhygen är något bra sätt att driva skogsbruk. Dels är det fult, djur- och växtliv försvinner
Nej. Djur och växtliv stimuleras av kalhyggen. Kalhygget svämmar över av liv efter något år, både fåglar, insekter och däggdjur och kräldjur, och massvis med växter. Iaf om man tillåter naturlig föryngring.
Att göra ett granplantage av ett kalhygge är inte samma sak däremot. Men då är det planteringen av monokulturell gran som är problemet, inte kalhygget.
-
Nu finns det ju en lag som säger att inom fem år skall det finnas en säkerställd föryngring! Och om marken inte lämpar sig för naturlig föryngring så är man illa tvungen att plantera, annars blir det rättsliga åtgärder. Även på en plantering av gran förekommer andra växter som växlar beroende på höjden av plantorna, i och med detta växlar även arterna bland djuren.Problemet med andra trädslag är ju betning från rådjur och älg, samt boniteten och det lokala klimatet.
Jag gillar kalhyggen! ;D
Särskilt om jag får skapa dom som jag vill, och inte är tvingad att gå efter en sniken markägare (oftast de som sätter käppar i hjulen för vårat miljötänk :P) eller en inköpare som inte har riktig koll!
Ni skulle blivit förvånade om ni visste hur många gånger jag fått återvända till ett hygge, för att markägaren har klagat över att det står träd kvar vid ån/sjön/vattendraget ( vilket det är lag på att det ska göra...) att det står högstubbar på hygget vilket han tycker är fult (oxå lag på att lämna ett visst antal...)
Man blir så TRÖTT och FRUSTRERAD, när man inte får sköta sitt jobb!!! >:(
I sista änden är det jag som maskinförare som bär ansvaret för det jobb jag gjort. Mina favvo markägare är dom som bor i Stockholm och bara har ärvt eller investerat i skogen. Dom har inte tid att komma ner alt. begriper föga och säger åt oss att vi får göra som vi tycker!
Underbara människor!!! :-[
-
Man blir så TRÖTT och FRUSTRERAD, när man inte får sköta sitt jobb!!! >:(
I sista änden är det jag som maskinförare som bär ansvaret för det jobb jag gjort. Mina favvo markägare är dom som bor i Stockholm och bara har ärvt eller investerat i skogen. Dom har inte tid att komma ner alt. begriper föga och säger åt oss att vi får göra som vi tycker!
Underbara människor!!! :-[
Kul att höra om folk som brinner för sitt jobb och verkligen är engagerade!
-
Det kan väl eventuellt vara så att den kol som är bunden i humusskiktet frigörs i högre grad vid hyggesbruk än vid ett kontinutetsbruk? Men i det långa loppet tror jag inte att det spelar någon större roll ur klimatsynpunkt. Jag är inte så förtjust i stora kalhyggen däremot, det ser inget vgidare ut med sådana kalhyggen som träcker sig så långt man kan se, men upp till ett par ha är ok.
Storskogsbrukets framtid? Jag tror att virket kommer att bli allt värdefullare framöver och efterfrågan på skog kommer att blir allt större. En sak jag inte kan förstå är hur det kan komma sig att entreprenörerna kan ha en så pressad ekonomisk sitution. FInns det för mänga maskiner? Så att de måste ta dåligt betalda uppdrag för att hålla maskinerna rullande? Antar att större delen av pengarna hamnar hos banken...
Personligen skulle jag hellre slita med en motorsåg tillsammans med ett gäng andra huggare än sitta ensam i en skördare dagarna i ända, men jag är väl lite konstig antar jag... :)
-
Personligen skulle jag hellre slita med en motorsåg tillsammans med ett gäng andra huggare än sitta ensam i en skördare dagarna i ända, men jag är väl lite konstig antar jag... :)
Inte ett ett dugg konstig!,,,, ;D
-
Nu finns det ju en lag som säger att inom fem år skall det finnas en säkerställd föryngring! Och om marken inte lämpar sig för naturlig föryngring så är man illa tvungen att plantera, annars blir det rättsliga åtgärder. Även på en plantering av gran förekommer andra växter som växlar beroende på höjden av plantorna, i och med detta växlar även arterna bland djuren.Problemet med andra trädslag är ju betning från rådjur och älg, samt boniteten och det lokala klimatet.
Jag gillar kalhyggen! ;D
Särskilt om jag får skapa dom som jag vill, och inte är tvingad att gå efter en sniken markägare (oftast de som sätter käppar i hjulen för vårat miljötänk :P) eller en inköpare som inte har riktig koll!
Ni skulle blivit förvånade om ni visste hur många gånger jag fått återvända till ett hygge, för att markägaren har klagat över att det står träd kvar vid ån/sjön/vattendraget ( vilket det är lag på att det ska göra...) att det står högstubbar på hygget vilket han tycker är fult (oxå lag på att lämna ett visst antal...)
Man blir så TRÖTT och FRUSTRERAD, när man inte får sköta sitt jobb!!! >:(
I sista änden är det jag som maskinförare som bär ansvaret för det jobb jag gjort. Mina favvo markägare är dom som bor i Stockholm och bara har ärvt eller investerat i skogen. Dom har inte tid att komma ner alt. begriper föga och säger åt oss att vi får göra som vi tycker!
Underbara människor!!! :-[
Får maskinlaget "hugga som dom vill" så blir det tvärt om för lite skog kvar i tex kantszoner mot myr/bäck och sjö,,, det är iaf min erfarenhet,
Därför snitslar jag alltid själv och tar "skördarförarn" i örat INNAN!, de kör igång med avverkningen.
Jag får därefter hugget som jag vill, och maskinlaget får "sköta sitt" utan att ha mig drällandes runt maskinen, topp tunnor förbannad.
Sedan är det ju faktiskt så, att maskinlaget är "uppdragstagare" åt den som säljer skogen, och markägaren är "uppdragsgivare".
Därför tycker jag att det låter lite "bakvänt", att man inte vill se röken av dem man kör åt, även om det naturligtvis kan förekomma "besvärliga j-vlar".
Kanske skulle den kategorin minska om man bara tog sig tid att kontakta markägaren innan man kör igång och avverkar???,,,,
-
Får maskinlaget "hugga som dom vill" så blir det tvärt om för lite skog kvar i tex kantszoner mot myr/bäck och sjö,,, det är iaf min erfarenhet,
Därför snitslar jag alltid själv och tar "skördarförarn" i örat INNAN!, de kör igång med avverkningen.
Jag får därefter hugget som jag vill, och maskinlaget får "sköta sitt" utan att ha mig drällandes runt maskinen, topp tunnor förbannad.
Sedan är det ju faktiskt så, att maskinlaget är "uppdragstagare" åt den som säljer skogen, och markägaren är "uppdragsgivare".
Därför tycker jag att det låter lite "bakvänt", att man inte vill se röken av dem man kör åt, även om det naturligtvis kan förekomma "besvärliga j-vlar".
Kanske skulle den kategorin minska om man bara tog sig tid att kontakta markägaren innan man kör igång och avverkar???,,,,
Då har du dålig erfarenhet av maskinförare, så funkar det INTE här! Sedan är det faktiskt så att det är Sydved som är våra uppdragsgivare, de bestämmer åt vilka vi ska hugga, det kan vi inte styra själva... Så är det för ALLA som kör som underentreprenörer åt ett bolag. Vi tar alltid kontakt med markägaren innan vi kommer till deras skog...
Jag vet inte vilka som hugger åt dig, men du har bra kass koll på läget i allmänhet... ::)
-
Då har du dålig erfarenhet av maskinförare, så funkar det INTE här! Sedan är det faktiskt så att det är Sydved som är våra uppdragsgivare, de bestämmer åt vilka vi ska hugga, det kan vi inte styra själva... Så är det för ALLA som kör som underentreprenörer åt ett bolag. Vi tar alltid kontakt med markägaren innan vi kommer till deras skog...
Jag vet inte vilka som hugger åt dig, men du har bra kass koll på läget i allmänhet... ::)
Nåja!,,,, har du den inställningen att det är Sydved som ställer fram "mat på bordet" åt dig, och att du helst vill slippa se
privatskogsägarna som du kör åt så ska inte jag försöka "omvända" dig.
Sådan s-k-i-t, orkar jag inte dryfta efter ha sett hur det funkar under mina + 25 år inom det här med skog och virke.
Ett gott och uppskatta samarbeta har jag dock alltid haft med de maskinlag som huggit åt mig, men det är ju långtifrån alla privatskogsägare som har liknande erfarenhet i bagaget.
-
Det som irriterar mig är den ovilja som verkar finnas mot att förädla skogråvaran. Bara det att Danmark har fler möbelfabrikanter än Sverige manar till viss eftertanke.
Att däremot tro att vi skulle klara oss utan skogsindustrin är nog lite väl starkt.
Det är väl som med allting annat, om man brukar i stället för att missbruka så funkar det.
-
Nåja!,,,, har du den inställningen att det är Sydved som ställer fram "mat på bordet" åt dig, och att du helst vill slippa se
privatskogsägarna som du kör åt så ska inte jag försöka "omvända" dig.
Sådan s-k-i-t, orkar jag inte dryfta efter ha sett hur det funkar under mina + 25 år inom det här med skog och virke.
Fel uppfattning! Men jag gitter inte förklara för dig... :P ps. Att man jobbat länge inom en bransch innebär inte med automatik att man är bra på det man gör... Jag sa att jag vill få utföra mitt arbete efter de lagar som vi har att rätta oss efter. Försökte även förklara för dig att vi inte väljer markägare själva (vilket du oxå missuppfattade). Du är nog lite trög, men det kanske är medfött... Jag förlåter dig för det. ;)
-
Försökte även förklara för dig att vi inte väljer markägare själva (vilket du oxå missuppfattade). Du är nog lite trög, men det kanske är medfött...
Trög, där känner jag igen mig. Varför kan en entreprenör inte välja sina uppdragsgivare? Ingen vettig människa kan väl driva ett företag så?
-
Fel uppfattning! Men jag gitter inte förklara för dig... :P ps. Att man jobbat länge inom en bransch innebär inte med automatik att man är bra på det man gör... Jag sa att jag vill fåutföra mitt arbete efter de lagar som vi har att rätta oss efter. Försökte även förklara för dig att vi inte väljer markägare själva (vilket du oxå missuppfattade). Du är nog lite trög, men det kanske är medfött... Jag förlåter dig för det. ;)
Eftersom du undviker sakfrågan och hänger dig åt rena personangrepp så ska jag bemöta ditt skitsnack en sista ggn,,,,
Ja, jag förstår att du kör åt alla förekommande markägare inom Sydveds fångstområde, men dina favorituppdrag var väl åt "Stockholmare som varken syns ute på deras egen mark eller kan något om sin skog"?.
Ett högst märkligt förhållningssätt både mot Sydved och privatskogsägarna som du (upplysningsvis) faktiskt arbetar åt.
Dessutom vet ju de flesta skogskunniga, hur det brukar se ut på "utbors/okunniga skogsägares", skiften efter avverkning, oavsett lagar och miljöcertifikat, men det lämnar jag HELT utan vidare kommentarer eller hänvisning till just dig, Gräbban.
Avslutningsvis så verkar du däremot leva i någon fantasivärld att det uteslutande är "Sydved" och ingen annan som förser dig med jobb, men att tankekapaciteten inte räcker längre än 1 steg i råvarukedjan är förlåtet från min sida, och därför vill jag ge dig ett välmenat samt gott råd såhär i juletid,,,,
Slå dig inte på att jobba med logistik eller något serviceyrke i framtiden där du kanske måste "samarbeta", med folk varje dag.
Är ditt "kall i livet", att skala av skiften tillhörande "utbor" eller "miljonärer på Strandvägen", som enbart dumpat investeringskapital i skogen utan att kunna se skillnaden på en skogsbruksplan eller skördare?, så fortsätt med det!.
Där får du säkert köra i din ensamhet och bestämma allt efter ditt egna "miljöcertifierade" huvud i jakten på m3,,,änsålänge!
-
Trög, där känner jag igen mig. Varför kan en entreprenör inte välja sina uppdragsgivare? Ingen vettig människa kan väl driva ett företag så?
Det kallas för underentreprenad, och det funkar så på de större bolagen. Meningen är väl i princip att maskinägarna inte ska behöva "jaga" jobb själva, utan få uppdragen av sitt bolag och på så vis kunna köra mer effektivt.
Dessutom har vi ju alltid avsättning för vårt virke eftersom det har köpts av Sydved från markägaren, sedan utför vi huggningen efter deras kontrakt.
Vad gäller "Lumberjack", så tycker du ju bara att det är kul att missuppfatta och jäklas :P
Vad jag menade med att jag gillar utsocknes markägare, är för att där kan jag arbeta efter regelboken utan att dom prompt ska ha ner all skog vid skyddsvärda biotoper tex.
Jag förstår mycket väl vikten av att utföra ett fint och effektivt arbete, för att markägare och uppdragsgivare ska bli nöjda, och för att själv va nöjd med mitt jobb. Det är det som syns när vi lämnat platsen, som är vårt betyg. Och jag arbetar därefter.
Mitt arbete innefattar även logistik och samarbete, mitt förnuft är mycket gott, mitt yrkeskunnande väl tilltaget. Och vad jag har försökt säga genom hela diskussionen är att jag inte alls "skalar av skogsskiften" för folk som inte begriper bättre.
Du är okunnig och läser inte vad jag skriver utan tolkar efter ditt eget klena förstånd.
Om folk har gjort dåliga arbeten i din skog, så har jag nu förstått varför... ::)
Vi får väldigt sällan klagomål på våra jobb, utan istället markägare som vill att vi ska återkomma vid nya avverkningar. Men VI har INGET att säga till om, när markägaren vill skövla sin egen skog för att tjäna pengar. Vi får inte mer betalt ju mer skog vi hugger på ett skifte!
Det är ju DET jag vill säga!
-
Vet inte om jag törs ha några synpunkter här, med risk för för att bli kallad det ena och det andra.
Ähh, skiter i det.
Hoppas du klarar av att inte ta detta personligt Gräbban, då jag inte har en aning om hur du sköter ditt i skogen kan jag ju inte kritisera dig heller utan detta gäller sånt jag vet och sett med egna ögon riktigt ofta.
Frånsnitslade biotoper, surdråg, mossar/myrar, sjökanter får titt som tätt påhälsning av skördaren.
Utan markägarens goda minne, endast på skördarens eget bevåg, högstubbar lämnas inte alls i den utsträckning som var stämplat, utan markägarens goda minne.
Att endast skylla på markägare håller inte.
Förklaringen man får av skördaren är ju givetvis att man vill få så mycket m3 när man ändå är där, klart att förtjänsten blir större med mycket m3 på få platser än lite m3 på en massa småavverkningar.
Allt enligt skördarförarna själva.
Det går bra att ha synpunkter. Nej, jag skyller inte enbart på markägarne. Men för vår del (kan ju inte yttra mig om andra) Så är det markägaren eller inköparen, som talar om för oss hur det ska bli hugget. Och givetvis måste vi göra markägaren till viljes, oavsett om det strider mot skogsbrukslagen och/eller sunt förnuft.
Det är egentligen bara det jag ville få fram.
Själva är vi tacksamma om vi slipper köra ut i blötmarker där vi förutom att vi lämnar hemska spår dessutom riskerar att köra fast. När vi gjort det har hela vinsten på en huggning gått om intet...
Jag kan ju bara svara på vad vi gör, på det företag som jag jobbar på. Och på de jag har jobbat på. En markerad gräns är helig. Träd uppmärkta som högstubbeobjekt huggs aldrig ner. Dåliga yrkesutövare finns överallt, dom kommer man aldrig undan. Men jag personligen föredrar antingen att markägaren intresserar sig för sin skog, märker ut vad som ska sparas eller för en dialog med mig som förare så att jag vet vad som ska göras, eller ( om alternativet är den vanligaste markägarsorten här i krokarna, den som vill att allt ska bort och tycker att högstubbar är ett otyg :P) att markägaren lämnar alla sådana beslut åt mig som förare. Då kan jag visa hänsyn, där detta bör göras och skapa ett vackert hygge! :)
Jag är inte nöjd när jag åker ifrån ett hygge där allt tagits ner, trots att jag velat spara både grova löv högstubbar, dungar vid kärr osv. Men om jag inte får bestämma hur det ska göras, så kan jag bara skylla på markägaren när det ser för djävligt ut.
Har jag förklarat så ni som läser begriper?
Den här diskussionen får väl snart va avslutad.
-
Och givetvis måste vi göra markägaren till viljes, oavsett om det strider mot skogsbrukslagen och/eller sunt förnuft.
Får man det?
-
Personligen skulle jag hellre slita med en motorsåg tillsammans med ett gäng andra huggare än sitta ensam i en skördare dagarna i ända, men jag är väl lite konstig antar jag... :)
Det är ingen nämnvärd slillnad, vad den sociala biten anbelangar.
Såvida man inte snackar om huggarlag utkommenderade av AMS, där tempot är lite laidback, om man säger.
När jag jobbade manuellt åt ett bolag på 80-talet, var det inte mycket snack huggarna emellan som hanns med.
Jag högg på rent ackord också, så att traska lång väg till kojan för att käka var det inte tal om, det blev några mackor och fika på en stubbe mol allena.
Klart, om det inte var för långt till de andra så kunde man snacka en stund, men vi körde så hårt som möjligt och gjorde kortare dagar istället.
Jag skulle mycket hellre sitta i en skördare än att slita med genomsura kläder och stövlar, inte så romantiskt i verkligheten.
-
Får man det?
Ja, det får man... Vi måste göra markägaren till viljes. Strider han mot lagen, så är det han som blir åtalad vid en eventuell koll av skogsvårdsstyrelsen.
Det tråkiga är, att alla som ser det vi huggt inte kan veta att markägaren velat ha det så, utan maskinlaget får dåligt rykte för att skövla skog!
Och det kommer man aldrig ifrån. Därav hela min diskussion. Därav min längtan efter markägare som låter mig bestämma! ;)
Äntligen!
Fått sagt prexis vad jag hela tiden velat få fram! :-[
-
Det är ingen nämnvärd slillnad, vad den sociala biten anbelangar.
Såvida man inte snackar om huggarlag utkommenderade av AMS, där tempot är lite laidback, om man säger.
När jag jobbade manuellt åt ett bolag på 80-talet, var det inte mycket snack huggarna emellan som hanns med.
Jag högg på rent ackord också, så att traska lång väg till kojan för att käka var det inte tal om, det blev några mackor och fika på en stubbe mol allena.
Klart, om det inte var för långt till de andra så kunde man snacka en stund, men vi körde så hårt som möjligt och gjorde kortare dagar istället.
Jag skulle mycket hellre sitta i en skördare än att slita med genomsura kläder och stövlar, inte så romantiskt i verkligheten.
Skönt med människor som inte bara romantiserar utan vet vad det handlar om oxå!
Tack! ;)
-
Efter att läst genom veckans svar på denna tråd roade jag mig med att rådfråga nätet hur det var ställ med frågan om kalhuggen och klimatet.
Med tanke på svaren behöver jag inte skämmas över att ha ställt frågan. Googla kalhyggen, se och lär.
Blev överraskad på en träff:
"Skogsstyrelsen har stoppat en skogsägare som vill slippa kalhyggen i byn Norrbäck utanför Lycksele. Beslutet är överklagat och skogsnäringen kommer att följa rättsprocessen med stort intresse."
Rättsligt dock lever vi i upp och nedvända världen. Här förs förespråkare för kalhyggesfri avverkning inför skranket. Det är en fördel att ha sinne för galghumor.
Jag vill inte göra någon besvliken men jag tar inte titlen romantiker som förolämpning, tvärtom.
Att använda begreppet raomantiker har sina risker. Motsatsen - realisten - är ju ett borgerligt ideal. Hej på dej "borgarbracka" var du nu befinner dig.
borgerligt ideal
-
Det är ingen nämnvärd slillnad, vad den sociala biten anbelangar.
Såvida man inte snackar om huggarlag utkommenderade av AMS, där tempot är lite laidback, om man säger.
När jag jobbade manuellt åt ett bolag på 80-talet, var det inte mycket snack huggarna emellan som hanns med.
Jag högg på rent ackord också, så att traska lång väg till kojan för att käka var det inte tal om, det blev några mackor och fika på en stubbe mol allena.
Klart, om det inte var för långt till de andra så kunde man snacka en stund, men vi körde så hårt som möjligt och gjorde kortare dagar istället.
Jag skulle mycket hellre sitta i en skördare än att slita med genomsura kläder och stövlar, inte så romantiskt i verkligheten.
Nä, tar man sig inte tid med ordentliga raster, och har pressen att hugga precis så mycket som man bara orkar med, så är knappast huggarjobbet något att stå efter heller. Det har väl tyvärr alltid varit sådär att jobba i skogen. Alla, vare sig man har jobbat med yxa och ståckså, eller motorsåg, eller med moderna skogsmaskiner, har varit tvugna att jobba skiten ur sig. Det är väl tradition i svenskt skogsbruk att det ska vara så.
-
Man blir bara trött på dessa bärplockare som vill styra och ställa med andras tillgångar.
På de flesta håll skulle dom inte ens få knalla omkring i skogen utan vidare, här vill vissa ta över bestämmanderätten utan att göra ett handtag eller lägga ut en krona.
Man kan inte jämföra kalhyggen i tropikerna och kring medelhavet med våra förhållanden.
Där har det lett till jorderosion och ökenbildning, och huggs regnskogen bort så försvinner en viktig syrgasproducent förutom alla organismer.
Sverige var mycket skogfattigare på 17-1800-talet än idag, det som många nu kallar naturskogar har varit betesmarker för inte länge sen.
Det ändrar sig hela tiden i skogen, det finns inget statiskt tillstånd.
Och att det skulle vara lönsammare med Hegners modell tror bara någa få på, bara avverkningen ger stora skador på den kvarvarande skogen, det fungerar knappast alls för tall som är pionjärträdslag osv.
Men det tilltalar säkert såna som vill att allt ska se ungefär likadant ut jämt.
Därför har man för husfridens skull börjat testa metoden runt tätbefolkade områden, men man räknar också med att behöva ge ett skötselbidrag för att kompensera det lägre utbytet.
-
Hey!
Det er jo tydeligt hvad som er galt ,alle forsvare deres ,lige fra at store skogs masiner er miljøvenlige ,men en motor på 400-600 heste gør forurening ,så kan man kalde det miljø alt det man vil ,men det er svært ,hele verden er et industri samfund hvor forbrug er generatoren ,der holder det hele igang .
der har været skog i verden i mange tusinde år ,der har været skog brænde ,storm men det har passet sig selv ,det forsile brændstof vi bruger i dag er jo også noget som er lagret fra tusinder år tilbage ,men problemet er vel bare at vi forbruger det for hurtigt.
Men det som er forbandet ,er at de store syndere peger på de mindre ,det ender jo næsten altid ved den enkelts borger ,og hans ved kamin ,alt imens fly ,biler,skibsfart, som virkeligt forbruger i stor stil ,men den varme kratoffel vil ingen jo gå igang med ,til eks ,et draken kampfly ,om den går ret up ,forbruger 2500 liter brændstof på 20 minutter,og tænk hvor mange fly der bringer folk rundt døgnet rundt.
Så vi kan mene og råbe op hvad vi vil ,det spil er noget kapitalen bestemmer ,men om man vendte blikket mod de store synderer ,og ikke mod vedkaminen, så kunne det ,måske trækkes en bid i det rigtíge retning
Salv ekologisk mad ,bliver fragtet rundt ,fra den ene ende af landet til den anden noget den halve jord rundt ,og de fleste steder med 200 hk traktore til at dyrke markerne ,det er jo også begrænset hvad ekologi der er i det.
Tænd for lyskæderne ,start billen och kør til storstden och køb in
God Jul
-
Markanvändningsskatt relaterad till graden av exploiatering.
Den fullödiga naturen med komplett fauna ses som normen och skatten blir i proportion till hur degraderad marken är i relation till normen.
-
Som markägare är det en själklarhet att man måste prata med maskinförare och vara tydlig med hur man vill ha det huggt. Det går ju inte att sätta tillbaka nedkapade träd särskilt bra...
Sedan är ju ett problem just att maskinerna är så stora och dyra. De måste gå och gå. Och inte hålla på och flyttas hela tiden. Annars blir det för dyrt. Enda (nästan) lösningen är kalhuggning. Men kalhuggning kan vara mer eller mindre kal. Om man säger så... Det går utmärkt att hugga samma skifte så att det ser trevligt ut efteråt, eller så att man blir gråtfärdig. Men maskinförare och markägare måste vara på samma linje från början.
Sedan kan man ju hoppas på teknikutvecklingen. Det är snart ingen självklarhet att det skall sitta förare i alla maskinerna som går i skogen. Det kan räcka med att någon kör runt och tankar dem ibland och byter lite grejer. Och flyttar dem. Sedan sitter det folk på kontor och kör dem över satelit. IR-kamera och annat bra som gör att man kan köra dygnet om. Och maskinerna arbetar delvis autonomt. En sådan lösning kan också innebära att man kan skala ner maskinerna med påföljd att de stora kalhyggena inte blir lika nödvändiga. Man kan iaf hoppas...
Sedan blir ju biomassa allt mer intressant, på bekostnad av timmer. Med ökade kvävenedsläpp, ökad nederbörd, längre växtsäsong och ask- och koldioxidgödning av skogen så kan det innebära ett uppsving för intensivodlad energiskog. Som blir pellets eller flis. Med ganska enkla skördare, typ uppskalade gräsklippare, med uppsamlare. Som kan arbeta helt autonomt.
Och kemiskt bunden solenergi är ju himla bra, eller hur?
Och kontinuitetsskog är ekonomiskt intressant om man bara har de rätta maskinerna. Svårslaget att slippa markberedning och plantering och dessutom ha växande biomassa hela tiden.
A
-
För att återgå till ämnet efter en intressant lektion i skördarförares arbete mm.
Jag försöker tänka några steg längre, tycker det är mycket kortsiktigt att förbjuda kalhyggen, fast jag nog själv tycker att dom inte är speciellt vackra när dom är över 4-10ha stora, tror ju nog att en välskött blandskog är det bästa- för alla. Men då skulle man också kunna komma in på stockholmarna.
Vad jag ville få fram efter en viss introduktion, är tanken hur skogen och miljön skulle påverkas om man skulle dra ner på mängden reklam från möbel- och elektronikjättar, med flera, med 75%. Och om dessutom tidningen skulle bli lite tunnare, kanske inte heller hela mittuppslaget behöver prydas av en nerknarkad Britney eller nåt annat.
När jag änd är på gång så vill jag ju också tro att samtidigt som handel för oss framåt så är det konsumtion som drar oss mot branten till helvetet. Lös den ekvationen nån!!?
-
Massaveden blir troligen allt mindre betydelsefull ut skognäringssynpunkt framöver, åtminstone i våra trakter.
Det är ett ständigt gnäll från industrin att veden är för dyr, ändå har producentpriserna halkat efter under decennier, det enda som någorlunda räddat situationen är att det blivit billigare avverkningar.
Men de stora besparingarna är nog redan gjorda där.
Det blir säkert mest snabbväxande träd från subtropiska områden som alltmer tar över som pappersråvara, medan veden i norr alltmer används till bioenergi.
Om man nu inte får/kan använda kol, olja och uran, så blir det nästan nödvändigt.
Solenergiutvinning i norr är rätt utsiktslöst, och vindkraft för osäkert och dyrt.
-
Citat DN:s nätupplaga
"Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden"
Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik.
Det jäser i det akademiska träsket. Nu har det gått så längt att en samling forskar går till angrepp mot svenska skogspolitik.
Sent skall syndaren vakna-
-
Citat DN:s nätupplaga
"Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden"
Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik.
Det jäser i det akademiska träsket. Nu har det gått så längt att en samling forskar går till angrepp mot svenska skogspolitik.
Sent skall syndaren vakna-
Gått långt och gått långt... Att 14 forskare inte gillar svensk skogspolitik är inte vare sig förvånande eller dramatiskt. Politiker har ansvaret att försöka sammanväga motstående intressen, vilket de också gör med större eller mindre framgång.
Under en tid har det varit stort fokus på bevarande av enskilda arter i Sverige. Det har investerats mycket forskningsresurser och forskar prestige i artbevarande. Så fort någon ifrågasätter artbevarandedoktrinen blir det ett våldsamt motanfall från Artdatabanken, centrum för biologisk mångfald eller vad de för tillfället heter.
Huruvida arterna är hotade i ett större perspektiv är enligt den doktrinen i stort sett ointressant. Det finns även forskare som, inte utan grund, frågar sig om det moderna skogsbruket (1900-talet) har gjort att någon enda art försvunnit. Att ens ställa frågan ses av många politiskt korrekta forskare som att svära i kyrkan.
Nu flyttas fokus en aning mot att nyttja skogen för att ersätta produkter och energi från fossila källor. Några dramatiska förändringar av skogspolitiken är det inte frågan om. En mycket stor del av den svenska skogen förvandlades till en "odlingsyta" för många hundra år sedan, så det är knappast något nytt.
-
Klimatförändringen är nog det största hotet mot många arter, speciellt de trögrörliga och de med "smalt födosök".
Många naturreservat riskerar att bli obeboeliga för de arter som reservaten skulle skydda.
-
Vänta bara tills oljan sinar, då åker nog reservaten ut genom skorstenarna.
-
Till herr Skräplund
Det låter som om du själv siktar på att ta samma vägen
Tror du på den apokalyptiska västerländska guden månne?
-
Du gillar tydligen inte mitt svar.
Kanske en aning kryptiskt. Men jag tycker bara att du är lite benägen att extrapolera "den besta av alla världar in i apokalypsen"
Konkret är det inte så att de är de artrika ekologiska systemen som har störst förutsättningar att hitta vägar att äverleva
stora miljöförändringar. Du borde allså mer orra dig för plantager, exempelvis gran. Speciellt då man nu planerar för att lansera nya
helt oprövade sorter i stor skala.
Detta är en inbjudan till dans, no spinning