Alternativ.nu
Odling => Frukt & bär => Ämnet startat av: rammen skrivet 25 jan-14 kl 19:55
-
Är ny på denna sida men den verkar intressant. Jag har blivit nyfiken på krikon men har förstått att det är svårt att få tag på denna växt. Är det någon i detta avlånga land som kan hjälpa mig hur man kan få tag på den. Kan kanske få lite tips och idéer.
-
De brukar finnas snår av dessa runt gamla torp. De sprider sig med rotskott så det är bara att leta upp ett snår med frukter som man tycker om smaken på, och gräva upp en planta. Med ägarens tillåtelse naturligtvis.
-
Man tar en spade med sig och åker hem till oss ;)
-
Jag har samlat litet frön. Litet blandat, röd respektive gul sort. Vet inte var jag lagt dom just nu, men jag kan samla litet fler om så önskas. Det finns några bra buskage härikring runt gamla ödegårdar och där det tidigare stått hus. Det är en av mina favoritfrukter, jag gillar "Mirabellerna" som de heter på tyska. Blir väldigt god kompott av dem.
MvH
Christina G
-
Blomqvist plantskola har flera sorters krikon
http://www.blomqvistintaimisto.com/index.php?item=plant&maincat=fruittrees&subcat=plum&lang=sv (http://www.blomqvistintaimisto.com/index.php?item=plant&maincat=fruittrees&subcat=plum&lang=sv)
-
Tack för alla tips! :) Men nu kommer det ännu mer frågor. Ska man ta rotskott eller är det bättre att man så fröer. Det finns tydligen många sorter av krikon. Pratade med min kompis och han sa att en del är sura och att finns en del som är söta. Sen finns det både gula och blåa. Vad rekommendera ni?
-
Tack för alla tips! :) Men nu kommer det ännu mer frågor. Ska man ta rotskott eller är det bättre att man så fröer. Det finns tydligen många sorter av krikon. Pratade med min kompis och han sa att en del är sura och att finns en del som är söta. Sen finns det både gula och blåa. Vad rekommendera ni?
Mitt tips är att gräva upp rotskott från träd som ger krikon som du gillar smaken på. Att så frö kan vara roligt men du vet aldrig vad det blir av dem. Rotskott är kloner av moderträdet och ger frukter med samma smak.
-
Jag håller med Stellan_J. Om man tar rotskott så blir de nya plantorna identiska med moderplantan, eftersom det är samma individ, precis som när man tar revor från jordgubbar eller ympar från äppelträd. Tar man kärnor och planterar så blir resultatet en helt ny "sort", en ny individ med nya egenskaper. Kanske bättre, kanske sämre än moderplantan.
-
Krikon slår många rotkott både i direkt anslutning till moderstammen men oxå runtomkring. Det bästa är att ta en avlägga en bit från trädet, tror jag. Viktigt då att få med sugrötter. Det bästa med att ta en sån avlägga är att man får ett litet träd nästan omgående.
Jag har en blå sort som ibland kan skifta över åt det röda, dom är sträva i smaken och inte så goda att äta direkt fast smaken är olika så det är bara personligt tyckande.
-
Om du inte bor så långt ifrån oss så kom hit till våren och gräv upp ett par stycken här.
Vi har blåa krikon, det är en gammal sort som stått här lääänge.
De är söta och goda.
-
Vad mycket man lär sig i detta forum! Jag visste inte att det fanns något som hette Krikon, tror inte heller jag sett dom i "vilt" tillstånd. Tänker gå ut i skogen och leta när våren börjar vakna. Är det så att det är mer vanligt med Krikon i södra Sverige?
-
Vad mycket man lär sig i detta forum! Jag visste inte att det fanns något som hette Krikon, tror inte heller jag sett dom i "vilt" tillstånd. Tänker gå ut i skogen och leta när våren börjar vakna. Är det så att det är mer vanligt med Krikon i södra Sverige?
De finns inte i den verkliga skogen, man måste leta runt där folk bor eller har bott. Gamla torpruiner kan vara perfekt. Även busksnår och "kratt" vid kusten kan innehålla sådant om man har tur.
-
De finns inte i den verkliga skogen, man måste leta runt där folk bor eller har bott. Gamla torpruiner kan vara perfekt. Även busksnår och "kratt" vid kusten kan innehålla sådant om man har tur.
Den verkliga skogen finns inte heller i södra Sverige. Krikon växer ofta vid gamla torp, stenrösen och skogsdungar ute i åkerlandskapet. Att leta efter krikon i "riktiga" skogar är knappt lönt
-
Å, jag uttryckte mig slarvigt. Med skogen menade jag ”min skog” där jag vet att det finns det spår efter några gamla torpargrunder och då kanske Krikon. Men det är ju såklart otydligt när jag bara skriver skogen. Men tack för att ni är snälla och förtydligade det.
-
Jag undrar om de blåa verkligen är Krikon. Jag undrar om de inte är Körsbärsplommon av en annan typ. Jag har tidigare läst i de få böcker som skriver om krikon, att de inte är blå utan antingen gula (gula eller orange) eller röda. De blå små är något annat. Här kan man läsa litet om dom blå:
http://taffel.se/artiklar/skanska-plommonmysterier (http://taffel.se/artiklar/skanska-plommonmysterier)
Det verkar som om de blå, här kallade terser, är antingen återkorsningar/dubbelhybrider med slån eller en primitiv sort.
MvH
Christina G
-
Jag har alltid intresserat mig för Mirabeller / Krikon, för de har varit mina favoritfrukter vid sidan av Havtornet. :P Så jag har samlat litet anteckningar om dem: Det kan finnas felaktigheter, så tag det med en nypa salt:
Prunus cerasifera = Myrobalam = Körsbärsplommon = Terser
6-15 m höga buskiga träd. Den har rätt mörka blad, kan vara nästan purpurröda på vissa håll, samt vilda populationer. Vita eller rosa blommor. Helrunda frukter. Den får frotfarande heta P. cerasifera för den förekommer vilt. Alla kultiverade sorter bör heta P. domestica.
Krikon (gul eller röda) brukar räknas till ovan Prunus cerasifera i viss litteratur men förekommer enbart med gröna blad och runda frukter som kan vara plommonformade. Små prickar på skinnet förekommer. Egentligen borde dom heta P. domestica eftersom dom är förädlade.
Reine Claudes = Greengage/Gage
är en grönaktig snarlik sort som är litet större än Mirabeller eller Krikon. Brukar kallas Prunus domestica subsp. italica var. claudiana. Det finns en blå eller näranog blåsvart sån sort och den har ibland blandats ihop med Körsbärsplommon. Fruktköttet är grönaktigt. Små prickar på skinnet förekommer.
Susine som även kallas "japanskt plommon" eller "kinesiskt plommon" men även Ussuri heter Prunus salicina på latin. Dessa är lika stora eller större än Reine Claude-plommonen;, mycket större än Krikon men mindre än ett genomsnittligt plommon. Kulturformerna kan bli upp till 7 cm i diameter, men i regel är de 4-5 cm. Dom är rätt klotrunda och typ gula, gulröda eller röda/blåröda och odlas mycket i medelhavsländerna och i Kina. Fruktköttet är gulaktigt eller mörkgult/gulrosa. Träden är 9-12 m höga när de inte beskärs för odling. Det här är den sort som i Kina odlas lika mycket där, som våra motsvarande "Plommon" odlas här i Europa. Synonymer: Prunus triflora och Prunus thibetica.
Jag har länge trott att Mirabellerna, som vetenskapligt brukar föras under namnet Prunus domestica subsp. syriaca är samma sort som Krikon, men det är svårt att veta för namnen är förbundna med lokala traditioner och lokal namngivning. Mirabellerna är runda eller aningens plommonrunda precis som Krikon och storlek och smak är precis lika, både färska och kokta. Det finns något som kallas för "Viktoriaplommon" som jag inte vet om de är samma eller ej. Dessa sägs förekomma med gult fruktkött och gul eller röd utsida, precis som Krikon.
Mirabellernas ursprung är dock höljt i dunkel. Olika auktorer har olika åsikter. Någon tror att det är en korsning från Persien mellan Prunus domestica × cerasifera, en annan menar mellan Prunus cerasifera × spinosa. Förstågångsbeskrivningen namnger den som Prunus syriaca och idag (sedan 1959) går den under den vetenskapliga beteckningen Prunus domestica subsp. syriaca, alltså som en underart till det odlade plommonet. Många gamla fina sorter finns, mest gulfruktiga. En del gamla odlade sorter är utdöda. Förutom kompotter, sylt och kakor har man gjort skarpa såser utav Mirabeller.
Urspruget till alla dessa är en i Europa (särskilt östliga europa) och Asien förekommande vilt plommon, Prunus cerasifera. De har spridits även till Amerikanska kontinenten och finns förvildade litet överallt numera, i alla världsdelar och i alla klimatzoner på norra halvklotet.
Det finns fler intressanta odlade plommon :) Kryp-plommon, Spilling, Ziparte och många, många fler.
Bild på några för jämförelse:
http://www.foodnews.ch/x-plainmefood/20_lebensmittel/images/pflaumen_k.jpg (http://www.foodnews.ch/x-plainmefood/20_lebensmittel/images/pflaumen_k.jpg)
MvH
Christina G
-
Vad intressant, mina krikon liknar ingen av dem i båda länkarna. De blå i den första länken ser ju ut att sätta frukt likadant som slånbär. Hmm, vad har jag då i trädgården om det inte är vanliga krikon?
-
För sent idag, men här hade du haft chansen att få reda på vad det är du har:
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/nyheter-vid-cbm/2010/5/pom-efterlyser-aldre-kulturvaxter/ (http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/nyheter-vid-cbm/2010/5/pom-efterlyser-aldre-kulturvaxter/)
Det kanske går att skicka in ett plommon eller fråga någon där iallafall?
MvH
Christina G
-
Det slår mig just en sak. Krikona räknas som underart, inte som sort. Kan man då dra den slutsatsen att man får något som liknar moderplantan, då man sår dem?
DS
-
Ingen aning om det går att så, det verkar som det bara är rotskott här i alla fall har jag trott det. Har haft tre krikonlundar eller vad det nu är och det kommer skott oavbrutet fast det är ju rätt mycket frukt vissa år så kanske en del plantor är frösådda? Kollar upp till sommaren om nån kan sort- eller artbestämma frukten.
-
Spännande! Som jag fattat det är krikon små och blå och mirabeller gula eller röda. Renée Claude som nämns är väl mer ett normalstort plommon som är gulgrönt. Viktoriaplommon har vi och de är rosaröda och kan gå åt blått med gult fruktkött och mer än dubbelt så stora som de krikon som växer i hagen.
-
Reine Claude finns som gul, grön och röd vad jag vet
-
Enligt Svensk Kultuväxtdatabas så är krikon=Prunus domestica ssp. insititia http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=2708 (http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=2708)
Och det är i sin tur detsamma som i Storbritannien kallas "Damson", och det stämmer också mycket bra med beskrivningen i den nyutkomna boken "Edible Medicinal And Non-Medicinal Plants
Volume 4, Fruits" Authors: T. K. Lim
http://www.springer.com/life+sciences/plant+sciences/book/978-94-007-4052-5 (http://www.springer.com/life+sciences/plant+sciences/book/978-94-007-4052-5)
-
Spännande! Som jag fattat det är krikon små och blå
Här finns det utrymme för tolkningar... Krikon är inte blå. Eller så är dom det. Röda och gula krikon ympas gärna på blåfruktiga sorter, så ett buskage kan byta färg om man har otur. Dom blå sorterna är närmare släkt med slån eller vilda plommon, dom gula och röda krikona har odlats i århundraden med gult (eller rödskiftande beroende på skalfärg) fruktkött.
Tolkningar var det ja...
Det har på senare tid börjat uppfattas som så att det är (det blå) grundplommonet som är krikon, och inte sorten som ympats på stammen. I länken jag gav förut så nämns ju att man börjat ha kvar och kultivera de blå sorterna även när det ympade plommonet försvunnit. Säkert kan också några sorter importerats från England dom som går under beteckningen Damson) och de flesta känner nog inte till skillnaderna mellan dem och våra ympgrunder.
Förutom att de kallas krikon, så har de röda och gula fått många olika beteckningar i folkmun, tex Rött äggplommon, Mälardalsplommon, Gult äggplommon, Körsbärsplommon osv. men vanligast är nog krikon. De blå har också fått många folkliga beteckningar som Tirsen, Kregon osv. I vissa kretsar har man för att få ordning på klassifikationen frångått bruket att beteckna enbart de röda och gula plomonen som krikon utan använder beteckningen som en mera omfattande paraplybeteckning. Jag vet inte om detta egentligen har slagit igenom i vetenskapskretsar utan bara något som praktiserats i diverse böcker. Ja då kan man ju säga att "alla små plommon med någon form av ursprungssläktskap med vilda slån x körsbärsplommon kan kallas för krikon", och därmed hävda att krikon är blå, för då omfattas även de blå sorterna. Men de blå mera ovala miniplommona är snarare kusiner med de gula och röda runda dito. Och de är olika varandra, även om de idag är godkända som att de har samma vetenskapliga beteckning. Här är det ganska uppenbart, att det finns utrymme för bättre definition av underarterna. Skillnaderna är helt enkelt för stora mellan dem. Och populärbeteckningar är helt enkelt för luddiga för att definiera en art/underart.
-
Reine Claude finns som gul, grön och röd vad jag vet
Kan finnas litet sammanblandningar här. Ursprunget till alla Reine Claude är ett träd (skott av ett enda exemplar) i Frankrike på 1700-talet och som hade gröna frukter med grönt fruktkött. Det finns en modern ganska mörk sort som är en korsningsprodukt med vanliga plommon och som beroende på växtplats och solbelysning kan skifta litet i rött (prickar eller solskiftning) eller svartlila ut på utsidan. Det finns inga Reine Claude som är klart gula eller klart röda. I modern tid finns dom i litet olika storlekar, men orginalet är ett mycket litet plommon. Ursprunget är ett grönt plommon med grönt fruktkött och som förekommer vilt i främst Armenien och räknas till de Europeiska vildplommonen.
Enligt Svensk Kultuväxtdatabas så är krikon=Prunus domestica ssp. insititia [url]http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=2708[/url] ([url]http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=2708[/url])
Tack för påpekandet. För ovanlighetens skull är kulturväxtdatabasen både uppdaterad och korrekt. Namnet accepterades som vetenskapligt korrekt under 2011. The plant list anger också det namnet.
Och det är i sin tur detsamma som i Storbritannien kallas "Damson", och det stämmer också mycket bra med beskrivningen i den nyutkomna boken "Edible Medicinal And Non-Medicinal Plants
Volume 4, Fruits" Authors: T. K. Lim
Detta kan omöjligt stämma om man kollar till historiken. Inte heller ser dom likadana ut, det kan vemsomhelst lätt se.
Damson är ett blått ovalt plommon som är smalt i båda ändarna. Det har kultiverats i rak följd sedan antiken. Exempelvis i Syrien, det antika Rom och följdaktligen spreds till Brittiska öarna den vägen via romarna. Det är fortfarande populärt i England och Amerika där de har förvildats med tiden. Dom är litet beska och ursprunget anses vara en korsning med slån (Prunus spinosa) och ett tidigt körsbärsplommon (Prunus cerasifera), men helt säker är man inte idag då antika källor inte angett detta. Kärnan är relativt slät och något spetsig, köttet lossnar inte gärna från kärnan. Wikipedia utsäger att det finns/har funnits två idag närmast utdöda grönaktiga former av deta plommon, men i samtliga övriga fall är dom blåa.
Krikon (här tänker jag på dom gula och röda i strikt definition) däremot är helt runda, gulköttiga små plommon som är framodlade sorter med härkomst från senare tid. Kärnorna är helt släta och helt runda och köttet kan ofta vara litet svårt att få loss från kärnan, men int elika svårt som för Damson-plommonet. Det lossnar tex gärna vid lätt kokning.
Man kan också säga att Damson är mera lika slån eller Prunus spinosa och dom röda och gula krikonen är mera lika det vilda körsbärsplommonet, Prunus cerasifera.
MvH
Christina G
-
Makiko Suzuki Jonsson examensarbete från SLU "Plommonsorter i Sverige" ger en bra sammanfattning:
"KRIKON Prunus insititia. Känd sedan medeltiden, omnämndes i skrift för första gången i Halland år 1818. Ej en enhetlig sort
Svagväxande träd med tät och risig krona. Frukten är liten, regelbunden, rundad eller kort ovalformad. Färgen är svartblå, ljusgul eller rödaktig. Fruktköttet varierar från fast till något löst. Smaken varierar från fadd eller sur till mera god. Mognar vid olika tidpunkter i september och oktober. Lämplig till saft, marmelad, sylt eller mos."
¨http://stud.epsilon.slu.se/1110/1/jonsson_m_100427.pdf
-
Mitt tips är att gräva upp rotskott från träd som ger krikon som du gillar smaken på. Att så frö kan vara roligt men du vet aldrig vad det blir av dem. Rotskott är kloner av moderträdet och ger frukter med samma smak.
mitt krikonträd köpte jag genom tradera. rotskott från ett krikon med god och söt smak.
det bör innas plantor på tradera även i vår.
kolla trädgårdssidan eller helt enkelt slå in krikon i sökraden. ulf
-
Nu när krikon ändå diskuteras, är detta krikon? Frukterna (på bilden lite omogna) är ca 2 cm långa och har grönt fruktkött.
http://i.imgur.com/vvVkEm4l.jpg (http://i.imgur.com/vvVkEm4l.jpg)
-
Nu när krikon ändå diskuteras, är detta krikon? Frukterna (på bilden lite omogna) är ca 2 cm långa och har grönt fruktkött.
[url]http://i.imgur.com/vvVkEm4l.jpg[/url] ([url]http://i.imgur.com/vvVkEm4l.jpg[/url])
Ser ut som våra krikon fast våra är större än 2 cm men är åt det gulgröna hållet i fruktköttet.
-
Nu när krikon ändå diskuteras, är detta krikon? Frukterna (på bilden lite omogna) är ca 2 cm långa och har grönt fruktkött.
[url]http://i.imgur.com/vvVkEm4l.jpg[/url] ([url]http://i.imgur.com/vvVkEm4l.jpg[/url])
Sådana har vi men, fruktköttet är mer gult. Sura på gränsen till oätliga. :-X
-
Makiko Suzuki Jonsson examensarbete från SLU "Plommonsorter i Sverige" ger en bra sammanfattning:
Det där var ju intressant läsning, men är inte mer än ett litteratursök. Konstigt att det skulle kvalificera som examensarbete (EDIT: jag såg sedan att man kan ta delexamen mellan kurserna idag, förr tog man bara slutexamen). Bla anges google och annat delvis amatörmässigt som informationskälla och det finns andra, även språkrelaterade tveksamheter. "Prunus insititia" är tex inte en sort, "Krikon" är inte heller en sort. "Reine Claude" är visserligen en namnsort men bör kallas hybrid i vetenskapssammanhang. Sortnamn skall dessutom anges så här: 'Sortnamn'. Och det här är inte den enda kullerbyttan som man kan läsa: "Känd sedan medeltiden, omnämndes i skrift för första gången i Halland år 1818." Märkligt att det inte har granskats bättre. Jag kräver inte att alla skriver vetenskapligt språk tex på ett nätforum, men i ett examensarbete kan man förvänta sig detta tycker jag. Ja jag vet, jag är miljöskadad när det gäller forskning. Texten ger dock en bra överblick om dagsläget på plommonfronten för den som är intresserad. Hon sätter fingret på svårigheterna att få ordning på alla olika arter, underarter, hybrider, korsningar och sorter.
Sådana har vi men, fruktköttet är mer gult. Sura på gränsen till oätliga. :-X
Intressant det här med plommona. Det finns till synes helt lika sorter, en del söta, andra sura, några med bittert smakande skal...
MvH
Christina G
-
Här (Gammal trädgård i södra Värmland) har vi 3 olika vildväxande rotskottsbildande blommonliknande saker. Dels ngr jag brukat kalla krikon och som är små, runda, mörkblå-lila med väldigt mycket syra men också väldigt mycket smak när de är lagom mogna. Samma form och smak fast gula finns också. Har trott att dessa båda två är olika krikon. Sen finns vilda gula plommon, som är större och mer äggformade och milda i smak ungefär som köpeträdsplommon.
Mirabeller som finns vilt på Bornholm där jag växte upp och kan vara gula eller röda och väldigt olika smak från träd till träd och ofta lite mjöliga har jag däremot inte sett här i Värmland.
-
Fanns hos mina föräldrar när de hade hus. Men hur skiljer jag krikonträd från övriga plommonträd? Har hört något om att frukten gärna skulle vara frostnupen, stämmer det? Otroligt god kräm blev det. Nu får man börja leta förstår jag. Hur känner man igen dem om det är när de ej bär frukt?
-
Fanns hos mina föräldrar när de hade hus. Men hur skiljer jag krikonträd från övriga plommonträd? Har hört något om att frukten gärna skulle vara frostnupen, stämmer det? Otroligt god kräm blev det. Nu får man börja leta förstår jag. Hur känner man igen dem om det är när de ej bär frukt?
Nej, det är inga krikon kvar på några träd när frosten kommer, de mognar före de flesta plommonsorter
-
Finns ett antal sorter som är mer eller mindre astringenta och blir först riktigt goda efter ett par frostnätter. En jag har sett i handel i danmark är "russinplommon", ett gult litet krikon
-
Det är väll slånbären som skall vara frostnupna för att gå att äta? Det är en nära släkting till krikon så det kan finnas framtagna hybrider
-
Här hänger förtorkade krikonmumier kvar på träden fortfarande.
-
Det är väll slånbären som skall vara frostnupna för att gå att äta? Det är en nära släkting till krikon så det kan finnas framtagna hybrider
Krikon är en slån-hybrid :)
-
Krikon är en slån-hybrid :)
Aha, hade något vagt minne om att det var så. Kanske vissa individer är närmare slånet och vissa längre ifrån?
-
Så kan det säkert vara. Dessutom så ympas ju ofta krikon på slån. Sen kan krikonet dö och plötsligt har man en slånbuske...
MvH
Christina G
-
Jag har ett stort krikonsnår som inte har blommat på 10 år, och alltså inte heller gett nån frukt. Har hört att man måste ha både hon och hanplantor för att få frukt - är det nån som vet om det stämmer? Och hur vet man i så fall vad man har ? Och hur får man tag på planta av det andra könet?
-
Har varit ute och kollat och jag ser inga krikon här heller, visserligen går det inte att inspektera topparna så det kanske sitter några högt upp dock har ju träden blommat vackert så det kanske varit nattfrosten som tagit blommorna eller karten?
Vill man skapa en fin krikonlund behöver man ta bort alla rotskott och helst ha minst två och helst fler gräsklipparbredder mellan träden annars blir det bara ett enda trassel av hela dungen efter några år.
-
Om krikonen inte blommar så ger de naturligtvis inte heller någon frukt.
Och eftersom krikon är n ära besläktade med plommon så kan jag inte tänka mig att de skulle vara skildkönade.
-
Men varför blommar de inte då? Finns det nåt man kan göra för att hjälpa dem på traven?
-
Glesa ut, ta bort alla rotskott och spara bara de finaste träden så kan de kanske koncentrera sig på blomning och fruktsättning - krikon håller på med sina rotskott oavbrutet och kanske de prioriterar detta på bekostnad av blomningen?
-
Om fruktträd har för mycket gödsel så kan de satsa på tillväxt istället för fortplantning, men det låter ju lite märkligt att det inte varit blomning på tio år. Djup skugga kan också hämma blomning.
-
Det var min tanke också. För mycket gödning i första hand, skugga eller nåt annat fel med jorden.
MvH
Christina G