Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: anne-li skrivet 12 nov-21 kl 11:40
-
Du kan hitta ätbara och nyttiga spännande växter i din närhet även i stan!
Jag har plockat Löparfetblad som går att sälja till restauranger (kan även odlas som en flerårig grönsak)
Stjärnssunds Trädgård Permakultur odlar och säljer många av dessa spännande ätbara grönsaker men det går också att hitta i naturen
omkring dig!
Ta hem de du tycker är välsmakande och odla dom i grönsakslandet!
Här är en länk: https://vaxamedvilt.se/vilda-atbara-vaxter-i-stan/
-
Bra tips!
Men det gäller kanske att ha koll?
T e x när det gäller strandkål. Ätlig. Kan hittas längst väst- ostkusten, t o m Uppland.
MEN på den sträckan är den fridlyst i Blekinge och på Gotland.
Apropå denna kålsort - ifall du ätit den, hur smakar den?
Finns frö att köpa, har funderat. Den är sk flerårig - fördelaktig för bekvämlighetsodling. Förutsatt att man får den att växa!? den vill visst ha en jord med inslag av grus, kanske även tång.
-
Jag tycker också att det är spännande att prova nytt och annat än det vanliga!
Älskar att botanisera: Har många fine naturupplevelser och nya smakar!
Var nyfiken och testa det du ser (endast få vilda markväxter är giftiga)!
Ja det är nödvändigt att många strandängar är fridlysta!
Löparfetblad är krispig och den är god som sallad alltså rå : Krispig en aning not mot rasp-frö.
Har du smakat rapsfrö?
De frö går att använde istället för dyre importerat nötter: I pesto-när du bakar-i sallad-gröt-som fågelfrö!
Strandkål är som mild broccoli!
Tång kan användes dock skal det vara torrt och helst fri från salt!
Använder själv med flera fördelar : Ängshö eller ängsgräs!
Kan du se en en köksträdgård med inslag av vilda ätbara växter? (att kombinera det vilda med odlat)!
Det går exempelvis också att använda kärleksört som sallad hela växten men denna är en aning besk/pepprig!
Har du testat havtorns bär?
-
Jag plockar och äter massor av vilda växter och brukar också låta dem växa på min gård om de vill. Det är inga problem att vara självförsörjande på bladgrönt om man drygar ut med nässla, maskros och andra arter. Noterade för en stund sedan att röllekan är jättefin just nu. Så ut och plocka!
Det man bör tänka på i stan är att undvika att plocka vid trafikerade vägar. Dessutom kan man inte nog understryka att det faktiskt finns växter som man inte bör äta. Många ätliga växter har artfränder som kan vara giftiga. Man ska ha koll!
Strandkål är väldigt gott men som sagt, kolla att den inte är fridlyst. Den är däremot svår att odla eftersom den gärna vill växa på soliga stränder direkt i sand mellan stora stenar. Fröna gillar inte att förvaras och grobarheten hos köpta frön är nog inte särskilt hög. Jag skulle köpa och så tidig i höst i så fall för att få så färska frön som möjligt.
-
Här är en lista over de vilda växter som anses att vara giftiga här i Sverige för djur!
https://www.sva.se/amnesomraden/giftiga-vaxter-a-o/ (https://www.sva.se/amnesomraden/giftiga-vaxter-a-o/)
och här är information om giftiga växter för vi människor:
https://giftinformation.se/mycket-giftiga-vaxter/ (https://giftinformation.se/mycket-giftiga-vaxter/)
-
Din lista räknar upp växter som kan vara farliga för betande djur. Det behöver inte vara samma växter som är farliga för människor. Eller tvärtom, växter som djur äter kan vara farliga för människor. Då är det bättre att lära sig vilka växter som är lämpliga att äta.
Det finns massor av hemsidor med sådant men man behöver förstås lära sig hur de ser ut innan man plockar. Skogsskafferiet är bra:
https://www.skogsskafferiet.se/ (https://www.skogsskafferiet.se/)
-
Din lista räknar upp växter som kan vara farliga för betande djur. Det behöver inte vara samma växter som är farliga för människor. Eller tvärtom, växter som djur äter kan vara farliga för människor. Då är det bättre att lära sig vilka växter som är lämpliga att äta.
Det finns massor av hemsidor med sådant men man behöver förstås lära sig hur de ser ut innan man plockar. Skogsskafferiet är bra:
https://www.skogsskafferiet.se/ (https://www.skogsskafferiet.se/)
Skogsskafferiet är också bra!
-
Angående Röllekan eller Röllika i Skåne använder man växtens blommor och blad!
Här är också en del intressant information: https://www.minskog-kundtidning.fi/nyheter/fran-skogen-direkt-pa-tallriken.html (https://www.minskog-kundtidning.fi/nyheter/fran-skogen-direkt-pa-tallriken.html)
-
Strandkål ... Den är däremot svår att odla eftersom den gärna vill växa på soliga stränder direkt i sand mellan stora stenar. Fröna gillar inte att förvaras och grobarheten hos köpta frön är nog inte särskilt hög. Jag skulle köpa och så tidig i höst i så fall för att få så färska frön som möjligt.
Tack för infon! Jag bor inte vid en kust och har tvärtomjord till vad strandkålen trivs i. Hade tänkt göra en pallkrage special för kålen, men inser nu att det kan vara en större utmaning än vad jag trodde.
Det står ofta att strandkålen växer i sand, där det ingår grus, - men vad för slags sand? havssand? vanlig gul sand? eller en blandning?
-
Den verkar faktiskt inte vara så kinkig trots allt, man odlade den tydligen till mat förr i tiden.
https://www.grobar.se/Vaxtdatabas/64/Strandkal (https://www.grobar.se/Vaxtdatabas/64/Strandkal)
-
Tack för infon! Jag bor inte vid en kust och har tvärtomjord till vad strandkålen trivs i. Hade tänkt göra en pallkrage special för kålen, men inser nu att det kan vara en större utmaning än vad jag trodde.
Det står ofta att strandkålen växer i sand, där det ingår grus, - men vad för slags sand? havssand? vanlig gul sand? eller en blandning?
Jag skulle välja sand som du hämtar vid en strand även några större och små sten än de som finns i grus för ett optimal läge lik stranden!
-
Den verkar faktiskt inte vara så kinkig trots allt, man odlade den tydligen till mat förr i tiden.
https://www.grobar.se/Vaxtdatabas/64/Strandkal (https://www.grobar.se/Vaxtdatabas/64/Strandkal)
Nej inte alls!
Och det är spännande att hitta de olika ätbara växter!
Länken ger bra information om just Strandkål: Hittar ni flera är de välkommen i denna tråd!
-
Tack för infon! Jag bor inte vid en kust och har tvärtomjord till vad strandkålen trivs i. Hade tänkt göra en pallkrage special för kålen, men inser nu att det kan vara en större utmaning än vad jag trodde.
Det står ofta att strandkålen växer i sand, där det ingår grus, - men vad för slags sand? havssand? vanlig gul sand? eller en blandning?
Här är också bra information: https://odlaatbart.se/gronsak/odla-strandkal/
-
Ja, jag brukar plocka målla på stranden, den är, åtminstone där jag bor, inte alls besk och har en fin lätt sälta, fungerar som den är.
Det finns massor med örter, jag vet gammelfolk här i trakten brukade odla ängssyra att ha som tillbehör till maten, detta verkar idag bortglömt.
Många arter av salix har ätliga skott på våren, samma med gran (men man måste naturligtvis fråga markägaren först innan man börjar skövla alla granar i området, plocka inte toppskotten på plantorna).
Stensöta (ormbunkarna, litet missvisande namn egentligen då denna inte alls är släkt med syraväxterna) är ju ett naturligt godis som smakar lakrits om man gräver fram rötterna (som vanligt tar man bara det man behöver för eget bruk och man skövlar inte hela plantan). (Kolla dock att det är den först, några ormbunksväxter är giftiga enligt modern lära (även om de har medicinsk användning hos många naturfolk, bland annat mot inälvsparasiter), men denna är lätt att känna igen).
Hundkäx, strätta, mm går faktiskt att äta även om det verkar råda delade meningar om huruvida de är smakliga.
(givet då att man känner igen giftiga arter som sprängört, odört, jättebjörnfloka, mm är man osäker, låt bli alla flockblommiga växter! Även om de flesta är ofarliga så finns det ett par arter som är dödliga i familjen, ät aldrig rötter som flyter runt i vattnet, dessa är som regel sprängört som skickar iväg övervintrade rotknölar till nya platser, eller odört som spolats fram, båda dessa är dödligt giftiga, ät aldrig flockblommiga växter som växer nära vatten eller på dyiga sumpmarker om man inte garanterat vet vad det är, dessa tillhör nästan alltid någon av de giftiga arterna, de som växer i torra diken eller på gamla åkrar eller efter havsstränderna kan däremot ofta (men inte alltid) vara ätliga såtillvida det inte rör sig om jättebjörnfloka som spridit sig, denna är dock inte så giftig som ryktet säger, men man bör undvika att röra den då den kan ge otrevliga allergiska reaktioner hos många, den är dessutom gifitg att äta vad jag vet.). Strätta är släkt med en del kryddväxter vi använder i köket och kännetecknas av en röd stam utan fläckar, den är ofarlig men betecknas inte som ätlig. Hundkex har helgrön spaltad stam, utan färger eller märken och har helvita blommor samt blir inte lika hög, den växer inte på våt dybotten, en annan växt som vagt påminner om den är den av människan införda kirskålen om den gått i blom, men denna är fullt ätligt och går bra att göra soppa på ibland följer den med gammal jord från åkerkanter och trädgårdar, tyvärr ett otyg som är svår att bli av med, men finns den redan där kan man ju lika gärna äta den den är som sagt inte giftig för oss eller för våra husdjur, men får och kossor brukar inte tycka om lukten av den så de lämnar den ofta kvar av det skälet).
Om någon fäller träd i närheten kan man passa på att ta litet innerbark (alltså det vita under barken, inte själva barken, den åt man inte) av furu eller gran och göra samiskt barkbröd om man vill prova, barkbröd var dock i grunden ett rågbröd men man tillsatte litet innerbast för att få till en messmörsliknande sötma till brödet, dock kan det bli beskt om man använder för mycket.
(Ta bara bark från träd som skall fällas eller redan är fällda)
-
Strandkål växer precis vid vattnet, alltså torde sandstrandssand vara det bästa. Hos mig växer den på stranden mellan ganska stora stenar, precis i strandkanten. Den blir överspolad varje gång det går lite sjö och den gillar alltså att få en salt dusch nu och då. Den vill inte stå i skugga. Jag har testat så köpefrön och med att samla frön och så direkt från mina vilda plantor men än så länge har det inte gått särskilt bra.
Mållor är gott. Jag plockar också målla på stranden. Och om den växer i mina land får den stå kvar tills jag äter upp den. Testa att slänga några svinmålla-stjälkar ovanpå potatiskoket i precis slutet. Det blir gott tillbehör. Stjälken är träig men bladen smakar bra.
-
Det var intressant att läsa ditt inlägg Vargtand!
Här är enkla recept på ät ditt ogräs till de som vill testa!
https://kurera.se/at-ditt-ogras-har-ar-nagra-goda-recept/
-
Man kan blanda kirskål och nässlor till soppa (bäst är så klart, likt nässlorna att man tar fina blad innan de slagit ut fullt och hunnit bli fibriga), personligen kokar jag soppa med mjölk och buljong om man har, men jag har sett några gamla brittiska recept där man använder vatten och mer får som en stuvning av nässlor.
Vassrötter är ju en annan gammal klassiker, man kan också äta en liten bit av den nedersa delen av stammen på kolvass.
Både bladvass (säv) och kol vass är ätliga.
(Näckrosor är giftiga även om man använde dem till nödföda förr, man måste dock koka roten först men aptitligt är det inte, vit näckros skulle jag avråda från att äta (man bör inte skövla rötterna på vit näckros då rotspetsen med skotten övervintrar till nästa år), missne är också giftig och man bör inte äta den över huvud taget, även de röda bären är giftiga) Näckrosor har haft viss betydelse inom naturmedicin förr i tiden.
-
Islands lav beredes genom att man först kokar den med ungefär hälften lövträ aska och vatten, kokar man laven som den är bildas ett slags gelatin som är ätligt, vill man göra det blötlägger man den först i ett dygn, dock smakar laven beskt av garvämnen obehandlad om man äter den rakt av som den är. (Jag vill här inte ta med kurer som innefattar saker som man inte kan framställa själv från vad man hittar i skogen och som kan brytas ned igen av moder natur).
-
Näckrosor: En del är tyvärr giftiga och men vissa går att använde!
-
Där finns också en del ätligt på träd och buskar:
Alm där kan du använde almfrö till sallad och bokollon som vi har gott om här i Skåne kan användas rå eller rostade (rik på olja och protein)!
Och bär exempelvis: Hönsbär-bär från kornell-aronia-havtorn-odon-hagtorn-berberis-oxelbär-slån-oxbär
finns säkert flera som är värd att nämna här i denna tråd!
-
Här kan du läsa om Islands lav ( men där finns många arter av lav här i Sverige)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Islandslav (https://sv.wikipedia.org/wiki/Islandslav)
läggar till en länk: https://www.natursidan.se/nyheter/var-guide-till-lavar-luftens-kvalitetsmatare/ (https://www.natursidan.se/nyheter/var-guide-till-lavar-luftens-kvalitetsmatare/)
-
Ja, vit näckros är giftig.
Hönsbär kan man göra vin av, det var populärt på 70-80 talet, det går dock åt minst en halv säck...
(Jag fick givet inte dricka vin när jag var liten, men farsan sade att det var helt ok. litet syrlig, fruktig smak).
Maskros blommor använder fransmännen ibland, vet en släkting testade på 80 talet att göra maskrosvin, det fungerar men man behöver en hel säck med bara det gula frötet från blommorna...
(Blad har kanske redan någon här nämnt att de går att äta i sallader och annat, det går faktiskt att köpa maskrosfrön i Frankrike, undrar hur bra det skulle sälja här...)
Pors är ju klassiska krydda om man dricker starksprit eller vill göra litet beskare öl, dock inte ätlig i egentlig mening. Jag dricker inte sprit längre (i allafall inte hemma, man må ju ha någon att dela den med i så fall om det skall vara vett och mening med det :) ) men vill minnas att det var gott till midsommar sillen.
Enbär verkar bortglömt idag verkar det som, men det är ju en fin krydda i grytor med viltkött, tex. De ger en god accent tycker jag, de blå mogna har rikast smak även om man får ha i ett par extra, helt klart bäst är de som växter i utkanten av norrländska myrar. Man behöver inte så många, överdoserar man enbär kan det bli beskt i stället. De gå bra att torka.
Det finns faktiskt tryffel långt upp i Norrland man ser den bara inte då den lever helt under jorden, tyvärr är den gula tjockhudiga giftig men den luktar gott även om man inte kan äta den. :)
Vattenklöver betecknas som oätlig men den fungerar i folkmedicin som ett milt laxermedel man kan använda bladen som kosttillskott om man behöver sätta fart på systemet, bladen går att torka.
Definitivt Bättre än tveksamma kurer som marmelad på potatisfrukter och liknande... I liten mängd skall det dock vara ok för en i övrigt frisk person vad jag hört. Men vattenklöver skall vara ok att använda. Växter som tillhör kalla familjerna bör man som sagt inte äta även om det förr fanns metoder att rena missnestammar till mjöl, den är dock som sagt giftig obehandlad, inklusive bären.
ormbär är giftiga, de går således ej att äta om man dyker på dem vid sjöstranden Känns igen på att de har fyra spetsiga blad på en rak stam med bäret i mitten, man dör kanske inte av dem men man kan nog bli rätt magsjuk om man äter dem. Tibast är också en giftig växt man bör lära sig innan man börjar prova olika bär, annars är det mesta med ett fåtal fler undantag i allafall harmlöst, jag skulle nog våga påstå att minst 98% av alla växter och svampar är harmlösa att prova, men tyvärr finns det ett fåtal arter bland undantagen som kan vara dödliga eller i allafall göra att man blir ordentligt sjuk, dessa bör man lära sig ordentligt innan man börjar att laborera. Resterande oätliga saker är väl mer sådant som tex gräs, björklöv, granbarr, mm som av lättbegripliga skäl inte betecknas såsom ätliga men går bra att experimentera med, tex som krydda, koka te, mm.
Odon som växter på myrar är däremot fullt ätliga även om de av någon anledning har rykte om sig att vara giftiga, de är dock en nära släkting till blåbär om man tycker om dem så är de goda att äta på plats.
-
Maskrosvin har jag gjort många gånger. Det är inte alls svårt och man kommer långt med 2 liter blommor (det gula).
-
Om syftet med tråden är att tipsa om ätliga vilda växter skulle det vara bra med lite struktur. Det är lite svårt att hänga med i inläggen här. Eller vill ni hellre att vi skriver om giftiga växter? Jag tänker att det är som med svamp, om man lär sig vilka man kan plocka och äta kan man strunta i alla andra.
Jättelånga inlägg utan stycke-indelning gör att man minns namnen på växterna men inte vad de rekommenderas till. Skriv hellre flera korta inlägg! Tycker jag. ;)
-
Maskrosvin har jag gjort många gånger. Det är inte alls svårt och man kommer långt med 2 liter blommor (det gula).
Maskrosvin är en riktig höjdare. Jag har gjort det flera gånger. Blommorna är lite knepiga att rensa - allt det gröna skall bort - men det finns väl knep. Jag rensar i några omgångar och lägger /löst packat) i byttor i frysen. Ingen jag bjudit på detta vin har någonsin grinat illa.
-
Maskrosvin har jag gjort många gånger. Det är inte alls svårt och man kommer långt med 2 liter blommor (det gula).
Maskrosvin är en riktig höjdare. Jag har gjort det flera gånger. Blommorna är lite knepiga att rensa - allt det gröna skall bort - men det finns väl knep. Jag rensar i några omgångar och lägger /löst packat) i byttor i frysen. Ingen jag bjudit på detta vin har någonsin grinat illa.
Det har jag inte testat maskrosvin men däremot pesto av maskrosblad och rostade bokollon och det var gott och nyttigt!
-
I kökslandet kan du odla Söt-lupin och Grå-ärt samt Åkerböna som ersättning för kött och även soja!
Ätbara odlat växter tillsammans med vilda ätbara växter och du får även vackra blommor!
Här är information om Söt-lupin: https://www.axfoundation.se/projekt/sotlupin (https://www.axfoundation.se/projekt/sotlupin)
-
Angående sötlupin hittar jag inte mycket mer information än att de går odla i svenskt klimat. Sverige är ett avlångt land och jag väntar nog några år innan jag försöker mig på dessa. Tydligen kallas de även blålupin.
Jag är inte på något sätt vegetarian, men har inget emot att äta vegetariska rätter.
Som komplement eller i stället för ärtor kan jag tänka mig att odla andra kvävesamlande växter, men det gäller att de hinner bli färdiga för skörd här. I år blev inga ärter färdiga hos oss. Visserligen blev den sådden aningen sen, inte förrän första veckan i juli. Men man tycker att det borde räcka till.
-
Angående sötlupin hittar jag inte mycket mer information än att de går odla i svenskt klimat. Sverige är ett avlångt land och jag väntar nog några år innan jag försöker mig på dessa. Tydligen kallas de även blålupin.
Jag är inte på något sätt vegetarian, men har inget emot att äta vegetariska rätter.
Som komplement eller i stället för ärtor kan jag tänka mig att odla andra kvävesamlande växter, men det gäller att de hinner bli färdiga för skörd här. I år blev inga ärter färdiga hos oss. Visserligen blev den sådden aningen sen, inte förrän första veckan i juli. Men man tycker att det borde räcka till.
Men det är väl rejält off-topic i 'Vilda ätbara växter'?
Själv plockade jag en näve enbär i skymningen och hoppades få tips om annat att ta tillvara i mitten av november.
-
Ja. du har rätt. Det tänkte jag inte på när jag följde på i inlägget av anne-li.
-
Ja. du har rätt. Det tänkte jag inte på när jag följde på i inlägget av anne-li.
Nä, det är mänskligt att fela
-
Jag kan inte så mycket om det söderöver, men häruppe kan man ju skörda barkmjöl hela året när någon skall avverka, lav kan man ibland gräva fram om man vet var den brukar finnas.
Tång har jag ofta funderat över om inte många arter borde vara ätliga, jag lever i allafall ännu (men det finns bara typ två arter här så det är inte så mycket som kan förväxlas) smaken är dock helt ok tycker jag annars... ;D
Men jag har ingen aning om eventuella nackdelar med att äta tång.
Tushlav går att äta på liknande vis som islandslav om man kan hitta mycket av den, den innehåller inte lavsyra (i allafall inte så att det påverkar smaken), så denna behöver man inte laka ur dock behöver den något längre koktid.
Även manlav skall gå att äta men jag har aldrig provat, kanske om man kokar den först.
-
Men det är väl rejält off-topic i 'Vilda ätbara växter'?
Men det var ju TS själv som spårade ur sin egen tråd! Rubriken på tråden var lockande och intressant och jag skulle kunna ha en del att bidra med men jag förstår ärligt talat inte syftet. Ska vi försöka hålla oss till "vilda ätbara växter" och tipsa om det eller vad är tanken?
Enbär är lite pilliga att plocka men goda att ha i grytor och annat om man vill ha lite vilt stuk. De är lätta att torka och anses vara urindrivande och bra mot svullnader. Koka te på en tsk enbär till en kopp vatten, koka ca 5 min, mot hosta!
Angående lavar och barkmjöl betraktas de nog närmast som nödföda i extremsituationer. Det finns många andra växter som har betydligt större värde "däruppe". Hur långt norrut är du? Maskros, nässlor och kirskål växer i princip överallt. Granskott kan du skörda på våren om du har egna granar. De är också superbra mot hosta. Björklöv är jättenyttiga och växer också norrut. Hur är det med vilda löksorter, fetbladsväxter, harsyra? Och glöm inte svampen!
-
Men det var ju TS själv som spårade ur sin egen tråd! Rubriken på tråden var lockande och intressant och jag skulle kunna ha en del att bidra med men jag förstår ärligt talat inte syftet. Ska vi försöka hålla oss till "vilda ätbara växter" och tipsa om det eller vad är tanken?
Enbär är lite pilliga att plocka men goda att ha i grytor och annat om man vill ha lite vilt stuk. De är lätta att torka och anses vara urindrivande och bra mot svullnader. Koka te på en tsk enbär till en kopp vatten, koka ca 5 min, mot hosta!
Angående lavar och barkmjöl betraktas de nog närmast som nödföda i extremsituationer. Det finns många andra växter som har betydligt större värde "däruppe". Hur långt norrut är du? Maskros, nässlor och kirskål växer i princip överallt. Granskott kan du skörda på våren om du har egna granar. De är också superbra mot hosta. Björklöv är jättenyttiga och växer också norrut. Hur är det med vilda löksorter, fetbladsväxter, harsyra? Och glöm inte svampen!
Det som är meningen med denna tråd är att du eller andre bidrag med deras erfarenheter även länkar ifall att det är bra information om vilda ätbara växter även i en städ!
Och min information om söt-lupin grå-ärt och lupin var endast information om att de finns och att de går att odla i kökslandet tillsammans med vilda ätbara växter.
Du har jo exempelvis bidraget med erfarenheter och gode råd och även Vargtand!
-
Exempelvis backlök växter på torra ställen även ängs-lök!
Ramslök och skogslök är "vilda" lökarter som växter här i södra Sverige!
Själv använder jag gärna ramslök och smaken är lik gräslök/vanlig gul lök/vitlök!
Du kan torka ramslöksblad i en ugn (plock gärna i april och endast det du behöver) och är också utmärkt i pesto eller som ramslök smaksätt olja
exempelvis till grönsaker!
Alla blomster av de olika vilda lökarter går att använda i sallad och annat!
Har du någon råd eller använder du själv vilda lökarter?
-
Angående sötlupin hittar jag inte mycket mer information än att de går odla i svenskt klimat. Sverige är ett avlångt land och jag väntar nog några år innan jag försöker mig på dessa. Tydligen kallas de även blålupin.
Jag är inte på något sätt vegetarian, men har inget emot att äta vegetariska rätter.
Som komplement eller i stället för ärtor kan jag tänka mig att odla andra kvävesamlande växter, men det gäller att de hinner bli färdiga för skörd här. I år blev inga ärter färdiga hos oss. Visserligen blev den sådden aningen sen, inte förrän första veckan i juli. Men man tycker att det borde räcka till.
Jag är själv intresserad i att hitta nya alternativ till importerat soja!
Något ätbart till de vilda ätbara växter
och tyckte därför att informationen om Grå-ärt, Söt-lupin, Åkerböna kunna uppvisas här i denna tråd!
Skal testa nu på våren!
-
Ok, men det finns redan många trådar om grå- och andra ärter. Det blir lättare att hänga med i en tråd om den motsvarar rubriken.
-
Mitt svar i det inlägget var på vad man hittar att äta i skog och mark just denna tid på året. :)
Sommartid finns det som sagt i tidigare inlägg mycket mer, egentligen är det som jag sade där så att man först bör lära sig att identifiera alla dödligt giftiga eller växter man blir svårt sjuk av, sedan kan man experimentera med annat i en icke nödsituation, det finns ju till och med saker som tex ekorrbär och visa fingersvampar (vissa är ätliga, andra inte inom de familjerna) som innehåller gift men går att äta i mindre mängd.
Men nu är det inte det denna tråd handlar om, utan vad man kan skörda under årets olika tidsperioder.
Det kan ju faktiskt vara relevant att veta vad man hittar vintertid om man åkt vilse på skidor tex och behöver fylla på energi för att kunna ta sig hem när det ljusnar.
I en nödsituation kan man förvälla rötter av kabbeleka ordentligt (och hälla av vattnet ett par gånger) dock smakar de inte så mycket då ( man kan INTE äta dem råa då den råa växten innehåller ett nervgift ) men detta kan vara bra att veta om man hamnar i en nödsituation men inte vill kalla in fullt polispådrag för att ta sig hem.
Växter såsom rosenrot/kärleksört, mfl är vad jag vet ätliga, jag har dock inte provat själv i större mängd ännu trots att jag odlar rosenrot i trädgården.
-
Mitt svar i det inlägget var på vad man hittar att äta i skog och mark just denna tid på året. :)
Sommartid finns det som sagt i tidigare inlägg mycket mer, egentligen är det som jag sade där så att man först bör lära sig att identifiera alla dödligt giftiga eller växter man blir svårt sjuk av, sedan kan man experimentera med annat i en icke nödsituation, det finns ju till och med saker som tex ekorrbär och visa fingersvampar (vissa är ätliga, andra inte inom de familjerna) som innehåller gift men går att äta i mindre mängd.
Men nu är det inte det denna tråd handlar om, utan vad man kan skörda under årets olika tidsperioder.
Det kan ju faktiskt vara relevant att veta vad man hittar vintertid om man åkt vilse på skidor tex och behöver fylla på energi för att kunna ta sig hem när det ljusnar.
I en nödsituation kan man förvälla rötter av kabbeleka ordentligt (och hälla av vattnet ett par gånger) dock smakar de inte så mycket då ( man kan INTE äta dem råa då den råa växten innehåller ett nervgift ) men detta kan vara bra att veta om man hamnar i en nödsituation men inte vill kalla in fullt polispådrag för att ta sig hem.
Växter såsom rosenrot/kärleksört, mfl är vad jag vet ätliga, jag har dock inte provat själv i större mängd ännu trots att jag odlar rosenrot i trädgården.
Ett notabene!
Rosenrot är också en fetbladsväxt för de som inte vet!
-
Sorry, Missade att de redan stod med...
Tyvärr kommer man inte på allt man har i skallen i ett svep men jag försöker att skriva ned det som är någorlunda användbart i praktiken när jag kommer på det så att vi kanske kan göra en riktig sammanställning sedan.
Havssallat är ju ätlig om man bor längre söderut vid havet, den kan användas till mycket, soppor, sallader, mm.
-
Sorry, Missade att de redan stod med...
Tyvärr kommer man inte på allt man har i skallen i ett svep men jag försöker att skriva ned det som är någorlunda användbart i praktiken när jag kommer på det så att vi kanske kan göra en riktig sammanställning sedan.
Havssallat är ju ätlig om man bor längre söderut vid havet, den kan användas till mycket, soppor, sallader, mm.
Det var en god ide med en sammanställning av tråden!
Havssallad är en alg som helt rätt finns här söderut växer på stenar!
En väldig fin alg ljuse grön och smaklig i sallad eller att spara som torkat (användes då som smaksättning i olika rätter eller som "naturgodis")!
Fungerar bra med olika ekologiska oljar!
-
Tusensköna är en fin liten växt som också är ätbart och smakar gott (är vanlig i södra och mellan Sverige)!
Finns på våren överallt men även här i november månad kan du se tusensköna blommor!
Går att använde i sallad blad och blommor men även i en varm/kall soppa (plocka på våren).
Violer är en annan fin växt som går att använde torkat (soltorkat) i exempelvis te av rönn-löv, hallon eller vinbärsblad,
citronverbena.
Syren blommar används hos mig på samma sätt som violer torkat i te men är också goda i gelé eller som saft!
-
Jätteröksvamp (som finns här nere i löv och barrskog) kan användes som de flesta ätliga svampar!
Jag skivar jätteröksvamp och stekar i rapsolja bra även rå i sallad!
Kantareller går bra att torka och spara!
Har en granne som plockar Karl Johan svampar på ett hemligt ställe och är generös (delar gärna)!
-
Vanlig röksvamp (de flesta arter vi har här) går också att äta om man tar den tidigt innan den börjat torka inuti. samma med bläcksvamp, mm dock bör man inte dricka alkohol om man äter bläcksvamp då den kan orsaka illamående ihop med sprit. (fast det kan ju användas som en fördel om man vill hålla folk nyktra på middagen... ;D )
Karl johan har jag aldrig riktigt begripit mig på definitionen av, men min faster sade att det verkade vara mer av en paraplyterm för alla arter som passade in på beskrivningen, tex aspsopp, björksopp, stensopp (som jag har för mig är äkta sådan), etc de är samtliga ätliga, det finns mig veterligen (i Sverige) bara en art soppar som är giftig i egentlig mening, det skall vara en svamp kallad "Djävulssopp" som orsakar magbesvär men den finns bara sällsynt på Öland och Gotland vad jag vet, jag har aldrig sett någon.
Sedan finns det söderut en mer vanlig art som kallas "Eldsopp" som är svagt giftig rå men giftet går ur vid tillagning, Gallsopp och pepparsopp, mfl är inte giftiga de smakar bara dåligt, även om ryktet ibland säger att de är giftiga så innehåller de dock inte något gift. Någon påstod att man förr trodde att soppar som blånar när man drar av en bit av skinnet är giftiga, vilket inte stämmer, tvärtom blånar många riktigt goda matsvampar, som tex smörsopp på samma vis.
Skivlingar skall man däremot vara mer försiktig med då denna grupp, till skillnad från sopparna (mig veterligen är inga soppar dödliga som finns här och som sagt bara en enda och mycket sällsynt art man kan bli rejält dålig av). innehåller ett fåtal arter som är dödligt giftiga. Spindelskivlingar innehåller tex några arter som är dödligt giftiga och ofta trivs på samma plats som trumpetsvamp och trattkantareller.
Summering.
Ätliga:
De flesta arter av soppar, såsom Björksopp, stensopp, aspsopp, smörsopp, etc, etc
(Soppar är i 99,99% av fallen säkra att experimentera med i köket i den bemärkelsen att de med ett enda undantag är säkra att äta men ovan i det tidigare stycket nämns de två arter som är giftiga samt två arter som smakar väldigt beskt och tråkigt men som inte är giftiga).
Ätliga,
Bläcksvamp, vit röksvamp, etc om de plockas innan de "mognat"
(Skivlingar måste man lära vilka som är giftiga innan man börjar att experimentera med okända arter även om 98% av dem är säkra att äta, men ett fåtal är dödliga)
Vit fingersvamp.
(Fingersvampar är en annan kategori som är viktig att lära sig först då en del arter är giftiga)
-
Tack för att du skriver här om flera svamparter till de som är intresserad och
ditt tips angående bläcksvamp är exceptionellt
-
De olika soppar jag kategoriserade under "Karl Johan" (äkta Karl Johan är vad jag förstod främst stensopp men de smakar alla ganska lika) paraplyet är egentligen närbesläktade arter som specialiserat sig på symbios med ett mer eller mindre definierat trädslag, ofta är dessa mer dominerande tillsammans med lövträd, tex björk, asp, etc (således dominerande björksopp, aspsopp...) men de kan påträffas även i andra marker där de kan skapa mykorrhiza med de träd som växer på platsen, ofta finner man dem närapå tillsammans och de kännetecknas mest av detaljer såsom litet olika färgvariationer, olika tjocklek på foten, etc, men det är som sagt ingen fara att blanda dem, de smakar alla ungefär lika.
Smörsopp, sandsopp, etc påträffas ofta i litet torrare skogsmark efter regnperioder.
En annan klassiker man finner på sandmark är stolt fjällskivling och med denna närbesläktade underarter.
Denna är en fin matsvamp.
Kantareller förekommer i några underarter, samtliga är ätliga, de andra arterna smakar bara inte lika mycket som de gula men jag använder dem ganska ofta.
De andra arterna är mer ovanliga men man finner dem ibland vid kustskogarna här. Råkar man plocka fel är det absolut ingen fara bara den ser ut som en kantarell med skivorna ordentligt neddragna över foten.
Giftiga svampar som växer på samma plats som trattkantareller och liknande har kortare skivor som inte går ned på själva foten som skivorna skall göra på både kantareller och trumpetsvamp (dvs de ätliga har skivor som går ihop med själva foten och följer foten utanpå en bit ned), de giftiga har en en fylligare och mer rund och köttig hatt som har en slätare och mer symmetrisk ovansida, (ätlig) trattsvampar (ätlig) har en mer ojämn krona som känns tunnare och mer läderartad samt ihålig stam (äkta kantareller har naturligtvis massiv stam men de känns ju lättare igen på att de alla har någon nyans av gult eller rödgult (ätlig) brandgul kantarell (ätlig) ), alla skivling svampar som ser konstiga ut bör man kasta de kan ibland vara *gifitg* dödlig! spindelskivling *giftig*.
-
Här i området har vi tyvärr för många av den där giftiga röda flugsvamp som verkar att trivas just här!
Särskilt barn tycker att den är jättefin på grund av färgen (eldröd och vita prickar)
men den är extrem giftigt så vi som färdas i skogsområdet trampar i sönder de flugsvampar vi ser!
-
Jag säger det igen, Soppar och kremlor är som regel ingen fara, men bruna och vita skivlingar med slät rund hatt måste man lära sig vilka som är giftiga innan man börjar att laborera med dem i köket!
(Det är dock som sagt bara en handfull arter som är giftiga och runt tiotalet (jag tror inte ens att det är det) som är dödliga av alla arter vi över huvud taget har här).
-
Det finns faktiskt en art som heter
brun gråfotad flugsvamp som är fullt ätlig. Jag har dock aldrig sett den häruppe. :)
Edit, i Sverige avses tydligen med namnet "brun flugsvamp" en annan art som är mycket giftig!
-
Korrigering, tydligen avses en helt annan art med "brun flugsvamp" i Sverige, denna art är en variant på röd flugsvamp och således ekvivalent giftig.
-
Jag säger det igen, Soppar och kremlor är som regel ingen fara, men bruna och vita skivlingar med slät rund hatt måste man lära sig vilka som är giftiga innan man börjar att laborera med dem i köket!
(Det är dock som sagt bara en handfull arter som är giftiga och runt tiotalet (jag tror inte ens att det är det) som är dödliga av alla arter vi över huvud taget har här).
Själv laborerar jag inte med svampar i köket särskilt inte giftiga
-
Gråfotad flugsvamp heter den tydligen här, denna är ätlig men man bör låta bli den då den är lätt att förväxla med mycket giftiga arter.
-
ja jag vet vilken du menar!
-
Jag lade till rättelser ifall någon annan läser och inte känner till de nya namnen, annars kan det ju bli helt galet med farliga saker. :)
-
Jag lade till rättelser ifall någon annan läser och inte känner till de nya namnen, annars kan det ju bli helt galet med farliga saker. :)
Glad att du tänker på de andre som läser denna tråd!
Och ja det blir lätt helt galet med många farliga saker (själv har jag en större respekt för särskilt svampar och nästan ingen erfarenhet)!
-
Kan man äta kastanjer?
Ätlig är de äkta kastanjer som finns här i södra Sverige!
De är en aning mindre än oätliga kastanjer och du känner igen dom på de täta stickiga taggar på skalet!
De innehåller mycket c-vitamin och kan användes till kastanjemjöl eller som pure även rostade med en aning salt!
Om du rostar kastanjer i en ugn tänk på att göra ett snitt i toppen!
Är jättegott tillsammans med rotfrukter(rotsaker)!
Tidigare var det ett vanligt inslag i vardagen med kastanjegröt med linfrö!
-
Dessa äter ju fransmännen till Jul har jag för mig, där är det populärt att rosta dem över glöd.
(Hästkastanjer är giftiga, men många djur kan äta dem.)
Ekollon går tydligen att rosta, de är dock giftiga råa, djur såsom får bör inte heller äta stora mängder ekollon.
Jag har för mig att rostade bokollon (man kan också koka dem) också går att äta, men inte de råa, de råa är giftiga.
Summering.
ENDAST ROSTADE ELLER KOKTA, RÅA ÄR DESSA GIFTIGA:
Ekollon.
Bokollon.
-
Tittade på en snutt av ett program på kunskapskanalen om några som hjälpte nedskjutna engelska flygare under andra världskriget, och de sade att de malde kastanjer och bakade med under kriget. Lyxlirare jämfört med de som fick ta till barkbröd här uppe ;D
-
Tjaa, sök på Gâteau ā la crčme de marron tex... Inte mig emot! ;)
Edit, man behöver mig veterligen inte koka äkta kastanjer, det är mest för att göra dem lättare att äta.
Tyvärr tål de bara klimatet i södra Sverige, de tål inte de långa frostnätterna längre upp, man kan heller inte beskära gamla träd för hårt, då kan hela trädet dö (som det gjorde för Frank Ladegaard Erichsen)
Edit, utöver de mycket täta, nål liknande taggarna på höljet så känns den igen på att själva fröet är svagt lökformat och inte rundat som hos hästkatanjer (som tillhör en helt annan artgrupp och som sagt inte går att äta då de innehåller gift som gör att man får magproblem av dem, en ensam är ingen fara mer än att man för sitta på skithuset resten av kvällen, men har man råkat äta många bör man kontakta sjukvården.) Växer trädet i Zon 3 och uppåt är dessa så gott som garanterat enbart hästkastanjer och således inte ätliga. Zon 1 kan man finna planterade äkta kastanjer, Zon 2 i väldigt skyddade lägen.
(den giftiga) Hästkastanjen går däremot att plantera upp till zon IV-(V), det är således denna man huvudsakligen stöter på.
-
Hästkastanjen är ju inte god även om konsistensen är behaglig. Fanns ett riktigt stort träd där jag bodde som barn...
Undrar om den går att förvälla eller laka ur så den blir ätlig? Googlade lite snabbt och tror jag struntar i att försöka, finns så mycket annat att äta.
-
Jag hittar inget om det, tyvärr räcker det inte att tillreda den som med de andra vad det verkar, det verkar som att folk har blivit förgiftade trots att man hettat upp dem.
Det är dock inte hela världen om man fått i sig en mindre mängd, tex om barn tuggat på dem. Den enda svårare fall jag läst om har varit typ folk som trott att de varit äkta kastanjer och berett hela måltider på dem, vilket orsakar diarré och illamående. Samma sak med bokollon, äter man många råa bokollon orsakar de illamående. Om barn äter några bokollon är det ingen fara, man får bunkra upp med blöjor bara...
Dock kan man använda dem (hästkastanjer) som handtvätt då de innehåller saponiner, de hade även förr viss medicinsk användning mot reumatiska besvär, undelivssmärta, mm. om de bereds i tinktur, förr fanns sådan hästkastanje tinktur att köpa på apoteket. (Tinktur är saker som fått stå och dra länge i koncentrerad alkohol, denna kan sedan vid behov spädas till önskad styrka, som regel är de för utvärtes bruk eller avsedda att spädas ut till låg koncentration).
-
Jag hittar inget om det, tyvärr räcker det inte att tillreda den som med de andra vad det verkar, det verkar som att folk har blivit förgiftade trots att man hettat upp dem.
Det är dock inte hela världen om man fått i sig en mindre mängd, tex om barn tuggat på dem. Den enda svårare fall jag läst om har varit typ folk som trott att de varit äkta kastanjer och berett hela måltider på dem, vilket orsakar diarré och illamående. Samma sak med bokollon, äter man många råa bokollon orsakar de illamående. Om barn äter några bokollon är det ingen fara, man får bunkra upp med blöjor bara...
Dock kan man använda dem (hästkastanjer) som handtvätt då de innehåller saponiner, de hade även förr viss medicinsk användning mot reumatiska besvär, undelivssmärta, mm. om de bereds i tinktur, förr fanns sådan hästkastanje tinktur att köpa på apoteket. (Tinktur är saker som fått stå och dra länge i koncentrerad alkohol, denna kan sedan vid behov spädas till önskad styrka, som regel är de för utvärtes bruk eller avsedda att spädas ut till låg koncentration).
Det är endast vissa djurarter särskilt hjortarter och även hästar som äter hästkastanj (därav namnet) och som vargtand skriver använde folk tidigare malen hästkastanj som handtvättmedel
(löser fett)!
-
Skulle kanske bli ett perfekt grovrengöringsmedel för händerna efter motorjobb. När jag provåt och gjorde pipor och båtar av dem hade jag inte kommit i närheten av motorolja.
-
Jag vet inte om man kan torka dem först, eller om man bara krossar dem råa i en mortel eller liknande och har en burk stående vid handfatet i så fall.
Men, som du säger så är ju motorolja och smörjfett fett som annat fett så det borde gå i emulsion på samma vis tycker man.
Jag brukar samla i parken varje år här då jag tycker träden är fina. Måste också testa detta till hösten.
Tinktur beredes med laboratorie sprit, eller motsvarande, har för mig det skall dra i ett par-tre veckor innan man silar av de krossade kastanjerna.
-
Fick du till något sätt att göra dem ätliga?
Jag är också nyfiken på det.
-
Hittade inget vettigt på nätet. De ämnena som vi inte gillar i hästkastanjen är nog för svåra att knäcka med temperatur eller extrahering på enkelt vis. Verkar vara enzymatisk nedbrytning som gäller, så kanske någon form av fermentering skulle gå. Men jag håller på att de duger som grovrengöring, och leksaker åt barn som fått sin första kniv.
-
Hästkastanj är Europas tvätt-nötter: plocka-torka-mixa-vatten-sila ifrån de findelade kastanjer och du har ett ekologisk naturligt tvättmedel!
Som vargtand skrev innehåller hästkastanj saponiner!
-
Inte giftfritt, vi har ju precis konstaterat att hästkastanjer innehåller för oss giftiga ämnen. Och vattenlevande organismer, som fisk, kan ju vara mycket mer känsliga för dessa.
-
Inte giftfritt, vi har ju precis konstaterat att hästkastanjer innehåller för oss giftiga ämnen. Och vattenlevande organismer, som fisk, kan ju vara mycket mer känsliga för dessa.
Istället för giftfri: Ett naturligt ekologisk tvättmedel utan kemikalier!
-
Förvisso, men inte något särskilt bra tvättmedel. Det finns goda skäl till att det dyker upp tvättmedel baserade på saponiner under kristider då det är brist på kemikalier att tillverka traditionella tvättmedel av (t ex under första och andra världskriget), men så snart krisen är över försvinner saponintvättmedlen från marknaden, de är tydligen trots allt inte särskilt bra.
De har dock en nisch att fylla, och det är som fintvättmedel för tvätt som inte tål alkalisk tvättlösning (silke, finare ylle mm).
-
Istället för giftfri: Ett naturligt ekologisk tvättmedel utan kemikalier!
Inte utan kemikalier heller. Fullt av kemikalier.
-
Inte utan kemikalier heller. Fullt av kemikalier.
Kemikalier i Hästkastanj?
Nämn några i denna tråd
Här en länk tvätta med kastanjer: Hur du använder kastanjer som tvätt nötter
https://www.materialism.se/2019/10/16/tvatta-med-kastanjer/ (https://www.materialism.se/2019/10/16/tvatta-med-kastanjer/)
-
Bra information om havets skog: Alger-tång och annat
här är en länk i den finns där information om bland annat Purpursloke och Rödalgen som finns i många av våran vardags-livsmedel
https://tangbloggen.com
-
Kemikalier i Hästkastanj?
Nämn några i denna tråd
Här en länk tvätta med kastanjer: Hur du använder kastanjer som tvätt nötter
https://www.materialism.se/2019/10/16/tvatta-med-kastanjer/ (https://www.materialism.se/2019/10/16/tvatta-med-kastanjer/)
Kemikalier i hästkastanj? Framför allt den viktigaste av de saponiner den innehåller, aescin eller som den mer formellt kallas, (2S,3S,4S,5R,6R)-6-{[(3S,4S,4aR,6aR, 6bS,8R,8aR,9R,10R,12aS,14aR,14bR)-9-acetoxi-8-hydroxi-4,8a-bis(hydroximetyl)-4,6a,6b,11,11, 14b-hexametyl-10-[2-metyl-1-oxobut-2-enoxi]-1,2,3,4a,5,6,7,8,9,10,12,12a,14,14a-tetradekahydropicen-3-yl]oxi}-4-hydroxi-3,5-bis{[(2S,3R,4S,5S,6R)-3,4,5-trihydroxi-6-(hydroximetyl)-2-tetrahydropyranyl]oxi}-2-tetrahydropyrankarboxylsyra
Se vidare t ex https://de.wikipedia.org/wiki/Aescin (https://de.wikipedia.org/wiki/Aescin)
Det kan förresten vara värt att nämna att man har framställt aceton ur hästkastanjer under kristider (speciellt krigstid, då stora mängder aceton behövs för krut- och sprängämnestillverkning).
-
Saponiner är kemiska substanser från växter (växtämne) och är en undergrupp av glykosider: Sockermolekyl och alkaloid
länk till saponiner https://sv.wikipedia.org/wiki/Saponin
Saponiner finns också i björklöv och exempelvis såpnejlika!
-
Börjar det klarna att hästkastanjer är fulla av kemikalier nu?
-
Yes! Hela skalan, det är bara välja, vill jag tvätta händerna med dom eller (som Hundraåringen som hoppade ut genom fönstret) göra en kul sprängladdning.
-
Börjar det klarna att hästkastanjer är fulla av kemikalier nu?
Nej hästkastanjer innehåller som jag skrev glykosider
däremot innehåller ett "vanligt" tvättmedel exempelvis: Surfakanter-natriumsulfat- (oftast) blekmedel-Enzymer
CMC karboxymetylcellulosa.
-
Nej hästkastanjer innehåller som jag skrev glykosider
däremot innehåller ett "vanligt" tvättmedel exempelvis: Surfakanter-natriumsulfat- (oftast) blekmedel-Enzymer
CMC karboxymetylcellulosa.
Hur definierar du en kemikalie, respektive vilken definition har du på ett ämne som du inte anser är en kemikalie?
Är inte t ex glykosider, proteiner, kolhydrater etc utmärkta representanter för olika slags kemikalier (i detta fall inom den organiska kemin eftersom det ingår kol i alla dessa molekyler)?
-
Hur definierar du en kemikalie, respektive vilken definition har du på ett ämne som du inte anser är en kemikalie?
Är inte t ex glykosider, proteiner, kolhydrater etc utmärkta representanter för olika slags kemikalier (i detta fall inom den organiska kemin eftersom det ingår kol i alla dessa molekyler)?
Kemikalier är en kemisk förening som förekommer i en industriell process (syntetiska)! Naturliga växtämnen exempelvis.
Organiska föreningar innehåller alltid kol och väte och även andre grundämnen!
-
Bra information om havets skog: Alger-tång och annat
här är en länk i den finns där information om bland annat Purpursloke och Rödalgen som finns i många av våran vardags-livsmedel
https://tangbloggen.com
Fjäderslick är en av de vanligaste rödalger
och Kräkel (gaffeltång) är den vanligaste av alla rödalger
Tandtång finns på västkusten och i norra Skåne!
Där finns inte giftiga alger här i Sverige dock är vissa mindre välsmakande och alla tångarter innehåller många olika vitaminer och mineraler!
-
Kemikalier är en kemisk förening som förekommer i en industriell process (syntetiska)!
Visst får du både hitta på egna tolkningar på ord och använda de tecken du tycker om!!! Men det blir svårt för oss andra att förstå vad du menar.
-
Visst får du både hitta på egna tolkningar på ord och använda de tecken du tycker om!!! Men det blir svårt för oss andra att förstå vad du menar.
Frågan var: Hur definierar du kemikalier och mitt svar är kemikalier är en kemisk förening i en industriell process (syntetiska).
Tänk gärna på att trådens ämne är vilda ätbara växter.
-
Visst har det glidit iväg utanför vilda ätbara växter i och med att åtminstone människor skall låta bli att äta hästkastanjer, men de är trots allt ätbara av vissa av våra husdjur.
Men kemikalier är kemikalier, en hund är en hund och så vidare. Du vet väl om att den vanligaste använda kemikalien i industrin, H2O, tar många människors liv varje år.
-
Visst har det glidit iväg utanför vilda ätbara växter i och med att åtminstone människor skall låta bli att äta hästkastanjer, men de är trots allt ätbara av vissa av våra husdjur.
Men kemikalier är kemikalier, en hund är en hund och så vidare. Du vet väl om att den vanligaste använda kemikalien i industrin, H2O, tar många människors liv varje år.
Det är värd att tänka på att vatten eller förorenat vatten tar livet av många!
Tillback till trådens ämne
-
Jag var mest nyfiken på om det gick att komma runt problemet med hästkastanjer, ungefär som med ekollon som ju normalt sett inte är ätliga men går att rena från gift.
Kvanne är ju en god och nyttig klassiker norrut, man kan äta den som den är om de inte hunnit bli för grova och tristq, eventuellt får man skala bort trista trista fibrer och bast, litet som med rabarber (dock har den en helt annan smak), det går så klart också att koka den. Den var en gång såpass eftertraktad att till och med Gustav Vasa lär ha köpt med sig ett knippe när han besökte norra sverige.
-
Jag har redan en gång konstaterat att den här tråden har spårat ur och vill egentligen inte skriva här men jag kan inte låta bli att bemöta detta:
"Där finns inte giftiga alger här i Sverige dock är vissa mindre välsmakande och alla tångarter innehåller många olika vitaminer och mineraler!"
Nej, kanske inte, men det finns många alger som man inte borde äta p.g.a. att de växer i världens skitigaste hav, Östersjön. Algerna i sig är inte giftiga men vattnet kan vara det och då ska man inte äta algerna. Vi ska inte uppmuntra folk att äta sånt som kan vara skadligt.
-
Jag gör en egen diskussionstråd i stället, så lägger vi bara in en sammanfattning om vad vi kommit fram till här sedan: https://www.alternativ.nu/index.php?topic=199527.0 (https://www.alternativ.nu/index.php?topic=199527.0)
Moderator kanske kan hjälpa till att flytta den diskussionen härifrån och dit.
-
Jag har redan en gång konstaterat att den här tråden har spårat ur och vill egentligen inte skriva här men jag kan inte låta bli att bemöta detta:
"Där finns inte giftiga alger här i Sverige dock är vissa mindre välsmakande och alla tångarter innehåller många olika vitaminer och mineraler!"
Nej, kanske inte, men det finns många alger som man inte borde äta p.g.a. att de växer i världens skitigaste hav, Östersjön. Algerna i sig är inte giftiga men vattnet kan vara det och då ska man inte äta algerna. Vi ska inte uppmuntra folk att äta sånt som kan vara skadligt.
Folk härinne på Alterbativ.nu är faktisk självtänkande, tångräkan och Östersjön är inte längre världens skitigaste hav!
-
Ok, vilket hav har tagit över den titeln nu då?
-
Jag var mest nyfiken på om det gick att komma runt problemet med hästkastanjer, ungefär som med ekollon som ju normalt sett inte är ätliga men går att rena från gift.
Kvanne är ju en god och nyttig klassiker norrut, man kan äta den som den är om de inte hunnit bli för grova och tristq, eventuellt får man skala bort trista trista fibrer och bast, litet som med rabarber (dock har den en helt annan smak), det går så klart också att koka den. Den var en gång såpass eftertraktad att till och med Gustav Vasa lär ha köpt med sig ett knippe när han besökte norra sverige.
Du kanske kan ta upp ämnet hästkastanjer i din tråd?
-
Ok, vilket hav har tagit över den titeln nu då?
Exempelvis hav omkring Kina, Indien, Pakistan, Irak etc.
-
Jasså? Haven där får visserligen ta emot mycket mer skit än vad Östersjön får, men de haven är så mycket större att koncentrationen av gifter blir lägre.
-
Jasså? Haven där får visserligen ta emot mycket mer skit än vad Östersjön får, men de haven är så mycket större att koncentrationen av gifter blir lägre.
Tyvärr har föroreningen eskalerat även produktion och utsläpp just i dessa länder!
Havet är större än Östersjön men resultatet (föroreningen) är förödande!
-
Här är en tråd som beskriver hur de olika tångarter ser ut och på vilka ställen som du hittar de olika arter av tång här i Sverige
https://bioresurs.uu.se/ettmylleravliv/myller-av-liv/havet_main/havet_fakta/arter-vid-havet-alger-vaxter/
-
Börjar det klarna att hästkastanjer är fulla av kemikalier nu?
Blir det tokigt om man förväntar sig att råg innehåller kemikalier?
-
Man har nog lite olika syn på vad som menas med kemikalier beroende på hur man tittar på t ex råg. Bara rakt av så tänker man väl först på tillsatta kemikalier, för att sedan gå vidare till egenproducerade kemikalier som råg har för att t ex försvara sig mot angrepp. Men är man intresserad av råg som en växt med alla de kemiska processer som pågår, så har man många kemikalier att hålla reda på.
Och jag förväntar mig att råg innehåller mycket av en kemikalie, stärkelse, så jag kan äta den ;D
-
Man har nog lite olika syn på vad som menas med kemikalier beroende på hur man tittar på t ex råg. Bara rakt av så tänker man väl först på tillsatta kemikalier, för att sedan gå vidare till egenproducerade kemikalier som råg har för att t ex försvara sig mot angrepp. Men är man intresserad av råg som en växt med alla de kemiska processer som pågår, så har man många kemikalier att hålla reda på.
Och jag förväntar mig att råg innehåller mycket av en kemikalie, stärkelse, så jag kan äta den ;D
Stärkelse är en organisk kemikalie!
Här är en länk till det som är organisk kemikalier
https://mesh.kib.ki.se/term/D009930/organic-chemicals
-
Jo tack, jag vet vad som menas med organiska ämnen. I alla fall i Sverige, för i utlandet menar man inte alltid samma när man säger organic, det ordet har glidit i betydelse.
-
Återigen, så har jag ju gjort en diskussionstråd vi kan använda till detta, den tillhör alla. :)
-
Jo tack, jag vet vad som menas med organiska ämnen. I alla fall i Sverige, för i utlandet menar man inte alltid samma när man säger organic, det ordet har glidit i betydelse.
Organic: Själva ordet säljer alla produkter i utlandet också Carlsbergs alkohol fri öl (ekologisk)!
Det nya ord för naturlighet är organic!
-
I hela världen innebär organisk, organic eller motsvarande ord på det lokala språket att ämnet i fråga tillhör den organiska kemin, dvs att det är en substans vars molekyler innehåller grundämnet kol.
Men tyvärr har det blivit så att i marknadsföringssnack (s k corporate bullshit) i anglosaxiska länder, kan organic också betyda ungefär samma sak som t ex "ekologisk" eller "kravmärkt" på svenska. I mer seriösa vetenskapliga sammanhang används ordet dock inte på det sättet ens i USA.
-
I hela världen innebär organisk, organic eller motsvarande ord på det lokala språket att ämnet i fråga tillhör den organiska kemin, dvs att det är en substans vars molekyler innehåller grundämnet kol.
Men tyvärr har det blivit så att i marknadsföringssnack (s k corporate bullshit) i anglosaxiska länder, kan organic också betyda ungefär samma sak som t ex "ekologisk" eller "kravmärkt" på svenska. I mer seriösa vetenskapliga sammanhang används ordet dock inte på det sättet ens i USA.
Till de som inte vet: Corporate bullshit är ett företags skitsnack som ofta innehåller intetsägande ord och fraser om exempelvis ett produkt!
Svåra krångliga ord desto seriösare företag men det är inte alltid tillfället!
-
Där finns faktisk tångpaddling och tångsafari!
Tång är det samma som alger och helt enkelt kan man dela in tång (alger) i grupper: Bruna-röda-gröna!
(Alger ändrar faktisk utseende efter hur du tillagar denna).
Här en länk till en entusiastisk tångkonsulent https://www.arvidnordquist.se/smaka/folk/hang-med-pa-tangsafari (https://www.arvidnordquist.se/smaka/folk/hang-med-pa-tangsafari)