Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: majo72 skrivet 22 maj-16 kl 18:39
-
Hej!
Jag är i tagen att skaffa bin och går samtidigt på en biodlingskurs!
På kursen diskuterar vi fram och tillbaka om fördelar och nackdelar mellan olika sorters bikupor och jag har i princip bestämt mig för en kupa av EPS.
Jag har tittat en del på BeeBox och tycker den verkar lite intressant. Främst för att jag inte har någon återförsäljare i närheten och frakten är ju den kostnad som drar iväg direkt p g a att de flesta kupor blir skrymmande att frakta, oavsett vilket material de är gjorda av. Just BeeBox levereras omonterad och lätt vilket gör att frakten blir rimlig. Eftersom jag inte har någon erfarenhet av materialval själv så tänkte jag höra med er om någon har testat BeeBox och även andra märken och hur dessa står sig mellan varandra?
Kände lite på de lådor LP's hade nu på deras öppet hus och de kändes gedigna med. Dock hade de inte den hårda sarg som BeeBox har som skyddar mot brytmärken från kupkniven.
-
Jag har tre sorters EPS. Nacka delad i LN (10 år), Nacka helgjutet i LN (9 år) och BeeBox 3/4 langstroth (2 år).
BeeBox är en stabilare låda i hårdare EPS och med två kanter i plast.
Tyvärr har jag konstaterat att jag inte gillar falsar på mina sargar som BeeBox har, jag vill ha platta kanter.
BeeBox tar betydligt längre tid att montera än Nacka eftersom plastbitarna ska skjutas på.
BeeBox botten är inte mustät utan flusterförminskare, vilket Nackas original nätbotten är (så länge inte nätet lossnar). Övriga nackabottnar är inte mustäta.
BeeBox är smidigare vid flyttning eftersom lock och botten inte sticker ut.
BeeBox lock sitter lite löst.
Nacka delat i 3/4 langstroth är lite för rank för att vara bra, så där bör man välja helgjutet.
För LN är skillnaden inte så stor mellan helgjutet och delat. För Nacka LN: Den helgjutna har ojämnare sargkanter som flisar sig mer. Den helgjutna är tyngre. Den helgjutna är bättre isolerad så yngelsättning även på yttersta ramen tidigt. Frun tycker att handtagen är bättre på helgjutna, jag tycker handtagen är bättre på den delade. Den delade sviktar lite utåt när man lyfter en helt full skattlåda så ramar kan halka ner på snedden.
Slutsatsen är väl att både BeeBox och Nacka är utmärkta kupor, det är mest detaljer som skiljer. BeeBox kommer garanterat att hålla sig snygg längre och i teorin är falsarna bra, fast för mig är det det som gör att jag väljer bort dem.
-
Hej och tack för en bra uppställning!
Ja, det var ju det där med fals eller inte. Vad jag förstått så finns risken med fals att man riskerar att klämma ihjäl bina om man är det minsta oförsiktig? Jag inbillade mig annars att det i övrigt kunde vara till fördel med fals eftersom lådorna står lite säkrare ovanpå varandra, d v s att det kunde räcka med en tegelsten eller dylikt på taket istället för att behöva dra en rem omkring. Men nu är jag än så länge bara teoretiker i ämnet så jag kan mycket väl vara ute och cykla här :)
-
En stor fördel med platta kanter är att det fritt går att blanda olika kuptyper. Har du en fals så kan du i princip bara använda kupor med just den sortens fals. Jag har kört LN länge och håller så smått på att gå över till 3/4. I denna övergång har jag till och med blandat kupor med de olika ramformaten. Den övervintrade LN lådan fick flytta upp uppe på en 3/4 langstroth låda. Det blev en liten glipa kvar men där lade jag bara på en träbit.
LN lådorna är helgjuten nacka och 3/4 langstroth är delad PAW-kupan.
PAW-kupan tycker jag för övrigt är bra. Oavsett hur du håller den, horisontellt, på högkant eller i ena hörnet, är den greppvänlig. Dessutom är jag förtjust i deras bottnar.
Men med platt kant är det fritt att välja vilken botten man vill.
-
Stort tack Olof för att du gör sådana sammanfattningar av din kunskap. Helt klart bättre än ett RådoRön-test.
Jag håller också med jrus om detta med platta kanter, man kan planera att ha bara en sorts kupa, men i verkligheten kommer det snabbt situationer där man behöver kunna improvisera med olika material
-
Ser ni några nackdelar med att ha platta kanter istället för fals?
-
Tänker du jobba med många lådor är platta kanter enda valet. Allt inom biodling är kompromisser beroende på hur man tänker jobba. Det finns alltså aldrig något bra svar på sådana frågor. Har man få kupor har det ingen betydelse men i min verksamhet skulle det inte fungera.
-
Tänker du jobba med många lådor är platta kanter enda valet. Allt inom biodling är kompromisser beroende på hur man tänker jobba. Det finns alltså aldrig något bra svar på sådana frågor. Har man få kupor har det ingen betydelse men i min verksamhet skulle det inte fungera.
Jag kommer att börja med två samhällen. Inom ett par år kanske jag är uppe i 5-6 st? Nåt sånt. Ska i första hand försöka sälja avläggare men vem vet. Kanske blir jag girig och vill behålla allihop för mig själv ;D
-
Jag har testat Nacka-kupan samt Paradise BeeBox och föll direkt för Paradise kupor när jag köpte nya samhällen som kom på sådana. Märkte ju dock direkt av nackdelen att mitt gamla material inte riktigt fungerar perfekt iom att BeeBox har fals som inte Nacka-kupan har. Men iom att jag har så lite grejer så kommer jag nog fortsätta med BeeBox istället då jag utökar och köper nytt.
BeeBox kuporna känns så mycket gedignare och hållbarare jämfört med den lågdensitets EPS som används i tex Nacka-kupan sen om det egentligen spelar någon roll vet jag inte men mitt egna intryck är iaf att BeeBox är snäppet högre i kvalitén jämfört med övriga EPS-kupor jag stött på. Vet dock inte hur PAW kupan och eventuellt andra tillverkare ligger till i densitet osv på kupornas material. Har dock funderat på att beställa en PAW kupa för att se hur dom är också.
Men kan säkert ligga något i att platta kanter i längden vore det bästa. Jag gillar dock stabiliteten som blir i stapeln när man har falsade kanter speciellt då jag råkat ut för samhällen som blåst omkull (Nacka-kupan), hade säkert hänt även med falsade kanter men som sagt så känns dom betydligt stabilare med falsade kanter.
Mvh,
-
Ja, alltså, om Nackakupan är "lågdensitets" så är Beebox det också, för de har båda den densitet som är den vettigaste ur hållbarhets- och vikt- och kostnadssynpunkt, dvs 100 gram per liter. Och även om Beebox hade haft högre densitet så är det inte säkert att det varit bättre, för som sagt så är även tillverkningskostnaden och vikten en faktor. Och Beebox är redan dyrare.
Sedan vad gäller falsar och stabilitet. Jag har aldrig varit med om att jag inte har behövt kracka loss lådorna, de står hur stabilt som helst, propolis är ju ett bra lim. Jag vet att många använder spännremar men sådana gör nog bara nytta det första dygnet innan bina fixat till det. De vill ju också ha ett stabilt hus som inte blåser omkull.
-
Jag har bara nackakupan helgjuten och har inga som helst problem med densiteten på EPS materialet, den diskussionen är lixom inte meningsfull.
Tänk mera på hur bottnar tål varroabehandling och klarar av organiska syror. Hur ser en botten ut efter 5-6 år med myrsyra? Typ. Och mina kupor blåser inte omkull, då är det mera hur man ställt upp kupan än att blåsten tagit dem. Med spännband blåser heller inga tak av, men med sten och annat händer det ofta och varje år det blåser.
Det är heller inte kupans fel, det är aldrig kupans fel.
Lite av min utbyggnad, full fart att sätta igång kupor.
-
Intressanta och nyttiga svar!
Ok, så platt botten är bra om man har många samhällen, det förstår jag.
Om nu propolisen gör så att man behöver bryta isär lådorna, blir då inte kanterna lätt skadade efter ett tag? Tänker t ex på en annan skillnad mellan BeeBox och andra märken, där BeeBox har hårdplastkanter att bryta mot. Det tyckte jag lät bra men är de nödvändiga i praktiken?
Skickas från min iPhone via Tapatalk
-
När du tar bort en platt låda så sätter du upp knät och vrider av lådan. Du kan räkna med att bina klibbar ihop ramar upp och ner i kupan. De som är dåliga på att ge bina utrymme får mera av detta än de som sköter sina bin med utrymme.
Med en fals kan du inte gör detta utan måste bända och joxa med kupkniv. Därför har beebox en förstärkning för att ingen skall bända sönder kupan för att få loss en låda. Därför är fals både jobbigt och nästan oanvändbart.
Jag har många lådor och platta kanter, standard nackakupa och bänder inte sönder mina lådor. Då är det mera SBS och dålig teknik med kupkniven. Man får inte bruka våld på kupor.
Väljer du vanlig nackakupa 3/4 Langstroth har du minimerat problem men heller inte fått några av de mycket få fördelar andra format och kupor har.
-
Om man nu måste bända så sticker man in kupkniven så långt att spetsen på kupkniven bänder ner mot ramändarna. Detta händer någon enstaka gång. Vad sedan bina hittar på för hyss i kupan kan man inte heller veta på förhand. Massor kan hända och det är fortfarande inte kupans fel.
EPS kupor är relativt lätta att laga/fixa till om det skulle behövas. Man kan måla och behandla dem på olika sött beroende på vad det är för låda, tak, botten så att de blir enklare att rengöra och bina hålla rent.
-
1. Det optimala formatet finns inte, det är mera efter behov.
2. Den optimala lådan finns inte, den är mera efter behov.
3. Den optimala bottnen finns inte, den är mera efter behov.
4. Bina bryr sig inte ett dugg om vilken komponent du väljer.
5. Din rygg har du bara en av och den skall vara hela livet.
6. Kolla vikt på lådor fulla med honung, du skall lyfta av den.
7. Kolla hur hög en kupa blir med 6-7-8 lådor.
8. Jämför stabiliteten på en LN stapel och en 3/4 Langstroth stapel.
9. Besök en rationell biodlare men många kupor. Du kan jobba rationellt som de och lyckas bra även om du har få kupor. Men en sådan biodlare kan inte jobba som majoriteten på det här forumet har lärt sig. Det finns inte en chans att det skulle fungera.
Alltså den lille biodlaren känar stort att bygga efter yrkesbiodlarnas driftformer. Normalbiodlaren får 20-25 kg honung och yrkesbiodlarnas 45-60-70 beroende på var i landet kuporna är placerade. Jag snittade 56 kg i Bromma stad, dvs inga oljeväxter.
Biodling är mycket mycket mera än kupan och formaten som alla stångas med här.
När jag konkade runt och såg hur biodlare jobbade tänkte jag ofta, "sådär tänker då inte jag jobba" och såg till slut lite bra moment som fungerade fantastiskt, en stor skillnad. Satte ihop det bästa av allt utifrån mina förutsättningar och fick till ett rationellt arbetssätt att jag kan sköta allt själv i t ex slungrummet.
Jag har sett tossiga metoder, även bland större biodlare. Grisiga Slungrum och honung på golvet. Skit och kladd precis överallt.
-
Ja, alltså, om Nackakupan är "lågdensitets" så är Beebox det också, för de har båda den densitet som är den vettigaste ur hållbarhets- och vikt- och kostnadssynpunkt, dvs 100 gram per liter. Och även om Beebox hade haft högre densitet så är det inte säkert att det varit bättre, för som sagt så är även tillverkningskostnaden och vikten en faktor. Och Beebox är redan dyrare.
Hoj!
Tittade närmare i dag på nätet på nacka kupan och ser att det är samma densitet. Men är inte helt säker på att dom alltid varit det vill minnas att när jag köpte mina för några år sedan var det 80 gram per liter eller så är det inte Nacka kupan jag har även om jag vill minnas en tidigare diskussion på annat forum om variation i just nacka kupan.
Hur som helst så tror jag inte det spelar någon roll för bina. Jag personligen upplever iaf Beebox som hårdare och där med får jag för mig att den är tåligare. Kan ju handla om att man använt en helt annan teknik för att tillverka dom eller annan slags eps.
Som någon annan nämde så är det klart att det är mitt eget fel eller liknande att kuporna blåste omkull. Dock stod dom på en stabil bänk och med sten på locket men även rem/band runt så jag trodde det skulle räcka. Nu vart det dock så att det stormade riktigt rejält denna natt, drog med sig en kanadensare som låg uppe vid huset och takpannor från huset osv. Men jag tror att dom vält oavsett modell av kupa och oavsett om det varit med eller utan fals.
Mvh,
-
Fråga tillverkare hur häftig densitet som går att tillverka så är svaret lägre än den densitet olika leverantörer har i sina produktblad. Räcker det inte med att densiteten är tillräcklig för att kunna ha bin i lådorna? Då är 80-85-90-95-100-120 helt ointressant.
-
Ursäkta i förväg för svaret, för det är ju inte detta du frågar efter... men måste propagera mot frigolit å det starkaste, har svårt att förstå hur dessa åsikter kan fortsätta vara så spridda
Den extremt mycket sämre miljöpåverkan som frigolit har behöver väl knappast nämnas. Men man kan tilllägga att den färg som krävs för frigolitkupor också ovillkorligen på några års sikt hamnar i naturen.
Men, om vi håller oss till det som rör själva biskötseln så...
* frigolit är ömtåligt. Möss, myror, fåglar, mård, grävling är exempel på djur som tar sönder kupor.
* När myror äter sig in i frigoliten är det inte bara det att lådan får hål, utan det blir ett fint plastdamm som sprids i kupan då du öppnar den. Inte något som känns bra för mig att få i honungen iaf.
* Lagning och målning är återkommande problem med frigolitkupor och gör det mer arbetskrävande, jäkligt tråkigt arbete dessutom med en ständigt återkommande användning av kemikalier.
* Sanering av frigolitlådor är mer arbetskrävande, kräver användning av kemikalier, och dessutom med sämre resultat än sanering av trä. Du kommer ibland få lådor som måste saneras.
* Vikten framhålls som en fördel, men vikten är ungefär 1 kg mindre än en enkel skattlåda i trä. Är det det enda kilot som gör så stor skillnad för dig är det mycket bättre att byta format eller antal ramar i skattlådan, det kan göra verklig skillnad för vikten.
*Frigolit är sprött, tappar du en sarg på ett hörn kan det lätt hända att hela lådan spricker.
* sammanfattningsvis: dyrare, sämre, kräver mer arbete, mer användning och spridning av gifter. Fördelar? De som tillverkar plastkupor tjänar mer pengar....
Så, varsågod för mina synpunkter :P
-
Ursäkta i förväg för svaret, för det är ju inte detta du frågar efter... men måste propagera mot frigolit å det starkaste, har svårt att förstå hur dessa åsikter kan fortsätta vara så spridda
Den extremt mycket sämre miljöpåverkan som frigolit har behöver väl knappast nämnas. Men man kan tilllägga att den färg som krävs för frigolitkupor också ovillkorligen på några års sikt hamnar i naturen.
Men, om vi håller oss till det som rör själva biskötseln så...
* frigolit är ömtåligt. Möss, myror, fåglar, mård, grävling är exempel på djur som tar sönder kupor.
* När myror äter sig in i frigoliten är det inte bara det att lådan får hål, utan det blir ett fint plastdamm som sprids i kupan då du öppnar den. Inte något som känns bra för mig att få i honungen iaf.
* Lagning och målning är återkommande problem med frigolitkupor och gör det mer arbetskrävande, jäkligt tråkigt arbete dessutom med en ständigt återkommande användning av kemikalier.
* Sanering av frigolitlådor är mer arbetskrävande, kräver användning av kemikalier, och dessutom med sämre resultat än sanering av trä. Du kommer ibland få lådor som måste saneras.
* Vikten framhålls som en fördel, men vikten är ungefär 1 kg mindre än en enkel skattlåda i trä. Är det det enda kilot som gör så stor skillnad för dig är det mycket bättre att byta format eller antal ramar i skattlådan, det kan göra verklig skillnad för vikten.
*Frigolit är sprött, tappar du en sarg på ett hörn kan det lätt hända att hela lådan spricker.
* sammanfattningsvis: dyrare, sämre, kräver mer arbete, mer användning och spridning av gifter. Fördelar? De som tillverkar plastkupor tjänar mer pengar....
Så, varsågod för mina synpunkter :P
Tack för dessa :)
Ja, visst har du rätt i miljöaspekten och ingen klok människa kan argumentera emot dig här med gott samvete.
Man tänker nog inte så mycket på att frigoliten inte återvinns utan förbränns vid återvinning. Samtidigt är det billigt (Jämfört med trä-dito) och lätt (bra vid frakt). Eftersom jag ändå målar mitt hus med akrylat så spelar de få decilitrar jag kommer att måla kuporna med ingen roll.
Saken är den att jag EGENTLIGEN ville ha träkupor från början men eftersom jag inte bor helt nära någon leverantör så är frakten en avgörande faktor och träkupor kostar avsevärt mycket mer att frakta än ommonterade EPS-kupor. Just nu skulle jag säga att min startbudget inte klarar den merkostnaden. Blir detta något jag vill köra vidare med och dessutom bygga ut så utesluter jag inte träkupor då.
-
...Samtidigt är det billigt (Jämfört med trä-dito) och lätt (bra vid frakt)...
Tänk ett varv till. T.ex. oisolerade träkupor i ett såpass lågt format att sargsidorna inte behöver limmas på höjden.
-
Den extremt mycket sämre miljöpåverkan som frigolit har behöver väl knappast nämnas.
Det är bara det att detta inte stämmer, det är helt enkelt rejält fel, men det är lätt att få den uppfattningen, det är ju "plast" och det kan ju inte vara bra. Men det är så att när man återvinner cellplast (att få ut energi är också återvinning) så blir restprodukten vatten, och lite koldioxid, alltså som din egen utandningsluft. Så är man miljövän kan man med mycket gott samvete använda eps.
-
Det är bara det att detta inte stämmer, det är helt enkelt rejält fel, men det är lätt att få den uppfattningen, det är ju "plast" och det kan ju inte vara bra. Men det är så att när man återvinner cellplast (att få ut energi är också återvinning) så blir restprodukten vatten, och lite koldioxid, alltså som din egen utandningsluft. Så är man miljövän kan man med mycket gott samvete använda eps.
Nja, antingen har du inte själv använt frigolitkupor, eller så lever du i förnekelse. Återvinning är inte det första som sker iaf, utan det som händer är att plastpartiklar sprids i naturen genom att den bryts sönder på olika sätt: slitning som biodlaren står för, solen "löser upp" frigoliten (om omålat / slitet), djur som gnager sönder kuporna.
Sen vet jag inte om det finns någon seriös livscykelanalys gjord, men att plast är oljeprodukt, energiåtgången när den tillverkas, den betydligt kortare livslängden på plastkupor kontra trä, samt att trä är en kolsänka (nåja, inte så stor effekt på det kanske...) tyder väl ganska solklart på vad som är bäst ur miljöperspektiv. Microplaster även i skog och mark (förutom i haven), samt i grundvatten, har ju diskuterats igen denna vecka. Jag är övertygad om att plastkupor bidrar till det.
-
Jag har skippat de ekologiska aspekterna helt och eldat upp alla trälådor och träramar och kör allt i isolerade EPS lådor och plastramar.
Det är precis lika jobbigt att måla en trälåda som en EPS låda ... Och trä en träram kostar för mycket tid och energi.
Men nu handlar tråden om EPS kupor och inte om dina synpunkter på ekologi Adam. Det finns andra trådar för sådant.
-
Nej, men jag har själv gjort resan att satsa på frigolit eftersom "alla" förespråkar det, och det ångrar jag idag. Tycker att nya som funderar på val av kuptyp ska få höra det också.
Trä behöver ofta endast oljas, och skattlådor är inga problem att ha obehandlade. Träram är en helt annan fråga som denna tråd inte heller handlar om, men visst har du rätt i att trådning är tidskrävande.
Jag har svårt att se några starkare skäl att välja frigolit framför trä, det handlar inte bara om ekologi (som jag beskrev i mitt första inlägg), utan kanske mest av allt ekonomi. Skillnad i livslängd är som natt och dag.
-
Jag har EPS lådor som är de första som kom i separata sarger för montering för 25 år sedan och de fungerar än. Jag har över 1000 lådor och har inte dessa problem, kan tänka mig att köpa fler om priset på honung står på sig.
-
Nja, antingen har du inte själv använt frigolitkupor, eller så lever du i förnekelse.
Jodå, jag har faktiskt köpt några lådor, de ser fortfarande ut som när de var nya och jag tror inte de kommer smulas sönder och hamna i naturen. Hur skulle det gå till? Det är mycket troligare att min son kommer skrota dem om 30 år.
En biodlares EPS-kupor är faktiskt inget miljöproblem, men det finns saker som är miljöproblem, titta t ex på dina flyg- och bilresor, för du kör väl bil, och ibland flyger du nånstans? Där talar vi ton istället för mikrogram. Men det är klart att det är mycket lättare att ställa krav på andra att de inte ska använda cellplastkupor
-
Frågan om de olika kupornas densitet och hårdhet dyker upp då och då och det hävdas vara samma. Jag kan säga att det är det INTE.
Min erfarenhet är av 3/4 Langstroth, inte helgjutna. Det var en tråd på Facebook för ett tag sedan och då roade jag mig med att gå ut i garaget och väga lådor och trycka med tummen i ytan.
Nacka kupan inhandlad för fem år sedan från LPs väger klart minst och går enkelt att göra ordentliga avtryck med tummen i ytan. Denna känns även minst stabil och har störst speglar på sidorna. Speglarna motiverar dock inte viktskillnaden. En sådan låda vägde 740gram. Ihopsättning med laxstjärt.
PAW kupan inköpt samtidigt och många fler under åren från Töreboda väger markant mer och är klart hårdare, ett litet avtryck med tummen kan jag dock pressa in i ytan. De innfälda handtagen är dock klart mindre än Nackas speglar dock något större än Paradis. Dessa har inte laxstjärt utan klacka som trycks ihop. vikt 1140gram.
Den äldre typen av Paradis (som fortfarande säljs av Töreboda) utan plastskenor också inköpt för fem år sedan. Klart tyngst, klart hårdast. Vikt 1490gram och jag får bara ont i tummen om jag försöker trycka ett märke. Mest material i denna då handtaget bara är ett infällt spår, men motiverar inte viktskillnaden. Ihopsättning med laxstjärt.
Trots skilnaderna är PAW och Paradis i mina ögon helt likvärdiga och där är det hugget som stucket. PAWs handtag är trevligare tycker jag.
Nacka kupan tycker jag inte om, den är för sladdrig och mjuk.
Den nya Paradis med plastskenor har jag delar av en hemma eftersom Töreboda ibland skickar lite fel saker. Den skall ju ha >100kg/m2 så den lär ju vara ännu hårdare och tyngre än den gamla Paradis, så den lär ju vara stenhård. Dom ser ut att ha tagit efter PAW med klackar i hörnen istället för laxstjärt så det kanske är bättre. I mina ögon känns den onödigt komplicerad med plastskenorna. Kör man in kukniven långt in mellan sidorna på den gamla oskyddade Paradis och PAW så blir det absolut inga märken när man bryter isär lådor.
Så det där med 100kg/m2 kan variera en hel del.
-
Men om nu en modell med densitet 80 och någon annan 100 och strutsens 120 så är kanske kravet att materialet skall fungera för bin. Och det gör de flesta och mina Nacka kupor också utan problem. Så var ligger problemet? Vem som har värst densitet?
Åter igen, är densiteten tillräcklig för biodling? Eller vad skall ni ha lådorna till?
Det går inte att tillverka EPS med så hög densitet som står i en del kataloger eller på nätet.
-
Jag är ingen materialexpert, men tydligen är inte bara densiteten avgörande för EPS egenskaper.
"Fracture toughness" (seghet mot brott) påstås vara en av parametrarna som Porpac beaktar vid tillvekningen av Nackakupan.
(även om jag lyckats spräcka åtskilliga)
-
Jag är ingen materialexpert, men tydligen är inte bara densiteten avgörande för EPS egenskaper.
"Fracture toughness" (seghet mot brott) påstås vara en av parametrarna som Porpac beaktar vid tillvekningen av Nackakupan.
(även om jag lyckats spräcka åtskilliga)
På tal om det sistnämnda förvånar det mig att man inte väljer att göra kuporna i XPS istället för EPS. XPS (den rosa) är mycket segare, flisar/smular sig inte, mycket tätare och ytan blir betydligt slätare. Det finns också en blå variant som ger ännu finare yta, men knäcks lite lättare än den rosa p g a att den är styvare i materialet.
XPS används i huvudsak som markisolering. Jag bygger modellplan med dessa och de har utomordentlig styrka. Lite dyrare än EPS dock, vilket kanske förklarar saken.
-
Bara för att det inte skall bli något fel som fastnar i tråden, det är inte densiteten som anges i t ex EPS100, det är den kortvariga trycktåligheten i kpa/m2. Densiteten för en sådan ligger kring 20g/liter.
EPP skulle ni ha istället, då kunde ni kasta omkring med kuporna utan att de gick sönder ;D
-
Jag har två sorters EPS-kupor - dels från Biredskapsfabriken (Töreboda) och dels från Joel Svenssons Vaxfabrik.
Joels kupa, tycker jag, är bättre på alla vis, vändbar botten som oxå kan göras om till bara nätbotten, den lösa bottnendelen går att ta ut på våren och en kan rengöra från baksidan av kupan utan att störa bina speciellt, falsarna eller vad det heter som ramarna hänger på är fastsatta så en kan aldrig missa att sätta dit lösa delar, (tabbe jag gjorde med Törebodakupan eftersom ramen då sas går i botten och inte är upphängd om en missar att sätta dit falsarna). Joels botten levereras oxå med flusterförminskare som är bra vid flytt och röveri och smala plåtremsor runt lådornas kanter så en inte behöver bända i materialet
-
Bygg för framtiden, undvik dylika kupor. Den som börjar snärjer bara in sig i ett beroende av en variant av otroligt jobbiga kupor att hantera. Gör det enkelt, se på proffsen, besök en större biodling och lär.
-
Bygg för framtiden, undvik dylika kupor. Den som börjar snärjer bara in sig i ett beroende av en variant av otroligt jobbiga kupor att hantera. Gör det enkelt, se på proffsen, besök en större biodling och lär.
Dylika som vilka då?
/Mattias
-
Men om nu en modell med densitet 80 och någon annan 100 och strutsens 120 så är kanske kravet att materialet skall fungera för bin. Och det gör de flesta och mina Nacka kupor också utan problem. Så var ligger problemet? Vem som har värst densitet?
Åter igen, är densiteten tillräcklig för biodling? Eller vad skall ni ha lådorna till?
...
Det är en viktig synpunkt. Mycket frågor om hållfasthet är bara för att tillfredsställa biodlarens önskemål om att det ska se snyggt ut. Som bikupor fungerar även slitna och skavda gamla EPS-lådor precis lika bra.
-
Bygg för framtiden, undvik dylika kupor. Den som börjar snärjer bara in sig i ett beroende av en variant av otroligt jobbiga kupor att hantera. Gör det enkelt, se på proffsen, besök en större biodling och lär.
Vad pratar du om ???
-
Frågan om de olika kupornas densitet och hårdhet dyker upp då och då och det hävdas vara samma. Jag kan säga att det är det INTE.
Min erfarenhet är av 3/4 Langstroth, inte helgjutna. Det var en tråd på Facebook för ett tag sedan och då roade jag mig med att gå ut i garaget och väga lådor och trycka med tummen i ytan.
Nacka kupan inhandlad för fem år sedan från LPs väger klart minst och går enkelt att göra ordentliga avtryck med tummen i ytan. Denna känns även minst stabil och har störst speglar på sidorna. Speglarna motiverar dock inte viktskillnaden. En sådan låda vägde 740gram. Ihopsättning med laxstjärt.
PAW kupan inköpt samtidigt och många fler under åren från Töreboda väger markant mer och är klart hårdare, ett litet avtryck med tummen kan jag dock pressa in i ytan. De innfälda handtagen är dock klart mindre än Nackas speglar dock något större än Paradis. Dessa har inte laxstjärt utan klacka som trycks ihop. vikt 1140gram.
Den äldre typen av Paradis (som fortfarande säljs av Töreboda) utan plastskenor också inköpt för fem år sedan. Klart tyngst, klart hårdast. Vikt 1490gram och jag får bara ont i tummen om jag försöker trycka ett märke. Mest material i denna då handtaget bara är ett infällt spår, men motiverar inte viktskillnaden. Ihopsättning med laxstjärt.
Trots skilnaderna är PAW och Paradis i mina ögon helt likvärdiga och där är det hugget som stucket. PAWs handtag är trevligare tycker jag.
Nacka kupan tycker jag inte om, den är för sladdrig och mjuk.
Den nya Paradis med plastskenor har jag delar av en hemma eftersom Töreboda ibland skickar lite fel saker. Den skall ju ha >100kg/m2 så den lär ju vara ännu hårdare och tyngre än den gamla Paradis, så den lär ju vara stenhård. Dom ser ut att ha tagit efter PAW med klackar i hörnen istället för laxstjärt så det kanske är bättre. I mina ögon känns den onödigt komplicerad med plastskenorna. Kör man in kukniven långt in mellan sidorna på den gamla oskyddade Paradis och PAW så blir det absolut inga märken när man bryter isär lådor.
Så det där med 100kg/m2 kan variera en hel del.
Lars på LP´s höjde densiteten från 80 till 100 för 3-4 år sedan. Densiteten är inte alls det viktigaste hos en EPS-kupa anser jag. I yngelrummen använder jag främst den gamla 4-delade Nacka original, hellre än den helgjutna. Detta för att idén med denna låda fungerar väldigt väl, och bina övervintrar allra bäst i denna. Idén med tunnare fält på sidorna på 4-delade Nacka-lådan är att kondens sätter sig på kupans kallaste delar, och rinner ned därifrån. Med andra kupor, som tex helgjuten Nacka sätter sig kondensen helst på täckskivan upptill, där jag inte vill ha den.
Sten-Åkes synpunkt delar jag. Nämligen att Sveriges professionella biodlare använt Nacka original i över 35 år nu, och lådorna håller år efter år fortfarande idag. Sett till antalet har denna kupa varit den klart ledande i vårt land i många år. Tillverkas av biodlare för biodlare......
Det sägs att småskaliga biodlare är snåla över lag. Stämmer detta så kan jag inte förstå varför inte alla dessa använder Nacka, då den är överlägset billigast i inköpskostnad? 8)
-
En sak som följer densiteten på frigolit oavsett namn är isoleringsförmågan. Ju lägre densitet desto bättre isoleringsgrad men "svagare" konstruktion. Ju högre densitet desto sämre isoleringsgrad men "starkare" konstruktion. Detta beror på mängden instängd luft i materialet och frigolit med mer instängd luft isolerar bättre. Givetvis givet samma tjocklek i båda fallen.
Så det man vinner i ena änden förlorar man i andra.
-
En annan viktig aspekt är hållbarheten emot både gnagande bin inifrån, och gnagande getingar, myror eller tvestjärtar utifrån. Här har jag aldrig fått kläm på ett bra svar om orsakerna, men jag har kunnat konstatera att ingen annan kupa klarar att stå emot dessa angrepp bättre än Nacka-lådorna. Värst av alla var nog Drömminge-kupan, som bestod av en genomfärgad grön EPS. Bina gnagde sig ständigt igenom i hörnen, inifrån och ut. Svartmyrorna byggde bon i dem osv. Av vad jag kan minnas så hade de inte heller lägre densitet än andra fabrikat. Kan det bero på innehållet i EPS-en?
-
EPS är ju ett väldigt lättgnagt material så det låter som att det är smart att ytbelägga kuporna med åtminstone en färg.
Det finns säkert någon tillsats som skall förhindra insekter att gnaga i dem. Tänk på alla bottenplattor till hus nu för tiden. Ligger EPS under de flesta och de är inte genomborrade av svartmyror.
-
Gnagande
Det där med att insekter gnager har jag funderat på...
Min hypotes är att det ofta börjar någonstans där det är naturligt att gnaga, t ex hörn eller kanter.
En bra (EPS)kupa har så många raka ytor och "diskreta" övergångar mellan delar som möjligt.
Densitet
När det gäller densitet så verkar det som den s k Universalbotten från LP, och det nya Langstroth-taket, har hårdare material än övriga delar. För Universalbotten verkar det varit så innan den allmänt ökade densiteten 80->100 proklamerades
Ingen av dessa delar är mina favoriter dock.
Professionellt användande
Flera andra EPS-kupor har inte varit med så länge som Nacka, så det är kanske inte så konstigt att den har försprång i användande.
Ska inte beskylla någon för otillbörlig marknadsföring eller vinklade åsikter, men på YH-kurserna t ex så är det Nacka & Kieler - gärna fyllda med Buckfastbin - som det pratas mest om.
Sensmoralen är att det inte är säkert att Nacka skulle vara förstahandsvalet idag bland de stora om det gjordes en objektiv bedömning från scratch.
Förbättringspotential
Hos Nacka skulle jag gärna se, ingjutna rambärarlister från fabrik!
Det är inte kul för tummarna att pressa dessa trånga lister.
-
Det är skillnad på ditt bygg EPS 20g och hårdpressad förpacknings EPS på 80-100g. Nej insekter kan inte gnaga på denna densitet till bikupor men billigt bygg EPS och frigolit äter de hål på ganska fort.
Ytbehandling är enbart för miljö typ solens UV och smutsansamling ev lite klorofyllmögel som är lättare att tvätta bort när kuporna rengörs. En målad EPS håller länge och tål all påverkan den utsätts för. Största hotet mot EPS stabilitet är solens UV ljus.
-
Okej, jag förstår nu att det faktiskt är densiteten ni anger i kupsammanhang. 100g/liter det är rätt hårt.