Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: Tinkerbell skrivet 20 jul-15 kl 09:45
-
Har precis köpt ett hus på landet i Östergötland med 2300kvm tomt där vi tänkt anlägga en odling av grönsaker.
Hur stort trädgårdsland behöver vi gräva upp för att tre personer ska kunna bli någorlunda självförsörjande på grönsaker?
Är det något vi kan så redan på hösten för skörd till nästa sommar?
-
Hur mycket yta beror väldigt mycket på hur mycket jobb du kan och orkar lägga direkt.
Det finns en del som du kan få i jorden redan i höst, vitlöken sätter man på höstkanten, dill och morötter kan sås.
Du kan förbereda för ett potatisland genom att täcka en yta som passar dig med papp och sedan lägga ett tjockt lager halm på detta. Där kan du odla potatis i två år innan du måste rotera för att få bra odlingsföljd.,
Jag gillar principen att bryta och göra landen allteftersom då man kan växa med uppgiften i ett lagom tempo.
-
Men rent teoretiskt hur mycket odlingsyta går åt? Har hört väldigt spridda siffror mellan 100-500kvm
Vist får man börja lite försiktigt och utöka men nyfiken som man är vill man ju veta.
-
Jag gillar principen att bryta och göra landen allteftersom då man kan växa med uppgiften i ett lagom tempo.
Samma här. Dessutom kan man behöva pröva sig fram om, var och hur det går att odla på tomten. Det kan vara dumt att satsa för stort innan man gjort detta.
Men rent teoretiskt hur mycket odlingsyta går åt? Har hört väldigt spridda siffror mellan 100-500kvm
Det finns goda skäl att siffrorna varierar så mycket.Det beror mycket på odlarens skicklighet och platsens förutsättningar hur mycket man kan få ut. Behovet varierar också mycket, men även om ni nu vet vad ni behöver så är en osäkerhetsmarginal på t.ex. 100-500 m2 inget konstigt innan ni har satt igång och odlat några år.
-
Det gjordes någon odlingstest, där de kom fram till att veganer behöver 800 kvm per person, för att vara helt självförsörjande på mat, på det stället.
-
Jag har ca 150kvm och är nu under sommaren mer eller mindre självförsörjande på grönsaker
Jag skulle säga att fundera över hur ni vill sköta det hela..
Ska ni använda maskiner? hästar, handkraft?
ett "häst land" är bättre om det är 50x3m än 12x12 då det är svårt att svänga tex
och ska man ha maskiner så får raderna anpassas efter avståndet maskinen kräver.
Ska man däremot göra allt för hand så kan man plantera mycket tätare
Bevattning är också en sak att tänka på, det är stor skillnad i att vattna 50x3 och 12x12m
ogräs.... vad finns där idag? är det gräsmatta så börja använda så absolut lite du bara kan typ 5x5meter och resterande plöjer du upp eller liknande så du kan utrota ogräs/gräs utan att behöva vara rädd om vad du sått
-
Idag består tomten av en grusplan, tre byggnader (boningshus, garage med gäststuga, gammalt häbre samt jordkällare som bonus) och resten slät gräsmatta med en del fruktträd. Det finns med andra ord inga befintliga odlingar alls.
Vi är inga veganer, snarare köttomaner men vill börja äta mer grönt och slita för födan. Mestadels för att få goda obesprutade hemodlade grönsaker men ändå att tjäna en liten slant i minskat inköp från affären.
Vi har inte tänkt använda några maskiner mer än att låna/hyra en jordfräs i början. Möjligt att vi köper någon maskin efter hand men vet inte vad som kan vara lämpligt i så fall. Tipsa gärna.
I bevattningsväg har vi gratis tillgång till sommarvatten från en närliggande å och behöver därmed inte ta vatten från brunnen.
-
Jag skulle nog satsat på bäddar. Ca 1,2m X så långa som du tycker fungerar. Placera dom så pass långt ifrån varandra att det går att köra med gräsklipparen i mellan. Jag gillar att ha sarg för att få en klar avgränsning. Det kan du använda virke, plåt, betongplattor ja precis det som du tycker fungerar.
Gräv klart minst en snabbt, och sedan en till om du vill ha mer klart och sedan någon som du kan ha som potatisbädd. Jag upplever att om man använder en gödselgrep vid grävningen så är det lätt att rensa bort rötter och sånt som man inte vill ha. Har du höns så skickar du in grästuvor och svål till dom så har dom finfin sysselsättning och mat.
När löven faller så använder du dom till att täcka bäddarna. Bara ös på så sköter naturen resten.
Om du har mycket som skall komposteras dvs städa upp tomten så kan du med fördel göra en bädd där du gör en limpa med kvistar och annan trädgårdskompost.
Gällande maskiner så JA det är bekvämt med jordfräs men den är helt onödig om du jobbar med en täckodlingsprincip då maskarna gör det mesta av jobbet åt dig.
Dessutom så river jordfräsen av rötterna och finfördelar dom så fint vilket ger dig mer ogräs.
Du har mer nytta av en klafse det är en bred månskäre liknande hacka som är riktigt bra till jordförflyttning.
En fyllhammare är perfekt till grävning och en bra gödselgrep gärna med svetsad skoning mot skaftet.
Gräsklipparen skall vara en modell där man kan samla upp klippet som du använder i täckodlingen.
Har du en hel del att röja betalar det sig med en rejäl röjsåg annars klarar du dig långt med lie och och rejäla klippbertyg.
Juh bättre du planerar ditt förarbete desto lättare blir underhållet.
Täckningen av den öppna jorden är en del av det som gör jobbet lätt.
Jag lägger max några timmar per år med ren ogräsbekämpning men mer tid på att förebygga det.
Eller inte för gräset skall juh klippas och samlar man upp det och lägger det i bädden så är det liksom på vägen.
I år har jag tex låtit två limpor sköta sig själv, det innebär att jag fått kopiösa mängder våtarv, svinmålla och annat i dessa. Men dom är juh mat dom oxå.
-
Ja, en bra gräsklippare behöver jag köpa så du rekommenderar en med gräsuppsamlare till odlingen före en mulcher/bioklipp som finfördelar och lämnar kvar klippet?
Höns har jag inte men grannen har. Tror inte vi kommer skaffa några om vi kan idka byteshandel mellan ägg och grönsaker.
-
I början av säsongen använder man klippet i odlingarna, när man har täckning så kan man göda gräsmattan med det. Och man sedan skördar så täcker man resten med gräsklipp om man inte har andra alternativ.
En del med självhushållningen är att om man har djur så kan en del hjälpa till i grönsaksproduktionen.
Direkt eller indirekt. Hönsen har jag nämt, vi har kaniner oxå och dom har halm i sina burar. Det normala är att ma lägger den på en gödselstack men jag lägger den direkt på bäddarna som både gödsling och täckning. Och på det sättet gör den nytta två gånger och jag sparar in ett arbetsmoment.
Den största nackdelen med täckodling är nog den estetiska. Det ser skräpigt ut.
-
Jag skulle nog börja med en lämplig storlek - typ inte mer än 60m2 - oavsett om du kör bäddar med täckodling eller nån annan metod. Alltså ungefär som en halv kolonilott. Sedan kan du utöka. Det är frustrerande att inte mäkta med i början och bättre att se vad man orkar och sedan utöka. Om jorden är bra så borde 150-200 räcka till årets grönsaksbehov (lite marginal inräknat).
-
Hackor är underskattade av oss modärna nordbor.
Har odlad med jordfräs förr och det kommer aldrig att hända igen. Eller med spade..
Tycker man det är tungt att nybryta så låna in traktorgranne med plog, eller börja och öka med mindre per år.
Men ett par hundra kvadrat är nog inte för mycket att börja med, i vilket fall. Det mäktar man normalt med och gör man inte det så är det ingen jätteförlust.
-
Så en jordfräs är inget att ha efter man har grävt bort grässvålen? Vad är det som är så dåligt med jordfräs?
Så det är hackan som gäller för att få 200m2 fin odlingsjord?
-
Jamen vad har du för jord?
Här är lite egna erfarenheter från lerjord. Jag har etablerat nya bäddar
* dels genom att först fräsa, sen sätta potatis med täckodling första året, sen fortsätta odla med stort inslag av täckodling,
* dels genom att täcka från början och sätta potatis först efter två år, eftersom jag tycker det tar två år för grässvålen att brytas ned och innan dess går det inte så bra att odla (om man inte gödslar eller bearbetar kraftigt eller för bort grässvålen).
Efter 2-3 år är min iakttagelse att bäddarna som etablerats enbart med täckodling har bättre jordstruktur. De som etablerats med en inledande fräsning har mer pulverartad struktur, och alltså mindre aggregatbildning. De senare slammar lättare igen vid väta och blir sedan hårda när de torkar.
Jag har även gjort liknande jämförelser på grusig moränjord. Även där är det bättre att bara täcka. Fräsningen gav mer ogräs och till synes lägre mullhalt (synbart grusigare jord).
Jag har då alltså bara fräst en gång just i början, precis som du ämnar göra.
-
För balansens skull ska jag lägga till lite. Det kan bli för mycket täckodling. Man kan få problem med ökade problem med sniglar, mögel och sork. Jag tycker dock detta motverkas bra av att odla i upphöjda bäddar med gräsremsa mellan. Det kan också bli dålig mineralisering, d.v.s. dålig näringstillgång då allt för mycket näring går åt till att bryta ned täckmaterialet. Det kan då bli lite av torvmosse över det hela. Även här hjälper upphöjda bäddar till, men ibland gör en ordentlig jordbearbetning bra nytta, som sönderdelar halvförmultnat täckmaterial och blandar det med jord. Men det är oftast en överdrift att fräsa. Hacka eller möjligen gräva duger bra. Dessutom behöver man gödsla.
Jordfräsning: det växer ofta bra under en säsong efter att man fräst på våren, men strukturproblem kan dyka upp senare, t.ex. efter nästa vinter. Då kan man kanske klara sig med att fräsa en omgång till. Man kan bli beroende av att kunna fräsa. Ibland går det bra, ibland blir jorden utmattad förr eller senare. Olika jordar tål fräsning olika bra. En moränjord med mycket sand, måttligt med lera och få eller inga stenar är väl det bästa om man vill fräsa. Ren sand- eller mojord funkar nog också bra, men jag har inte testat.
-
Många bra tips och synpunkter. Jag är ytterst tacksam :-)
Jag har en månad kvar innan tillträde till huset så vet faktiskt inte vilken typ av jord som gömmer sig under grässvålen.
Men min tanke går mot att klippa med mulcherklippare och låta klippet ligga kvar som näring till gräsmattan och odla utan täckning för att lättare kunna jaga mördarsniglar som är ett stort problem i dessa trakter. Odlingarna kommer roteras.
Jorden blandar jag upp med kogödsel om ingen annan har bättre förslag. Såg att det finns pelletrerad kogödsel som kanske kan vara bra att komplettera med under säsongen? Till kommande år har vi skaffat komposter att ta näringsrik jord från.
-
Du får pröva dig fram. Du kommer märka efterhand vad som fungerar och vad du ytterligare behöver. Vad som är rätt odlingssätt beror också mycket på odlaren. Det är en personlig grej.
-
...Som Pentti Linkola om hackor, en gåta att dom försvann...En tvåhjulstraktor är inte helt fel...Men som sagt börja med att rensa tomten från brädhögar och bilvrak , inget får ligga på marken inte ens en vattenkanna får stå på marken detta för att förhindra att det finns äggläggningsplatser för spanska sniglarna...även röja så att maximalt solljus kommer åt...gräs givetvis kortklippt...Så en snigelundersökning är nog en bra början vilket även kan styra vilket sätt man ska odla på eller vad man ska odla...Sanering av tomt minskar även sorkpåhälsningar...Rejält växthus kan också vara en bra grej...
-
Eller också kan man få fiender till de spanska skogssniglarna att trivas. T.ex. äter vinbergssnäckor deras ägg. En mer varierad miljö kanske är bra. Jag och ett antal andra odlare diskuterade saken för ett tag sen. De flesta som hade erfarenhet av spansk skogssnigel ansåg att täckodling var mer till fördel än nackdel. Jag är också misstänksam mot flitig gräsklippning, i synnerhet med rotorklippare som mosar gräset. Mums för sniglarna? Slår man gräset sällan och hellre med slåtterbalk än rotorklippare så minimerar man mängden mosat vattnigt växtmaterial. Bedriver man ängsbruk på stora delar av tomten så hinner gräset växa sig hårt, kolrikt och har låg vattenhalt. Inte bra snigelmat. Välskötta komposthögar där allt material kommer i omsättning relativt snabbt kanske inte är så farliga. Det är halvdött och nyligen dött material som sniglarna lever av, samt relativt svaga och vattniga växter (d.v.s. övergödda och övervattnade). Människor har en allmän städningsmentalitet och tar för givet att den löser problem. Jag kan lika gärna tänka mig att den skapar problem. Den är i alla fall inte gynnsam för den biologiska mångfalden i trädgården.
-
Jordfräsar är finfina på att sprida ogräs och i sandjordar som jag har haft och har, så bearbetar de alldeles för mycket.
På tvåhjulstraktor kan man sätta plog, istället för fräs, om man vill det.
Har gott om spanska sniglar, men de är inget problem. Tar de jag ser och de har minskat efterhand, som jag jagat och på samma tid har pantersniglarna ökat.
Fast det finns som sagt gott om dem ändå, men de är helst i gräset, som sköts som äng och inte som gräsmatta. Har kanske tagit 50 i odlingen i år och de har bara ätit på dött material, eller levande ogräs. Inte på mina plantor.
Och deras fiender trivs definitivt också bäst i det höga gräset. De spanska är mycket slemmigare och klarar sig bättre och är våghalsigare på kortsnaggat gräs, än andra typer.
Biologisk mångfald är bra skit.
En gräsmatta utan något intressant, inga fiender och endast prunkande grönsaksland och blomrabatter som finns liksom. Som bäddat för problem.
-
Det går tydligen montera plog på en del jordfräsar och de fungerar därmed som tvåhjulstraktorer. Husqvarna har flertalet modeller men är de något att ha? Finns det fler tillverkare?
http://www.husqvarna.com/se/products/cultivators/husqvarna-cultivators-for-homeowners/ (http://www.husqvarna.com/se/products/cultivators/husqvarna-cultivators-for-homeowners/)
-
Har precis köpt ett hus på landet i Östergötland med 2300kvm tomt där vi tänkt anlägga en odling av grönsaker.
Hur stort trädgårdsland behöver vi gräva upp för att tre personer ska kunna bli någorlunda självförsörjande på grönsaker?
Är det något vi kan så redan på hösten för skörd till nästa sommar?
Ni kan sätta bärbuskar, fruktträd, rabarber, jordärtskockor, vitlök, persilja, timjan, oregano med flera kryddväxter, jordgubbsplantor, hallonplantor med mera redan i höst.
Gör en plan, gå igenom vad ni vill odla (och äta, sätt inget som ingen gillar), skissa noga och tänk på väderstreck, vind sol och skugga utefter vad ni vill odla. Planera bevattning och vad slags gödsel ni kan tänka er att använda.
Ni kommer att klara er bra på 2000m2 och även då få plats med en liten gräsmatta.
Se trädgårdsarbetet som träningstillfällen, en kommer långt med bra handredskap och ev en hjulhacka med tillbehör. Jordfräs dödar maskar och tumultar jordens hela mikroliv och fördelar ogräsrötterna jämnt och fint så att det sprider sig ännu mer.
-
Det går tydligen montera plog på en del jordfräsar och de fungerar därmed som tvåhjulstraktorer. Husqvarna har flertalet modeller men är de något att ha? Finns det fler tillverkare?
[url]http://www.husqvarna.com/se/products/cultivators/husqvarna-cultivators-for-homeowners/[/url] ([url]http://www.husqvarna.com/se/products/cultivators/husqvarna-cultivators-for-homeowners/[/url])
Läs Tännlappens trådar, eller så svarar han nog här. Verkar vara lite nörd inom området ;)
Tror Husqvarnas grejer är för lätta för att dra plog, i originalutförande.
Men en bra hacka är som sagt inte alls särskilt ineffektiv, eller tungdriven. Särskilt inte om marken redan är bruten.
-
Min bibel är den här kvinnans blogg: https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/
Här hittar du fantastiskt mycket bra info och tips om självförsörjning.
Har själv kört mitt första år som (nästan) självförsörjande i vårat nya hus. Väldlgt kul!! Och gott :) Då jag är höggravid gjorde jag valet att täckodla och jag ångrar det inte EN sekund, så det är mitt största och bästa tips: TÄCKODLA. Massa tips om täckodling hittar du i bloggen ovanför.
Personligen så fräste jag upp en del av en hage i våras ca 40 kvm. Fräste med jordfräs 3 ggr med några veckors mellanrum. Sen fick jag tag på bränd gödsel som jag vände i. Efter att ha markerat ut gångar i form av en "nyckel" så täckte jag den odlingsbara ytan, för att sedan plantera ut växter som vuxit sig stora nog efter förkultivering jag gjorde i vår.
Utöver hagen har även 4 pallkragar plus ett litet trädgårsland för sallad, lök och jordgubbar ca 12 kvm. Samt ett växthus 5 kvm för tomat, gurka och lite örter. Det har varit perfekt att "börja med". Man klarar att täcka allt (om man har lite mark med gräs, samt samlar löv och annat på vintern....och har snälla grannar:)
Lycka till!
-
Det går tydligen montera plog på en del jordfräsar och de fungerar därmed som tvåhjulstraktorer. Husqvarna har flertalet modeller men är de något att ha? Finns det fler tillverkare?
[url]http://www.husqvarna.com/se/products/cultivators/husqvarna-cultivators-for-homeowners/[/url] ([url]http://www.husqvarna.com/se/products/cultivators/husqvarna-cultivators-for-homeowners/[/url])
Möjligen Husqvarnas t434p...finns plogkitt till den har jag sett...Det viktiga är att det finns några växlar på den så den inte går för fort med hjul på...Själv hade jag satsat på Hondas robusta tvåhjulstraktorer då köpt begagnat med tillbehör...är rena proffsmaskiner vilket man lär märka efter ett tag, kan bli en ahakänsla ibland...en del av tjusningen i att ha proffsgrejer...har hondamaskinen gått här i Sverige så är det nog inga problem med en begagnad...Sedan finns det ju BCS maskiner också proffsgrejor...
-
Eller också kan man få fiender till de spanska skogssniglarna att trivas. T.ex. äter vinbergssnäckor deras ägg. En mer varierad miljö kanske är bra. Jag och ett antal andra odlare diskuterade saken för ett tag sen. De flesta som hade erfarenhet av spansk skogssnigel ansåg att täckodling var mer till fördel än nackdel. Jag är också misstänksam mot flitig gräsklippning, i synnerhet med rotorklippare som mosar gräset. Mums för sniglarna? Slår man gräset sällan och hellre med slåtterbalk än rotorklippare så minimerar man mängden mosat vattnigt växtmaterial. Bedriver man ängsbruk på stora delar av tomten så hinner gräset växa sig hårt, kolrikt och har låg vattenhalt. Inte bra snigelmat. Välskötta komposthögar där allt material kommer i omsättning relativt snabbt kanske inte är så farliga. Det är halvdött och nyligen dött material som sniglarna lever av, samt relativt svaga och vattniga växter (d.v.s. övergödda och övervattnade). Människor har en allmän städningsmentalitet och tar för givet att den löser problem. Jag kan lika gärna tänka mig att den skapar problem. Den är i alla fall inte gynnsam för den biologiska mångfalden i trädgården.
Min uppfattning är att man nog inte ska flumma för mycket...Visst bekvämt att ha en massa raddor och skräp liggande överallt men samtidigt utmärkta kläckningsplatser och övervintringsplatser för juvenila Spanska sniglar...När det ser ut som marken rör sig är det dags att sluta med flummet...Ta på sig stövlarna och gå ut som en trädgårdshitler och göra kemiskt rent :o ...Hmm den biologiska mångfalden försvinner nog snabbt ner i sniglarnas magar...That`s for sure...Vinbergssnäckan kommer nog inte åt överallt med sitt stora skal...Själv har jag ett bestånd etablerade pantersniglar som sägs vara aggressiva mot andra sniglar, läst om pantersniglar utomlands :o ...trädgårdsdamm är bra för pantersniglar även växthus, dom gillar fuktighet...
-
Min uppfattning är att man nog inte ska flumma för mycket...Visst bekvämt att ha en massa raddor och skräp liggande överallt men samtidigt utmärkta kläckningsplatser och övervintringsplatser för juvenila Spanska sniglar...När det ser ut som marken rör sig är det dags att sluta med flummet...Ta på sig stövlarna och gå ut som en trädgårdshitler och göra kemiskt rent
Vad i det jag och Pentti skrivit var flum? Är din definition på flum att man tänker annorlunda än du gör?
"När det ser ut som marken rör sig" har man misslyckats med sin egen variant av "flum" (som du kanske gjorde med din?) och borde ha vidtagit åtgärder för länge sedan. Men inte nödvändigtvis din typ av åtgärder.
Hmm den biologiska mångfalden försvinner nog snabbt ner i sniglarnas magar...That`s for sure...
I ditt fall hinner den tydligen inte göra det, för du har utraderat den innan dess.
Dock vore det intressant om forumet kunde bidra med belagda uppgifter och sakliga återgivningar av egen erfarenhet om hur spansk skogssnigel påverkat biologisk mångfald, t.ex. vad gäller andra sniglar och snäckor eller olika växter.
Vinbergssnäckan kommer nog inte åt överallt med sitt stora skal...
Du förmodar det ja. Den behöver kanske inte komma åt överallt heller. Det lär inte krävas totalutrotning för att utöva kontroll. Och det kan finnas andra organismer som ger sig på sniglarna.
Själv har jag ett bestånd etablerade pantersniglar som sägs vara aggressiva mot andra sniglar, läst om pantersniglar utomlands :o ...trädgårdsdamm är bra för pantersniglar även växthus, dom gillar fuktighet...
OK, det finns många sätt. Jag föredrar att i första hand bygga på den befintliga naturen, och på sin höjd i andra hand plantera in nya arter som man inte vet vad de hittar på.
-
Vad i det jag och Pentti skrivit var flum? Är din definition på flum att man tänker annorlunda än du gör?
"När det ser ut som marken rör sig" har man misslyckats med sin egen variant av "flum" (som du kanske gjorde med din?) och borde ha vidtagit åtgärder för länge sedan. Men inte nödvändigtvis din typ av åtgärder.
I ditt fall hinner den tydligen inte göra det, för du har utraderat den innan dess.
Dock vore det intressant om forumet kunde bidra med belagda uppgifter och sakliga återgivningar av egen erfarenhet om hur spansk skogssnigel påverkat biologisk mångfald, t.ex. vad gäller andra sniglar och snäckor eller olika växter.
Du förmodar det ja. Den behöver kanske inte komma åt överallt heller. Det lär inte krävas totalutrotning för att utöva kontroll. Och det kan finnas andra organismer som ger sig på sniglarna.
OK, det finns många sätt. Jag föredrar att i första hand bygga på den befintliga naturen, och på sin höjd i andra hand plantera in nya arter som man inte vet vad de hittar på.
...Steg ett i en effektiv bekämpning borde rent logiskt vara att hålla rent från onödiga kläckningsstationer...Likadant i ett hönshus som blir nerlusad med gnagare...Inte ska man väl med alla medel hjälpa gnagarna? Har man en grönsaksodling med skräp runtom så äter sniglarna av grönsakerna på natten och ligger och lurar under skräpet på dagtid :D ....Själv har jag inga problem med spanska sniglar 8) ...Kollade ett ställe med kolonilotter...Lite för skräpigt vid lotterna, egenhändigt skapade kläckningsplatser...Som grädde på moset en öppen avstjälpningsplats för trädgårdsavfallet en plats som i princip kunde vandra iväg av sig självt :o ...
-
...Steg ett i en effektiv bekämpning borde rent logiskt vara att hålla rent från onödiga kläckningsstationer...Likadant i ett hönshus som blir nerlusad med gnagare...Inte ska man väl med alla medel hjälpa gnagarna? Har man en grönsaksodling med skräp runtom så äter sniglarna av grönsakerna på natten och ligger och lurar under skräpet på dagtid :D ....Själv har jag inga problem med spanska sniglar 8) ...Kollade ett ställe med kolonilotter...Lite för skräpigt vid lotterna, egenhändigt skapade kläckningsplatser...Som grädde på moset en öppen avstjälpningsplats för trädgårdsavfallet en plats som i princip kunde vandra iväg av sig självt :o ...
Frågan är vad du argumenterar emot. Delvis tycks det vara slarv och där håller jag nog med dig. Delvis tycks det vara ett mer ... ska vi säga mullbefrämjande och biologisk mångfald-befrämjande tillvägagångssätt. Där håller jag i huvudsak inte med dig, men jag har förståelse för att man prövar något annat om man misslyckats med t.ex. täckodling och kompostering och fått en massa mördarsniglar på halsen. Frågan är dock varför man misslyckades. Var det själva metoden som var fel, eller slarvade man eller var andra grundläggande förutsättningar olämpliga? Sistnämnda är troligen svårgenomskådligt. Mördarsniglar massförökar sig på vissa platser men inte på andra. Orsaken till detta är nog inte utredd. Jag tycker du verkar dra för snabba och kategoriska slutsatser från enstaka exempel.
-
Min bibel är den här kvinnans blogg: https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/
Här hittar du fantastiskt mycket bra info och tips om självförsörjning.
Har själv kört mitt första år som (nästan) självförsörjande i vårat nya hus. Väldlgt kul!! Och gott :) Då jag är höggravid gjorde jag valet att täckodla och jag ångrar det inte EN sekund, så det är mitt största och bästa tips: TÄCKODLA. Massa tips om täckodling hittar du i bloggen ovanför.
Jag läste några inlägg på bloggen. Jag tycker det ser trevligt ut och jag ser bra odlingsresultat. Men varför går det bra? Bra grundförutsättningar, gröna fingrar eller bra metoder? Det enda man kan så att säga ta med sig hem är bra metoder. Odlare med gröna fingrar kan göra lite hur som helst och ändå lyckas, men har ofta inte så bra förklaringar varför de lyckas. Och bra grundförutsättningar kan man på sin höjd gradvis närma sig, om man inte köper eller hyr ett ställe där de redan finns. Och hur närmar man sig dem? Jo, genom bra metoder.
Här är ett inlägg om att göra iordning bäddar inför våren:
https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/latt-att-fixa-fin-badd-till-varsadden/
Vad jag framför allt ser är en jord som ser väldigt bra ut. Fanns den där från början eller har hon byggt upp den? Täckodling är inget patentmetod för att få en sådan jord. Hellre då mycket och bra gödsel under lång tid. Helst kogödsel. Samt en bra jord i bra dräneringsläge att utgå från.
Att gräva ned relativt färskt trädgårdsavfall, särskilt från kålodling, sådär djupt tycker jag är en diskutabel metod. Kan öka risken för sjukdomar jämfört med att kompostera det mer ordnat i hög eller binge.
Inlägget om rotselleriodling verkar innehålla en del bra tips.
https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/odla-lacker-rotselleri/
Men starta i januari är väldigt tidigt. Kräver det en massa konstljus? Det framgår inte i just detta inlägg. Utplantering i april är väldigt tidigt. Får rotsellerin för mycket kyla kan den lätt komma av sig. Rotselleri är inte lätt att lagra enligt min uppfattning, men jag tycker hon beskriver en bra metod.
-
Gjorde en turné bland byggvaruhusen och maskinförsäljarna idag och insåg väl att jag siktade lite högt så det får inte bli större odling än att det går att bruka med högkvalitativa handredskap.
Man får väldigt många proffsredskap för vad en bra jordfräs eller tvåhjulstraktor kostar och är ändå manuella redskaps som behövs ändå.
Jag får köpa några extra spadar och bjuda in släkt och vänner på grillafton med trädgårdsgrävande :-)
-
http://www.denluckrajorden.se/index.php (http://www.denluckrajorden.se/index.php)
-
Jag läste några inlägg på bloggen. Jag tycker det ser trevligt ut och jag ser bra odlingsresultat. Men varför går det bra? Bra grundförutsättningar, gröna fingrar eller bra metoder?
Sara är duktig. Jag gillar hennes driv och energi. Förra året var jag på besök hos henne under Tusen trädgårdar. Hon har byggt sin trädgård medvetet och under lång tid. Många grävmaskiner har varit i hennes trädgård från början. Så det är inte bara handgrävt i det steniga Småland. :)
Hon är proffsodlare, dvs det är hennes levebröd att odla och berätta om hur hon odlar.
En hemlighet är att hon sår väldigt ofta och mycket. Allt fungerar inte men en hel del fungerar och det är det vi ser.
Kompost är också väldigt viktigt för henne. Varmbänkar, odlingstunnlar, växthus osv.
Och sen lägger hon många timmar varje dag i sin trädgård. Slitet ger belöning. Hon finns här på alternativ.nu men inte så aktiv.
-
...
Jag får köpa några extra spadar och bjuda in släkt och vänner på grillafton med trädgårdsgrävande :-)
Ja trädgårdsparty, de bidrar med arbetskraft och du med mat och dricka. Vinnande koncept :D
-
Sara är duktig. Jag gillar hennes driv och energi. Förra året var jag på besök hos henne under Tusen trädgårdar. Hon har byggt sin trädgård medvetet och under lång tid. Många grävmaskiner har varit i hennes trädgård från början. Så det är inte bara handgrävt i det steniga Småland. :)
Hon är proffsodlare, dvs det är hennes levebröd att odla och berätta om hur hon odlar.
En hemlighet är att hon sår väldigt ofta och mycket. Allt fungerar inte men en hel del fungerar och det är det vi ser.
Kompost är också väldigt viktigt för henne. Varmbänkar, odlingstunnlar, växthus osv.
Och sen lägger hon många timmar varje dag i sin trädgård. Slitet ger belöning. Hon finns här på alternativ.nu men inte så aktiv.
Inget av det du skriver motsäger vad jag skrev, såvitt jag kan se. Inte mycket i alla fall.
-
Frågan är vad du argumenterar emot. Delvis tycks det vara slarv och där håller jag nog med dig. Delvis tycks det vara ett mer ... ska vi säga mullbefrämjande och biologisk mångfald-befrämjande tillvägagångssätt. Där håller jag i huvudsak inte med dig, men jag har förståelse för att man prövar något annat om man misslyckats med t.ex. täckodling och kompostering och fått en massa mördarsniglar på halsen. Frågan är dock varför man misslyckades. Var det själva metoden som var fel, eller slarvade man eller var andra grundläggande förutsättningar olämpliga? Sistnämnda är troligen svårgenomskådligt. Mördarsniglar massförökar sig på vissa platser men inte på andra. Orsaken till detta är nog inte utredd. Jag tycker du verkar dra för snabba och kategoriska slutsatser från enstaka exempel.
Det jag argumenterar för är minskning av kläckningsstationer...hur man odlar har jag nog inte sagt något om vad jag minns...täckt eller otäckt odlingsform...Flyttar man till ett nytt ställe och risk finns för spanska sniglar eventuellt i närheten så är det smart att röja upp om det nu är skräpigt på det nya stället...men som sagt det kan ju vara ett välskött ställe man flyttar till :D ...
-
Det jag argumenterar för är minskning av kläckningsstationer...hur man odlar har jag nog inte sagt något om vad jag minns...täckt eller otäckt odlingsform...Flyttar man till ett nytt ställe och risk finns för spanska sniglar eventuellt i närheten så är det smart att röja upp om det nu är skräpigt på det nya stället...men som sagt det kan ju vara ett välskött ställe man flyttar till :D ...
Det låter ju annars på dig som alla former av marktäckning och komposthögar skulle vara kläckningsstationer och därför bör rensas bort.
-
Kan ni svara på följande istället för att munhuggas med varandra?
Vad anser ni är bästa sättet att göra om ett stycke gräsmatta till odlingsbar mark.
Gräver man bort grässvålen med spade? Hackar man bort grässvålen med hacka? Eller hackar man sönder grässvålen?
Vad är bästa verktygen för ändamålet?
-
minst krävande är att täcka under 1-3 år med tjock pressening eller liknande
Vill du det ska gå lite snabbare så bränn gräset och sen täck.
Eller plöj( gräset hamnar unders och jorden överst)
-
Kan ni svara på följande istället för att munhuggas med varandra?
Vad anser ni är bästa sättet att göra om ett stycke gräsmatta till odlingsbar mark.
Gräver man bort grässvålen med spade? Hackar man bort grässvålen med hacka? Eller hackar man sönder grässvålen?
Vad är bästa verktygen för ändamålet?
Svaret beror på jordart, jordstruktur, årstid, arbetsförmåga, hur fuktig jorden är, om man vill komma igång att odla direkt eller kan vänta ett tag (hur länge?), tillgång på gödsel (kvantitet och kvalitet), samt i någon mån vad vill odla (där är dock urvalet mer begränsat i början och potatis oftast lämpligast).
-
Det ska odlas i vår så mer tid finns inte.
-
Vad anser ni är bästa sättet att göra om ett stycke gräsmatta till odlingsbar mark.
Gräver man bort grässvålen med spade? Hackar man bort grässvålen med hacka? Eller hackar man sönder grässvålen?
Varför inte pröva en bit av vardera. Då vi inte vet diverse detaljer är det svårt för oss att säga vad som är bäst. Så lär du dig något samtidigt. Det blir i stort sett två varianter:
1. Ta bort grässvål med spade eller hacka, ca 5 cm djupt. Lägg upp svålen i hög, som gärna täcks med stråmaterial (hö, halm) så den får brinna ett par år. Blir bra jordförbättring sen. Gräv djupare i höst. Gödsla med hönsgödsel från grannen. Lägg kanske på lite i höst, men gödsla främst på våren, eftersom det är hönsgödsel. Dosera måttligt, eftersom det är hönsgödsel. Några liter per m2. Går nog att odla t.ex. morötter och lök i. Avsätt gärna en bit för gröngödsling också. Behöver ingen hönsgödsel.
2. Hacka sönder svålen nu. Låt ligga till i höst. Hacka en gång till då eller gräv. Odla potatis i nästa år. Mindre behov av gödsling. Hönsgödsel till potatis bör man dessutom helst undvika. Bra om potatisen kan täckodlas. Dels gynnar det nedbrytningen av grässvålen, dels förhindrar det ogräs till större delen, dels trivs potatisen med det. Men man bör sätta potatisen i jord och kupa den med jord ändå - tycker jag.
-
Täck marken med en tjock presenning (inget ljus får tränga igenom) så fort det är möjligt. I maj nästa år tar du bort täckningen och gräver och hackar fåror i jorden som du sätter potatis i. Potatis är en bra första gröda för den behöver kupas några gånger under växtperioden och då blir jorden genomarbetad. Ha stora avstånd mellan potatisraderna de blir alltid mer vidlyftiga än en tror. Vill du odla snabbväxande grödor tex ärtor, sallad eller rädisor så gör du lådor (eller pallkragar) och ställer rakt ner på gräsmattan, öser i jord och gödsel och vattnar noga så kan du fröså det mesta direkt.
-
Kosta inte på för bra presenning bara. Sorken kanske gnager hål i den.
Det tar ca två år (d.v.s. två säsonger vår-sommar-höst) för rotfilten att brytas ned. Börjar du täcka nu så har du max 3/4 säsong till våren, kanske bara 1/2, beroende på. Christelles variant för potatisodling fungerar om du täckodlar. Däremot är jag tveksam om den fungerar särskilt bra annars.
Men förutom dessa kommentarer (tips om kritiska punkter så att säga) så tycker jag du ska testa Christelles förslag också. Bygg ut din försöksodling.
-
Det får inte tränga igenom minsta lilla ljus och de billiga presenningarna är inte i allmänhet så bra. Jag odlar potatis som jag beskrivit och det tar ca ett år för lång grässvål att ge upp, dvs jag flyttar presenningen till nästa års planerade nyodling i samband med att jag sätter potatis där täckningen legat sen förra året. Jag kan inte täckodla potatis längre pga av att sniglarna äter upp potatisen under täcket.
-
Men är grässvålen nedbruten efter ett år under presenningen eller bara död? Det blir ju t.ex. svårt att kupa om den bara är död.
Vad täckte du med när sniglarna åt upp potatisen? Hela strån av gräs eller halm eller gräsklipp?
Odlade du potatisen (de nya knölarna) täckta av jord med täcke ovanpå jorden, eller på jord med täcke ovanpå eller i täcket?
-
Varför inte pröva en bit av vardera. Då vi inte vet diverse detaljer är det svårt för oss att säga vad som är bäst. Så lär du dig något samtidigt. Det blir i stort sett två varianter:
1. Ta bort grässvål med spade eller hacka, ca 5 cm djupt. Lägg upp svålen i hög, som gärna täcks med stråmaterial (hö, halm) så den får brinna ett par år. Blir bra jordförbättring sen. Gräv djupare i höst. Gödsla med hönsgödsel från grannen. Lägg kanske på lite i höst, men gödsla främst på våren, eftersom det är hönsgödsel. Dosera måttligt, eftersom det är hönsgödsel. Några liter per m2. Går nog att odla t.ex. morötter och lök i. Avsätt gärna en bit för gröngödsling också. Behöver ingen hönsgödsel.
2. Hacka sönder svålen nu. Låt ligga till i höst. Hacka en gång till då eller gräv. Odla potatis i nästa år. Mindre behov av gödsling. Hönsgödsel till potatis bör man dessutom helst undvika. Bra om potatisen kan täckodlas. Dels gynnar det nedbrytningen av grässvålen, dels förhindrar det ogräs till större delen, dels trivs potatisen med det. Men man bör sätta potatisen i jord och kupa den med jord ändå - tycker jag.
Tillägg här:
3. Om du har en lättbearbetad jord och grässvålen inte är alltför tjock, så går det också att gräva direkt, ha sönder grässvål medan man gräver, ta bort större rötter (som inte bör vara alltför många för att det ska funka) och odla i detta nästa år. Helst då potatis. Detta bör funka om du har en relativt ogräsfri gräsmatta, som mest hållits kortklippt, på bra och inte alltför hård jord.
-
Men är grässvålen nedbruten efter ett år under presenningen eller bara död? Det blir ju t.ex. svårt att kupa om den bara är död.
Vad täckte du med när sniglarna åt upp potatisen? Hela strån av gräs eller halm eller gräsklipp?
Odlade du potatisen (de nya knölarna) täckta av jord med täcke ovanpå jorden, eller på jord med täcke ovanpå eller i täcket?
Nja den är ju inte helt nerbruten men det går att gräva och hacka i jorden på ett helt annat sätt än att gräva i ren grässvål. När en gräver i ren grässvål så följer det också med mycket jord i grästorvorna och den jorden stannar ju kvar om en täcker.
Jag har täckt med gammalt hö, gammalt ensilage och gräsklipp och odlat potatisen dels helt under täcket bara lagda på marken (värsta angreppen) men också med täcke runt potatisarna då de är satta i jorden.
Jag har även täckodlat med tidningar dock inte potatis och inte sen sniglarna kom.
-
Kan ni svara på följande istället för att munhuggas med varandra?
Vad anser ni är bästa sättet att göra om ett stycke gräsmatta till odlingsbar mark.
Gräver man bort grässvålen med spade? Hackar man bort grässvålen med hacka? Eller hackar man sönder grässvålen?
Vad är bästa verktygen för ändamålet?
Jag flaggar för mitt tidigare inlägg :) med en kombo av att täcka med presenning fram tills våren. Det är vad jag ska göra nu till mitt nya land. Täcker med presenning och lägger ett lager med täckmaterial över (har massa som ligger och skräpar längre ner i hagen). Detta för det inte ska blåsa bort under vintern plus att det börjar bearbetas av mikroorganismer. Till våren gör jag samma som jag gjorde i våras. Fräste upp jorden. En eller två gånger kommer räcka. Du kan hyra fräs på Bauhaus tex...den behövs bara för att komma igenom gräset om du inte känner att du orkar att gräva. Personligen har jag för mycket yta för att orka gräva och vända grässvålen. Köpte en billig jordfräs på blocket som fungerar super.
Såhär såg det ut hos mig för några veckor sedan, med min täckodling, efter att ha fräst upp en gaaaaaammal hage i våras med tjoooock grässvål! Inga sniglar än, peppar peppar :))) alla växter har dubblat storlek. Jorden är sandig men av rätt mager sort. Täckodlingen ger massa gödsling, ger även lite nässelvatten nu som extra push.
-
Bekvämt att fräsa upp :D...Upprepas det blir det bra...Odlingsyta är snabbt skapad :D...
-
Om det är första gången ni ska odla så börja mindre och utöka efterhand som ni skaffar er erfarenhet och hinner känna efter vad mycket arbete ni tycker är lagomt för er. 150-200 kvadrat kan man odla en stor del av en familjs grönsaker på. Men jag skulle inte börja med hela ytan första året! kanske en fjerdedel. Jag skulle börja med att täcka med ett tjockt lager gräsklipp eller liknande direkt ni får tillträde, riktigt tjockt och fräsa ner det till våren ihop med lite gödsel. Nästa yta att utvidga med år två skulle jag också täcka med tjockt lager och låta ligga/komplettera fram tills våren det är dags, då jag skulle fräsa ner det.
En presenning tar ganska visst död på gräsmattan, men ger inte samma jordförbättring som en massa gräs. Alternativt till gräs kan vara djupströbädden från nåt stall om ni har tillgång till sånt eller en kombination.
-
Skördar just potatis som har blivit odlad på papp som täkts med halm.
Det är andra året som det odlas potatis i den bädden och nu när jag skördar så är topplaget härligt mulligt och jorden undertill är mjuk och enormt lätt att gräva med grepen.
I höstas la jag ett tjockt lager löv i bädden och under förvintern så hamnade utgödslingen från kaninerna där.
Lättjobbat och ger en bra skörd trots denna sommar.
-
:D...Nog ett potatisår i år...tog ett spadtag...fyllde en hel gryta :D ...Odlat på vanligt sätt med hjälp av tvåhjulstraktor :D ...
-
Samma här! Underbart är det! Rotfrukter överlag mår prima i detta väder :))
:D...Nog ett potatisår i år...tog ett spadtag...fyllde en hel gryta :D ...Odlat på vanligt sätt med hjälp av tvåhjulstraktor :D ...
-
Dublett ...
-
Vi öppnade upp ett nytt potatisland 10 x ca 30 meter (300 kvm). Det var stenhård åker som använts som bete.
Gödsla, plöja, harva, köra flera varv med vält och banka skiten ur tuvorna så att det bara blir torrt gräs kvar. Harva igen och plocka rötter och sten, sedan köra välten igen och smula ner kovorna.
Fick igång jordfräsen från 70-talet och körde en hel eftermiddag i hård jord. På några ställen blev det riktigt bra men det var för torrt och hårt då.
Därefter har vi kupat och bara planterat potatis och lök i första året (i år). Ovanpå strödde vi ut några kbm jord. Vi flyttade ca 18 kubik för att ha till trädgårdslanden, med pallkragar och bäddar för andra grönsaker.
Beredde marken i april och satte i mitten på maj, lite sent.
Nästa år blir betydligt enklare. Nytt är trögt och tar tid 1-2 veckor att fixa.
Trots massor av diverse ogräs så växer lök och potatis så bra att ogräset får stå kvar. Det ser bara lite ovårdat ut. Men det är värre att gå och riva upp ogräset än att låta det vara kvar till vi tar potatisen.
Alla grönsaker i pallkragar och bäddar ligger ca minst en månad efter jämfört med förra året. Tomaterna blommar först nu. Så man skall lyckas med vädret också om allt skall bli till belåtenhet. Hur mycket man än gräver och jobbar så blir det inget med sådant höstväder vi har denna sommar.
-
Det finns några igenvuxna pallkragar på tomten :-P
Planterar troligtvis örter i dem men annars så gräver jag nog bort grässvålen och beställer en lastbil med matjord att tippa i hålet i vår.
-
Kanske någon redan tipsat om att Ekoplantan listar hur danska Peter Norris odlar både ekologiskt och effektivt på mindre yta. Du kan läsa mer på deras webbsida: http://www.ekoplantan.se/massor-av-gronsaker-pa-liten-yta/. (http://www.ekoplantan.se/massor-av-gronsaker-pa-liten-yta/.)
-
Det blev aldrig av att jag grävde något trädgårdsland i höstas. Var väldigt ivrig men tiden räckte inte till då.
Men nu har jag iaf fått till 6st odlingskragar samt 3x5m friland.
Frilandet grävde jag för hand. Först grävde jag bort grässvålen och efter det vände jag jorden med spade och grep. Den var väldigt lerig men blev rätt hyfsad efter jag fått bort de värsta lerklumparna och fyllt på med lite ny jord. Snart dags att plantera potatis. Har köpt en begagnad handdragen tvåmanns potatisplog som jag tror kommer fungera perfekt.
Frilandet ska jag utöka till nästa år men nu har jag hela sommaren på mig att fundera samt gräva. Men att utöka det från 3x5m till 10x5m vet jag inte riktigt hur jag ska orka med bara spade och grep. Har frågat grannarna men de har ingen jordfräs, bara stora traktorer som inte fungerar i mitt lilla land. Skulle vilja ha en 2-hjulstraktor eller större jordfräs som kan både fräsa jord samt dra en liten plog och harv. Men det blir väldigt dyr potatis innan maskinen betalat sig.
-
Jag har hört olika bud om hur mycket yta man behöver, mycket beror ju förståss på vilka grönsaker man odlar. Beror på vad man betecknar som självförsörjande också. Potatis är ju förståss en kolhydratrik källa som man kan förvara över vintern. Om man förvarar morötter i sand så håller de sig otroligt bra över en lång period i jämförelse om de ligger i en hink till exempel, vilket gör att man kan äta dem under en längre period. Sen är ju förståss frågan hur mycket energi man vill lägga ner, vilka redskap som finns tillgängliga. En grej som alla inte tänker på är också hur länge man orkar arbeta är till viss del beroende på hur man är klädd, hur funktionella kläderna är etc. Har sett en sajt med ganska brett utbud på http://www.arbetskladerna.se/ (http://www.arbetskladerna.se/) Jag skulle också fundera kring gösslet, vilket gössel man vill använda och hur ofta.
-
Vill man inte ha skrumpna slaka morötter från jordkällaren fungerar frysen bättre. Har fryst in spenat, morötter, purjo och broccoli har jag fryst in från förra året och den är finare än den köpta frysta.
-
Har mina morötter i trälåda med lock. Matkällare under huset. De är inte skrumpna och slaka.
-
Men då förvarar du inte morötterna i sand som alla andra? För det fungerar dåligt för de flesta, ändå är det "rekommendationen" vilket är obegripligt. Sedan är morötter inte bara morötter, det finns olika sorter och de som inte klarar lång lagring och de som faktist klarar runt 6 månader.
-
Vi har våra i sand i stora plastlådor i jordkällaren.
De är fortfarande fina.
Detta är lagringsmorötter eller vintermorötter.
-
Här heter de fodermorötter. Vil man bevara gula och lila plus lite andra morotsprimörer tycker jag frysen är fantastisk och ett säkert kort.
-
Vi torkar en hel del morötter och fryser in massor. Skulle hemskt Järna förvara i jordkällare om vi nu hade haft en.
-
Men då förvarar du inte morötterna i sand som alla andra? För det fungerar dåligt för de flesta, ändå är det "rekommendationen" vilket är obegripligt. Sedan är morötter inte bara morötter, det finns olika sorter och de som inte klarar lång lagring och de som faktist klarar runt 6 månader.
Nä, ingen sand. Och det är sådana där "vintermorötter".
-
Har man en bra källare behövs inte sand. Har man en torr men lagom kall källare kan man ha morötterna i sand. Sanden måste då hållas fuktig. Sanden kan troligen i viss mån skydda mot temperaturvariationer och kanske angrepp av smågnagare.
Jag har morötter i perforerade regnvattentunnor av plast i jordkällare. Jag tycker trälådor är bättre men de förmultnar så snabbt. För att balansera det kondens som ändå blir har jag i måttligt med torvmull och sand blandat, mest som en bottenskyla.