Alternativ.nu
Djur => Får => Hus, hägn & bete för får => Ämnet startat av: daniel1978 skrivet 01 jul-15 kl 23:18
-
Skall sätta 3 eller 4 trådar elstängsel i min hage till fåren, omkretsen är cirka 400 meter.
Klarar ett 2,5 joules batteriaggragat detta eller behöver det vara starkare
Tack på förhand
-
Det räcker gott och väl, om bara stängslet hålls någotsånär välskött och bra isolerat.
-
Tråden längst ner och det höga gräset kommer att ta lite energi. Det knäpper lite varstans och aggregatet larmar. Men man får en stöt om man testar
För mig är det ett litet aggregat, har ca 5 J, Foga.
-
Men om ja är noga och klipper vegetation under undertråden, håller ett så litet då till får eller ska ja skaffa större ?
-
Blir ju bara ca 1,5 km tråd där 400 m är undertråd. Det ska de flesta stängsel klara bra. Går att läsa hur lång tråd som varje aggregat är lämpar för.
-
Det räcker som sagt bra, men slarvar du med växtligheten under tråden så blir det inte mycket över till fåren.
-
Till 43 får har vi 5 J av den anledningen att det skall bli en bra smäll. Får ett får en snyting här så är den så stor att alla hoppar till med ett >tjong!<. Har man lägre då hoppar lammen ut antingen under eller emellan. De älskar att ta sig ut och spana lite utanför.
Sedan blir det ett himla bääande innan de lyckas återförenas.
-
När det gäller batteridrivna stängselapparater bör man komma ihåg att ju kraftigare apparat desto oftare måste man ladda batteriet. En apparat med 1,5 J laddenergi och knappt 1 J utenergi (t ex Alfa Laval 1500B) går i bästa fall en månad på ett 75 Ah fritidsbatteri, och man kan räkna med att en dubbelt så kraftig apparat (3 J laddenergi) klarar sig på sin höjd två veckor. Har man 5-6 J laddenergi får man räkna med att ladda batteriet varje vecka, ännu oftare när det börjar bli gammalt och inte längre har full kapacitet.
För nätdrivna apparater behöver man däremot inte snåla så mycket.
-
Skulle inte en 20-30W solcell funka ihop med en sådan?
-
Det jag tänkte på mest var om fåren får en tillräcklig "stöt" av ett så litet aggregat så de får respekt för elen
-
Du behöver nog det dubbla. Vi hade den diskussionen för ett tag sedan och Henrik Uddemar tror jag det var som hade testat i praktiken.
Väldigt noga att det inte kommer skugga på solcellerna, även ett grässtrå räcker för att sabotera. Jag har testat ett år med en 6W till ett 2,5W batteriaggregat, och det är inte i närheten av att räcka. Men jag lärde mig i alla fall lite på köpet :)
-
Jag har haft får på olika aggregat, från 1,5 Joule till 12 Joule. Just nu går de på ett 3,5 Joule.
Stöten räcker, det är när tråden har varit strömlös en tid som de tappar respekten och det är lögn i helsike att få dem att respektera tråden som stängsel igen eftersom de tar sats när de springer igenom. Det är bra att ha rätt tätt med trådar, och undertråden bara 20 cm över backen, när lammen skall lära sig eller om du tar över får som gått på nät.
-
Så av svaren att dömma behövs ett kraftigare aggregat än 2,5 J till 300-400 m omkrets?
Och tre trådar, eller fler ?
Sen är det väl så att så länge man håller fräscht bete till dom är väl inte driften att rymma lika stor ?
-
Vi har bara 3 trådar, det funkar bra.
-
När det är frågan om får så är det viktigare att hålla hög spänning på stängslet än att ha mycket laddenergi i stängselapparaten. Så en ganska klen apparat med låg inre resistans kan ge bättre respekt än en apparat med större energi men hög inre resistans, där spänningen sjunker kraftigt så snart stängslet får dålig isolation.
Exempel på kraftiga stängselapparater som ändå har svårt att hålla spänningen uppe är Alfa Laval 10K och 20K från 90-talet (10 resp 20 J laddenergi). Efterföljaren 25K, liksom Canada-utförandet av 10K (känns igen på att den är avsedd för 120 V nätspänning, har CSA-märke istället för CE-märke och har amerikansk stickpropp med flata stift), är mycket bättre.
Stängselapparater med mycket energi behövs dels om man har så långa stängsel att de får stor kapacitans till jord (dvs om en och samma stängselapparat ska mata uppåt en mil stängsel eller ännu mer), och dels om man vill att stängselströmmen ska få gräs som växer upp mot trådarna att vissna av sig självt.
-
Så av svaren att dömma behövs ett kraftigare aggregat än 2,5 J till 300-400 m omkrets?
Och tre trådar, eller fler ?
Sen är det väl så att så länge man håller fräscht bete till dom är väl inte driften att rymma lika stor ?
Nja, 3 av 4 svar säger att 2,5 J räcker, och den fjärde tycker att det är i klenaste laget. Jag har haft får som envist gått ut på 12 J-hagen där stängselproffs satt upp high tensile-tråd som hjortarna studsar emot, efter att ett åsknedslag gjort så de gått strömlösa i en annan hage en vecka och hunnit lärt sig rymma. Den granne som haft mest rymmarfår har fått det när de gått på batteridrift som dragit ur fortare än vad han räknat med eller att han fått aggregatet stulet. Visserligen är det viktigt att de lär sig att ström är obehagligt och då hjälper det som Gilbert säger att det smäller till rejält, men det viktigaste är att de aldrig går på strömlösa trådar.
Jag har haft får på två trådar, och det går bra det med. Men jag har fyra trådar vid första hagen.
Ett bra bete är bästa stängslet heter det, men ett rymmarfår tycker alltid att gräset är grönare på andra sidan ;D
-
Det handlar om sunt förnuft!
Har du fåren ute vintertid, känner ingen som inte har det.
Snön sätter ofta gränsen, mycket snö och det blir problem, högt vått gräs också, hur mycket strul och extra arbete man vill lägga ner.
Hur mycket gräs och snö orkar man ansa?
Alla aggregat behöver jordas på ett bra sätt. Typ 3 jordspett på fuktiga låga ställen med 1-2 m mellan varje spett och hel ståltråd helst dubbel mellan spetten.
Läs lite här!
http://www.bmsab.se (http://www.bmsab.se)
Och gå till stängselskolan.
Där kan du läsa lite ostört och samla tankarna om ett stängselbygge som håller dygnet om alla dagar om året i ur och skur.
Lycka till!
-
Vad har du för stolpar, isolatorer etc.
Kolla hur du gör hörn och passerar en trästolpe om det är aktuellt, tänk på att vilt kan rasera stängslet och det behöver tillsyn då och då, även efter storm då träd och annat skit kan ha trillat över stängslet.
Hur reparerar man då? Bara denna säsong har vi varit ute ca 5 ggr och fixat.
-
Skulle säga att snön ställer inte till ett dugg. När det är mycket snö får man skotta för att fåren skall gå ut, annars hänger de på underredet och trampar luft. När snön har kommit så har fåren sin mat från dig och kommer inte att rymma. Förmodligen går de inte ens i närheten av stängslet.
-
Man kan nog säga att jordningen nästan alltid är den svagaste punkten för ett elstängsel. Ju torrare och sandigare mark desto fler jordspett behövs, och desto längre avstånd måste man ha mellan jordspetten för att de ska göra nytta. 10 spett i en tät klunga ger inte mycket bättre jordning än ett enda spett, men om man sprider ut dem över ett stort område så kommer de till sin rätt.
Tänk på att även om jordningen kanske duger vid installationen så kan det bli sämre t ex under en lång period med torka eller då tjälen går djupt på vintern.
Det är viktigt att alla jordspett, och trådarna mellan dem som också kommer i kontakt med marken, är av samma material och har samma ytbehandling (vanligtvis galvat stål). Annars blir det galvaniska fenomen så de mindre ädla metallerna fräts bort och de mer ädla får en isolerande beläggning på sig så de inte gör någon nytta för jordningen.
Jordspetten bör slås ner långt från t ex nergrävda ledningar av olika slag, jordtag för elnätet, byggnader, åskledare mm. Och man får ABSOLUT INTE koppla ihop stängseljord med t ex vattenledning eller elnätets skyddsjord.
-
Tack för alla svar, ni är ovärdeliga
Mitt aggregat är ett Toro batteri 2,5.
Detta jag frågar om här gäller endast från det att lammen är ca 4 veckor tills slakt eller installning på hösten.
Pinnarna är tryckta stolpar i hörnen och lite sporadiskt, i snitt kanske var 20:e meter, däremellan Bole glasfiber
-
Har granngårdens 3,5j 12 volt för tuffa förhållanden, det kan man tolka som man vill vad dom menar med det.
Måste nog säga att det är rätt värdelöst, minsta gräs som ligger på försämrar ledningsförmågan rejält.
Fåren försöker självklart undvika tråden, men har inte särskillt mycket respekt för den.
Möjligen är jordningen dålig, ett vanligt järnspett 20-30 cm ner i våt mark, ska prova med fler riktiga jordspett senare, förväntar mig inga underverk.
Hade jag vetat innan, hade det blivit ett på minst 5 joule, fler volt och ett batteri större än 55 ampere. (100-120 ampere).
Har försinkad järntråd.
Tackan hoppar till av en stöt, lilla lammet verkar mest tycka stöten är lite irriterande, möjligen för att strömmen absorberas av ullen, medans tackan har blöt nos.
Anledningen att dom försöker rymma är inte svält, i mitt fall, det är för att jag försöker sära på tackan och lammet för att fördela betet bättre.
Och då skiter tackan totalt i eltråden, trots att det inte är hennes lamm, (bra mor?).
Ull leder ström dåligt som sagt, och hon tar bara lite sats.
Nu har jag både stängsel plus en eltråd nere vid marken, lammet har på något sätt krupit under till tackan ändå.
Nu har jag gett upp, dom får vara tillsammans, stödutfodrar i stället med hö tills vidare, blir lugnast så.
-
Tackan hoppar till av en stöt, lilla lammet verkar mest tycka stöten är lite irriterande, möjligen för att strömmen absorberas av ullen, medans tackan har blöt nos.
Anledningen att dom försöker rymma är inte svält, i mitt fall, det är för att jag försöker sära på tackan och lammet för att fördela betet bättre.
Och då skiter tackan totalt i eltråden, trots att det inte är hennes lamm, (bra mor?).
Ull leder ström dåligt som sagt, och hon tar bara lite sats.
Nu har jag både stängsel plus en eltråd nere vid marken, lammet har på något sätt krupit under till tackan ändå.
Nu har jag gett upp, dom får vara tillsammans, stödutfodrar i stället med hö tills vidare, blir lugnast så.
Men det är inte konstigt de försöker rymma om du har EN tacka ensam i en hage och lammet i en hage intill? Eller har du fler får i hagen som du inte nämner? Du skrev i en annan tråd för en liten stund sen att du utfodrar med hö, vilket tyder på dåligt bete, och varför har du får om du har så lite bete att du fodrar med hö i juli om du bara har ett enda får? Två baggar har du ju skrivit om tidigare så 3 får har du alltså? Får är flockdjur och får inte hållas ensamma utan måste hållas i par eller grupp.
-
Är första fåren, så jag provar mig fram, tänkte tackan och lammet som inte är hennes, kunde umgås genom stängslet, fungerade inte särskillt länge, även om det såg ut att gå bra ett tag att ha lammet med baggarna.
Lammet gick sällan tillsammans med baggarna som gick för sig, och lammet för sig oftast.
Baggarna är inte minsta intresserade av varken lammet eller tackan.
Tackan börja skrika högljutt så fort lammet försvinner ur sikte, och bli orolig, lammet å sin sida verkar svara med ett bä, som betyder, allt är bra med mig, var inte orolig, och fortsätta med sitt.
Hur som helst dög inte baggarna som sällskap åt lammet i längden, som bestämt sig för att vara hos tackan i stället.
Dom får välja väldigt mycket själva hur dom vill ha det.
Så fort jag blir ledig några dagar ska jag spänna upp en ny hage, åt tackan och lammet, men tills vidare får dom extra hö plus korn, för säkerhets skull, så jag vet att dom dom har så dom klarar sig, ser inget fel i det med tanke på att det finns får som lever på hö året om.
Även baggarna får hö, fast dom inte hinner beta ner sitt bete fortare än vad det växer, då kag får hjälpa till med gräsklippare och röjsåg imellanåt.
Så ser det ut här för tillfället, och av den anledningen tänkte jag att lilla lammet kunde hjälpa baggarna beta lite.
Tackan vill jag inte riskera sätta ihop med baggarna ännu, får bli i december, januari.
Det var nog allt.
En sak till, lammet stog nyss och luta sig mot eltråden med bogen, så jag tänkte, vad nu då, är det strömavbrott i eltråden, så jag kände efter, nejdå, ström fanns det, nyladdat batteri.
Ett bevis på att ull leder ström ytterst dåligt och får behöver lite starkare ström tack vare sin ull.
-
Har granngårdens 3,5j 12 volt för tuffa förhållanden, det kan man tolka som man vill vad dom menar med det.
Måste nog säga att det är rätt värdelöst, minsta gräs som ligger på försämrar ledningsförmågan rejält.
Fåren försöker självklart undvika tråden, men har inte särskillt mycket respekt för den.
Möjligen är jordningen dålig, ett vanligt järnspett 20-30 cm ner i våt mark, ska prova med fler riktiga jordspett senare, förväntar mig inga underverk.
Jag vågar definitivt påstå att det är för dålig jordning i det här fallet. Prova med ett halvdussin jordspett, vart och ett nedslaget minst en meter i marken, ju längre avstånd mellan jordspetten desto bättre (gärna 2-5 m mellan dem). Om du - tillfälligt - provar att kortsluta stängslet till något väl jordat som inte har med jordspetten att göra (t ex en nergrävd vatten- eller avloppsledning av metall, åskledare eller liknande), och sedan drar fram en ledning från ett "referensjordtag" (kan vara t ex elnätets skyddsjord eller en skruvmejsel nertryckt i marken 50 meter bort från jordspetten), så ska du inte känna mer än mycket svaga stötar om du samtidigt tar i ett jordspett och ledningen från referensjordtaget.
-
Ska göra ett försök med fler jordspett, fyra st står det man ska ha, nu har jag bara 700 kvm inhägnat, med en enkel tråd.
Minst en meter ner i marken blir näst intill omöjligt, är bergrund här, blir i så fall fram med slagborrmaskin och dynamit.
Men 20-40 cm går på sina ställen att slå ner med lite tur.
Tänkte att fler jordspett gör större nytta ju större areal man har inhägnat.
700 kvm = 0,07 ha, är inte särskillt mycket, med tanke på att aggregatet utlovar kilometervis med eltråd vid tuffa förhållanden.
Den sagan tror då inte jag på.
-
Har dom väl börjat är det svårt att få dom att sluta, bättre dom lär sig av första kyssen på en gång.
-
Bor du på en hektar stor stenhäll? Har du inga diken, sluttningar, träddungar?
"Någonstan" på gården finns det djupare mark än 20-40 cm jord, annars skulle inget växa.
Att marken är stenig (bor själv på enormt stenig mark, timmarna är många då vi plockar sten från åkern..), och det är svårt att få i stängselstolpar, gör det viktigt att leta rätt på "den optimala jordningsplatsen". Man får helt enkelt placera sitt aggregat, där det går att hitta jordning, och sedan använda en bra matarkabel till stängslet.
Den operationen blir enklare med ett batteriaggregat, eftersom man då inte dessutom måste ha ett 230 volts uttag i närheten.
Vi har i dagsläget 7 kilometer 5-trådiga rovdjursstängsel (3,5 mil HT-tråd), uppdelat i två väl separerade slingor med var sitt nätdrivet el-aggregat.
För det ena aggregatet, som behöver 10 jordspett har vi utnyttjat en kant intill ett dike, och där fungerar jordningen utmärkt.
För det andra aggregatet, som borde ha 15 spett, har vi fått flytta jordningen flera gånger, utan att bli riktigt nöjda. Vi har helt enkelt inte tillräcklig fukt i marken, så kallaste vinter, och torraste sommar är inte jordningen så bra som den borde, vilket innebär att vi tappar spänning i systemet. Vi är på gång att flytta jordningen en gång till, nu tror vi att vi hittat ett bättre ställe...
4-5 trådiga stängsel håller inte djuren inne enbart med elen, utan också fysiskt med tråden, vilket bland annat gör att de inte är så känsliga för tillfälliga el-avbrott.
För fårens skull, så förstår jag inte varför man ska hålla på med "minsta möjliga" el-aggregat, och så få stängseltrådar som möjligt?
Visst, i de flesta fall så vare sig rymmer fåren, eller vargen/räven/lodjuret/hunden går in, men varför chansa? Blir det inte jobbigt att ständigt leva med oro för att djuren ska komma till skada eller rymma?
Här i byn, har vi en fårägare, som har två-trådiga stängsel på sina efterbeten, och den flocken brukar allt som oftast vara på drift...
-
Skogaliten, kan du inte dra med en tråd längs stängslet längst ner mot marken till dess du kommer till ett surare område? Du får visserligen se upp när du gräsröjer den sträckan, men du får vinsten av att tråden jordar ända fram till jordspetten och att du har stolpar att fästa den på.
Här har vi en som har sina får ute redan. Fast jag tycker det är trevligt med lösdrift ;D Vill dock inte ha mina djur så, möjligen några ankor.
-
Jo, så kan man göra, men inte där jordningen sitter just nu. Jordspetten sitter utanför stängslet, men rätt snart kommer ett hörn, och efter hörnet finns grusvägen, och längs med vägen vill jag inte ha några extra trådar i marknivå...
Så tanken nu är att flytta jordningen till andra sidan logen, och där finns både fler meter att använda för jordspetten (större avstånd mellan dem), och en mer realistisk möjlighet att göra som du föreslår om inte jordspetten räcker till.
Vi funderar också på att sätta de första 5 jordspetten i bentonit, för att förbättra kontakten när det är torrt.
-
Här är blött vid jordningen, anledningen till bara en tråd är att det även finns fårstängsel som lammet kan krypa under eftersom marken är ojämn.
Och att jag tror kyssen blir kraftigare med så kort tråd som möjligt, som är max 30 meter från jordningen.
Ja marken här har inget riktigt värde så länge det inte finns dumbommar som hyr den, och duger endast till skogsindustri eller möjligen får och getbete, en ko hade brutit benen, allt annat värde baseras på ren fantasi, som utsikt, närhet, kommunikation, luft och annat mäklarsnack.
På 1800-talet hade nog bosatta här svultit ihjäl, om dom inte var fiskare.
Är man bara tillräckligt sugen har allt en köpare.
-
Vi funderar också på att sätta de första 5 jordspetten i bentonit, för att förbättra kontakten när det är torrt.
Tror att den leran isolerar så att det blir sämre än om du sätter spetten i jord.
-
Spätten är inte gratis såg jag idag, avvaktar tills jag hittar något billigare.
Ett spätt per joule ska man tydligen ha, misstänker det är för torra jordar, här är jorden pissblöt året om där spättet är nerstucket, så tror ärligt att fler spätt inte kommer göra mågon skillnad här.
Eller har jag fel i detta?
-
Blir lite förvirrad över hur ditt bete ser ut. Pissblött, men bara 20-40 cm jord, och berg.
Om du har jord i separata sänkor på ett berg så behöver du förmodligen jorda flera. Strömmen skall ju gå genom stängseltråden via djuret och tillbaks till aggregatet via jorden och jordspettet. Berg leder ström dåligt.
-
Precis. Om det är berg i botten så måste man sprida ut jordningen över en lång sträcka. Istället för jordspett kan man också tänka sig att gräva ner t ex en galvad stålwire eller grov järntråd längs botten av ett dike.
Var noga med att ha samma material i all jordningsmateriel (spett, ledningar, skruv och mutter för anslutning mm). Vanligtvis är galvat stål lämpligt, men det får INTE blandas med t ex koppar, mässing eller förkopprat stål, då blir det galvaniska strömmar som får vissa delar av jordsystemet att frätas bort och andra får en isolerande beläggning.
-
Vet inte hur man ska beskriva grunden på ett vettigt sätt, bergrunden är inte öppen och 10-20 cm under jord är lera sten och berg.
Brevid spättet finns grundvatten som är framgrävt och sipprar sakta ut och bildar plask och vått i nedre delen av hagen som är kanske en meter högre på den torrare delen.
Och eftersom berg leder dåligt ser jag ingen mening att slå ner spättet i berget.
Däremot möjligen lägga det ner 20 cm under jord för att skapa större kontaktyta.
Hade varit lärorikt att mäta spänningen på något sätt, före och efter nedsättande av extra jordspett i marken.
Om stöten blev kraftigare eller bara marginellt.
Det jag märkt är att när jag slog fast tråden med märlor mot levande träd, var att stöten var betydligt klenare än nu med riktiga isolatorer.
Tror samtidigt dött torrt trä isolerar riktigt bra.
Blir i vilket fall som helst förvånad om stöten är mer än 1-3% kraftigare med extra jord.
Ädelmetaller med vanliga ska man alltid försöka undvika att få kontakt mellan, en längre tid.
-
Man måste alltid sätta upp tråden med bra isolatorer. Märlor i trä, och dessutom levande träd, är värdelöst. Tänk på att det bara är några Joule du har och en spänning på flera tusen volt, den lilla energin läcker snabbt iväg om du inte isolerar den.
-
Det jag märkt är att när jag slog fast tråden med märlor mot levande träd, var att stöten var betydligt klenare än nu med riktiga isolatorer.
Det du skriver i inlägg efter inlägg är så konstigt så jag funderar på om du är på riktigt? Detta ovan fattar ju vem som helst att man inte gör. Och du sätter ett ensamt får i en hage vilket är helgalet, sen skriver du att det inte är nåt problem med att ha djur ensamma, samt du utfodrar inte dina får med mineraler för du tror inte på "kosttillskott". Skulle du få besök av länsstyrelsen, vilket jag hoppas att du får om du är på riktigt, tror jag de blir brydd. Hur vet du hur stark stöten är när du inte har nån utrustning att kontrollera den med?
-
Är det tillåtet att ha varannan tråd i stängslet kopplad till jord? Det skulle öka kyssen om två trådar berörs samtidigt. Vi har just installerat runt landet på grund av bökskador. Vildsvin och sannolikt grävling har besökt.
-
Jag tror det är tillåtet, men frågan är om det är så praktiskt. Om en ska ha varannan el och varannan jord, måste en sätta dem väldigt tätt, annars finns risk att djuret i fråga bara nosar på jorden - och då händer ju ingenting = ofarligt, här kan jag gå igenom som jag vill!
Jag har valt att inte ha jordade trådar i stängslet av just det skälet. (Däremot har jag ibland använt något gammalt taggtrådsstängsel som extra jord, om det har funnits i närheten av aggregatet. På andras mark då, här finns ingen taggtråd längre.)
-
Djuret får dessutom en obehagligare stöt om den går från nos genom kroppen ner i fötterna.
Lite långsökt, men om den vanliga jordningen faller bort och ditt elstängsel skräptanten av någon mystisk anledning är mer jordad än taggtrådsstängslet, så kommer taggtråden att bli det stängsel som har högst spänning. Och skulle då någon fastna i taggtråden så blir det tråkigt.
-
Jo, Drängen, det är lite långsökt. För att förtydliga, jag använder alltså inte taggtråden som stängsel, jag använder den som extra jord. Taggtrådsstängslet är i förekommande fall placerat utanför mitt eget, förhoppningsvis korrekt fungerande, elstängsel. Jag jordar inte heller någon taggtråd om någon skulle ha kreatur gåendes i den aktuella taggtrådshagen.
-
Har man mycket problem med jordningen kan man köpa polskiljda band:http://www.granngarden.se/Sortiment/Lantbruk-%26-Skog/Stängsel/Band,-Rep-%26-Tråd/Elstängselband-Polar,-200-M/p/1148887
-
Det du skriver i inlägg efter inlägg är så konstigt så jag funderar på om du är på riktigt? Detta ovan fattar ju vem som helst att man inte gör. Och du sätter ett ensamt får i en hage vilket är helgalet, sen skriver du att det inte är nåt problem med att ha djur ensamma, samt du utfodrar inte dina får med mineraler för du tror inte på "kosttillskott". Skulle du få besök av länsstyrelsen, vilket jag hoppas att du får om du är på riktigt, tror jag de blir brydd. Hur vet du hur stark stöten är när du inte har nån utrustning att kontrollera den med?
Känner på tråden med handen, och försöker immitera fårets ullbeklädnad på olika sätt, och kan bara konstatera att fler än 10.000 volt hade gjort gott, inte nödvändigtvis fler ampere, då stöten vid god hudkontakt är rätt god, men fåret upplever långt ifrån samma stöt tack vare sin päls och den "låga" volten.
Högre volt färdas bättre genom allt, även päls.
Idealt hade nog varit 15-20.000 volt, 3-5 joule för får kan jag tro.
Lanstyrelsen på besök med penna papper och reglementesboken, nej tack, bjud hem dom till dig själv i stället du.
Mår fåren dåligt mår jag sämre, mår fåren bra mår jag bättre, behövs ingen länstyrelse här.
Vill ha kontroll på fårens saltintag, och hålla det på ett minimum, då jag inte strävar efter maximal tillväxt, och med tanke på att vilda djur och får oftast inte får i sig mer salt än vad dom absolut måste ha, vill jag inte heller att mina får ska bli beroende och vana med mycket salt.
Min egen åsikt att sätta ut saltsten till vilt för att öka tillväxten, tycker jag är fel.
Och reglerna är till för dom som har målsättning om maximal tillväxt, och det har ju inte jag.
Jag vill ha harmoni med naturen i min flock, så långt det är möjligt.
Ja nästan allt är på riktigt här, förutom fantasin.
Människan borde inte lägga sig i vilda djurs tillgång på föda, då de har löst detta själva sedan tidernas begynnelse.
Tyvärr är det inte som det borde vara många gånger.
Jordbruksverket med sitt reglemente har automatiskt utgått från att alla är och ska ha maximal tillväxt som målsättning, för annars är man tydligen dum i hela huvudet.
Och det ger en fingervisning om hur dom själva tänker och är.
Dom vill helt enkelt ha mer.
-
Stängselapparater får enligt gällande bestämmelser inte på några villkor lämna mer än 10 kV. Den gränsen är inte satt av "farlighetsskäl" utan för att tillverkarna av isolatorer, högspänningskabel, åskskydd mm ska ha ett riktvärde att gå efter.
I praktiken kan man räkna med att de flesta stängselapparater ger 6-8 kV obelastade, detta för att man ska ha marginal för att inte riskera att komma över 10 kV t ex vid överspänning på elnätet eller om man på något sätt får resonans med stängslets kapacitans till jord.
Det som är intressant när det gäller hur mycket en stöt känns för djuret är inte spänningen då stängslet är obelastat utan då det belastas med 500 ohm. I det läget kan man räkna med att stängselapparaten ger högst 5 kV (myndighetskrav, detta för att den toppström ett djur eller en människa ska kunna utsättas för inte ska kunna överstiga 5000/500 = 10 A, högre ström ger risk för att man sliter av senor eller muskelfästen), men som regel går minst halva spänningen bort genom spänningsfall i jordtaget om man inte har lagt ner ovanligt mycket arbete på att få bra jordning och dessutom har bra förhållanden när det gäller markens ledningsförmåga mm.
Om man ska mäta spänningar på elstängsel så finns det ju en del mer eller mindre primitiva anordningar med glimlampor eller speciella digitalvoltmetrar man kopplar mellan stängslet och en provisorisk jordpinne, men om man vill få riktigt pålitliga värden och även mäta spänningsfall i jordspett mm så bör man nästan kosta på sig ett digitaloscilloskop och högspänningsprob till det.
-
Största bekymmret med får är elens förmåga att ta sig genom ullen på fåret.
Förutom det är styrkan i själva stöten tillräcklig, och ända sättet att öka strömmens förmåga att ta sig genom ullen är att höja volten.
Tog själv isolatorer utan metallkärna av just den anledningen att dom isolerar hög volt bättre än isolatorer med metallkärna.
Spänningen ligger på 10.500 volt enligt tillverkaren obelastat, vilket det i stort sett är, tack vare kort järntråd och bra isolatorer.
I värsta fall kan man förbättra isolatorerna ytterligare några milimeter om man vulkar eller eltejpar vid trådens anläggningspunkter.
Förbättrar man jorden, blir nog stöten som du säger kraftigare, medans ledningsförmågan genpm tjock ull, förblir nästintill usel, och det är ju där det största problemet är.
Så om det inte kommer något låg joule, hög volts fåraggregat snart som går att köpa, blir det väldigt mycket onödigt jobb för fårägare att behöva resa även fårnät bakom eltrådarna så fåren inte rymmer.
Hitta passande eller tillverka egna isolatorer till ett sådant aggregat är betydligt billigare och mindre jobb än att resa fårnät.
Och med tanke på ett typiskt fårbete som är mer ojämn terräng, till skillnad från kornas, är ett sådant aggregat ännu mer eftertraktat.
Ojämn mark innebär bättre rymningsmöjligheter för fåren, särskillt i avsaknad av respekt för stängslet tack vate sin tjocka ull.
Efter ytterligare petande på eltråden genom olika föremål, undrar jag om 20.000 volt räcker för tjock ull, kanske bättre med 40.000, eftersom varje cm längre väg strömmen måste färdas genom ull, påverkar kraften i stöten enormt mycket med ynkliga 10.000 volt.
Nog borde tillverkarna lätt kunna lösa detta problem utan att förta sig, vi lever inte på stenåldern längre.
Fårsymbolen på aggregatet är klart missvisande, då det i praktiken endast gäller nyrakade får.
-
Nu är det ju egentligen inget problem eftersom man låter fåren lära sig att el är obehagligt. När de sedan på hösten har tjock och isolerande ull så har de fortfarande kvar respekten för el.
Det är när man får kombinationen duktig ledartacka-dåliga beten-dåliga stängsel som man får problem.
Det är förresten inte bra att styra djurens foderkonsumtion med deras salttillgång. Inte heller med mineraler eller vatten.
-
Det är när man får kombinationen duktig ledartacka-dåliga beten-dåliga stängsel som man får problem.
Och har man dessutom ingen flock till fåret så är det inte konstigt det lär sig rymma med tiden. "Bagger" har skrivit att han har 700 kvadratmeter till ett får och ett lamm , men eftersom betet bara räcker åt tackan satte han lammet i en annan hage med 2 baggar. Sen är han förvånad över att tackan rymmer.. Att får är flockdjur och inte får hållas ensamma enligt lag bryr han sig inte om. Att de har behov av att gå i en flock för att vara nöjda i sin hage vill han inte kännas vid.
-
I mitt fall var problemet mycket ojämn mark plus litet nyfiket lamm som startade rymningarna, då tackan helt enkelt gick efter lammet genom att ta sats genom eltråden.
Och tack vare ullen förlorade all respekt för elen efter detta.
Elnät hade dom på förra stället, elnät kräver troligen ett mycket kraftigare aggregat.
Tråd i knähöjd och ojämn mark stoppar inte små lamm.
-
Och har man dessutom ingen flock till fåret så är det inte konstigt det lär sig rymma med tiden. "Bagger" har skrivit att han har 700 kvadratmeter till ett får och ett lamm , men eftersom betet bara räcker åt tackan satte han lammet i en annan hage med 2 baggar. Sen är han förvånad över att tackan rymmer.. Att får är flockdjur och inte får hållas ensamma enligt lag bryr han sig inte om. Att de har behov av att gå i en flock för att vara nöjda i sin hage vill han inte kännas vid.
Herren gud, förlåtä.
-
Ja det finns en anledning till att man säger att ett bra bete och fungerande flock är det bästa stängslet. :)
-
Riva ner stängslet hade självklart varit det bästa, tyvärr är jag inte ända invånaren i området, och en trafikerad väg finns här som används flitigt.
Nu vet jag inte vad allemansrätten säger om att framföra får på annans mark heller, men rimligtvis borde det vara tillåtet så länge fåren inte gräver fram rötter ur jorden eller liknande.
Säkert någon som vet.
-
Du får naturligtvis leda eller driva ett får eller en flock på någon annans mark, om du behöver för flytta djuren mellan två olika beten som du har rätt att använda, dock utan att skada den marken. Precis som du får promenera, rida eller rasta en hund (kopplad stor del av året) på annans mark.
Det ska mycket till, om en mindre fårflock (upp till 10-15 djur) skadar mark under förflyttning. Problemet är snarast att få dem att går åt rätt håll, om inte djuren är väl tränade på förflyttning, eller att man använder vallhund. Vi flyttar flockar med får korta sträckor med endast pellets i en hink framför (50 meter eller så), men då tränar vi djuren först. Tackor är enkla att flytta, de äldre tackorna kan redan och visar lammen. Bagglamm tränar under ett par veckor före flytt. Vuxna baggar har vi lärt att bli ledda i grimskaft. Längre sträckor kör vi djuren i djurtransport.
Beta och stängsla får du bara göra på egen mark, eller så kan du arrendera (mot betalning eller ibland gratis) en bit mark av någon annan, och då beta och stängsla.
Som djurägare har man ett djurägaransvar, vilket bl.a. innebär att djur inte får "gå lösa" och riskera att skada andras mark, grödor, trädgårdar o.s.v. Därför måste alla betesdjur (undantaget renar inom renbetesområdet), nuförtiden hållas inom stängslade marker.
Förr i världen, så släpptes betesdjur ut i byns gemensamma skog för att beta, och vaktades av vallpojkar/vallflickor/vallhjon, och då hade man grödorna inom stängsel. Men det är mycket länge sedan.
-
Jaha, man får inte låta dom beta på annans mark utan lov, men man får ta gräset ftån annans mark för hand och ge sina får utan att fråga om lov.
Ser faktiskt inte skillnaden, finns det någon skillnad.
Nu pratar jag inte om tomtmark där allemansrätten inte gäller.
-
Vad kom ni fram till om elaggregatet?
-
Jaha, man får inte låta dom beta på annans mark utan lov, men man får ta gräset ftån annans mark för hand och ge sina får utan att fråga om lov.
Ser faktiskt inte skillnaden, finns det någon skillnad.
Nu pratar jag inte om tomtmark där allemansrätten inte gäller.
Brottsbalken 12 kap 2§: "Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes till åverkan om brottet med hänsyn till det gripnas värde och övriga omständigheter är att anses som ringa, till böter”.
Så nej, du får inte ta gräs för hand ens till ett ringa värde och absolut inte från odlade vallar.
-
Vad kom ni fram till om elaggregatet?
Har man plan mark och tätt mellan trådarna, ingen växtlighet, bra isolatorer, kan det fungera även med ett 10000 volts aggregat på 3,5 joule.
Men enligt egen erfarenhet kan jag bara rekommendera elstängsel som kompliment till fårstängsel, särskillt om marken är ojämn och det finns små lamm
-
(:)
Brottsbalken 12 kap 2§: "Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes till åverkan om brottet med hänsyn till det gripnas värde och övriga omständigheter är att anses som ringa, till böter”.
Så nej, du får inte ta gräs för hand ens till ett ringa värde och absolut inte från odlade vallar.
Då får man lära fåren att äta blommor, bär och svamp.
Mina planer på att bli fåraherde tycks bli grusade här.
Får nog ta mina får, säga upp mig från jobbet och utvandra till annat rike.
Den omtalade allemansrätten var inte mycket att hurra för.
Underförstått, här vill vi inte ha några som inte betalar skatt, sådana göre sig icke välkomna i detta rike.
Kan inte se det på annat sätt, för så är det nog.
Leven är duktig att sätta fir på skattepengar och svett.
-
Fårnät och taggtråd är helt borta här. Vanlig rostfri tråd med isolatorer fungerar utmärkt. Vi har bara tre trådar och allt annat jag sett hört läst här är bara obegripligt.
5-6 Joule aggregat till allt. 43 får i en hage utan problem. Så det är svårt att förstå varför alla krånglar till det. Följ fabrikantens anvisningar och allt blir bra. Det som är viktigaste "hörn" och jordning. Hur enkelt som helst så att ALLA klarar av det om man nu har får förstås.
-
Har man plan mark kan man ha 3 trådar.
På ojämn mark ligger understa tråden mot marken på fler ställen, kan inte ha lägre än knähöjd här, finns fler ställen för lamm att smita under.
Och 5-6 joule, ja då kanske dom lär sig på första kyssen.
Fast ärligt talat tror jag inte ens 5-6 joule hade hjälpt här, i stället för som nu 3,5.
Tror dpm flesta ändå vet att fler volt leder strömmen bättre, fler antal joule ger bara hårdare kyss.
Ska ta en bild och visa vad jag försöker säga.
-
Har man plan mark kan man ha 3 trådar.
På ojämn mark ligger understa tråden mot marken på fler ställen, kan inte ha lägre än knähöjd här, finns fler ställen för lamm att smita under.
Och 5-6 joule, ja då kanske dom lär sig på första kyssen.
Fast ärligt talat tror jag inte ens 5-6 joule hade hjälpt här, i stället för som nu 3,5.
Tror dpm flesta ändå vet att fler volt leder strömmen bättre, fler antal joule ger bara hårdare kyss.
Jag tror de som gör aggregaten vet det bäst!
Har kuperad mark och därför 3 trådar i stället för 4. Du sätter stolparna oavsett vad du använder så att terrängen har låg påverkan på stängslet.
Du behöver aldrig mera än 5-6 J.
Foga 5000 funkar till nästan allt och fullt ok till får. Det är en missuppfattning gällande strömstötar att mera Joule ger värre stöt. Större aggregat klarar av mera stängsellängd och har man ett stort nät av stängsel kan man antingen använda två i mellanklassen som vi eller ett enda stort som ofta larmar och piper pga olika överslag.
-
Glipan mellan mark och fårstängsel är 25-30 cm på detta stället.
Eltråden som sitter runt 25-30 cm framför fårstängslet, hindrar lammet från att komma nära stängslet och försöka.
Hade det bara varit eltråd hade glipan varit på minst 40-45 cm mellan mark och tråd, oavsett antal trådar.
Så hade jag förut och det fungera inte så bra särskillt länge.
Svagt aggregat som inte tillåter tråd för nära marken kan ha varit en orsak, mycket växtlighet tar bort skräcken i kyssen för fåret med för få joule.
-
Men att ett och annat lamm hoppar ut eller in igen har väl ingen betydelse, de hoppar in till tackan igen och rymmer inte.
Tycker ditt stängsel ser väldigt konstigt ut. Jag hade röjt en linje för vanlig tråd och sedan sluppit alla problem med grenar och sly.
-
Tycker mer det ser ut som en dödsfälla för får.
-
Ja jag skulle inte ens komma på tanken att göra stängsel så.
-
Ska det bli bra måste jag fram med grävmaskin.
Marken arrenderar jag.
Dom gångerna lammet hoppar in och ut hade jag inga bekymmer med, det är när tackan (hon är inte liten) hoppar efter som bekymmer uppstår.
Hade dom sprungit in i skogen vore det väl, men dom springer och skitet på grannarnas välvårdade tomter, och äter av både det ena och det andra.
Och man blir väckt av att någon bankar på dörren.
-
Ditt problem är alltså hur du gjort ditt stängsel mera än problem med elaggregatet.
Ingen tacka har lämnat hagen här och det är lätt att bygga om till nya beten. Beten tar slut och man måste flytta fåren ett par gånger på säsongen. Ju enklare man gör det desto enklare blir allt annat.
-
Ja jag skulle inte ens komma på tanken att göra stängsel så.
Ja, har också tittat närmare på stängslet och tänkt, varfor gör di på dette vise.
Helkorkat konstruktionsmässigt. (dom som gör stängsel verkar inte veta bäst i alla fall).
Men det har fungerat lika bra som "det riktiga" stängslet vilket jag också kan tycka är lite egendomligt med veck och ringar som håller tråden på plats.
-
Ditt problem är alltså hur du gjort ditt stängsel mera än problem med elaggregatet.
Ingen tacka har lämnat hagen här och det är lätt att bygga om till nya beten. Beten tar slut och man måste flytta fåren ett par gånger på säsongen. Ju enklare man gör det desto enklare blir allt annat.
Nu har jag inga rymningar längre tack vare elen som komplement.
Stängslet har jag inte tillverkat själv, utan köpt.
Har inte tänkt ta ner stängslet, såvida jag inte flyttar eller utvandrar.
-
Konstigaste stängslet jag sett. Dödsfälla var en bra beskrivning. Varför ligger det utefter marken? Det är tätare mellan rutorna längst ned, och det är bortvikt och ligger utefter marken? Varför är stolparna bara 30cm långa eller är det bara en synvilla? Ser ju inte ut som det där är något lämpligt bete för något djur, är det ett träsk? Myr?
-
Det kanske finns en naturlig förklaring till allt trots allt.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=177474.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=177474.0)
Lycka till med stängsel och aggregat.
-
Konstigaste stängslet jag sett. Dödsfälla var en bra beskrivning. Varför ligger det utefter marken? Det är tätare mellan rutorna längst ned, och det är bortvikt och ligger utefter marken? Varför är stolparna bara 30cm långa eller är det bara en synvilla? Ser ju inte ut som det där är något lämpligt bete för något djur, är det ett träsk? Myr?
Det blir så där vikt när marken är ojämn, på andra ställen är det rakt o fint.
Stolparna är för eltråden.
"träsket" ligger i nedre delen av hagen där marken är blöt och jorden och elaggregatet står.
-
Men herregud människa!
Har du överhuvudtaget sett ett korrekt uppsatt fårstängsel eller djurstängsel överhuvudtaget? Oavsett om det är ett stängsel av eltrådar eller ett fårnätstängsel.
Fårnätet "blir vikt" om man inte sätter upp det på rätt sätt. Gör man rätt, så blir det inte vikt, även om marken delsvis är ojämn.
Så här gör man:
Webbaserad handledning, ett av många exempel: http://www.bmsab.se/subdet266.htm (http://www.bmsab.se/subdet266.htm)
Man börjar med att bestämma var stängslet ska gå,och röjer bort småträd och buskar som är i vägen för stängsellinjen. Man vill ha så raka linjer som möjligt.
Man skaffar stolpar. Beräknar 1 trästolpe/per 5 meter ungefär, men när det är kuperad terräng, så måste man sätta stolparna tätare för att hålla nedersta tråden (eller nederkant av fårnätet) i lagom höjd över marken (eller i marknivå för fårnät). Ibland kan man behöva sätta stolpar på bara någon meters avstånd för att kunna hantera höjdskillander i terrängen.
Det spelar ingen roll om man ska två-tre eller flera trådar i stängslet, den nedersta trådens höjd över marken, avgör hur många stolpar man behöver. Vissa stolpar håller upp tråden, andra stolpar hjälper till att hålla ner tråden i ojämn terräng. Till fårnät går det åt fler stolpar än till elstängsel, för man spänner nätet med väldigt stor dragkraft, samtidigt som nederkant ska vara i marknivå.
Stolparna måste vara stängselstolpar, och slås ner tillräckligt långt i marken. I hörnen, som ska vara extremt stadiga, där använder man trästolpar, alltid. På raksträckor och där marken är slät, kan man använda trä, plast, glasfiber eller fjäderstålsstolpar när man gör elstängsel. Stolparna man behöver till får, måste nå minst 90 cm över marken, helst högre. Ett får kan hoppa 90 cm om det vill, så översta tråden ska vara minst 90 cm över marken.
Har man behov av att sätta upp stolpar på berghällar, som man måste passera, så borrar man hål i berget, och sätter ner ett armeringsjärn med påsvetsat stolpfäste som man sätter fast stolpen med.
Man kan inte ta små slyträd och använda till stolpar, för de ruttnar på bara något år, utan man får köpa stolpar, om man inte har tillgång till undertryckt gran, ek, en eller lärkträd som man har lov att fälla.
Hörn försöker man ha så få som möjligt. Ett hörn består av 3 stolpar i 90 graders vinkel (helst), som är stöttade med mothåll, så att hörnet inte riskerar att "falla inåt" det ska vara ca 1.75 m mellan de tre stolparna. Mothållet kan byggas på flera sätt. Jag använder "parallellogram". Finns beskrivet i länken.
Trådarna sätts upp i isolatorer (finns många sorter) på stolparna, och eltråd spänns (och hålls spänd) med hjälp av trådspännare, fjädrar och gripples. Beroende på stängslets utformning, så kan man behöva ha alla sorters spännanordningar, eller bara en av dem.
Fårnät spänner man med särskilda spännanordningar. Nätet måste hållas spänt för att hålla får inne, och rävar/hundar/vargar/lodjur ute. Ofta drar man med traktor eller liknande. Annars kommer nätet att sagga väldigt fort, och sluta fungera.
-
Ja eltråden är inte särskillt svårt att få jämns marken med tillräkligt många nerslagna stolpar.
Det "roliga" blir sen när man spänner och stolparna lyfts upp ur marken.
Stängslet däremot, krävs utjämning av mark med traktor.
Och trästolpar är långt ifrån idealiskt som framgår av länken.
Men vill man göra det svårt för sig så får man göra det.
Mitt stängsel fungerar som det ser ut nu. Och det är huvudsaken, och inte har jag arbetat ihjäl mig med att sätta upp det heller.
Och jag skulle personligen aldrig göra som beskrivs i länken.
Att säga får kan hoppa över 90 cm, är som att säga människor kan hoppa över 150 cm, även dvärgar och fetton.
Får är olika även dom, liksom hästar och andra tamdjur.
Och det är rätt uppenbart att det som fungerar för vissa får fungerar inte för andra.
För vissa får kan det räcka med två slappa trådar på ojämn mark, särskillt om det inte finns lamm, så varför bemöda sig med att slå ner furor 2 meter ner i marken och spänna trådarna som fiolsträngar om det inte behövs.
-
Och då är det ju skitsmart att se till att fåren inte får i sig de mineraler och vitaminer de behöver. Då är dom ju mer orkeslösa och pallar inte att studsa över stängsel. Fiffigt! ::)
-
Vi har VIT STÄNGSELSTOLPE I PLAST 1050 MM som används till allt utom hörnen, inga problem alls. Där det är kuperat lite tätare bara.
Denna stolpe går bara ner 1 dm och sitter hyfsat bra tillsammans med tråden. Man behöver inte bygga barrikader. Men det måste finnas bra bete och vatten samt en foderränna för lite pellets för att fåren skall må bra, vara friska och stanna.
I hörnen och vid grindarna finns impregnerad grov stolpe som tryckts ner med traktorn runt 50-60 cm. Tråden går runt stolparna med isolering och utanpåliggande märla.
Inte en rymling och fåren kommer alla när man ropar in dem och ger dem lite godis. En höensilage som grisarna förstört medan vi slog Hö har de fått och gjort slut på i hagen. Annars bara bete och vatten från en pump oftast dagligen. Det finns annars vatten i dikena denna blöta sommar.
Baggarna går för sig och de fixar vatten själva just nu, de har inte ens ström i sitt men stannar. En stor hage för sig själva, gott om bete och inga rymningsförsök. Ligger något ner är det hjortarna som varit där och det är bara för baggarna att knalla ut men de stannar.
Hjortarna vill ofta åt saltstenarna så vi har satt några utanför hagen just för viltet. I position så klart för augusti premiären.
Många gånger är lättsammaste metoden bäst.
-
Har tänkt en liten hage som är lätt att flytta runt som komplement till dom stationära hagarna.
Och då står valet mellan den du beskriver med 3 järntrådar, eller ett elstängsel av plasttråd.
Sådant hade dom där jag hämta ett par får medans på ett annat ställe där jag hämta ett par får hade dom endast två plasttråd.
Tänkt en naturbeteshage så i den är pellets och hö som stödutfodring uteslutet.
Så frågan är om inte jag måste göra den ogenomtränglig, för ett par får är så bortskämda vana med "godis" så misstänker att dom kommer försöka rymma om dom inte får något i naturbeteshagen.
Men för en sigenarhage" eller vad man ska kalla dom, som är lätta att flytta runt är det nog en bra ide.
-
Ja eltråden är inte särskillt svårt att få jämns marken med tillräkligt många nerslagna stolpar.
Det "roliga" blir sen när man spänner och stolparna lyfts upp ur marken.
Stängslet däremot, krävs utjämning av mark med traktor.
Och trästolpar är långt ifrån idealiskt som framgår av länken.
Men vill man göra det svårt för sig så får man göra det.
Mitt stängsel fungerar som det ser ut nu. Och det är huvudsaken, och inte har jag arbetat ihjäl mig med att sätta upp det heller.
Och jag skulle personligen aldrig göra som beskrivs i länken.
Att säga får kan hoppa över 90 cm, är som att säga människor kan hoppa över 150 cm, även dvärgar och fetton.
Får är olika även dom, liksom hästar och andra tamdjur.
Och det är rätt uppenbart att det som fungerar för vissa får fungerar inte för andra.
För vissa får kan det räcka med två slappa trådar på ojämn mark, särskillt om det inte finns lamm, så varför bemöda sig med att slå ner furor 2 meter ner i marken och spänna trådarna som fiolsträngar om det inte behövs.
Jag tror att du behöver åka runt till lite gårdar som håller får, och titta på hur man bygger stängsel. Och fråga om hur de ska fodras. Besök gärna dem som har flera hundra får, liksom dem som bara har 5-10 st, för att få lite perspektiv. Men besök dem som har haft får minst 5 år, och därför hunnit göra många misstag, och rättat till misstagen.
Nerslagna stolpar (riktiga stolpar som är riktigt nerslagna) lyfts inte av tråden. Om stolparna lyfts, så har man för få stolpar.
Och nej, man behöver inte jämna ut marken med grävskopa (eller på annat sätt) för att sätta upp vettiga stängsel, men man måste arbeta, jobba för att sätta upp dem. Man bygger inte stängsel på en kafferast, utan det är hårt arbete och tid som går åt.
Lyssna på oss som har byggt miltals med stängsel, och hållit får i åratal, för att inte säga decennier.
Jag skulle inte välja att bygga permanenta stängsel med enbart plaststolpar, eftersom underhållsbehovet är så mycket högre. Dessutom är inte plaststolpar billigare än trästolpar, bara lättare att sätta ner, men de kommer att "vingla" åt alla håll efter bara något år. Plast (glasfiber, fjäderstål) fungerar som mellanstolpar på raksträckor (exempelvis: hörn-plast-plast-plast-trästolpe-plast-plast-plast-trästolpe osv.), men då ska man ha välspänd HT-tråd, eller gilla att underhålla stängsel.
Man måste bygga rejäla stängsel till får. Friska får är nyfikna, och när maten börjar tryta, så rymmer de.
Dessutom behöver får, liksom andra djur som vi människor väljer att ta hand om, ordentlig mat anpassad för djurslaget
Elfårnät ska användas med stor försiktighet och välbalanserat omdömme. Fel använda så kan de vara dödsfällor för djuren.
Sitter de inte kvar som de ska, så kan djuren trassla in sig, och fastna, och dö av den iofs svaga elstöten.
Avstå från sådana tills du lärt dig använda "riktiga" stängsel.
Jag får en känsla av att du vill hitta genvägar. Genvägar är ofta senvägar, i synnerhet är det svårt att hitta genvägar innan man har hållit på med något (t.ex. fårhållning) ett längre tag.
Börja med att göra som det "står i böckerna", när det har fungerat några år, så är det dags prova egna teorier.
-
Vi har bytt ut trädstolparna mot de enklare plaststolparna, trästolpar är inte underhållsfritt på något sätt och när man skall så om ett bete är det bara jobbigt att flytta.
Vi har plats och kan flytta bete till vilka areor på ett antal hektar vi vill, så en permanent lösning är bara destruktiv på våra marker.
Här har varit många får i 15 år (från 1999) och inte någon som rymt än. Så om får rymmer så är det ett problem i sig som får lösas. Har får olika beteenden så kan man välja bort de stökiga och hålla kvar de som fungerar. Ett arbete i sig som också måste göras.
Vi har en tacka som "bryter" sig in i lammfållan när de får sitt pellets, den enda som gör så. Den åker ju när det är korvdags.
Men att skicka PM och förbjuda plaststolparna känns ganska meningslöst. Allt stängsel uppfyller kraven oavsett vad någon annan tycker.
-
Håller fullkomligt med om att, har man haft får i decennier och fortfarande använder trästolpar till permanenta hagar, (så har vi alltid gjort av tradition?)
Låter väldigt fårskalligt, väldigt, väldigt fårskalligt måste jag säga.
Engelska staket av levande träd kan jag däremot förstå, men i detta "sosialistiska" eller vad man ska kalla det land, är man själv lite livegen hur man än gör, och att svettas och bloda på något som inte är ens eget, är inte särskillt motiverande.
Även om vissa försöker luras och säger, det är ditt.
Familjerna ser inte ut som på 1800 talet, och är det så att man har en unge någonstans, får han aldrig veta vem som är hans far i alla fall.
Liksom hans far får inte veta om det är hans unge, och inte träffas.
Så jag kan förstå efterfrågan på plast annat snabbmaterial, och har man gård mark och sådant, så är det mäklarna som ärver det mesta.
-
Med trä och stenig mark som är här och trä har börjat ruttna.
Nu när det är dags att byta försöker man undvika nya hål, utan man håller sig till dom gamla.
Men ärligt talat är nog tillvaron enklare med sovjetiska betongpålar.
Billiga, eviga, starka och bra.
Men nejdå, här ska man avlida.
Problemet med betongpålar var att staten missbruka, och all skatt gick dit.
En fåraherde ska kunna färdas fritt med sina får (läs alkemisten).
Det är illa som det är nu, väldigt illa.
Särskilt vad som står i bibeln, herren är min herde och ingenting ska fattas mig.
Det är också väldigt illa.
-
Håller fullkomligt med om att, har man haft får i decennier och fortfarande använder trästolpar till permanenta hagar, (så har vi alltid gjort av tradition?)
Låter väldigt fårskalligt, väldigt, väldigt fårskalligt måste jag säga.
Engelska staket av levande träd kan jag däremot förstå, men i detta "sosialistiska" eller vad man ska kalla det land, är man själv lite livegen hur man än gör, och att svettas och bloda på något som inte är ens eget, är inte särskillt motiverande.
Även om vissa försöker luras och säger, det är ditt.
Familjerna ser inte ut som på 1800 talet, och är det så att man har en unge någonstans, får han aldrig veta vem som är hans far i alla fall.
Liksom hans far får inte veta om det är hans unge, och inte träffas.
Så jag kan förstå efterfrågan på plast annat snabbmaterial, och har man gård mark och sådant, så är det mäklarna som ärver det mesta.
Bagger, du behöver gå en utbildning i lantbruk och djurhållning. Du verkar ha en massa romantiska idéer, mycket inflytande från internet, och lite från verkligheten.
Hur tycker du att man ska bygga och sköta stängsel för djur, utan att använda rejäla stolpar? Utan att djuren kan rymma, att de är hållbara i flera år med minimalt underhåll, tål svensk vinter?
Skriv ner en beskrivning så att vi andra förstår hur borde göra istället för att sätta stolpar (material oväsentligt), förbinda dessa med tråd eller nät, ha grindar av något slag och vid behov använda el i stängseltråden.
I olika länder håller man djur på olika sätt. Vissa sätt kan fungera i vissa klimat, andra fungerar i andra klimat.
I Sverige har vi valt att ganska tuffa djurskyddslagar, för djurens skull. De finns inte för att byråkrater ska ha något att göra.
Vi skyddar djuren genom att hålla dem bakom stängsel. Från illvilliga människor, från trafik, från predatorer.
Häckar kan inte hålla mindre djur som får eller getter instängda tillräckligt väl. I synnerhet inte i Sverige, eftersom vårt klimat innebär vinter, och då växer inte häckar. Om du har sett en granhäck i verkligen, så är den alltid mer eller mindre kal nertill. Där kan vargar och lodjur lätt ta sig igenom, och får och getter går ut.
På de brittiska öarna, så hålls inte får bakom staket av levande träd, det kanske ser ut så på bilder, men någonstans bland träden eller på stenmuren, så finns elstängslet eller fårnätet. I Skottland så hålls får i alpin miljö, på jättelika beten på bergsidorna, men det betyder inte att det inte finns en gräns, i form av stängsel någonstans, och en färist för att trafik ska kunna ta sig in/ut i området.
Det finns intressanta exempel på en friare djurhållning i England, t.ex. New Forest ponnyerna som betar inom Nationalparken, men det betyder inte att det helt saknas stängsel.
På vissa håll, t.ex. Nya Zeeland eller Australien, så räknar man inte fårbetena i hektar, utan snarare i kvadratkilometer eller kvadratmil, stora extensiva beten. Men det betyder inte att fåren kan ta sig vart som helst och att marken saknar stängsel, det betyder bara att stängslen är långt bort från djuren, kanske miltals.
Sedan är det obegripligt varför du skriver om barn och föräldrar, vad har det med stängsel att göra?
-
Läs föregående svar, så får du svar på några frågor.
Det är klart att reglemente, familjeförhållanden, livsstil i Sverige påverkar i högsta grad viljan att överhuvud taget lyfta ett endaste finger.
Dräng är vad man är.
Romantisk bild?
Det är reglementets kontrollbehov av folk, man ska ha perssonnummer, fåren ska ha perssonnummer.
Sverige är långt ifrån ett fritt land, om man inte kan valla sina får genom riket längre.
Fåren äter gräset, om en månad har gräset växt upp som det var innan, var är haken, allt är solenergi och vatten.
-
Sedan är det obegripligt varför du skriver om barn och föräldrar, vad har det med stängsel att göra?
Du lägger ned väldigt mycket tid på att förklara för "Bagger" men det känns ju lönlöst. Han läser knappast allt du skriver och begriper nog väldigt lite utav det. Är du säker på att han inte bara driver med dig/oss? Det han skriver är ju obegripligt. Det finns ett uttryck som heter "mata inte trollen" vilket jag tycker passar in här. Det var länge sen jag insåg att han inte är på riktigt, dvs seriös.. Vissa av hans inlägg är dock ganska underhållande, men som du ser är det mest bara du som tar honom på allvar numera och svarar på hans inlägg. Han är inte intresserad av att lära sig något av dig, utan skriver här för att provocera och se vilken reaktion han får.
-
Olivia k.
Du berättar sådana saker om mig som jag inte hade en aning om, är det sant det du säger?
Precis som om vi hade varit gifta i 35 år.