Alternativ.nu
Djur => Höns => Övrigt om höns => Ämnet startat av: Henrik Penrik Filivilivenrik skrivet 03 sep-14 kl 15:08
-
Jag är en ung man, och som ung man är det meningen att jag bara ska bry mig om att supa, sätta på brudar och meka med motorer. Om jag ska bry mig om något sällskapsdjur överhuvudtaget så är det bara mördarhundar som gäller. Höns i tillagad form bör jag betrakta som ett välkommet proteintillskott efter att jag har lyft skrot; höns i icke tillagad form bryr man sig bara om om man är kvinna, bög eller både och.
Jag får ofta en impuls att dölja mitt hönsintresse för omvärlden, i syfte att verka mer manlig. Men jag har gjort ett medvetet val att bita huvudet av den impulsen, räcka ett långt finger åt könsnormerna, och rakryggad stå för att jag älskar höns, både levande och döda. Jag lägger upp bilder eller texter om hönsen på min Facebook varje vecka, och erkänner med klar stämma att jag ska åka och hjälpa farsan bygga nytt hönshus när mina jämnåriga frågar vad jag ska göra i helgen, samtidigt som jag ignorerar deras eventuella fnissande.
Hur ser ni själva på hobbyn, män och kvinnor här inne, unga som gamla? Har ni någonsin dolt ert intresse eller känt press att göra det?
-
Låter som att du omges av fel människor. Var dig själv vet jag. Blev kallad bög när jag med svart tejp censurerade firmans porralmanackor men vem bryr sig? /Jan
-
Skulle aldrig falla mig in att dölja mitt intresse för hönsen.
Lika lite som jag döljer mitt intresse för mina övriga djur, får, ankor, hästar, katter och hundar.
Natur och friluftsmänniska har jag varit sedan barnsben!
-
Jag är en ung tjej (25 år) som är uppväxt i en storstad. Spenderade tidigare helgerna med att dricka alkohol och svina runt. Har nu sen ett par år tillbaka valt att bosätta mig i en liten ort på landet. Tillsammans med mig bor höns, ankor, kaniner, katter och hundar. Och ja, jag skäms ibland, ibland känner jag att jag kanske borde dölja det. Att jag varje dag efter jobbet kommer hem, sätter mig på ljugarbänken och kollar när djuren grejar omkring, det är det inte många som vet. Sen att man ser skaplig ut, gillar att flänga i klädaffärer, sminkar upp sig för att gå på krogen från och till, det hör tydligen inte riktigt ihop med att vara "lantis" och är tydligen inte riktigt okej i mina jämnårigas ögon.
-
Usch jag blir ledsen när jag läser sånt här. Har verkligen vårat samhälle blivit så ytligt och människor så tomma?
Jag och en nära manlig vän (ja man kan uppenbarligen ha manliga vänner även som kvinna) skämtar ofta om hur "omanlig" han är. Han vill inte vara en macho man utan trivs med att var en tänkande, känande människa ;D
TS jag hoppas att du fortsätter att vara dig själv. Du kanske tom lär någon annan att det är helt ok att som man leva ett liv där man tillåter sig att öppet ha känslor.
-
Jag döljer inte mitt intresse för djur (där inräknat diverse fjäderfän) varför skulle jag de är ju en så stor del av min vardag. Om människorna runt dig inte förstår sig på dina fåglar så tycker jag att de är dumma..
Man ska ha rätt till vilken hobby man vill och jag personligen skulle inte tycka om människor som inte gillar djur för jag pratar nästan varje dag med mina höns.. Jag tycker att det är bra att du är intresserad av höns och jag hoppas att du inte låter dig bli allt för ledsen utan att du fortsätter att njuta av ditt intresse.
-
När jag började med höns var det definitivt ett maskulint intresse.
Gubbar, karlar och småkillar fanns det gott om.
-
Usch jag blir ledsen när jag läser sånt här. Har verkligen vårat samhälle blivit så ytligt och människor så tomma?
Jag vet inte. Det kanske mest är mina egna fördomar och hjärnspöken. För i realiteten är det nästan aldrig någon som kommer med någon negativ kommentar. Det är mest en allmän känsla jag har.
När jag började med höns var det definitivt ett maskulint intresse.
Gubbar, karlar och småkillar fanns det gott om.
I gamla tider har det dock alltid varit kvinnorna som skött om hönsen.
-
Hejsan! Jag har genom livet (som man :) haft höns i långa perioder :)
Härliga djur! som när de springer lösa, o nyfiket följer med vad man än gör ute, visar att de alla är trevliga personligheter!
Har tom haft en som envist o nyfiket skulle va med varje gång jag hade bilproblem.. :) Låg jag under bilen, så kom hon stilla, låg sen o följde med nyfiken blick allt som hände.. Men det är klart, hon var extremt ovanlig..
Så.. iaf när ni är hemma, släpp ut era höns om möjligt..
Då upptäcker man snart vilka härliga vänner det är :)
Presentera hönsen för övriga väner ! !